Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Transkript

1 Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, möttes i en stadskamp i Almedalen. Vinnaren var enligt domare Peter Örn Malmö som vann en knapp seger över de andra med en stortå över målsnöret. Delegationen för hållbara städer arrangerade i samarbete med FUSE (future urban sustainble environments) SLU, Alnarp en stadskamp i hållbar stadsutveckling i Visby under Almedalsveckan. Syftet med stadskampen var att i en tempofylld och underhållande tävlingsform låta tre städer mäta sig med varandra och dela med sig av erfarenheter och engagemang. Det var inte lätt att utse en vinnare. De tre städerna ligger i täten när det gäller hållbar stadsutveckling, och har samtliga satt upp ambitiösa klimat- och miljömål inför framtiden: Köpenhamn ska bli den första koldioxidneutrala staden i världen år 2025, Malmö världsbäst på hållbar samhällsutveckling år 2020 och Stockholm ledande i omställningen till det klimatanpassade samhället år Lagen betonade under stadskampen värdet av samarbete och erfarenhetsutbyte snarare än tävling. Efter det att lagen presenterat hur de arbetar med hållbarhetsfrågor, sina visioner och svarat på kniviga frågor under tidspress stod det ändå klart att Malmö, med den gröna lungan Folkets Park som samlar medborgare från alla områden och med sitt rika musselbestånd som naturligt renar havet vann kampen, äran och en rungande applåd. Vassa lösningar på viktiga frågor Ett av tävlingsmomenten var att lagen under tidspress skulle föreslå en vass, dvs nyskapande, lösning på några av de viktigaste frågor många städer står inför i dag när de ska skapa ett mer hållbart samhälle. Hur kan man arbeta för att få fram billiga bostäder snabbt? Malmö lyfte fram sin ByggaBoDialog där man arbetar nära tillsammans med byggherrar för att få fram bostäder med rimliga hyror. I kvarteret Flagghusen i Västra hamnen satte kommunen ett krav på rimlig hyra. Stockholm jobbar nära aktörer i bostadsbranschen genom modellen Stockholm Bygger samt har en bostadsförmedling som inte bara förmedlar de kommunala bolagens lägenheter utan också de privata hyresrättsbyggarnas. Stadsbyggnadskontoret har ökat antalet startade detaljplaner för att bl.a. möta den stora efterfrågan på bostäder i staden. Stockholm strävar efter att uppnå ett blandat utbud av bostäder hälften bostadsrätter, hälften hyresrätter, och på så sätt erbjuda olika upplåtelseformer. I Köpenhamn för man en dialog med byggherrarna. Hur viktigt är det att bevara lokala arkitektoniska kvaliteter när staden byggs ut och förtätas? När Köpenhamn nu bygger nytt sida vid sida med den gamla bebyggelsen i Nordhamn strävar man efter ett långsiktigt tänkande. Arkitektonisk kvalitet värderas högt, bebyggelsen byggs inte bara för morgondagen, utan för att stå kvar om 50 år och mer.

