URBANA NYANSER AV GRÖNT

Transkript

1 TTANKESMEDJAN MOVIUM TVÅ PROJEKT EN SKRIFT OCH EN UTSTÄLLNING I ett gränsöverskridande samarbete mellan universitet, kommun, stat och företag har vi i denna skrift försökt fånga och utveckla idéer om den urbana grönskans roll i en förtätad stad. Frågan är högaktuell när flertalet kommuner förtätar, för att minska transporter och koldioxidutsläpp samt bevaka intresset för den goda jordbruksmarken så att den fortsatt kan vara tillgänglig för livsmedelsförsörjning. Men förtätningen är inte bara av godo, om nära rekreationsområden försvinner och negativa extrema klimatsituationer som värmeöar, vindeffekter eller översvämningar uppstår. Därför vill vi se vårt arbete som ett inlägg i debatten om vart vi är på väg, med hantering av det offentliga rummet men också av det privata. I vårt arbete vill vi synliggöra de möjligheter som en grönare stadsplanering skulle kunna leda till, där tätt inte alltid är tätt, och där grönt nyanseras, såväl vad det gäller estetik, upplevelse, som biologisk mångfald, skötsel eller användning. Vi vill visa på att grönska i nya former kan bidra till att utveckla stadens mellanrum, och vi vill berätta om dess fördelar för att minska negativa effekter av en bebyggelseförtätning. Vi bidrar också med synpunkter på vilka frågor som bör ställas inför en förtätning i staden; om klimat, trygghet, mötesplatser, biologisk mångfald, men också om grön stadsbyggnadskonst där en urban grön typologi och nya grönurbana begrepp och visioner behöver utvecklas. Vi som medverkat i projektet hoppas att denna skrift och tillhörande film, ska inspirera till vidare diskussion om vad tätt och grönt kan vara i en stad som utvecklas med hållbara förtecken. URBANA NYANSER AV GRÖNT FÖRTÄTAD KLIMATSMART STAD OM GRÖNSKANS ROLL I EN URBANA NYANSER AV GRÖNT ANKESMEDJAN MOVIUM Beatrix Alsanius Carola Wingren OM GRÖNSKANS ROLL I EN FÖRTÄTAD KLIMATSMART STAD Tankesmedjan Movium arbetar med stadsutvecklingsfrågor och finns vid SLU. Movium vänder sig till dem som planerar, projekterar, anlägger, förvaltar och forskar om stadens utemiljö. Stad & Land är Moviums bokserie. Viveka Lidström Helena Karlén Carola Wingren Beatrix Alsanius Helena Karlén Viveka Lidström

2 Stad & Land nr 187 URBANA NYANSER AV GRÖNT OM GRÖNSKANS ROLL I EN FÖRTÄTAD KLIMATSMART STAD Carola Wingren Beatrix Alsanius Helena Karlén Viveka Lidström

3 SKRIFT Skriften grundar sig på ett projekt som bedrivits i samarbete mellan SLU, Ramböll, Lunds universitet och Malmö stad. Projektet är finansierat med bidrag från ovanstående aktörer samt Movium Partnerskap SLU, Delegationen för hållbara städer och Arkus. Projektledare och redaktör har varit Carola Wingren, professor i landskapsarkitektur, SLU, Alnarp. Delundersökningar har utförts av Maria Barrdahl (villaträdgårdar Sibbarp), Merle Talviste (Varvsstaden och Norra Sorgenfri) och utveckling kring student arbeten har ägt rum i samarbete med Jitka Svensson. Granskare av arbetet har varit Eivor Bucht och Cecil Konijnendijk. Ett särskilt tack till dem. FILM Som komplement till skriften finns en inspirationsfilm för att visa på alternativa användningar av gröna miljöer i staden (Malmö). Projektledare Carola Wingren. Film Christel Lindgren. ( Filmen har tidigare visats under namnet Green City på utställningen Landskapa på Form Design Center i Malmö hösten 2013 ( utstallningar/landskapa/) ( URBANA NYANSER AV GRÖNT Om grönskans roll i en förtätad klimatsmart stad Stad & Land nr 187 Carola Wingren, Beatrix Alsanius, Helena Karlén, Viveka Lidström Författarna, Movium, SLU Omslag: Pekka Kerppä Utgivare: Movium Grafisk form och illustrationer där annat ej anges: Christel Lindgren Tryck: Taberg Media Group, TMG Taberg AB, Taberg 2015 ISBN ISSN:

4 Detta projekt är genomfört inom ramen för Movium Partnerskap samt med stöd från Delegationen för hållbara städer movium partnerskap erbjuder möjligheter för samarbete och erfarenhetsutbyte. Med Movium Partnerskap ökar organisationen personalens kompetens, medverkar till branschens utveckling, får kontaktytor med SLU, Movium och branschen och har möjlighet att delta i forskningsprojekt och gemensamma aktiviteter. Kontaktpersonen och anslutna användare får alla Moviums prenumerationstjänster, rabatt på Moviums kurser, seminarier och konferenser. De erbjuds också tillfällen för erfarenhetsutbyte och breddar sitt kontaktnät genom att delta vid nätverksträffar. Nätverket Movium Partnerskap bidrar till en process där bransch och forskare vid SLU delar omvärldsbevakning och inspirerar varandra i kreativa samtal om aktuella frågor ca sex gånger per år. Partnerskapets forskningsprojekt har som mål att utveckla kunskap som är relevant för både universitet och bransch. Movium Partnerskap bekostar maximalt 50 procent av beviljade forskningsprojekt, resterande står en eller flera partners för. Ansökan sker via Moviums hemsida två gånger per år och görs av en forskare knuten till LTV-fakulteten vid SLU och minst en partner. Exempel på aktiviteter är kunskapssammanställningar, seminarier, workshops och konferenser. delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Inom sitt uppdrag ansvarade delegationen bland annat för att fördela ett ekonom iskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Totalt delades 357 miljoner kronor ut till 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt. Boverket ansvarar för att följa, stödja och sprida kunskaper från projekten. Läs mera om projekten som fått stöd från Delegation för hållbara städer på boverket.se

5 GRÖNT ÄR SKÖNT! En man söker sig till ett träd i en park för att njuta av vila och skugga en solig dag. Foto: Mikael Wallberg. 6

6 7

7 GRÖNT ÄR GOTT! Stefan plockar sina grönsaker till dagens middag i Bulltofta i Malmö. Foto: Hanne Nilsson 8

8 9

9 GRÖNT ÄR VILT! Mellan trottoar och bostadshus vid en gata i Berlin tillåts gräset växa sig högt - för att öka biologisk mångfald, spara tid och pengar eller för att man tycker det är vackert? Foto: Carola Wingren 10

