Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län

Transkript

1 1 Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län Fysisk aktivitet och goda matvanor är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor etableras i tidig ålder och det är därför viktigt att arbeta för att främja fysisk aktivitet och goda matvanor hos barn. Fritidshemmet är en utmärkt arena för hälsofrämjande arbete då många barn tillbringar sina eftermiddagar där. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. För barn och unga gäller följande rekommendation för fysisk aktivitet (på minst måttlig intensitetsnivå): Minst 6 minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. 1 År 23 infördes följande tillägg i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94): Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 2 Det understryker fritidshemmets roll som arena för att främja fysisk aktivitet bland barn. År 27 kom Livsmedelsverket, på uppdrag av regeringen, ut med broschyren Bra mat i skolan, ett dokument med nya riktlinjer och råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem om vad som bör serveras och hur man kan arbeta med att främja goda matvanor i skolan. 3 Sedan 24 kartlägger Landstinget fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor. Metod Information om fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor år 29 insamlades via en webbenkät. Enkäten skickades till samtliga berörda rektorer i länet, vilka fick i uppdrag att se till att enkäten besvarades. Resultat och kommentarer Den totala svarsfrekvensen för undersökningen år 29 var 71%, att jämföra med 75% förra året. Svarsfrekvensen per kommun presenteras i tabell 1. Observera att antalet grundskolor varierar kraftigt mellan kommunerna och att det är mycket få skolor i vissa kommuner. Det är viktigt ta hänsyn till detta vid tolkningen av resultatet. 1 Nordic Nutrition Recommendations. 4. uppl. Integrating nutrition and physical activity. Rapport Nord 24:13. Köpenhamn: Nordiska Rådet; SKOLFS 23:17, 18 3 Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket; 27.

2 2 Tabell 1. Svarsfrekvens bland fritidshemmen i undersökningen år 29, uppdelat på kommuner. Kommun Antal fritidshem Antal svar (%) Aneby 5 5 (1) Eksjö 8 6 (75) Gislaved 13 9 (69) Gnosjö 6 5 (83) Habo 6 6 (1) Jönköping (67) Mullsjö 3 1 (33) Nässjö (82) Sävsjö 7 6 (86) Tranås 1 7 (7) Vaggeryd (92) Vetlanda 16 9 (56) Värnamo (57) Totalt (74) Fysisk aktivitet I figur 1 presenteras hur stor andel av fritidshemmen i respektive kommun som svarat att deras arbetsplan innehåller riktlinjer för fysisk aktivitet. Totalt svarade 79% av fritidshemmen i länet år 29 att arbetsplanen innehåller sådana riktlinjer, att jämföra med 82% förra året. Andelen varierar kraftigt mellan åren i många kommuner, vilket kan tyckas lite märkligt. En förklaring kan vara att olika fritidshem har besvarat enkäten de olika undersökningsåren, vilket kan ha speciellt stor effekt i mindre kommuner med få fritidshem Aneby Eksjö* Gnosjö** Gislaved Habo Jönköping Mullsjö*** Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda* Värnamo Länet * Uppgifter presenteras ej 27 pga. bortfall > 5% ** Uppgifter presenteras ej 28 pga. Bortfall > 5% *** Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 1. Andel fritidshem som angett att arbetsplanen innehåller riktlinjer för fysisk aktivitet åren 24-29, uppdelat på kommuner. När det gäller huruvida fysisk aktivitet är inplanerad i den dagliga verksamheten, svarade totalt 81% av fritidshemmen år 29 att så är fallet. Kommunerna skiljer sig åt även i denna fråga och mellan de olika undersökningsåren finns tydliga skillnader (figur 2).På frågan om det finns möjlighet till extra

3 3 rörelseträning för överviktiga barn svarade 6% av fritidshemmen ja år 29. Även här är variationen mellan kommunerna stor och också inom kommunerna mellan de olika undersökningsåren (figur 3) Aneby Eksjö* Gnosjö Gislaved Habo Jönköping Mullsjö** Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda* Värnamo Länet * Uppgifter presenteras ej 27 pga. bortfall > 5% ** Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 2. Andel fritidshem som angav att organiserad rörelselek/fysisk aktivitet är inplanerad i den dagliga verksamheten åren 24-29, uppdelat på kommuner Aneby Eksjö* Gnosjö Gislaved Habo Jönköping Mullsjö** Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda* Värnamo Länet * Uppgifter presenteras ej 27 pga. bortfall > 5% ** Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 3. Andel fritidshem som svarade att det finns möjlighet till extra rörelseträning för överviktiga barn åren 24-29, uppdelat på kommuner. Angående om det finns samverkan mellan fritidshemmet och skolhälsovården när det gäller överviktiga barn svarade 45% av fritidshemmen år 29 att sådan samverkan finns. Även här är variationen mellan och inom kommunerna stor (visas ej).