2 I Stockholm strävar man efter att anpassa arkitekturen efter klimatmålen. För att få en variation och olika arkitektoniska uttryck arbetar man med flera byggherrar samtidigt i projekten. Malmö lade in en replik: inget av det Stockholm eller Köpenhamn presenterar är nytt. Det har vi gjort i över tio år! Hur arbetar ni för att utveckla ekosystemtjänster och öka tillgängligheten till grönområden för medborgarna? Ett av de största ekosystemen i Malmö är musslorna i Öresund som naturligt filtrerar vattnet och kan användas till foder och biogas. Malmö stad har satsat på att försöka odla fler musslor för att förbättra den biologiska kvaliteten. I Stockholm har 90 % av medborgarna mindre än 300 meter till gröna ytor. Exempel på ett projekt där man arbetar med ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald är i byggnationen av Norra Djurgårdsstaden. Ge exempel på hur man kan arbeta med effektiva kretsloppslösningar! I byggnationen av Norra Djurgårdsstaden kommer Stockholm ansluta offentliga papperskorgar till det underjordiska sopsugssystemet. Det minskar även transporter. Biogas utvinns ur organiskt avfall och slamprodukter återförs till det lokala jordbruket, vilket i sin tur minskar mängden konstgödsel. I Malmö vill man utöka och skapa nya gröna näringar genom samarbete i ett klimatindustriellt kluster. I Köpenhamn finns flera så kallade bytescentraler på cykelavstånd. Här kan man lämna in möbler, kläder, skridskor och annat som man inte har användning för längre och som någon annan kan ha nytta av. Hur minska koldioxidutsläppen? Hur arbetar städerna med förnybar energi? Malmö har som mål att vara 100 % försörjd av förnybar energi år Därför har staden investerat i en av nordens största vindkraftsparker tillsammans med Köpenhamn. Dessutom kommer Malmö använda sig av fjärrvärme, biogas, solenergisystem och har flera geoenergianläggningar, dvs jord- och bergvärmeanläggningar. Köpenhamns upplägg består i biobränsle, geotermik och vindenergi. Staden investerar i vindkraftverk i och utanför staden. Köpenhamn använder sig också av fjärrkyla, vilket är en mycket energieffektiv lösning. I Stockholm ställer man krav på låg energiåtgång vid ny- och ombyggnation redan vid markanvisningarna, 75% av BBR för alla markanvisningar samt högre ställda krav inom miljöprofilprojekten. Kraven ligger i linje med att reducera stadens totala utsläpp av koldioxid. Hur kan man underlätta en klimatsmart livsstil? I Stockholm görs detta i ett tidigt skede. I samarbete med byggherrar och mäklare informerar och kommunicerar man med de boende. Devisen är att det ska vara lätt att göra rätt och leva hållbart.

3 I Malmö pratar man om ett livslångt lärande: diskussionen om en hållbar utveckling börjar i skolan och fortsätter hela livet. Hur kan man förbättra den urbana mobiliteten? Köpenhamn ligger långt framme som cykelstad. Cykelbanor förbinder stora delar av Köpenhamn och gör det mer attraktivt att cykla i staden. Medborgare erbjuds kurser i att cykla, vilket ger ringar på vattnet på andra områden. Det finns exempelvis kvinnor med annan kulturell bakgrund som aldrig lärt sig att cykla, vilket begränsar deras rörelsefrihet och möjlighet att söka arbete som ligger en bit från bostaden. Stockholm anpassar staden efter fotgängare, för att skapa en levande stadsmiljö och minska transportbehovet. I Malmö och Köpenhamn finns ett regionalt samarbete för att få pendlare att åka kollektivt. En tunnelbana mellan de båda städerna planeras. Hur öka livskvaliteten och skapa mötesplatser där invånare från olika stadsdelar möts? I Malmö finns Folkets hus, som rankas som en av Sveriges bästa mötesplatser för personer från olika stadsdelar. Andra exempel är skateboardparken och badet i Västra hamnen. I Stockholm finns bland annat Kulturhuset, Sveriges mest besökta evenemangsplats. Staden har ett parkprogram där man omvandlar mindre grönområden till aktivitetsområden och stadsparker. Ett exempel på detta är Årstafältet, där människor med olika bakgrund möts. I Köpenhamn samlas man gärna på någon av de stora badplatser som staden erbjuder: fyra hamnbad och ett strandbad. Delaktighet är en del av den hållbara visionen Under tävlingsmomentet Handen på hjärtat fick lagen utveckla resonemang i några aktuella frågor. Hur ska städerna uppnå sina högt ställda klimatmål? Hur ska miljonprogramsområdena utvecklas? Och hur viktigt är det att få medborgarna med på tåget? De tävlande är tre städer som kommit långt inom hållbar stadsutveckling och har ställt upp höga mål för framtiden. Vilken är den största utmaningen för att nå era målsättningar? På vilket sätt genomsyras ert vardagliga arbete av era visioner och målsättningar? Stockholm har tydliga strategier, god ekonomi och lösningar inom miljö och klimatfrågor där man ligger långt fram. En utmaning är att förbättra den sociala dimensionen, både vad gäller integration och kommunikation med och mellan medborgarna. Detta arbetar Stockholm med just nu i miljonprogrammen och ytterstadsområdena, samt i närförorterna. Vad betyder det att ha med sig medborgarna på tåget i den hållbara stadsutvecklingen? I Köpenhamn förs en dialog om hållbar utveckling med de framtida boende i Nordhamn. Det handlar om en tvåvägs kommunikation på det lokala planet, nära medborgarna. Genom att diskutera frågorna på ett tidigt stadium blir det en del av folks medvetande på sikt, och stärker folks ägarskap till ett nytt område.