10 11

11 VÅRT TÄTA GRÖNA PROJEKT 14 Projektets utgångspunkter Ett tätare grönt Malmö Projektgruppen Skriftens delar TÄTHETEN OCH DEN HÅLLBARA STADEN 25 Vad är och hur beskrivs hållbar täthet? Utforskande metoder density walks VERKTYG FÖR ATT BESKRIVA GRÖNSKA 57 Mäta, beräkna och värdera grönska Beskriva upplevelse av grönska Utforskande metoder green matrix GRÖNA PLATSER I STADEN 85 Den offentliga grönskan i parken Den offentliga grönskan i gaturummet Kyrkans grönska på begravningsplatsen Den privata grönskan Byggd grönska på väggar och tak Gränsen mot ett omland

12 4 GRÖNA SYSTEM I STADEN 141 En blågrön struktur Staden som vildmark Stadsodling av mat 5 ATT PLANERA FÖR GRÖNSKAN 187 Grönskan i den strategiska planeringen Planeringen av stadsdelsgrönskan Hinder och möjligheter för grönska 6 EN ELASTISK SYN PÅ STADEN 213 Hållbara stadsvisioner Grönska och förskjutningens estetik Behov och krav inför framtiden EPILOG 245

13 VÅRT TÄTA GRÖNA PROJEKT Stadens gröna ytor är viktiga i arbetet för en hållbar stadsutveckling, och dess grönområden har sedan lång tid tillbaka mött flera av stadens behov såväl som buffertzon, privat odlingsmark eller för rekreation. I många av de offentliga parkerna har självklara inslag i grönskan varit välskötta klippta gräsytor, annuella, perenna och vedartade prydnadsväxter. Under senare år har även andra typer av mer extensiva ytor utvecklats till fördel för minskade skötselkostnader och en utökad biologisk mångfald. Parallellt med att parkytorna förändras till sin karaktär sker en förskjutning i hur det gröna i staden används, med odling i parker och jogging på kyrkogårdar som exempel. Detta leder i sin tur till att planering och utformning av stadens grönska står inför nya utmaningar, där sociala mönster, beteenden och behov inte alltid samspelar med de befintliga gränser som skapats för stadsgrönskan genom tidigare planering och användning. Också gränsen mot ett omland kan i ett sådant sammanhang ifrågasättas, och nya former för stadsgrönska med en stark koppling till ett ruralt eller naturnära landskap kan komma att utvecklas. Med en sådan framtidsbild blir effekterna av den förtätning som diskuteras i de flesta av Sveriges kommuner (för att minska urban sprawl, utsläppen av koldioxid, ianspråkstagandet av värdefull jordbruks- och skogsmark och för att öka närheten mellan människor), en

14 viktig fråga att prioritera i diskuss ion en om det hållbara samhället. För i en förtätad stad, där såväl byggnader som människor blir fler, blir rimli g en belastningen på de gröna mellanrummen större. Detta ställer i sin tur krav på en högre effektivitet hos stadens mellanrum, som behöver kompletteras med nya platser och nya former för grönska. Detta kan ske som infillprojekt med olika typer av gatu-, fasad- eller takgrönska, eller genom att de befintliga gröna ytorna i staden utvecklas. Utvecklingen av grönskan i staden bygger på befintliga gröna strukturer och platser i staden. Samtidigt som staden förtätas och förändras sker en förändring av dess funktioner och platser, vilket i sin tur kan leda till att nya former av grönska uppkommer. Former och karaktärer som människor inte helt känner igen kan utvecklas på bekostnad av andra som de lärt sig att älska och som betyder mycket för stadens identitet. En sådan förändring mot något nytt kräver en balansakt som bevakar värdet av ett kulturarv i form av t ex alléer, prydnads parker, kyrkogårdar och andra strukturer, samtidigt som exempelvis joggingslingor, biotopstråk, parcourbanor mm ges plats och väver samman det befintliga med det nya. Undersökningarna i detta arbete syftar till att utveckla sättet att betrakta och beskriva grönska. Vi hoppas bidra till en förnyad diskussion i kommuner och på kontor, i samband med planeringen och utformandet av stadens nya gröna rum, så att fler nyanser av grönt blir synliga i planeringen av den framtida staden.

15 GRÖNSKA SOM STRUKTUR GRÖNSKA SOM VÄRDE GRÖNSKA SOM IDENTITET GRÖNSKA SOM BÄRARE AV ETT KULTURARV GRÖNSKA SOM KLIMATUTJÄMNARE GRÖNSKA SOM MARKRESURS GRÖNSKA SOM BIOLOGISK PLATTFORM GRÖNSKA SOM LIVSRUM GRÖNSKA SOM MÖTESPLATS

16 PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER Mängden grön yta i svenska städer håller sig konstant eller minskar (SCB, 2010). Samtidigt blir såväl byggnaderna som människorna i staden fler. För att detta inte ska drabba grönskan och dess viktiga funktioner i staden, är det angeläget att öka medvetandegraden avseende det gröna, dess karaktär, form, innehåll och funktion, inte bara bland de gröna yrkesgrupperna utan också bland övriga planerare, beslutsfattare och en allmänhet. Det är väsentligt att fundera kring de olika roller eller funktioner som grönskan ska spela i den framtida, hållbara staden, att dessa synliggörs och att de särskilt kopplas till estetik, hälsa och välbefinnande bland stadens invånare, samt till ett väl fungerande ekologiskt kretslopp. Det är också viktigt att utveckla en generell förståelse för att hållbarhetsaspekter påverkas såväl av mängden grönyta som av dess form och specifika karaktär. För att en sådan förståelse ska skapas krävs utvecklade och lättillgängliga beskrivningsmodeller, metoder och verktyg och en utvecklad grön terminologi. I projektet har ett sökande efter sådana modeller påbörjats. En del i sökandet har varit att göra egna undersökningar i Malmö. En annan del har inneburit ett utforskande av alternativa verktyg i samarbete med studenter vid SLU. Projektet har också låtit sig inspireras av andra platser än Malmö för att söka rätt på kunskaper om samspelet mellan grönskan och den stadsväv som utgörs av stadens alla byggstenar. Malmö har varit utgångspunkten, men en gemensam studie resa till Freiburg och inte minst stadsdelen Vauban har också bidragit med inspiration om hur en grönare och tätare stad kan byggas med inslag av brukarplanering, friare dagvattenhantering, och framför allt mer grönska integrerad i trängre gaturum. Om projektuppläggen delvis har präglats av oron för att de gröna ytorna blir färre och att översvämningar vid kraftiga regn och överhettning vid värmeböljor blir mer vanliga, finns där också en oro för vad som sker med meningsbyggandet, stadens morfologi och förståelsen av stadslandskapet vid en snabb och kraftig förändring i samband med en förtätning av staden. Med basen i ett Malmösammanhang men med utblickar mot andra håll, förs ett resonemang om vilka möjligheter som finns att tillgå för att utveckla det gröna sammanhanget i den förtätade staden. Begreppet grönska kan ibland sammanblandas med begrepp som grönt eller grönstruktur, beskrivande allt från ekologiska, tekniska lösningar till möjligheter för fotgängare och cyklister att röra sig bilfritt genom staden. I denna skrift förknippas begreppet grönska med det växande, som resurs för stadens människor och processer. Frågor som berörs i skriften är; Hur kan grönskan bidra med nya eller fler värden och tjänster i en tätare stad, som klimatutjämnare, markresurs, biologisk plattform eller som livsrum och mötesplats för stadens invånare? Hur kan grönskan i staden utvecklas så att 17

