Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?
|
|
- Kurt Tobias Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun KONGRESS 2016, augusti Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? landskapsarkitekt och professor Carola Wingren Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
2 Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun KONGRESS 2016, augusti Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? landskapsarkitekt och professor Carola Wingren Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
3
4 Hur många urbana nyanser av grönt vill (och kan) du räkna till?
5 Projektet har presenterats vid/utvecklats genom Movium partnerskap, 2010 Delegationen för hållbara städer, 2011 Arena hållbar stad, november 2012, Göteborg Artikeln Tät stad kräver fler nyanser av grönt i Movium Magasin, nummer 3, 2012 Filmen Green City på utställningen Landskapa, Form Design Center i Malmö, hösten 2013 (YouTube) Boken Urbana nyanser av grönt, hösten 2015 (SLU, Lunds universitet, Ramböll, Arkus, Malmö stad) Seminarium Är vi hållbara nu?, Boverket/Mistra Urban Future i Göteborg, hösten 2015 Låt grönskan vara med, intervju i Boverkets skrift Rätt tätt 2016 Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?, Stadsträdgårdsmästarkonf. i Katrineholm 2016
6 Nedladdningsbar på: Movium SLU Arkus samt filmen Green city (Wingren, Lindgren, 2015) Carola Wingren, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, Alnarp
7 Viktiga resultat Belyser några av de viktigaste gröna frågorna när staden förtätas Utvecklar (vecklar ut) stadsgrönskan utifrån olika perspektiv; som plats, system, aktivitet Intar en kritisk hållning till dagens metoder för att beskriva och diskutera grönska resp täthet Presenterar alternativa metoder för att undersöka gröna sammanhang Bidrar med argument för att skapa, bibehålla och utveckla grönskan i det urbana sammanhanget Introducerar en begreppsutveckling och problematiserar grönskans typologi
8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
9 Vårt täta gröna projekt - begrepp kopplat till täthet och grönska i bokens olika kapitel Grönska som.. Grönska i relation till.. Att beskriva grönska Den urbana (gröna) framtiden Grönska som plats Grönska som system
10 Kapitel 1: Tätheten och den hållbara staden synliggörande av täthetsbegreppet användning ifrågasättande av exploateringstal som måttstock prövandet av alternativa metoder för att beskriva och diskutera täthet Exploateringstal (e) Förtätning innebär inte alltid fler människor Ny täthetsforskare Gamla och relevanta godingar
11 Kapitel 1: Tätheten och den hållbara staden synliggörande av täthetsbegreppet användning ifrågasättande av exploateringstal som måttstock prövandet av alternativa metoder för att beskriva och diskutera täthet Täthetsvandringar
12 Täthetsvandring i Malmö 2012
13 Täthetsvandring i Malmö 2012
14 Täthetsvandring i Malmö 2012
15 Täthetsvandring i Helsingborg 2013 med specifikt fokus på grönska
16 Täthetsvandring i Helsingborg 2013 med specifikt fokus på doft och smak
