Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Transkript

1 Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna

2 Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse... 3 Bild 3 - RISKER & HOT... 3 Bild 4 - KRISHANTERING... 4 Upplysning... 4 Samverkan... 4 Ansvar... 5 Bild 5 PRINCIPER... 7

3 Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING Det gamla Totalförsvaret förändras och det talas allt mer om Samhällsförsvar istället. Men än idag är det Lagen om Totalförsvar och höjd beredskap (Lag 1992;1403) som gäller. Samhällets civila beredskap regleras av Förordningen om krisberedskap och höjd beredskap. Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE Kris En kris är när grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen, vår hälsa eller vår frihet hotas. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska. Extraordinär händelse Ibland används begreppet "extraordinär händelse". Det är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Samhällsviktiga funktioner är t ex transporter, el, tele och försörjning av livsmedel, värme och vatten. Bild 3 - RISKER & HOT Elstörningar Extremt väder och naturolyckor Händelser i utlandet Kärntekniska olyckor Smittsamma sjukdomar Terrorism Risker och hot Det finns ett antal hot och risker i vårt samhälle. För att förebygga arbetar alla kommuner och många andra inom samhället med att göra Risk- och sårbarhetsanalyser för att kunna se var riskerna finns i samhället. Exempel på extraordinär händelse i Sverige är de långvariga elavbrotten efter stormen Gudrun 2005 och vid flodvågskatastrofen i Sydostasien Men även översvämningarna i Arvika 2000 samt vid Göteborgsbranden 1998 då 63 ungdomar omkom och 213 skadades.

4 Bild 4 - KRISHANTERING Upplysning Myndigheterna använder flera sätt för att larma, varna och informera. Ett system är Hesa Fredrik som egentligen heter Viktigt meddelande till allmänheten, VMA. Då skall man gå in på lokalradion där det kommer mer information. Kan röra t ex gasläckor, brandrök och höga flöden. Men även betydligt mer omfattande farliga händelser. Krisinformation.se är en myndighetsgemensam internetsida för information kring frågor om samhällets krisberedskap men används även vid pågående händelser. Där finns det ofta samlat Q&A (frågor och svar) vid händelser som berör många. Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är klargjord Det finns legalt stöd samt giltiga avtal för myndigheten/sektorn En funktion som tidigt kan förvarna samt rutiner och tekniskt stöd för informationsspridning Tjänsteman i beredskap som är utbildad och övad En giltig och övad larmrutin Nödvändiga disponibla resurser i form av lokaler, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild med minst en veckas uthållighet Befintliga samverkansnätverk Samverkan MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som bildades är en stödjande myndighet som arbetar både förebyggande och under händelser och även efter händelser med utvärdering. Att de är stödjande betyder att MSB INTE är en ledande myndighet. Men de verkar för att alla aktörer inom beredskapssystemet skall samarbeta och samordna sitt arbete. I praktiken handlar det t ex om övningar men även vid skarpa händelser ute i landet så som svåra oväder eller som vid vulkanaskan. Då håller de samverkanskonferenser med andra aktörer via telefonen. Allt för att inhämta och delge information mellan berörda organisationer. Det kan vara 40 olika organisationer med på ett sådant samverkansmöte. 1. Geografiskt områdesansvar 2. Teknisk infrastruktur 3. Transporter 4. Ekonomisk säkerhet 5. Skydd, undsättning och vård, SUV 6. Farliga ämnen, FÄ Socialstyrelsen deltar i SUV och FÄ Utöver samverkansområdena deltar myndigheten i bilateral samverkan mot enskilda myndigheter utifrån sakområden.