17 den samtidigt skapar nya strukturer, värden och en ny identitet, och fortsatt fungerar som bärare av ett befintligt kulturarv? Samtidigt som projektet berör dessa frågor diskuteras också de planeringsoch gestaltningsverktyg som kan differentiera såväl förtätningsdiskussionen som sättet att se på och beskriva den komplexa verklighet som stadsgrönskan utgör. Målet har varit att med Malmö som exempel lyfta de gröna frågorna i en tid när förtätningsdiskussionen dominerar den hållbara stadsplaneringen, och visa på vad det gröna i dess olika former kan bidra med för stadens liv, form och karaktär. Förutom att bidra med gröna visioner och begrepp som kan fungera även i en förtätad stad, prövas tanken att förtätning kan handla om något annat än byggnader. Som människor, aktiviteter, grönska eller upplevelser av det gröna. Målgrupp för skriften är i första hand planerare och arkitekter som arbetar med att göra staden hållbar. ETT TÄTARE GRÖNT MALMÖ Eftersom arbetet tar sin utgångspunkt i Malmö har det varit viktigt att förhålla sig till Malmö stads sätt att se på täthet och grönska i stadsbyggnadssammanhang. Några dokument som har varit särskilt viktiga är Malmös grön- respektive naturvårdsplaner och det dialog-pm som behandlar utgångspunkterna för Malmös förtätningsdiskussion (Malmö stad, 2003, 2010, 2012). Detta dialog-pm har legat till grund för förtätningsstrategierna i den nyligen antagna översiktsplanen (Malmö stad, 2014). De flesta förtätningsprojekten som äger rum idag i Malmö är omvandlingsområden från industri till blandad stad med exempel som Västra hamnen, Norra Sorgenfri, Järnvägsverkstäderna (och Östervärns station) och Nyhamnen. Inget av dessa områden innebär egentligen att grönska försvinner. Istället är en av de viktigaste frågorna att grönska behöver tillföras i dessa områden i den utsträckning som de ditflyttande människorna kan behöva den. Malmös satsning på förtätning innebär fyra övergripande strategier: utnyttja stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk, skapa mer blandad stad, omvandla trafikleder till stadsgator samt utveckla de gröna och blå mellanrummen. Förtätning på befintliga grönytor får endast förekomma i ringa omfattning. Istället vill man förändra grönytorna så att de lättare kan ta emot det ökande antalet människor som en förtätning i många delar av staden kommer innebära. De främsta argumenten för en förtätning i Malmö är att mängden yta per människa i Malmö har ökat mellan 1960 och 1990 (eller antal människor per hektar har minskat). Man jämför gärna med Köpenhamn som till ytan är ungefär jämnstort med Malmö men samtidigt rymmer cirka dubbelt så många människor och arbetsplatser. Samtidigt betonas vikten av Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2 18

18 ppnå riori- TAD a aras om den om tadsäxt. den Principiell utbyggnadsstrategi (se sidan 59). Malmö vill bygga staden inåt för att spara jordbruksmark, minska transportrörelser samt öka möjligheterna för liv och möten i staden, ÖP 2012 (Malmö stad, 2014). Genomförandestrategier och arbetsprocessser Helhetssyn och samsyn krävs för att uppfylla Malmö stads övergripande mål. Samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar och bolag måste förbättras så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt. Investeringar ska styras dit de gör mest nytta i ett långsiktigt helhetsperspektiv. Gränsöverskridande samarbeten, initiativkraft samt 19