4 I Malmö arbetar man tillsammans med näringsliv och ideella organisationer i projektet Uppstart Malmö för att utveckla bilden av vad en hållbar stad är. Samarbetet uppmuntrar de företag som är intresserade av att etablera projekt och bidra till nyföretagande, till exempel i Rosengård. För att kunna möta de ungas behov av bostäder kommer Malmö att möta ungdomar på en ungdomsbostadsmässa för att ta reda på vad de önskar av sitt framtida boende. Vad händer om man misslyckas med att få med sig medborgarna? Malmö menar att det är för mycket problematisering i dag. Det är bättre att se möjligheter och ha ett öppet sinne. När man startar ett projekt går man inte in med tanken att man ska göra fel. Ambitionen är alltid att det ska bli riktigt bra, att projektet följer de gemensamma målsättningarna om vad man vill åstadkomma. Kunskapsdelning är ett bra begrepp, det handlar om att dela med sig av kunskap och vara lyhörd regionen, näringslivet, internationella kontakter. Miljonprogrammen de utsatta bostadsområdena. Hur ska dessa utvecklas? I Köpenhamn har man ett projekt på nationell nivå för utveckling av miljonprogrammen, områden som karaktäriseras av sociala problem, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Samarbetet skär genom hela kommunen för att skapa en blandad stad och ge de boende ett sammanhang. De boende är engagerade i stadsutvecklingen. Problem uppmärksammas tidigt. De boende tillfrågas vilka behov de har det kan vara bättre bussförbindelser, närhet till butiker etc. När Stockholm ville bygga om området kring Järvafältet stora huskomplex med loftgångar prioriterade de boende andra frågor än politikerna. Estetik fick stå tillbaka för sociala faktorer, som viktades högre. Det visar att de livsgrundande värdena går före den fysiska formen. Lagen satte press på varandra I stadskampens sista moment ställde lagen frågor till varandra. Stockholm till Köpenhamn: Hur arbetar ni i Köpenhamn med er särart som drivkraft och grund för hållbar utveckling? Vi har utarbetat en arkitekturpolitik med en egen identitet. Vi analyserar särskilda element som ingår i ett område som vi utvecklar. Vi tror det är viktigt med kvalitativa arkitektoniska lösningar och flera upplevelser. Staden har en egen karaktär och vi arbetar för att utveckla och bevara denna. Köpenhamn till Malmö: Hur kan vi förbättra vårt samarbete med grön tillväxt? Vårt sätt att arbeta med hållbar tillväxt är att inkludera alla som är involverade i ett projekt på ett extremt tidigt stadium. Ta hjälp av dem som ska vara med i projektet och jaga på där det behövs. Arbeta mer i allianser och med värdeskapande processer. Malmö till Stockholm: Hur uppstår drivkrafter, och vad gör ni där emellan för att skapa hållbara projekt? Det är viktigt att ta sig tid att dra lärdomar mellan olika projekt för att lära och utveckla i nästa projekt. Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden kopplar ihop tillväxt och boende framtida arbetsplatser, näringsliv, högskola och universitet.

