Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v , HT hp / ECTS 15

Transkript

1 Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v , HT hp / ECTS 15 Public health theory and practice Omfattning och närvaro Momentet omfattar 10 veckors heltidsarbete. Teori och praktik varvas de första sju veckorna för att ge kunskaper, insyn och erfarenhet. De tre sista veckorna ägnas helt åt praktik. Lärandemål Studenten ska efter avslutat moment kunna: Redogöra för utvärdering, design och dess tillämpning i folkhälsoarbete Redogöra för kartläggning, handlingsplan, praktiskt lokalt folkhälsoarbete inklusive prevention och beslutsförfarande i kommun och landsting Redovisa erhållen arbetslivskunskap från antingen företag, kommuner, myndigheter eller frivillig organisationers verksamhet inom folkhälsoområdet Tillvarata, analysera, syntetisera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat genom att hålla ett seminarium Förklara, tillämpa och analysera sina teoretiska kunskaper på ett avgränsat praktikprojekt relaterat till relevant folkhälsovetenskaplig teori och forskning Innehåll Studenten ska utveckla kunskaper och färdigheter när det gäller utvärdering, dokumentation, handläggning och tvärvetenskapligt tänkande i folkhälsoarbetet. Dessutom ska under utbildningen inhämtade teoretiska kunskaper tillämpas under praktikperioden. Undervisning (arbetsformer) Föreläsningar Gruppövningar Seminarier med fokus på reflektion och träning för professionell utveckling Självständig kunskapsökning och värdering av erhållen information samt vetenskaplig metodutveckling Praktik/fältstudier Praktisk och teoretisk handledning A. Under praktikperioden ingår ett fördjupningsarbete omfattande fyra veckors heltidsarbete. Syftet är att genom deltagande i planering, genomförande och uppföljning av förebyggande

2 folkhälsoarbete på den aktuella praktikplatsen granska ett delområde inom praktikplatsens verksamhet med hjälp av t ex 20 frågor instrumentet. Studenterna redovisar sin praktikperiod och de praktikrapporter de sammanställt för handledaren. B. Förslag till checklista för praktikperioden Under praktiken skall studenten med stöd av en checklista dokumentera/beskriva praktikplatsens organisation och verksamhet genom ett antal specificerade uppgifter Se förslag i checklista nedan. Praktikveckorna bör ge en djupare insikt i hur folkhälsoarbetet bedrivs. Moment som rör kännedom om den praktikplatsens organisation och hur samverkan sker med andra aktörer är viktigt. Målbeskrivningar och strategier och hur dessa överensstämmer med arbetet som arbetet bedrivs bör ingå. Kopplingen mellan de ekonomiska och personella resurser som finns och hur de används för att nå målen för verksamheten beskrivs. I vilken utsträckning befolkningens behov och medverkan tillvaratas bör framgå. Hur det praktiska folkhälsoarbetet går till och dokumenteras. Hur kontakter sker med beslutsfattare och hur beslutsprocessen går till. Tre av nedanstående uppgifter är obligatoriska. De väljs i samråd med handledaren. Studenten sammanfattar detta skriftligt och redovisar resultatet för handledaren som granskar och diskuterar med studenten hur denne uppfattar verksamhetens struktur och innehåll. 1. Organisationskunskap En beskrivning hur organisationen är uppbyggd med tonvikt på funktioner av betydelse för folkhälsoarbetet. Exempel skall ges på nyckelaktörer samt samverkanslösningar för att underlätta tvärsektoriell samverkan. Exempel på befattningshavare som ofta deltar i det dagliga folkhälsoarbetet skall beskrivas liksom arbetets koppling till organisationer inom och utanför arbetsplatsen. Beskriv ledarskap inklusive styrform. 2. Folkhälsomål och strategier I politiska beslut eller i företags fastställda mål och riktlinjer för organisationens folkhälsoarbete beskrivs och om så är möjligt även belysa motiven bakom. Både övergripande och mer specifika mål redovisas. En särskild analys av kopplingen mellan fastställda mål och val av strategier, handlingsplaner och projekt för att nå målen skall utföras av praktikanten och presenteras för handledaren (t. ex. analysera och utvärdera ett pågående projekt). 3. Befolkningsperspektivet Att analysera vilka metoder och beslutsunderlag som används för att få kunskap om befolkningens behov. Hur mobiliseras olika grupper och speciellt utsatta grupper? Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur empowerment-perspektivet beaktas i planering och genomförandet i folkhälsoarbetet. 4. Praktiskt folkhälsoarbete Hur arbetar verksamheten praktiskt, finns det arbetsgrupper, referensgrupper, hur integreras projekt, uppföljning, hur avrapporteras de till befolkningen, till beslutsfattare? Finns riskberedskap på praktikplatsen, finns aktuell handlingsplan? Hur dokumenteras beslut? Om möjligt inhämta information om några ärenden från beredning via beslut till omsättning i praktiken för att se hur arbetet dokumenteras.