19 att analysera eventuella negativa effekter som minskad mängd friytor, ytor för infiltration och grönska respektive sämre solvärden. För att mildra negativa effekter och för att nå hållbarhetsmålen föreslås lösningar som att öka gröna ytor på tak, minska trafiken och övergå till mer miljövänliga färdsätt, skapa mötesplatser i gatukorsningar och att inta en kreativ attityd i planeringen av staden. (Malmö stad, 2010) Dialog-pm 2010:2 Så förtätar vi Malmö! Malmö stads förtätningssatsning liknar den som pågår runt om i Sverige och kan på så sätt fungera Förtätningspotential som ett representativt i Malmö exempel och diskussionsunderlag. I Malmö tar förtätningsstrategin sin utgångspunkt i de olika stadskaraktärer som utvecklats i stadens program för arkitektur och stadsbyggnad; sluten respektive öppen kvartersstad, grannskapsenheter, storskaliga bostadsområden, småskalig bebyggelse, institutioner, verksamhets områden, gröna I detta kapitel görs en översiktlig analys rum samt trafikområden (Malmö stad, 2005). Hur väl de olika karaktärerna av hur det är möjligt att förtäta Malmö. kan hantera förtätning analyseras Utgångspunkter utifrån är de övergripande fyra begrepp; målen att Malmö ska utvecklas som en tät, förtätningstryck, förtätningsutrymme, förändringsbehov funktionsblandad och samt förändrings gång-, cykel- och möjlighet, och visualiseras i form av en förtätningsros som hämtats från projektet Tätare Stockholm utifrån de stadskaraktärer som redovisas (Region planekontoret i skriften Stockholms Karaktär Malmö, Läns handlingsprogram Landsting, 2009). Höga värden hos de olika förtätningsbegreppen arkitektur och stadsbyggnad visar (godkänd på bra av förtätningspotential, men kommunstyrelsen 2005). Exempel på planerade samverka och genomförda vilket förtätningar inte är så redo- vanligt varken i sten staden helst ska flera faktorer eller i miljonprogramsområdena. visas i anslutning till Områden varje stadskaraktär. som är lämpliga för förtätning Utöver stadskaraktärerna behandlas är verksamhets områden, och det är en anledning till att det är sådana som stadsområden. analyseras senare i skriften. Analysmodell Förtätningspotentialen bedöms med utgångspunkt från en analysmodell baserad på fyra begrepp; förtätningstryck, förtätningsutrymme, förändringsbehov och förändringsmöjlighet. Förtätningspotentialen för varje stadskaraktär visualiseras i innebär större förtätningspotential. Förtät- av den förtätningsros som konsultföretaget Spacescape ( utarbetat och bland annat använt i projektet Tätare Stockholm. Rosen och diagrammet kan ses som förklaringsmodeller till de komplexa drivkrafter och begränsningar som samverkar vid förtätning. De kan också användas som analysverktyg för att beskriva förtätningspotentialen i olika stadsutvecklingsprojekt. Förtätningsrosen ( Spacescape 2008) indikerar och lokaliserar förtätningspotentialen för ett område, samt ger vägledning för val av lämplig stadsutvecklingsstrategi. Förtätningstryck motsvaras i princip av marknadens efterfrågan. Ett attraktivt läge med god tillgänglighet och tillgång till service och kultur medför en hög betalningsvilja och ett stort förtätningstryck. Förtätningsutrymme avser byggbarheten, exempelvis andelen friyta, kapacitet i infrastrukturen och möjligheter till kompletteringsbyggande. Förändringsbehov avser den exploatering som behövs för en hållbar stadsutveckling. Det innebär att låg funktionsblandning, osammanhängande bebyggelse, litet serviceunderlag och låg exploateringsnivå indikerar ett stort förändringsbehov. Förändringsmöjlighet avser avsaknad av juridiska och andra begränsningar att bebygga ett område. Begränsningarna kan t.ex. handla om skyddsområden för Förtätningspotentialen för de olika stadskaraktärerna visualiseras i ett förtätningsdiagram. Ovan: Förtätningsros som visualiserar förtätningsmöjlighet utifrån fyra begrepp: förtätnings tryck, förtätningsutrymme, förändringsbehov natur- och kulturmiljö. Även fastighetsägarstrukturen är en viktig faktor. Redovisning Varje och stadskaraktär förändringsmöjlighet. beskrivs i denna del kortfattat Hämtad och från en analys projektet av förtätningspotentialen görs. Exempel på gjorda för- Tätare Stockholm och använd i tätningar och idéskisser till nya redovisas. Varje förtätnings-pm avsnitt avslutas med Så förtätar en beskrivning vi av Malmö! vilka konsekvenser (Malmö förtätningar stad, 2010). kan medföra för respektive stadskaraktär. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om vikten av goda samband och kopplingar mellan olika stadsområden. Malmö stad uppmärksammar årstidsväxlingarna genom olika tillägg i de offentliga rummen. Här exempel från sommarblomsprogrammet Foto: Christel Lindgren 20 24

20 Malmö Folkets park med sin strategiska placering mitt i staden, har över tid utgjort en viktig grön resurs för stadens invånare. Olika tillägg ökar användbarheten och anpassar parken till tidens behov. Här två foton, en sommarbild från 2013 där ett av de senare tillskotten - den populära lekskulpturen och fontänen i form av en ros designad av landskapsarkitekten Jitka Svensson respektive foto från 1 maj Foto: Carola Wingren respektive Gunnar Lundh/Malmö Museer 21

21 PROJEKTGRUPPEN Projektgruppen har utgjorts av gröna kompetenser från områden som landskapsarkitektur och hortikultur, men även kompetenser inom byggnadsarkitektur, ekologi, kulturgeografi, trafik, väg och vattenfrågor. Medverkande har från SLU varit Carola Wingren, Beatrix Alsanius och Helena Karlén, från Lunds Universitet Tomas Germundsson, från Malmö stad Annika Kruuse, Mikael Wallberg, Åke Hesslekrants, Lars Böhme, Agneta Sallhed Canneroth och Sten Göransson, och från Ramböll Viveka Lidström, Susanna Gustafsson och Erik Hedman. Beatrix Alsanius och Helena Karlén har särskilt bidragit till texten om stadsodling av mat, Annika Kruuse om hur man värderar grönska. Viveka Lidström med kollegor från Ramböll har bidragit med kunskaper om vatten, föroreningar och buller, och Tomas Germundsson med historiskt material och kartor. Lars Böhme, Mikael Wallberg m fl från Malmö stad har förutom med sin professionella kunskap också bidragit med lokalkunskap om plats och planeringsprocess. Carola Wingren har stått för de alternativa metoddiskussionerna där hon också involverat några av de studentarbeten som utförts inom hennes kurser om hur grönskan kan utvecklas i den förtätade staden. Hon har också stått för helheten och det redaktionella arbetet. Kopplat till projektgruppens arbete har funnits en referensgrupp representerande finans iärerna för projektet. Materialet som presenteras i denna skrift är resultatet av diskussioner, studie besök och insamlande av material under en period på några år. Ansatserna i projektet var inledningsvis brett undersökande, för att efterhand utkristallisera sig mot mer specifika frågor som också kommit att utgöra rubriker i denna skrift. De frågor som lyfts är sådana som vi menar kommer att ha särskilt stor betydelse för stadens grönstruktur framöver; de gröna system som byggs upp kring grönska och vatten, det vilda och stadsodlingen, grönska på platser där den inte med självklarhet hört hemma som på gatan och i trafiken och grönska som är hotad på exempelvis förträdgårdsmarken i villaområdena. Det är ingen heltäckande bild av kopplingen mellan grönska och stadsförtätning som tecknas, men genom gruppens breda sammansättning och det breda sökljus som använts har många av de viktigaste frågorna där stadsförtätning och grönska konvergerar kunnat belysas. Vi hoppas att med arbetet kunna bidra till det kumulativa kunskapsbyggandet om urban grönska i en stad som förtätas. 22