4 4 Matvanor När det gäller fritidshemmens arbete med mat svarade totalt 52% år 29 att skolans arbetsplan innehåller riktlinjer för maten. På denna fråga varierar dock andelarna mellan och 1% inom kommunerna de olika undersökningsåren, vilket gör resultatet svårtolkat (figur 4) Aneby Eksjö* Gnosjö Gislaved Habo Jönköping Mullsjö** Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda* Värnamo Totalt * Uppgifter presenteras ej 27 pga. bortfall > 5% ** Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 4. Andel fritidshem som svarade att de har riktlinjer för maten i sin arbetsplan åren 24-29, uppdelat på kommuner. Enligt dokumentet Bra mat i skolan är rekommendationen för vilken typ av mjölkprodukter som bör serveras till mellanmål produkter med,5% fetthalt. 1 Bland länets fritidshem var det endast en tredjedel som serverade vatten och mjölkprodukter med,5% fetthalt till mellanmål. Totalt har andelen fritidshem som följer riktlinjerna ökat från 18 till 34% mellan år 27 och 29, men andelen är fortfarande låg och i vissa kommuner är det inget fritidshem som svarat att man serverar mjölkprodukter i enlighet med riktlinjerna (tabell 2). I figur 5 ses att 86% av fritidshemmen i länet serverar frukt varje dag. 1 Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket; 27.

5 5 Tabell 2. fritidshem som serverar vatten och mjölkprodukter med,5% fetthalt till mellanmål åren 27-29, uppdelat på kommuner. Kommun Aneby 43 8 Eksjö * Gislaved 2 Gnosjö 33 Habo Jönköping Mullsjö * Nässjö 7 6 Sävsjö 17 Tranås Vaggeryd 1 Vetlanda * 22 Värnamo Totalt * Uppgifter presenteras ej pga. bortfall > 5% Aneby Eksjö* Gnosjö Gislaved Habo Jönköping Mullsjö** Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda* Värnamo Totalt * Uppgifter presenteras ej 27 pga. bortfall > 5% ** Uppgifter presenteras ej 29 pga. bortfall > 5% Figur 5. Andel fritidshem som svarade att de serverar frukt varje dag åren 24-29, uppdelat på kommuner. Beräkningar som gjorts visar att barns utrymme för godis, glass, bullar och liknande livsmedel är mycket litet om de ska få sitt näringsbehov tillgodosett. Livsmedelsverket rekommenderar därför att sådana livsmedel inte serveras på fritidshemmen. 1 I stort sett samtliga fritidshem i länet redovisade 29 att de mer sällan än en gång i månaden/aldrig serverar godis eller chips/popcorn. När det gäller glass var motsvarande siffra 64% medan 35% av fritidshemmen angav att de serverar glass en gång i månaden. Nittiofem procent av fritidshemmen angav år 29 att de mer sällan än en gång i månaden/aldrig serverar bullar och motsvarande siffra var 81% när det gäller kex/kakor/tårta. 1 Bra mat i skolan. Uppsala: Livsmedelsverket; 27.

6 6 Sammanfattning Först och främst visar undersökningarna på väldigt varierande resultat mellan kommunerna och inom kommunerna mellan undersökningsåren. Det beror till stor del på att det är få fritidshem i många kommuner och en förändring eller uteblivet svar från ett fritidshem får stora effekter på resultaten. Det understryker ett behov av försiktighet i tolkningen av tabellerna och figurerna. Sammanfattningsvis finns det förbättringsutrymme både vad gäller arbetet med fysisk aktivitet och mat bland länets fritidshem. En femtedel av fritidshemmen saknar riktlinjer för fysisk aktivitet i sin arbetsplan och en femtedel har ingen fysisk aktivitet inplanerad i den dagliga verksamheten. Här finns möjligheter till förbättringar, speciellt eftersom det i läroplanen, som också gäller fritidshemmet, finns uttryckt att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Endast hälften av fritidshemmen har riktlinjer för mat i sin arbetsplan. Utrymme för förbättringar finns då Livsmedelsverkets råd och riktlinjer inte tycks användas i så stor utsträckning i länets fridshem, baserat på vilken typ av mjölkprodukter som serveras till mellanmål. Positivt är att de flesta fritidshem sällan eller aldrig serverar sk utrymmesmat, dvs. godis, glass, bullar och liknande, även om det finns möjligheter till förbättringar även när det gäller servering av sådana livsmedel.