5 Så arbetar städerna med hållbar stadsutveckling Stockholm promenadstaden Stockholm ska vara en tät, tillgänglig, blandad stad, en stad där sociala värden ska stärkas och där möjligheten att ta sig fram till fots ska underlättas. En bred politisk samsyn och ett samarbete mellan olika förvaltningar skapar långsiktiga helhetslösningar. Genom att vara starka inom strategisk planering har man råd att ha ett hållbarhetsfokus i planeringen. Hållbarhet, innovation och tekniska lösningar präglar arbetsprocessen. Det finns ett trettiotal pågående utvecklingsprojekt i Stockholm i dag. Järvalyftet, Lövholmen, Årstafältet och Norra Djurgårdsstaden är några exempel. I det senare har man tagit med sig många av de erfarenheter från när Hammarby Sjöstad byggdes. Målsättningen är att befästa Stockholm som ledande i klimatarbetet, stödja marknadsföringen av svensk miljöteknik och vara föregångare för ny miljöteknik. Stockholm är utvald som en av 18 städer i världen för att profilera hållbart byggande globalt. Malmö spaghettistaden Nej, spaghettistaden handlar inte om mat. Det handlar om en stad där allt går i varandra som spaghetti. Välfärd, stadsutveckling, minskad miljöbelastning, social integration, ett nytt sätt att se på infrastruktur och transportsystem. Tillsammans med kollegor i Köpenhamn bedrivs gränsöverskridande miljöprojekt. Till exempel finns ett fördjupat samarbete inom sk grön växt, det vill säga grön tillväxt på fler områden än det ekonomiska. De båda städerna bygger just nu en stor gemensam vindkraftspark i Öresund. Malmö har ett stort fokus på miljonprogramområdena: att rusta upp, göra dem mer tillgängliga i samarbete med de boende och länka dem samman med andra delar av staden. Ett exempel är Rosengård där man utgår från de boendes initiativ och arbetar med alla dimensioner av hållbarhet. Staden vill visa att hållbarhet är attraktivt och testar nya vägar för att hitta hållbara lösningar. Det i sin tur kommer att locka hit nya livsstilar och näringsliv. Det finns ett välutvecklat samarbete mellan staden och byggherrar. Malmö kommer får världens första hållbarhetscertifierade stadsdel nästa år. Köpenhamn cykelstaden Målet att vara koldioxidneutralt år 2025 är ambitiöst. Därför pågår just nu ett hårt arbete på många nivåer i Köpenhamn för att det ska bli verklighet. Genom grön växt, dvs hållbar tillväxt på fler områden än det ekonomiska, och ökad livskvalitet ska man nå fram. En viktig del i arbetet är främjandet av cykel som färdmedel. Några delmål är att 2015 ska: - minst 80 % av medborgarna vara nöjda med stadsmiljön. I dag är 89 % nöjda med helheten, så det handlar mer om att stärka och bibehålla det som påverkar livskvaliteten för de som bor och arbetar i staden. - koldioxidutsläppen minskas med 20 % genom att fler ska cykla till och från arbete och utbildning, samt genom en utökad satsning på fjärrvärme. Biobränslen och vindkraft ska utvecklas. Hamnfunktionerna flyttas längre ut utanför staden och hamnområdena utvecklas och bebyggs med bostäder och arbetsplatser. I Nordhamn kommer det att finnas nya arbetsplatser

6 och nya bostäder inom år. Det första kvarteret, Århusgadekvarteret, byggs nu. Det kommer att innehålla bostäder och ca 6000 arbetsplatser samt butiker och sociala och kulturella mötesplatser. Köpenhamn har en stor verksamhet med cleantech, dvs miljöteknik, som kommer att fortsätta utvecklas. Petra Malm