22 SKRIFTENS DELAR Skriften består förutom av denna introduktion och ett framåtblickande slutkapitel, av fem olika delar. Dessutom har det inom projektets ram tagits fram en stop-motion film Green City. Den har visats i samband med utställningen Landskapa på Form Design Center hösten 2013, Filmen prövar på ett mer lekfullt sätt olika idéer för alternativ användning av stadens gröna rum I den första delen Tätheten och den hållbara staden behandlas förtätningsproblematiken, och begrepp och beräkningsmodeller problem atiseras. Kapitlet avslutas med utforskande studentarbeten. I del två Verktyg för att beskriva grönska utvecklas diskussionen i relation till huvudtemat för skriften - grönskan, och där visas på olika beskrivningsmodellers möjligheter att ge grönskan en central roll i planeringen. Kapitlet avslutas med utforskande student arbeten. I den tredje delen Gröna platser i staden lyfts grönskans roll utifrån ett plats perspektiv, med fokus på platser som troligen kommer spela en särskilt stor roll i framtiden. Det handlar dels om den offentliga grönskan, men också om den privata och den som befinner sig i utkanten av staden. I den fjärde delen Gröna system i staden kopplas diskussionen till hur grönska kan fungera som resurs i de nya urbana situationer som kan tänkas upp komma när stadens ytor 5 6 omförhandlas. Här tillåts grönskan samspela med andra viktiga platser och flöden i staden som framstår som särskilt aktuella; dagvattnet, naturen, det vilda och odlingen av mat. I den femte delen Att planera för grönskan sker en fördjupning i fallet Malmö. Hur jobbar Malmö stad och deras samarbetspartners med grönska i de stadsdelar vi valt för våra fallstudier, och hur formulerar de sig kring de gröna värdena? Finns biologisk mångfald respektive mötesplatser och odling med i diskuss ionen i planprogrammen? Ett av de viktigaste dokumenten i diskussionen är förstås den översiktsplan som just antagits (Malmö stad, 2014). De framflyttade positioner för stadsgrönskan som kan utläsas där kan förhoppnings vis sätta gröna avtryck i de offentliga rummen under kommande år. Den sammanfattande diskussionen En elastisk syn på staden, inleds med ett antal tecknade visioner för den gröna eller hållbara staden under 1900-talet samt i vår tid. Den förskjutning av funktioner och former i staden som kan kopplas till stadsgrönskan diskuteras, och hur detta kan påverka såväl estetik som människors upplevelse av staden. Frågan hur man skulle kunna gå vidare genom att begrepps liggöra grönskan och skapa nya gröna typologier för staden avslutar skriftens diskussion, och öppnar upp för en fortsättning kring frågan Hur kan man sätta ord på olika former av grönska, så att det går att värdera dess karaktär och kvalitet? Behovet av gemensamma och nyanserade begrepp är stort för att beskriva såväl de befintliga som de nya typerna av grönska i staden, och skulle kunna jämföras med värdet av att utveckla en gemensam vokabulär när ett vin ska provas eller utvärderas. 23

23 LITTERATUR I DETTA KAPITEL SCB. (2010). Förändring av grönytor/grönområden i och omkring tätorter Malmö stad. (2014). ÖP Malmö stad. (2012). Naturvårdsplan för Malmö stad: områdesbeskrivningar. Malmö: Stadsbyggnadskontoret. Malmö stad. (2010). Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2. Malmö stad. (2005). Karaktär Malmö, handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad. Malmö stad. (2003). Grönplan för Malmö Naturvårdsverket. Miljömålen: miljömålen på köpet: de Facto Stockholm. Regionplanekontoret Stockholms Läns Landsting. (2009). Tätare Stockholm. Analyser av förtätningspotentialen i den inre storstadsregionens kärnor och tyngdpunkter. Underlag till RUFS 2010 och Stockholms översiktsplan. RAPPORT 8:

24 1

25 TÄTHETEN OCH DEN HÅLLBARA STADEN I Sverige bor idag över 85 % av befolkningen i städer som till ytan motsvarar 1,3 % av landets yta. Och urbaniseringen fortgår ständigt, särskilt i de större städerna (scb.se). Statistiken säger också att den oexploaterade ytan i staden stadigt minskar, liksom grönytorna. Samtidigt som detta är ett problem för stadsmiljön finns också en tydlig vilja och ambition från det offentliga - stat och kommuner, att förtäta staden med argumentet att bygga en hållbar stad (Borgström 2011, Boverket 1994). En hållbar stad kan givetvis definieras på många sätt, men under senare år har det ofta kommit att sättas likhetstecken mellan en hållbar stadsutveckling och en stad som förtätas. Det finns många fördelar med att bygga en tät stad och dessa framhålls i debatten för förtätning. Korta avstånd främjar användning av cykel- och kollektivtrafik. Värdefull åkermark sparas liksom natur- och rekreationsområden utanför staden. Den täta staden kan bli den nära staden där handels-, kunskapsoch kulturutbyte kan ske i större omfattning och där fler naturliga mötesplatser uppstår. Den tar mindre plats, och kan på så sätt bli billigare att bygga och sköta per invånare. Detta är argument som framhålls såväl i region som i kommun (Region Skåne 2013, Malmö stad 2010). Samtidigt kan en tät stadsbebyggelse medföra negativa effekter på jordmån, luftkvalitet, mikroklimat, grundvatten, översvämningsproblematik och växtoch djurliv. Även människors hälsa kan påverkas i en förlängning (Chiesura 2003, van den Berg et al. 2007). En långt driven förtätning kan också

26 leda till andra komplikationer, som att stadskärnan endast med svårighet kan försörjas med mat och andra resurser, och att sophanteringen blir problematisk (Steel, 2008). Oavsett om man tror att den täta staden är en viktig del i lösningen för en hållbar stad eller inte, så är det viktigt att diskutera och problematisera förtätningen utifrån många olika aspekter, inte minst vad som händer med det offentliga rummet och grönskan som finns där. Även om satsningar görs på blågröna strukturer (strukturer där grönska och dagvattenhantering samverkar) eller gröna väggar och tak, kan dessa åtgärder knappast kompensera för den minskning av grönskans positiva funktioner för stadens klimat som förtätningen innebär. Dessa lösningar kan bara vara en del av svaret för hur grönskan ska finnas kvar i staden, liksom förtätningen bara är ett av flera svar i hållbarhetsdiskussionen. Skriften och särskilt detta kapitel tar utgångspunkt i den täta staden som vald lösning, mot bakgrund av de satsningar som görs i Malmö och i övriga landet. Beskrivningar och definitioner av grönskans form och egenskaper följs av diskussioner om ett utvecklat täthetsbegrepp där upplevd täthet eller täthet utifrån andra aspekter som folkliv, grönska, ljud eller dofter behandlas. En relativt ensidig användning av täthetsbegreppet i dagens planering synliggörs, och med hjälp av några exempel från ett utforskande arbete i samarbete med studenter vid SLU görs nya inspel i diskussionen.

27 TÄTHET HÅLLBARHET STADSLIV ATTRAKTIONSKRAFT RUMSLIGHET URBAN MORFOLOGI DENSITY WALKS

28 VAD ÄR OCH HUR BESKRIVS HÅLLBAR TÄTHET? Beskrivningar av staden kännetecknas av fördjupningar kring form, rumslighet och täthet. Formen beskrivs ofta med hjälp av olika typologier som kvarters stad, trädgårdsstad eller punkthusbebyggelse. Neuman kritis erar sammankopplingen av stadens form och dess hållbarhet. Han menar att sökandet efter hållbarheten istället måste ske i dess processer. Hållbarheten bör grundas på sådant som kapacitet, kondition, resiliens, diversitet och balans, och endast genom att pröva dessa faktorer gentemot den täta stad som föreslås, är det möjligt att bedöma dess hållbarhet (Neuman, 2005). Texten i denna skrift går på sätt och vis i polemik med Neuman genom att formens och rumslighetens betydelse betonas. Men den tar samtidigt in tryck och integrerar processen (inte minst grönskans processer) i diskussionen. Texten diskuterar hur täthet och grönska fungerar tillsammans i den framtida staden, och hur dessa begrepp möts på platser, i processer, beräkningsmodeller eller i planerings processer. I kapitlet lyfts hur tätheten betraktas vid exploateringstillfället, och samtidigt förs den rumsliga dimensionen in. Denna dimen sion som är så viktig i all arkitektur och stadsplanering och som är starkt sammankopplad med den form som alltid blir resultatet när stadens byggs. Texten famnar brett med en ambition att fånga in såväl form som identitet och rumslighet samt de processer som Neuman betonar. För det är dessa som formar staden men som samtidigt är så svåra att fånga i beskrivningar, eftersom beskrivningarna i sitt begreppsliggörande tvingas ge form åt det som beskrivs. Hållbarhetsbegreppet är komplext och rymmer vanligtvis idag de tre perspektiven ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Ibland komplett eras perspektiven med andra som exempelvis kulturell hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling lanserades i Brundtlandrapporten 1987, med innebörden att tillvarata dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina (ne.se). Bruntlandrapporten lade sedan grunden för Riokonventionen som utarbetades av världens regeringar i Rio de Janeiro Genom att ansluta sig till konventionen har länder åtagit sig att utarbeta och behålla de lagar som behövs för skyddet av hotade arter och populationer. I åtagandet ingår också att utarbeta nationella planer för hur den biologiska mångfalden ska skyddas och resurserna användas på ett uthålligt sätt. (Naturvårdsverket, 2012) 29

29 Täthet som beräknande enhet I Nationalencyklopedin beskrivs begreppet täthet såväl utifrån fysikalisk som biologisk synvinkel. I det första fallet handlar det om förhållandet mellan en kropps massa och volym eller ett slags inre täthet, och i det senare om antal individer per yt- eller volymenhet eller ett slags populationstäthet (ne.se). I båda fallen är det möjligt att göra en koppling till de vanligaste sätten att beskriva täthet i stadsplaneringssammanhang, och till de byggnadsvolymer eller populations- respektive exploateringstal som är rikligt förekommande i beskrivningar av den befintliga och den planerade staden. Exploateringstalet (e), eller Floor Space Index (FSI) som det också kallas, är ett vanligt mått eller beräkningsmodell i nutida stadplanering. Det beskriver i princip byggnadsintensiteten på en yta, vilket innebär att en byggnad med fler våningsplan ger ett högre tal. I en stad som Malmö hamnar exploaterings talet i de nyare områdena någonstans mellan 2-2,5 om man bara räknar tomtyta och 1,5-2 om man räknar på hela kvartersytan samt halva angrän s ande gata. I de äldre delarna av staden som vid Davidshall, ligger talen ofta någonstans runt 1,8 om man inbegriper halva gatan i beräkningen (Malmö stad, 2013). Intressant är att jämföra dessa diskussioner med Johan Rådbergs arbete om stadstäthet under 1900-talet, där han betonar att kvalitet och exploateringstal inte är sammankopplade. Rådberg undersöker hur kvalitet och attraktivitet kopplar till täthet eller exploateringstal och stadstyp. Den viktigaste faktorn för ett attraktivt område är i Rådbergs arbete stadstyp. Andra faktorer som läge, ålder, eller upplåtelseform påverkar i betydligt mindre utsträckning. De mest attraktiva stadstyperna kännetecknas främst av småskalighet res p ektive tydliga gränser mellan offentliga och privata ytor; kvartersstad, förindustriell stad, blandad trädgårdsstad och friliggande småhus. Av dessa har framför allt kvartersstaden höga exploateringstal. De minst attraktiva områdena är de med ensidig bebyggelse i form av skivhus, höga punkthus och lamellhus. (Rådberg 1988, 1997) Att exploateringstalet används i så stor utsträckning för att beskriva stadens täthet har troligen ett starkt samband såväl med enkelheten att räkna ut det, som med den ekonomiska verklighet som kommun, exploatör och verksamheter i en kommun eller region lever i. Ju tätare människor lever, desto fler kan dela på kostnaderna för den infrastruktur som måste byggas. Och även om de argument som framhålls för en förtätning i första hand kopplas till minskade koldioxidutsläpp, bevarande av jordbruksmarken eller utveckling av fler mötesplatser, så åtföljs de ofta av de ekonomiska argumenten (Boverket 2010, Malmö stad 2010, Region Skåne 2013). Exploateringstalet beskriver indirekt mängden friyta i en stadsdel eller vilka solvärden som kan bli aktuella i gatumiljön. Men utifrån ett socialt sam Populationstäthet Floor Space index (FSi) Cities full of space qualities of density. Uytenhaak,

30 manhang avslöjar de knappast hur tät på liv, dofter och ljud staden kommer bli, hur mycket grönska som kommer att finnas eller hur de kvaliteter som är knutna till dessa faktorer kan berika staden. Inte heller beskriver de något om hur denna exploatering formar staden i kvarter, mellanrum eller vilka processer som pågår där. Därför utvecklas nedan och i följande kapitel för grönskan, diskussioner om de viktiga kvalitativa aspekter som exploateringstalet behöver kompletteras med för att ge bättre beslutsunderlag inför en förtätning. Stadens liv, attraktionskraft och rumslighet Livet mellem husene udeaktiviteter og udemiljoer, Jan Gehl, Ett viktigt argument för täthet är viljan att öka städernas attraktionskraft. En stad där fler människor bor, ger också utrymme för mer folkliv och kreativ itet (Florida 2014, Melander et al., 2014, Montgomery 2013, Uytenhaak 2008). Samtidigt kan en förtätning där befintlig bebyggelse ersätts med ny mycket väl utvecklas i en annan riktning, om valet av bostadstyper leder till en glesare population per lägenhet. En högexploaterad, bebyggelsetät stad ger inte alltid fler människor per kvadratmeter. I den centrala och täta staden blir en sådan utveckling särskilt tydlig, när människor med goda inkomster köper dyra lägenheter som kommer att befolkas av få individer (gentrifiering). Färre människor bor i de tidigare täta kvarteren, och tillbringar kanske också mer tid inomhus i de bekväma och rymliga bostäderna. Detta ger till resultat att färre och inte fler människor rör sig i gaturummet, även om byggnadsvolymen i stadsdelen ökat. En förtätning av staden med denna typ av bostäder kan därmed istället för ett ökat folkliv, en högre närvaro i stadsrummet och en tryggare stad, leda till motsatsen. Därmed är inte bara planeringen och utformningen av kvartersstrukturen en utmaning om målet är att förtäta populationen, utan även utformningen av bostaden (Uytenhaak, 2008). När Uytenhaak berör förtätningen som verktyg för att skapa goda bostadsmiljöer och liv i städerna, betonar han betydelsen av gatusektionens utformning och bottenvåningarnas karaktär (Uytenhaak, 2008). Även Gehl betonar gatusektionens värde för hur livet i staden ska uppstå (Gehl, 1980). Hans skrifter har ända sedan sent 60-tal utgjort inspirations- och kunskapskälla för planerare och arkitekter. Hans forskning kring hur man med små medel som höjdskillnader eller murar kan inrätta mer eller mindre offentliga eller privata zoner i gaturummet och zonera det för olika typer av vistelse, är grundläggande kunskap att använda vid förtätning av staden (Gehl, 1980; Gehl, 2010). Gehl betonar också byggnadernas skala och betydelse för människors välbefinnande, där den negativa effekten av höga hus till viss del kan minskas genom att den högre delen dras in från gatu linjen så att byggnad erna blir lägre längs gatan. 31

31 Att tala om den hållbara staden har blivit ett sätt att positionera sig i nu tida stadsplanering. Många av dessa diskussioner inbegriper också den täta staden. Ökande täthet har en närhetsdimension som ger upphov till möten mellan människor och liv i staden. Närheten eller tätheten kan i en stad bli så stor att den i sin ena ytterlighet kan uppfattas som klaustrofobisk. Den kan å andra sidan bli så låg att staden kan uppfattas som gles, innehållslös och utan liv. När staden förtätas är det ofta en exploateringstäthet som diskuteras. Samtidigt är den rumsliga upplevelsen av tätheten, som är avgörande för hur människor trivs i staden, inte alltid direkt sammankopplad med exploateringstalet. Den rumsliga dimensionen är central i arkitektur och stadsbyggande, och behöver fångas i beskrivningar av staden. Den beskriver i första hand upplevelsen av att befinna sig på en mer eller mindre omfamnande plats och är starkt kopplad till mänsklig perception. Faktorer som är särskilt viktiga är höjd på rummets väggar, rummets form eller avslutning. Väggarna i staden består främst av byggnader men också av vegetation, vars egenskaper kan beskrivas såväl genom sin vertikalitet och horisontalitet som genom sin täthet. Relationen mellan platsers storlek och väggarnas höjd och placering, har stort inflytande på den rumsliga upplevelsen. Mindre torg i stad en har ofta en hög rumslighet medan områden i stadens utkant tend erar att ha en låg. Vegetation kan på många sätt bidra till upplevelsen av rumslighet. Ett sådant exempel är Tallriken i Pildammsparken i Malmö, som trots sin storlek har en hög rumslighet pga trädens höjd och täthet liksom trädrundelns starkt sammanhållna form. När staden förtätas påverkas också rummet och upplevelsen av staden. Rumsupplevelsen är delvis relativ vilket innebär att när nya delar av staden förtätas blir rumsupplevelsen (behaget eller obehaget) också i andra delar av staden annorlunda. Gordon Cullen beskriver den kontrastverkan som har så stor betydelse när en människa vandrar mellan platser och passager i staden (Cullen, 1961). Kontrastverkan mellan rum och stråk är också påtaglig i gröna miljöer. Som underlag för Malmö stads förtätningsdiskussioner ligger Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2 (Malmö stad, 2010). I detta arbete betonas inte rumsligheten explicit, men där finns en stark koppling till stadsdelars olika karaktärer och rumslighet som avgör hur de påverkas av en förtätning. I arbetet har man låtit sig inspireras av erfarenheter från Stockholm s regionen, och den s k förtätningsros (se föregående kapitel) som använts i deras förtätnings arbete. Förtätningsrosen bidrar till att vidga diskussionen om täthet till att innefatta även andra aspekter som behov, tryck, utrymme och frihet för förtätning: Den viktigaste slutsatsen från projektet Tätare Stockholm är att det inte går att bestämma förtätningspotentialen i en punkt eller stadsdel The Concise Townscape, Gordon Cullen,

32 med en analys eller ett mått. Det är uppenbart att förtätning sker när flera faktorer samverkar. Vad som utretts är vissa utvalda stadsbyggnadsförutsättningar för förtätning. I utredningen presenteras analysmodellen förtätningsrosen som kan synliggöra hur förtätningsbehovet, förtätningstrycket, förtätningsutrymmet, och förtätningsfriheten tillsammans skapar ett fält av möjligheter för stadsutveckling. Från detaljplanerarens perspektiv är det en slags riskanalys kommer exploateringsprojektet att kunna genomföras, vilka starka och svaga faktorer finns? Regionplanekontoret Stockholms Läns Landsting. (2009) Förtätningsrosen vidgar diskussionen om täthet från enkla tal till en diskussion som handlar om hur en förtätning påverkar en plats i staden som förtätas. Men förtätningen kan också diskuteras ur andra aspekter som dess motiv, strategier, form eller rumslighet. Olika forskare har försökt koppla samman dessa faktorer. Täthet kopplat till en palett av rumslig organisation Att utgå från tidigare kända stadsplaneringsmönster kan vara ett bra sätt att öppna diskussionen kring nya typologier för staden. En forskare som arbetat på det sättet är Jabareen (2006) som vid en litteratursökning upptäckt sju tydliga strategier eller designkoncept som återkommer i litteratur om hållbar stadsutveckling; kompakthet, hållbara transporter, täthet, blandad mark användning, diversitet, passiv solenergi och grönska. Dessa strategier överensstämmer väl med de åtgärder som föreslås exempelvis i en stad som Malmö, där kompakthet och täthet är nära besläktade, liksom blandad mark användning och diversitet och där processer som hållbara transporter eller passiv solenergi påverkas av de mönster och former som stadens planering baseras på. Jabareen utvecklar utifrån detta tankar om fyra tydliga urbana former som används i hållbarhetsdiskussionen. De är; Den nytraditionella som bygger på stadsplanering från 20-talet med smala trädplanterade gator, Den urbant inneslutande som bygger på ett tydligt stadscentra med grönbälten runt om, Den kompakta staden som bygger på förtätning, och till sist Ekostaden som Jabareen uppfattar som en formlös och mer processinriktad stad. Jabareen förordar en kombination av de olika urbana formerna. Intressant med Jabareen är att han också framhåller grönskans framträdande värde för den hållbara staden; för dess biodiversitet, förbättrade fysiska miljö, symbolvärde, livskvalitet, ökade ekonomiska attraktivitet, invån arnas stolthet över sin bygd, en ökad hälsa samt grönskans pedagogiska funktion som symbol för naturen. (Jabareen 2006) 33