3 5. Finansiering En analys av hur målen och folkhälsoarbetet avspeglas i budget och tilldelning av resurser specifikt och mer generellt och hur anslagen fördelas bland olika deltagande aktörer/organisationer. En uppskattad fördelning av tjänster och ekonomiska resurser presenteras. 6. Etik i folkhälsoarbetet Med utgångspunkt för de etiska grundbegreppen bedöm hur etiska förhållningssätt beaktas i beslut och genomförande av folkhälsoarbetet. Studenten bör kunna redogöra för de etiska problem som kan uppstå i samband med planering och genomförande av projekt. Examination Examinationsformer i kursen Samtliga lärandemål examineras både formativt och summativt genom aktivt deltagande i seminarier/gruppdiskussioner/föreläsningar, skriftlig tentamen, samt genom att hålla ett seminarium. Fördjupningsarbete motsvarande 6 hp, analys av praktikplatsens folkhälsoarbete och ett handledarintyg. 1) Fördjupningsarbete motsvarande 6 hp/skriftlig inlämningsuppgift I examinationen av praktikperioden ingår en separat uppgift där studenten skall granska en del av verksamheten. Det kan t ex vara en viktig beslutsprocess, implementering av en ny samverkanslösning, förhållandet mellan mål och resurser, en fas i ett delprojekt, pågående eller avslutat. Uppgiften skall motsvara fyra veckors heltidsarbete. Projektet kan granskas med hjälp av instrumentet 20 frågor eller annan lämplig metod. Kursledningen ansvarar för denna del med stöd av handledaren. 2) Beskrivning av praktikplatsens organisation och verksamhet/skriftlig inlämningsuppgift Med stöd av checklistan (B) sammanfattar studenten några valda delar av verksamheten och gör analys av hur folkhälsoarbetet är organiserat och vilka resurser som används. Denna diskuteras med handledaren som godkänner rapporten. Därefter skickas den till kursledningen för bedömning. 3) Handledarens bedömning Studenten bedöms efter: - Förmåga att ta initiativ och att inhämta relevant kunskap för att förstå hur organisationen arbetar - Analytisk förmåga i relation till fördjupningsarbetet och dess genomförande - Förmåga att omsätta teori i praktik och professionell utveckling För godkänd krävs: Att man har uppnått minimikraven för kursens mål som anges ovan, att man genomfört uppgifterna enligt anvisningarna, att man kan definiera och använda termer, orsaker eller faktorer och beskriva vad de står för på ett sammanhängande sätt samt att man deltagit aktivt i seminarier/föreläsningar och i det dagliga arbetet på arbetsplatsen. För väl godkänd krävs:

4 Att man uppnått minimikraven för kursens mål och att man har redovisat att man kan reflektera, värdera, jämföra, och motivera sina svar med ett vetenskapligt förhållningssätt. Dessutom ska man kunna dra egna slutsatser samt att ett korrekt urval av vetenskapliga artiklar inom relevant område finns med som referenser i fördjupningsarbetet. Obligatoriskt deltagande Obligatorisk närvaro på det som är markerat i schemat då kunskap inte kan inhämtas på annat sätt. Kursdeltagarna bör närvara vid alla föreläsningar/seminarier eftersom de ger den bakgrund som krävs för att uppnå kursens mål. För praktiken gäller obligatorisk närvaro förutom vid sjukdom. Betygsgrader Betygsgraderna är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). Vid underkänt på teoridelen får man göra max ytterligare fem omtentamen. Vid underkänt på praktikplacering får man göra om den max ytterligare två gånger. Tidpunkt för omprövning kan ske när handledare finns att tillgå. Hjälpmedel För organisationsanalysen kan exempelvis 20 frågor användas tillsammans med valfritt instrument. Dag anteckningar kan föras via en dagbok som alla studenter erhåller. Handledaren har möjlighet att läsa, kommentera och diskutera tillsammans med studenten. Sekretess och försäkringar Handledaren bör introducera praktikanten hos ledning och anställda inom respektive organisation. Sekretessfrågor tas upp och vid behov ifylls vanlig ansvarsförbindelse (se exempel i annex). Försäkringsfrågor regleras via studentens universitet. Behov av passerkort och legitimationshandlingar tas upp och löses på respektive arbetsplats. Fördelning av platser Fördelningen av platser bör vara klar under september månad. Studenterna kommer i möjligaste mån bli erbjudna praktikplats inom Sverige som överensstämmer med deras önskemål. Praktiken kan medföra kostnader för studenten. Handledare och student bör träffas en gång under tidig höst och vid detta tillfälle kan inläsningsmaterial överlämnas till studenten. Kursutvärdering Kursvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning. Kursvärdering sker löpande genom hela kursen genom att det på schemat finns tid för reflektion insprängt för att fånga upp eventuella önskemål om förbättring. Vid kursens slut sker en skriftlig kursvärdering för praktikperioden samt användning av Websurvey. Sammanfattande kursutvärdering sker med syftet att bidra till förbättringar av kursen. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder.

5 Obligatorisk litteratur: Karlsson O. Utvärdering mer än metod. Tankar och synsätt i utvärderingsforskning. Stockholm: Kommentus förlag Kapitel 1, 3, 9 & 10 Davies John K, Mc Donald Gordon. Quality, Evidence and Effectiveness in Health Promotion striving for certainties. Chapter 5 Haglund et al. A quality assurance instrument for practitioners An example from Sweden. Routledge, 1998, Pages Naidoo J & Wills J. Health Promotion. Foundations for Practice. 2 nd ed. Edinburg: Harcourt Publisher Limited, Kapitel 18 Rekommenderad litteratur: Bracht N (Ed). Health Promotion at the community Level 2 nd edition. Sage Publications Ltd: London, Gilljam H, Prevention inom hälso- och sjukvården, Stockholms Läns Landsting, Forum för kunskap och gemensam utveckling, Fokusrapport, Finns på: Minkler M. Community Organasing and Community Building for Health. Rutgers University Press, New Jersey, Pencheon D, Guest C, Melzer D, Muir Gray JA, (Eds). Oxford Handbook of Public Health Practice. Oxford University Press, New York Lawrence W Green, Marshall Kreuter. Health Program Planning: An Educational and Ecological Approach, 4th Edition, McGraw-Hill Hälsa 21, En introduktion till Hälsa för alla policyn för WHO:s europaregion (European Health for All Series No. 5), World Health Organisation Working with the media, Health and Environment Communication. World Health Communication Associates Ltd, UK, Kursplanen är fastställd av programnämnd 5, Karolinska Institutet