KOKBOK FÖR STADSODLING

Transkript

1 DETALJERAD PROJEKTBESKRIVNING Sara Danielsson KOKBOK FÖR STADSODLING En inspirationsguide för att uppmuntra fler människor att odla i stadsmiljö BAKGRUND Aldrig tidigare har så många människor tillbringat hela sina liv i städer. År 2007 var det första år då mer än hälften av jordens befolkning var boende i städer och beräkningar säger att år 2050 kommer upp emot 80 % av jordens befolkning att vara urban. Stadsodling har i U-världens storstäder länge varit en självklarhet av försörjningsskäl. Man odlar på små bakgårdar, på tak och i krukor för att på så sätt dryga ut hushållskassan med både mat och extra inkomster. På senare år har man även i I-världen börjat uppmärksamma stadsodlingens potential alltmer och just nu sveper en stadsodlingsvåg över Sverige med stor uppmärksamhet i media. Stadsodling ger närodlad och koldioxidsnål mat och har även en stor social och kreativ betydelse för stadens invånare. Stadsodling har ett positivt infl ytande över stadens offentliga platser då gröna ytor i stadsmiljöer binder upp vatten och avlastar avrinningssystem, binder koldioxid och dämpar ljud. Dessutom mår folk bättre av att ha växtlighet omkring sig och odling är en otrolig samtalsmotor mellan människor vilket leder till att folk börjar prata med främlingar som de annars inte skulle ha pratat med. Stadsodling är därmed oerhört effektivt som integrationssätt och rehabiliteringsprojekt med odling pågår redan på fl era ställen i Västra Götalandsregionen. Det finns många möjligheter att odla sin trädgård även för stadsbor utan egen mark, men de flesta känner inte till detta. Det kan handla om att plantera ett träd på sin gata för att få grönska och skugga, att sköta en rabatt i sitt bostadsområde, eller större projekt som att anlägga en örtagård eller driva en grönsaksodling i sitt närområde tillsammans med andra. Det kan också innebära att man förbättrar sitt bostadsområde eller sin gård genom större gröna ytor och fl er mötesplatser. Större delaktighet och ett gemensamt ansvar leder till att banden till närmiljön och till varandra blir starkare, skadegörelse minskar och platser vårdas och används på ett nytt sätt. När platser används blir de dessutom tryggare med fl er seende ögon. Inom Västra Götalandsregionen finns det flera goda exempel där parkförvaltningar och bostadsbolag i olika städer ställt sig positiva till initiativ från medborgare som själva velat sköta en bit mark och det fi nns många möjligheter att upprätta skötselkontrakt och lösa frågor kring samverkan, fi nansiering och material. Detta projekt handlar om att synliggöra dessa möjligheter och inspirera fl er människor i regionens städer att odla i sin stadsmiljö. Projektet har en mycket positiv miljöpåverkan på regionen och på sikt leder det till en tryggare, mänskligare och grönare närmiljö. 1

2 SYFTE Syftet med projektet är att underlätta för medborgarna i Västra Götalandsregionens städer att ta initiativ till odling i sin närliggande stadsmiljö. För att åstadkomma detta genomförs ett antal studier av verkliga stadsodlingsinitiativ inom VGregionen och samtidigt en sammanställning av dessa till en inspirerande kokbok för stadsodling som sprider kunskap och uppmuntrar människor till att förverkliga egna odlingsdrömmar. KOKBOK FÖR STADSODLING Resultatet av projektet kallas för en kokbok därför att det enkelt ska visa olika tillvägagångssätt om man har lust att odla sin trädgård fast man bor i staden utan direkt tillgång till egen mark. Anvisningarna i kokboken behöver inte följas exakt utan ska framförallt inspirera till egna idéer och egna initiativ. INNEHÅLL Kokboken ska baseras på verkliga odlingsexempel som visar hur initiativ från medborgare i VGregionen leder till en tillfällig eller permanent fysisk förändring i stadsmiljö. Dessa exempel ska komplettera varandra och visa olika ingångar och möjliga processer för att nå odlingsresultat. Det kan handla om att plantera ett träd på sin gata för att få grönska och skugga, att sköta en rabatt i sitt bostadsområde, eller större projekt som att anlägga en örtagård eller driva en grönsaksodling i sitt närområde tillsammans med andra. Målgruppen är främst invånare i VGregionen, men även invånare i hela Sverige och eftersom målgruppen är bred så bör exemplen visa stor variation hos initiativtagarna, till exempel varierande åldrar. Innehållet ska vara realistiskt och genomförbart men samtidigt mycket inspirerande. Utgångspunkten i hela projektet är att förändringar är möjliga och enkla att åstadkomma på egen hand utan massor av förkunskaper eller stor budget. Kokboken ska nå så många som möjligt och kunna användas på eget initiativ eller som komplement i olika grupper, till exempel studiecirklar, skolprojekt och hyresgästföreningar. Odling är ett område som omfattar alla ekonomiska och sociala grupper. Det omfattar olika åldrar, kön och även kulturell tillhörighet. Kokboken ska i förlängningen helst översättas till fl ertalet språk, till exempel arabiska och persiska för att även nå ut till fl er människor. Varje verkligt odlingsexempel består av: 1. Inspirerande intervjuer med tillvägagångssätt. Hur går man tillväga för att enkelt påbörja och sköta sin egen odling i staden? Hur väljer man mark och får tillgång till den? Hur får man kontakt med fl er personer att odla med? Vad kan underlätta respektive innebära problem i processen? 2

3 2. Tips på vad man ska tänka på. Hur kan man lösa praktiska detaljer som tillgång till vatten, verktyg, möbler, jord och växter? Hur bedömer man jorden? Olika typer av jord kräver olika underhåll och ger olika förutsättningar. Även olika växtzoner har betydelse. Var i staden är det bäst att odla och vad ska man tänka på då det gäller föroreningar? Hur odlar man då det fi nns dålig tillgång till mark, till exempel genom odlingslådor, takodlingar eller vertikal odling? 3. Intervjuer med ansvariga för platsen - vad säger de om det som skett? Hur kan enskilda medborgare själva bidra till att förbättra sin närmiljö genom stadsodling? Hur kan man sätta sin prägel på det offentliga rummet och ta över en plats utan att utestänga andra eller andras initiativ? 4. Information om hur olika offentliga platser skiljer sig åt och vad som är möjligt med hjälp av lagen. Vad bör man tänka på när det gäller regler runt offentliga platser och stadsodling? Hur kan man plocka fröer och ta sticklingar i staden och stadens kringområden? Hur kan man plocka frukt, bär och nötter i stadsmiljön? Vad bör man tänka på? Får man odla för avsalu på kommunens mark? Hur kan man sätta sin prägel på rummet och ta över en plats utan att utestänga andra eller andras initiativ? Det kan fi nnas en konfl ikt mellan att ta över en plats för matproduktion och att alla skall ha lika tillgång till rummet blommor är fi na för alla men kan moroten bara njutas av den som äter upp den? Får vem som helst plocka upp moroten? Kryddväxter, frukt, bär och nötter är enklare de kan skördas successivt och grundstommen fi nns kvar för andra att njuta. FORM Materialet innehåller mycket foton och illustrationer på inspirerande tillvägagångssätt och praktiska lösningar. Varje exempel ska också märkas med symboler som, till exempel visar hur enkla de är att genomföra, hur lång tid de tar, hur dyra de är eller hur permanenta/tillfälliga de är som i kokböcker och svampböcker. Kokboken för stadsodling ska sedan enkelt kunna laddas ner som PDF från Internet för att användas i olika sammanhang, på eget initiativ eller som komplement i olika grupper, till exempel studiecirklar, skolprojekt och hyresgästföreningar. Kokboken kommer alltså inte att få en tryckt form i detta projekt, men eventuellt i ett senare skede om innehållet visar sig lämpligt för det och om det innebär att man når ytterligare målgrupper. Materialet skulle även kunna översättas till fl er språk, till exempel arabiska och persiska i ett senare skede. 3

4 SAMARBETSPARTNERS Projektledare är Sara Danielsson, Inredningsarkitekt och designer (se CV) med stor erfarenhet av att driva projekt och arbeta med frågor som handlar om det offentliga stadsrummet och stadsodling. Hon har tidigare gjort skrifterna 3 steg för nytt stadsliv och Så här påverkar du din stadsmiljö -tips för dig som bor i Göteborg på uppdrag av Brottsförebyggande rådet Tryggare Mänskligare Göteborg. Hon har även grundat nätverket Plantera Staden som konkret genomfört ett fl ertal odlingsaktioner i Göteborg, bland annat i samarbete med Världskulturmuseet och Assyriska föreningen i Tynnered. Samarbetspartner är Mia Andersson-Ek, Samhällsvetenskaplig miljövetare och kulturgeograf. Projektanställd på Tryggare Mänskligare Göteborg med uppdrag av Boverket för att arbeta med dialogmetoder och jämställdhet inom fysisk planering. Mia har gett ut skriften Tillgång till stadens rum för Tryggare Mänskligare Göteborg. Projektet genomförs även med hjälp av det stora nätverk och de samarbetspartners som Sara Danielsson och Mia Andersson-Ek arbetat med i tidigare projekt, bland andra: Park- och naturförvaltningen Göteborg Helena Bjarnegård S2020 / Urban Futures Lars Lilled Movium/Sveriges Lantbruks Universitet - Petter Åkerblom Stadsmuseet Göteborg - Urbanum - Ylva Berglund Interreligiösa rådet/stadsjord Niklas Wennberg Omställning Göteborg - Elinor Askmar Plantera Staden - Ilona Stehn, Lisa Westberg och Pål Castell Hyresgästföreningar och bostadsbolag i aktuella städer Fastighets- och trafi kkontor i aktuella städer Samarbetspartners är nödvändiga för att få tillgång till väsentlig information och för att få hjälp med att kritiskt granska materialet och innehållet så att målsättningen kan uppnås. En referensgrupp kommer att tillsättas för att hela tiden ha en levande dialog och analys av projektet. Referensgruppen är också viktig för att resultatet ska få ett sammanhang och en förankring där det når ut till allmänheten och kan användas i olika sammanhang. 4

5 ARBETSPLAN & TIDSPLAN Projektet omfattar 15 veckors heltidsarbete och påbörjas den 1 mars Arbetet innefattar: 1. Att hitta, studera och dokumentera ca 15 st verkliga exempel där medborgare, på eget initiativ, utfört stadsodlingar i Västra Götalandsregionens offentliga stadsmiljöer. Exemplen ska ha en variation i utförande, medverkande och lokalisering. Metod: Intervjuer. Dokumentation: Foto och eventuellt inspelning av intervjuerna. 2. Sammanställning och gestaltning av dessa exempel till ett inspirerande material som underlättar för medborgarna i Västra Götalandsregionens städer att ta initiativ till odling i sin närliggande stadsmiljö. Under denna fas är det viktigt med en referensgrupp som bidrar med en levande dialog och kritisk analys av innehållet i projektet. Referensgruppen är också viktig för att resultatet ska få ett sammanhang och en förankring där det når ut till allmänheten och kan användas i olika sammanhang. Detta sker tillsammans med nämnda samarbetspartners. BUDGET UTGIFTER Löner: kr inkl moms och sociala avgifter (varav sociala avgifter: kr) Lokal: kr Resekostnader: kr Materialkostnader: kr Marknadsföring: kr TOTALT BELOPP: kr SÖKT BELOPP FRÅN VGR: kr MEDFINANSIERING/INTÄKTER Movium startbidrag för första utkast: kr Lokalhyra i medfi nansiering av studion Designstories: kr Sponsring av material: kr Fler bidrag som ska sökas: Konstnärsnämndens bidrag till kostnadskrävande arbeten/projekt MEDFINANSIERING TOTALT: kr 5