33 Det finns olika sätt på vilka stadens rumslighet kan beskrivas. På detta uppslag visas klassiker som Gordon Cullen och Kevin Lynch där Cullens arbete fångar stadens rumslighet och Lynchs arbete stadens organisation. Längst ner till höger visas Arne Branzells arbete där han utifrån Kevin Lynchs beskrivningsmodell utvecklat systemet med bubblor som beskriver rumslighet. Ovan: The Concise Townscape, Gordon Cullen,

34 The Image of the City, Kevin Lynch, 1981 Ovan: On the bubble, Arne Branzell 2013 Tv: Den sökande skissen Arne Branzell,

35 Möjligheten att förtäta staden med ny bebyggelse är komplex och kopplad bl a till klimat, grönytor och olika aktiviteter. När svenska städer förtätas och människor blir fler samtidigt som klimatet blir varmare med kraftigare regn och ibland skyfall, finns det all anledning att söka inspiration och ytterligare kunskap kring stadsplanering på andra kontinenter där det på grund av klimat och befolkningstäthet kan finnas utvecklad kunskap om stadsplaneringsproblem som är nya i Sverige. Såväl planmönster, form som material kan ge ledtrådar till hur svenska städer kan utvecklas. Klimatfrågan är inte enda skälet att söka inspiration i andra kulturers stadsplanering och planmönster. Även ett mångkulturellt samhälle eller en vilja att ge utrymme för individuella livsstilar eller ett mer flexibelt stadsbyggande kan vara skäl nog. Shane skriver exempelvis i sitt kapitel i boken The Landscape Urbanism Reader att det för planeringen av den framtida staden kan vara av värde att djupare analys era och låta sig inspireras av den muslimska staden och hur dess oregelbundna strukturer ger en annan och mer mångkärnig och komplex uppbyggnad av stadsväven än de mer enkärniga grekiska eller romerska planmönster. Shane menar att de urbanmorfologiska planmönstren har präglats av aktivitets mönster i respektive kulturer. De grekiska och romerska är uppbyggda kring en agora med forum och tempel vid en citykärna. Den muslimska staden har istället en mer oregelbunden struktur anpassad till topografin. Återvändsgränder är vanliga och utspridda målpunkter i form av moskén, basaren, skolan och baden ersätter forum och templen. (Shane, 2006) Ovan: På väg genom det oregelbundna och täta gatusystemet i Agadir i Marocko öppnar sig plötsligt en mindre plats och ett apelsinträd ryms i det annars hårdgjorda gaturummet. Trädet ger skugga och svalka och en skön paus på väg mot marknaden. Foto: Carola Wingren T h: Västra hamnens stadsstruktur utformades av Klas Tham och medarbetare, i samband med planeringen av utställningen Bo01. Inspirationen kom från en mer medeltida stadsstruktur, och målet var bl a att förbättra mikroklimatet för människor och växtlighet i ett utsatt och blåsigt läge. Foto: Pekka Kerppä 36

36 37

37 Uytenhaak är en forskare som med historiska typologier som bedöm ningsgrund i datamodeller undersöker hur point, patio, strip och block building (punkthus, kringbyggd gård, lamell, kvarter/block) fungerar i stadsbebyggelsen, och hur olika kvaliteter som ljusförhållanden, hur mycket man ser av himlen från lägenheten etc kan uttryckas. Uytenhaak värderar olika planmönster och prövar att kombinera sina inspirationskällor Cerdàs rutnätsplan och Sittes mer organiska medeltida plan.och han betonar hur svårt det är att bygga fram den goda stadsplanen i snabb takt. (Uytenhaak, 2008) Uytenhaak vill utveckla förtätningsdiskussionen till att omfatta fler faktorer, och han provar att utveckla mer upplevelsebaserade analys- eller beskrivningsmodeller., som blir till en palett av verktyg att pröva i täthetsdiskussionerna. En sådan är tare telescope vilken differentierar det obebyggda i flera dimensioner; privat mark yta inklusive trädgårdar, offentliga vägar, parkering, offentlig grönyta, vatten och andra stadsföreteelser som infrastruktur, verksamhetsområden etc. Eller modeller som spaciousness, OSR eller Sky view factor som tillsammans med soldiagram kan ge en bättre bild av hur vistelsen i staden kan upplevas, och vilka möjligheter det kan finnas för solljusets att tränga ner i en gatumiljö i den täta staden. (Uytenhaak, 2008) Diagram eller beräkningsmodeller liknande sky view factor skulle kunna utvecklas för vatten eller grönska (hur mycket vatten respektive grönska ser jag från min lägenhet osv) för att få en mer komplett beskrivning av vad stadsförtätningen innebär för de människor som bor där. Genom att samman länka visualiseringar och diagrammatiska beskrivningar över stadsförtätningens effekter (exempelvis avseende tillgängliga friytor, luftrum eller grönska) med beskrivningar av människors beteenden (exempelvis enligt Gehl eller Ståhle), kan en nödvändig och ökad kunskap om samband mellan täthet, exploatering, friyteplanering, hälsa och ekosystemtjänster etableras. En sådan kunskapsutveckling skulle gagna en mer medveten planering av staden där en förtätning bara borde genomföras om rumsliga egenskaper kan kompensera för förlorad friyta. Upplevelsen av staden och dess täthet skulle ges det utrymme i besluten om en eventuell förtätning som är rimlig i relation till dess betydelse för mänsklig upplevelse. Här skulle miljöpsykologiska beskrivningsmodeller också kunna bidra, inte minst vad det gäller grönskans betydelse för hälsa och väl befinnande (se nästa kapitel). 38