Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?

Transkript

1 Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun KONGRESS 2016, augusti Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? landskapsarkitekt och professor Carola Wingren Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

2 Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun KONGRESS 2016, augusti Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? landskapsarkitekt och professor Carola Wingren Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

3

4 Hur många urbana nyanser av grönt vill (och kan) du räkna till?

5 Projektet har presenterats vid/utvecklats genom Movium partnerskap, 2010 Delegationen för hållbara städer, 2011 Arena hållbar stad, november 2012, Göteborg Artikeln Tät stad kräver fler nyanser av grönt i Movium Magasin, nummer 3, 2012 Filmen Green City på utställningen Landskapa, Form Design Center i Malmö, hösten 2013 (YouTube) Boken Urbana nyanser av grönt, hösten 2015 (SLU, Lunds universitet, Ramböll, Arkus, Malmö stad) Seminarium Är vi hållbara nu?, Boverket/Mistra Urban Future i Göteborg, hösten 2015 Låt grönskan vara med, intervju i Boverkets skrift Rätt tätt 2016 Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?, Stadsträdgårdsmästarkonf. i Katrineholm 2016

6 Nedladdningsbar på: Movium SLU Arkus samt filmen Green city (Wingren, Lindgren, 2015) Carola Wingren, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, Alnarp

7 Viktiga resultat Belyser några av de viktigaste gröna frågorna när staden förtätas Utvecklar (vecklar ut) stadsgrönskan utifrån olika perspektiv; som plats, system, aktivitet Intar en kritisk hållning till dagens metoder för att beskriva och diskutera grönska resp täthet Presenterar alternativa metoder för att undersöka gröna sammanhang Bidrar med argument för att skapa, bibehålla och utveckla grönskan i det urbana sammanhanget Introducerar en begreppsutveckling och problematiserar grönskans typologi

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

9 Vårt täta gröna projekt - begrepp kopplat till täthet och grönska i bokens olika kapitel Grönska som.. Grönska i relation till.. Att beskriva grönska Den urbana (gröna) framtiden Grönska som plats Grönska som system

10 Kapitel 1: Tätheten och den hållbara staden synliggörande av täthetsbegreppet användning ifrågasättande av exploateringstal som måttstock prövandet av alternativa metoder för att beskriva och diskutera täthet Exploateringstal (e) Förtätning innebär inte alltid fler människor Ny täthetsforskare Gamla och relevanta godingar

11 Kapitel 1: Tätheten och den hållbara staden synliggörande av täthetsbegreppet användning ifrågasättande av exploateringstal som måttstock prövandet av alternativa metoder för att beskriva och diskutera täthet Täthetsvandringar

12 Täthetsvandring i Malmö 2012

13 Täthetsvandring i Malmö 2012

14 Täthetsvandring i Malmö 2012

15 Täthetsvandring i Helsingborg 2013 med specifikt fokus på grönska

16 Täthetsvandring i Helsingborg 2013 med specifikt fokus på doft och smak

17 Kapitel 2: Verktyg för att beskriva grönska synliggörande av olika metoder och dess kvaliteter och problem prövandet av alternativa metoder för att beskriva, utveckla och diskutera grönska Leaf area index (LAI)/Green plot ratio (GPR) (Ong, 2003) Grönytefaktor, Miljöbyggprogram Syd, Ekosystemtjänster och andra mer el mindre etablerade system (Pålsson, 2012; TEEB, 2011; Uppfattning av grönska vid olika bestånd, avstånd Och årstider (Thorpert och Nielsen, 2014)

18 Kapitel 2: Verktyg för att beskriva grönska synliggörande av olika metoder och dess kvaliteter och problem prövandet av alternativa metoder för att beskriva, utveckla och diskutera grönska Matriser för grönska Matriser med olika ståndortskaraktärer utvecklas via sektion och plan och bidra till att nya typer av grönska används i staden (axlar med täthets- fuktighets- och vildhetsgradienter prövas) (Svensson och Wingren, 2013)

19 Matriser för grönska Varvsstaden 2012 Matriser med olika ståndortskaraktärer utvecklas via sektion och plan och bidra till att nya typer av grönska används i staden (axlar med täthets- fuktighets- och vildhetsgradienter prövas) (Svensson och Wingren, 2013)

20 Matriser för grönska Varvsstaden 2012 Matriser med olika ståndortskaraktärer utvecklas via sektion och plan och bidra till att nya typer av grönska används i staden (axlar med täthets- fuktighets- och vildhetsgradienter prövas) (Svensson och Wingren, 2013)

21 Tidsaspekten vävs slutligen in med serieteknik Varvsstaden 2012

22 Kapitel 3: Gröna platser i staden Den offentliga grönskan - i parken Den offentliga grönskan - i gaturummet Kyrkans grönska på begravningsplatsen Den privata grönskan Byggd grönska på väggar och tak Gränsen mot ett omland

23 Kapitel 4: Gröna system i staden Staden som vildmark Stadsodling av mat En blågrön struktur High Line, en ordnad vildmark i New York - estetiska föreställningar utmanas - (foto Carola Wingren) Agroparistech, försöksodlingar i Paris på ett skoltak i samarbete med INRA (foto Helena Karlén) Gyllins trädgårdar som utvecklats på egen hand och sedan förvaltats väl (foto Mattias Qviström) Multifunktionella flytande öar för odling, rening av vatten och Energiproduktion (foto Beatrix Alsanius) Bostadsområdet Augustenborg kunde Pga grod planering hantera det stora regnet 31 aug 2014 (foto Malmö stad och Daniel Skog) Odlingsnätverket Odla i sta n, Seved, Malmö

24 Kapitel 6. En elastisk syn på staden Utveckla en elastisk/resilient* stad: (*mottaglig för förändringar) Professionsutveckling/mer utrymme för gröna professioner och tidigare i processen. Kommunicera med grön kunskap. Bygg in kunskap i organisationen! Ompröva och anpassa utbildning och verksamhet kontinuerligt i relation till aktuella frågor och förändringar. Lyssna av och följ med! Bejaka förändringen! Gränsöverskridande samarbeten; förvaltningar, föreningar, medborgare inklusive privata fastighetsägare/tomtmark etc Lägg er i, och låt andra lägga sig i! Arbeta på gränsen! Hållbara stadsvisioner nu och då Smart cities, eco-cities, green dreams Howard 1898 [1945]; Mostafavi & Doherty, 2010 m fl samt High Line NY som inspirationskälla för att det är möjligt Begreppsutveckling för snabbare anpassning till det nya. Park, gata, torg kompletteras med begrepp kopplade till tillstånd eller processer; när vi väntar, hemma bland främlingar, nära naturen (Clemmensen et al., 2010) Titta Vid sidan/ På kanten/ I brynet - mellan redan definierade ytor el aktiviteter!

25 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor

26 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor

27 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor

28 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor

29 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor

30 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor