Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Transkript

1 Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

2 I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också erfarenhet till dem som arbetar med att hantera kriser. I vårt län finns en bra krisorganisation. Det är viktigt att ständigt vara förberedd på att möta nya hot mot samhället. Fler allvarliga olyckor kommer att ske men ingen vet när.

3 När det händer något allvarligt i vårt län vem är det då som tar tag i situationen? Det gör vi som arbetar med krisberedskap i länet. Vi är anställda på länsstyrelsen, kommunerna, räddningstjänsterna, landstinget och polisen. Genom våra nätverk arbetar vi gemensamt för att hantera krisen så bra som möjligt. Vi samarbetar med myndigheter, organisationer, privata näringslivet, frivilligorganisationerna och privatpersoner. Hur vet ni vad ni ska göra i en kris? Alla som arbetar med skydd och beredskap i länet har samma syn på hur man ska hantera kriser och vi har tydliga uppgifter. Vi analyserar ständigt olika hotbilder och övar på vad vi ska göra om de skulle bli verklighet. Eftersom det hela tiden kommer nya hot mot vårt samhälle, följer vi noga vad som händer i omvärlden.

4 Hur vet man vilka hot det finns mot länet? Varje år gör kommunerna, länsstyrelsen, landstinget och polisen analys av vad det finns för risker, och hur sårbart vårt samhälle är här i Kronoberg. Aktuella hotbilder diskuteras fram gemensamt, utifrån det som händer i vår närhet. Vad skulle kunna drabba oss här? I vår senaste analys kom vi fram till följande aktuella hotbilder: Långvariga elavbrott Brist på rent dricksvatten vårt viktigaste livsmedel Olyckor i kärnkraftverk, med svåra följder för miljö och människor Att datorer och telefoner slås ut under lång tid Utsläpp av miljöfarliga ämnen Stora skogsbränder Djursmitta, som mul- och klövsjuka. Hot och våld organiserad brottslighet, till exempel hot från mc-gäng, terroristangrepp. Pandemi infektionssjukdom som sprids över världen och drabbar många i varje land. Det finns fler tänkbara hot som vi övar och diskuterar: Hur kommer klimatförändringarna att påverka oss? Hur hanterar vi allvarliga blockeringar av trafik och transporter? Vi måste vara vaksamma på att hot och risker kan uppstå hastigt och utan förvarning.

5 Då gäller det att snabbt komma igång i olika ledningsgrupper, samla ihop resurser och information, och ha nära kontakt med media. Det är viktigt att fort nå ut till allmänheten med information om det inträffade. Vad är det första som händer när larmet går? I Kronobergs län finns olika forum för krisberedskap. Där samlas man när något allvarligt hänt, för att bilda sig en gemensam uppfattning av läget. Då kan man snabbt och effektivt sätta igång nödvändiga insatser. Länsstyrelsen, länets räddningstjänster, polismyndigheten, landstinget, SOS Alarm och Försvarsmakten har ständigt jourhavande tjänstemän som är beredda att agera så fort larmet går.

6 Hur får jag information om vad som hänt? När stora delar av länet drabbats, hjälps myndigheterna åt att samla in information till allmänheten. I vårt län finns Krissamverkan Kronoberg Krissam. Det är ett system som aktiveras i kris, och tar emot och ger information om det som har hänt ( ). Vem som helst kan ringa dit och ställa frågor. Länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, Polisen och SOS Alarm tar gemensamt fram informationen som används i Krissam. Vid en allvarlig händelse kan man även nå Krissam via internet. Det är också viktigt att lyssna på Sveriges Radio P4. I de flesta kommuner finns dessutom särskilda krisstödsgrupper som kallas samman när något allvarligt hänt. Där ingår Svenska kyrkan, primärvården, skolkuratorer med flera. Efter Göteborgsbranden, Tsunamin och stormen Gudrun var det många som fick hjälp av kommunernas stödgrupper. Landstingets krisstödsgrupper för anhöriga aktiveras vid en allvarlig händelse. Ibland använder myndigheterna andra sätt att informera: genom post, annonser i lokalpressen, flygblad, frivilligrörelsen, Försvaret.

7 Vad har jag själv för ansvar i en kris som drabbar samhället? Det är bra att ha tänkt igenom vad man ska göra när något allvarligt inträffar. Alla har ansvar att hålla en god beredskap utifrån sina egna förutsättningar. Kommunerna har inte möjlighet att se till att alla invånare har värme och vatten i en krissituation. Det är främst barn, gamla och sjuka som kan vänta hjälp då. Bra saker att tänka på inför en kris! Ha alltid stearinljus och värmeljus hemma. Se ut en bra plats för tändstickor, tändare, ficklampa och batterier. Med gasolkök, konserver, pasta och andra torrvaror kan man klara flera dagar utan ström. När strömmen går häll upp vatten i hinkar, dunkar och badkar. Tänd ljus och ta fram dina ficklampor. Samla alla i ett rum och stäng till övriga rum. Genom Sveriges Radio P4 får man löpande information om kriser och vad som gäller för den ort där man bor. Många frågor brukar dyka upp: Är skolorna öppna? Är vägarna framkomliga? Vad kan vi göra för att hjälpa till? Ta reda på hur krisberedskapen fungerar där du bor. Det kan du göra genom att gå in på din kommuns hemsida.

8 Länsstyrelsen stödjer och samordnar Länsstyrelsen ansvarar för att bygga en stark krisorganisation ihop med kommuner och landsting. Vi ser till att det ofta hålls utbildningar och krisövningar i länets nätverk. Länsstyrelsen ska stödja och samordna länets krisarbete Det är länsstyrelsens ansvar att samordna informationen till allmänheten när krisen är här. Vi är länken mellan regeringen och kommunerna. På länsstyrelsen finns en tekniskt avancerad ledningscentral, Kronoborgen, där man analyserar information och tar fram prognoser. Där hålls även krisledningsmöten och samråd. Det är i kommunerna det händer Kommunerna har en nyckelroll i samhällets krisberedskap. Det är alltid i en kommun som krisen inträffar. Kommunerna ansvarar för att förebygga hot och risker och att hålla krisberedskapen levande. Kommunen ska regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän i krishantering.

9 En kris eller svår olycka kan hända när som helst. Läs mer om samhällets skydd- och beredskap på Foto: Per Petersson, Filip Sjöfors, Naturfotograferna/Peter Lilja, Jan Schützer, Helena Larsson Megapix/Sören Fröberg, Jakob Halaska, Bosse H Eriksson Text: Anneli Wirdenäs Form: Marie Sterte