17 Kapitel 2: Verktyg för att beskriva grönska synliggörande av olika metoder och dess kvaliteter och problem prövandet av alternativa metoder för att beskriva, utveckla och diskutera grönska Leaf area index (LAI)/Green plot ratio (GPR) (Ong, 2003) Grönytefaktor, Miljöbyggprogram Syd, Ekosystemtjänster och andra mer el mindre etablerade system (Pålsson, 2012; TEEB, 2011; Uppfattning av grönska vid olika bestånd, avstånd Och årstider (Thorpert och Nielsen, 2014)
18 Kapitel 2: Verktyg för att beskriva grönska synliggörande av olika metoder och dess kvaliteter och problem prövandet av alternativa metoder för att beskriva, utveckla och diskutera grönska Matriser för grönska Matriser med olika ståndortskaraktärer utvecklas via sektion och plan och bidra till att nya typer av grönska används i staden (axlar med täthets- fuktighets- och vildhetsgradienter prövas) (Svensson och Wingren, 2013)
19 Matriser för grönska Varvsstaden 2012 Matriser med olika ståndortskaraktärer utvecklas via sektion och plan och bidra till att nya typer av grönska används i staden (axlar med täthets- fuktighets- och vildhetsgradienter prövas) (Svensson och Wingren, 2013)
20 Matriser för grönska Varvsstaden 2012 Matriser med olika ståndortskaraktärer utvecklas via sektion och plan och bidra till att nya typer av grönska används i staden (axlar med täthets- fuktighets- och vildhetsgradienter prövas) (Svensson och Wingren, 2013)
21 Tidsaspekten vävs slutligen in med serieteknik Varvsstaden 2012
22 Kapitel 3: Gröna platser i staden Den offentliga grönskan - i parken Den offentliga grönskan - i gaturummet Kyrkans grönska på begravningsplatsen Den privata grönskan Byggd grönska på väggar och tak Gränsen mot ett omland
23 Kapitel 4: Gröna system i staden Staden som vildmark Stadsodling av mat En blågrön struktur High Line, en ordnad vildmark i New York - estetiska föreställningar utmanas - (foto Carola Wingren) Agroparistech, försöksodlingar i Paris på ett skoltak i samarbete med INRA (foto Helena Karlén) Gyllins trädgårdar som utvecklats på egen hand och sedan förvaltats väl (foto Mattias Qviström) Multifunktionella flytande öar för odling, rening av vatten och Energiproduktion (foto Beatrix Alsanius) Bostadsområdet Augustenborg kunde Pga grod planering hantera det stora regnet 31 aug 2014 (foto Malmö stad och Daniel Skog) Odlingsnätverket Odla i sta n, Seved, Malmö
24 Kapitel 6. En elastisk syn på staden Utveckla en elastisk/resilient* stad: (*mottaglig för förändringar) Professionsutveckling/mer utrymme för gröna professioner och tidigare i processen. Kommunicera med grön kunskap. Bygg in kunskap i organisationen! Ompröva och anpassa utbildning och verksamhet kontinuerligt i relation till aktuella frågor och förändringar. Lyssna av och följ med! Bejaka förändringen! Gränsöverskridande samarbeten; förvaltningar, föreningar, medborgare inklusive privata fastighetsägare/tomtmark etc Lägg er i, och låt andra lägga sig i! Arbeta på gränsen! Hållbara stadsvisioner nu och då Smart cities, eco-cities, green dreams Howard 1898 [1945]; Mostafavi & Doherty, 2010 m fl samt High Line NY som inspirationskälla för att det är möjligt Begreppsutveckling för snabbare anpassning till det nya. Park, gata, torg kompletteras med begrepp kopplade till tillstånd eller processer; när vi väntar, hemma bland främlingar, nära naturen (Clemmensen et al., 2010) Titta Vid sidan/ På kanten/ I brynet - mellan redan definierade ytor el aktiviteter!