5 Ansvar Men som ni ser här så finns det ett antal nivåer som har ett ansvar i landet. Man talar om lokal-, regional och central nivå. Kommunen är regional nivå och lyder under kommunallagen, vilket innebär att de ansvarar för alla sina kommuninvånare och de som vistas inom kommungränsen. Kommunerna har även hand om räddningstjänsten, antingen är det en egen verksamhet inom kommunen eller så har man ett förbund där flera kommuner ingår. På regional nivå finns både Länsstyrelsen och Landstinget. Exempelvis Länsstyrelsen har ett samordningsansvar och kan vid en kris samordna verksamheten mellan berörda kommuner, landsting och myndigheter, samt företag och organisationer, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt. På Länsstyrelsen finns alltid en TiB, Tjänsteman i beredskap, vilket finns på ett 30-tal myndigheter. De finns tillgängliga dygnet runt och är respektive myndighets kontaktperson vid larm och deras mandat ser lite olika ut beroende på myndighet, men tanken är att de skall kunna starta upp krisledningsarbetet inom sin organisation. På central nivå finns alla myndigheter, t ex Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Transportstyrelsen, Livsmedelsverket, Energimyndigheten. De ansvarar för sina respektive områden men skall även samverka med varandra. Regeringskansliet som har ett Krishanterings kansli där omvärldsbevakning samt analys sker och man skapar lägesbilder som stöd till regeringen. Det finns även ett krishanteringssystem inom EU med bl.a. ett Monitoring information center i Bryssel som kan kontakta TiB på MSB med förfrågning om hjälp på en mellanstatlig nivå. Andra som stödjer vid en kris är det stora antalet frivilligorganisationer som finns. På kommunal nivå finns FRG, Frivilliga resursgrupperna och hos Länsstyrelser som är kärnkraftslänen finns en särskild organisation som kan stödja vid en olycka. Försvarsutbildarna har flera medlemmar som är experter inom bl.a. CBRN. Miljö- och hälsa samt kriskommunikation och som stödjer samhällsförsvaret både vid övningar och skarpa händelser. Flera av dem har detaljerade individuella avtal med sina uppdragsgivare om vad de skall ställa upp med vid en kris. Det viktiga är att frivilligorganisationerna bygger upp sin organisation utifrån det behov som finns hos deras uppdragsgivare. Egna ansvaret Alla har ett eget ansvar. Som att t ex hålla sig informerad om en händelse, ha batterier och ljus hemma och en del kanske behöver dieselaggregat osv. Men även att ta hand om varandra, äldre, sjuka och barn. Media Det är viktigt för de demokratiska värdena att media kan skriva utan påverkan från myndigheterna. De är ofta tidiga med information om händelser och de granskar ofta hur krisen hanterades av regeringen och kommunerna samt myndigheterna. Eget, Kommun, Landsting,

6 Enligt regeringsbeslut, TiB och ledningsfunktion: Affärsverket svenska kraftnät, SVK Finansinspektionen, FI Försvarets radioanstalt, FRA Kustbevakningen, KBV Livsmedelsverket, SLV Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Post- och telestyrelsen, PTS Rikspolisstyrelsen, RPS Sjöfartsverket Skatteverket Smittskyddsinstitutet, SMI Socialstyrelsen, SoS Statens jordbruksverk, SJV Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA Trafikverket Transportstyrelsen Enligt regeringsbeslut, endast TiB: Försvarets forskningsinstitut, FOI Tullverket Lantmäteriet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI Enligt instruktion, TiB och ledningsfunktion: Länsstyrelserna Försvarsmakten, FM Kansliet för krishantering, Statsrådsberedningen RK Enligt SOSFS 2005:13, TiB och ledningsfunktion: Landstingen inkl. Gotlands kommun, SOSFS

7 Bild 5 PRINCIPER Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap är en stödjande myndighet. Man har i Sverige valt att arbeta efter 3 principer som gemensamt går ut på att vid en kris skall arbetet vara så likt det är möjligt så man arbetar under normativa lägen, dvs. i vardagen. Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare. Likhetsprincipen Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. Övrig information Statsmakterna har fastslagit att vissa grundläggande principer bör gälla för organisation och ledning inom krishanteringsområdet. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt skall överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen slutligen innebär att kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Enligt kommissionens uppfattning krävs två nya principer, en enkelhetsprincip och en försiktighetsprincip. Enkelhet är ett fundamentalt krav på en organisationsstruktur för krishantering. Med de villkor som råder för arbetet i en organisation under svår stress måste det stå klart för var och en hur det egna arbetet passar in i den övergripande strukturen, vart information skall skickas, vem som har beslutsansvaret och vem som ansvarar för förverkligandet av fattade beslut. I en krisorganisation måste finnas ett tydligt centrum, där information bearbetas och analyseras, där beslut fattas och varifrån direktiv beträffande förverkligandet av fattade beslut utgår. Att det finns ett centrum med ansvar för bearbetning och analys av information, för beslutsfattande och direktiv beträffande implementeringen betyder inte att all kompetens och alla resurser skall finnas samlade på denna punkt. Varje framgångsrik krishantering förutsätter nätverk, både nationella och internationella, men samordningen mellan de olika myndigheter och andra organisationer som ingår i detta nätverk måste vara förberedd. Att i en osäker situation sätta in större resurser än vad som kanske kan komma att behövas kan ses som en tillämpning av försiktighetsprincipen, som gäller som grundregel för riskhanteringen inom en rad områden med anknytning till hälsa och miljö. Om det finns välgrundad anledning att tro att en insats kan behövas, bör en sådan insats också göras. På ett vardagligt plan styr denna princip räddnings- och brandförsvarsinsatser i våra kommuner. Referens: (SOU 2005:104 sid 23-24)