25 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor
26 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor
27 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor
28 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor
29 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor
30 Filmen Green city hanterar alternativ användning och effektivt nyttjande av stadens grönytor
Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp
Nätverksträff Movium Partnerskap 15 november 2012 Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektet och dess utgångspunkter I ett gränsöverskridande
C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU
Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden
Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad
Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas
Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare
Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala
Program - dialog om grönstrukturen i Uppsala 9.15-9.30 Forskning & existerande underlag Tankesmedjan Grön Stad. Marcus Hedblom 9.30-9.45 Varför en grönplan? Erfarenheter kring att ta fram underlag för
Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare
Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat En erfarenhetsstudie Johanna Andersson & Anja Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2014 Författare: Johanna
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska Åsa Ode Sang, Göran Sevelin Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016)
Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)
Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö
Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare
Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Parker och naturområden Park- och naturförvaltningen förvaltar 11 900 hektar mark och vattenområden, vilket gör oss till stadens största
Question today imagine tomorrow create for the future
8 oktober 2018 Question today imagine tomorrow create for the future Marie Åslund senior landskapsarkitekt WSP 2 PLANETENS GRÄNSER 3 4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 5 ETT SOCIO-EKOLOGISKT BEGREPP Människan och naturen
Hållbara städer - så bygger vi nytt
Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund
KONGRESS Katrineholm augusti. Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun bjuder in till: Foto: Hanna Maxstad
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun bjuder in till: KONGRESS 2016 Foto: Hanna Maxstad Katrineholm 24-26 augusti Foto: Kjell Pettersson PROGRAM ONSDAG 24 AUGUSTI Plats: Ericsbergs
FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund augusti 2011
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Lunds Kommun bjuder in till STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011 FRAMTIDEN Staden och Naturen Illustration; SOFIA SCHEUTZ DESIGN www.sofiadesign.se
SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor
Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden
Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1
Version 2015-03-13 Moviums aktiviteter våren 2015 Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1 5-6 februari i Umeå Specialkurs för besiktningsmän utemiljö arrangerad av SBR Byggingenjörerna
I korthet. Över 70 projekt 600 personer 500 publikationer 500 citeringar 43 doktorander
En stabil grund Plattformar i fyra länder - Göteborg och Skåne, Sverige - Sheffield-Manchester, Storbritannien - Kisumu, Kenya - Kapstaden, Sydafrika Lokala forskningsmiljöer Metodutveckling - gemensam
URBANA NYANSER AV GRÖNT
TTANKESMEDJAN MOVIUM TVÅ PROJEKT EN SKRIFT OCH EN UTSTÄLLNING I ett gränsöverskridande samarbete mellan universitet, kommun, stat och företag har vi i denna skrift försökt fånga och utveckla idéer om den
Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad
Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora
U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN
2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU Presentationens innehåll När regnvattnet tar plats i stadsmiljön Blågröna lösningar och multifunktionalitet Vatten i stadsmiljön
Hälsoträdgård i Malmö
Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska
Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?
Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite
Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement
Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket
Social-ekologisk Stadsbyggnad
Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?
Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet Linköping 2014-12-11 AGENDA Tider mm 10:00 Välkommen (Movium, Björn Schouenborg, Vinnova) 10:30 (WP1)
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald
Grönskans betydelse i en klimatsmart stad
Komplettering av ansökan Planeringsprojekt 28 Ramböll Sverige AB (23 augusti 2010): Grönskans betydelse i en klimatsmart stad Följande komplettering förhåller sig till de punkter som tas upp i Boverkets
FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson
FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson Sociolog FÖRTÄTNING PÅGÅR IDAG BOR CA 50 % AV VÄRLDENS BEFOLKNING I URBANA MILJÖER STÄDERNA ÖKAR SIN POPULATION BOSTADSBRIST I MÅNGA STORSTÄDER VILKET LEDER
FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Lunds Kommun bjuder in till STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011 FRAMTIDEN Staden och Naturen Illustration; SOFIA SCHEUTZ DESIGN www.sofiadesign.se
arbetstillfällen
Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Grönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030
Grönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030 Miljöchefsnätverket kommunala miljöchefer 8 mars 2018 Förordning (2017:137) om bidrag för
UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad
UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad Illustration: Matthias Adolfsson Ulf Ranhagen Ordf ARKUS Arkitekt SAR/MSA SWECO Architects Professor em Gunilla Hagberg Styrelseledamot ARKUS Arkitekt SAR/MSA White Arkitekter
NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER
NYA SATSNINGAR PÅ HÅLLBARA STÄDER Anteckningar från seminarium den 6 maj 2011, Stockholm Waterfront Congress Centre Planeringsprojekt som fått stöd från Delegationen 2009 och 2010 Norra Djurgårdsstaden
Movium Fakta KOMMUNALA FÖRVALTARES BILD AV SKÖTSELN AV GRÖNOMRÅDEN OCH TRÄD
Movium Fakta # 3 2017 Foto: Johan Östberg. KOMMUNALA FÖRVALTARES BILD AV SKÖTSELN AV GRÖNOMRÅDEN OCH TRÄD Under 2016 genomförde SLU en stor enkätundersökning om svenska kommuners skötsel av grönområden
Ljudlandskap Malmö. Redovisning av försök vid St. Knuts torg. Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap
Ljudlandskap Malmö Redovisning av försök vid St. Knuts torg Installationsrum vid St. Knuts torg i Malmö. Projektform: Partnerskap Partners: SLU, Movium, Malmö stad, Ramböll. Gunnar Cerwén Doktorand vid
Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation
Anette Andersson anettan.andersson@bredband.net Elias Jakobsson elias.h.jakobsson@gmail.com Michelle Arnoldi a.michelle.arnoldi@gmail.com VT 2013 Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2
Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne
Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne Tomas Germundsson Kulturgeografiska institutionen Lunds universitet -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Seminarieprogram FOR. Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan 24-27 mars 2011. TORSDAG 24 MARS 1. Kvalitetssäkra utemiljöer med samverkan i fokus
Seminarieprogram FOR Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan 24-27 mars 2011 TORSDAG 24 MARS 1. Kvalitetssäkra utemiljöer med samverkan i fokus 2. Köksväxtfröerna och framtiden 3. Nya trädgårdsväxter för
Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?
Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald
REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR
REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR C/O City-seminarium 27 mars 2019 Åsa Wisén, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-04-02 1 Upplägg Vad är grön infrastruktur
Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden
Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare
Samhällsekologisk Stadsbyggnad
Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson och Yvonne Andersson-Sköld Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Göteborgs
Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor
Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)
Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Det här är SLU Alnarp
Alnarp Det här är SLU Alnarp Foto: Jenny Svennås-Gillner, Pekka Kärppä, Julio Gonzalez SLU Alnarp är beläget i Sveriges mest dynamiska jordbruks-, trädgårds- och livsmedelsregion, ett stenkast från havet,
Seminarieprogram FOR. Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan 12 15 april 2012 TORSDAG 12 APRIL FREDAG 13 APRIL
Seminarieprogram FOR på Stockholmsmässan 12 15 april 2012 TORSDAG 12 APRIL Stadsodling fritidsodling på tillväxt som reformerar och syns i samhället Vad gör vi med våra stadsträd? Kvalitetssäkra skötseln
Program augusti Ystad Trädgårdsstad
Program 16 18 augusti Ystad Trädgårdsstad En bomässa i miniformat arrangerad av Ystadbostäder och Ystads kommun Det hållbara livet i Ystad Trädgårdsstad I en gammal plantskola mitt i Ystad byggs nu en
SNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst
SNILLEN SPEKULERAR med stadslivet i fokus av Mikael Propst 38 Fyra landskapsarkitekter samlas runt ett bord. De diskuterar stadens utveckling, och inte minst sin egen uppgift att som landskapsarkitekt
H+ - som helhetstanke. Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg
H+ - som helhetstanke Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg En vision att bygga stad i hamn En plats med utmaningar och möjligheter Början Söder i förändring Boendedialog och förbättringsåtgärder
BEHÖVER VI PARKER? Av: Idéer och tankar om hållbar stadsutveckling
BEHÖVER VI PARKER? 2013-01-11 Av: Idéer och tankar om hållbar stadsutveckling Parker är idag självklarheter i svenska städer även om andelen parkmark kan skifta. Men alla parker är inte fredade från exploatering.
Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar
Urbant friluftsliv i världen och Sverige Trender och förutsättningar Foto: Ekologigruppen Foto: Niklas Lundengård. www.destinationuppsala.se Tankesmedjan för Friluftsliv 2015 Marcus Hedblom SLU Vad är
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Idéer till skolgårdsförnyelse
Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning,
Att utveckla en ny grönytefaktormodell. Jesper Persson
Att utveckla en ny grönytefaktormodell Jesper Persson WHATS THE PROBLEM? Environmental degradation due to exploitation: } } } COMPENSATE REDUCE AVOID VERKTYGS OLIKA MÅLSÄTTNING: Skapa en acceptabel vegetationsvolym
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?
Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv
Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna
SnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt
Landskapsarkitektdagarna 2015
Att lyfta och försvara det gröna i staden Landskapsarkitektdagarna 2015 Grön utveckling i urban miljö Bildkälla : White arkitekter AB Att bevara det gröna värdet hur du försvarar det gentemot pengavärdet
Lär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens
SKOLTRÄDGÅRDSVERKSAMHET OCH UTOMHUSPEDAGOGIK 2002 AV TORSTEN KELLANDER,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Lär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens Betydande forskningsresurser lägges
sara danielsson röster från backa Röster från Backa
Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var
Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation
WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning
Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen
Plats för utemiljö i den förtätade staden
Plats för utemiljö i den förtätade staden Andreas Johansson Landskapsarkitekt, Liljewall Arkitekter URBANISERING FÖRTÄTNING 3 TRENDER URBAN NATUR POP-UP-LANDSKAP SOCIAL HÅLLBARHET UTMANINGAR & MÖJLIGHETER
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tät stad?
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön
Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster
Illustration: Jerker Lokranz/Azote Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar
Husets energianvändning
Energideklaration för Skeppsmäklargatan 11a, Stockholm. Energideklaration för Skeppsmäklargatan 11b, Stockholm. Energideklaration för Skeppsmäklargatan 11c, Stockholm. Energideklaration för Skeppsmäklargatan
Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!
Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind
Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef
Wihlborgs Fastigheter AB Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef 2017-12-05 60-talet 2 Wihlborgs ska, med fokus på väl fungerande delmarknader i Öresundsregionen, äga, förvalta i egen regi och
Stadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
KOKBOK FÖR STADSODLING
DETALJERAD PROJEKTBESKRIVNING Sara Danielsson 2010 09 15 KOKBOK FÖR STADSODLING En inspirationsguide för att uppmuntra fler människor att odla i stadsmiljö BAKGRUND Aldrig tidigare har så många människor
EVIDENSBASERAD STADSUTVECKLING
EVIDENSBASERAD STADSUTVECKLING Arbetar vi på rätt sätt? - Blir de stadsmiljöer vi skapar så bra som vi hoppas? - Är vårt sätt att planera staden ålderdomligt? - Arbetar vi med rätt metoder och verktyg?
Ärendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr /
Sida 44 (64) 34 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart Stockholm Beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Ärendet Föreligger förvaltningens
Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011
Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011 Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen Malmö Tor Fossum Miljöforvaltningen Malmö stad Fakta om Malmö Malmö är regionens tillväxtcentrum 300 000 invånare
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun Planera med ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturens ekosystem
IH: Det är alltid viktigt med kvaliteten på våra parker- det tycker jag att vi har. Vi planerar även för nya parker när bebyggelsen expanderar.
Paneldebatt på stadsbiblioteket i Lund den 9 oktober 2013. Ett samarrangemang mellan stadsbiblioteket och Folkparkens Framtid. Titel: Lunds trängda parker ett lokalt miljömål Deltagare: Christer Wallström:
Utställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning strategiska avdelningen Sida 1 (6) 2013-07-19 Handläggare Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Stockholm - en strategi för
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA - VARFÖR ÄR JAG HÄR? - VARFÖR PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN? - HUR ARBETET MED ATT ANPASSA GRÖNYTEFAKTORN GICK TILL - VAD