Försvarsdepartementet

Transkript

1

2 Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk. Förbättringar och utveckling av beredskapen sker kontinuerligt i samverkan mellan alla berörda myndigheter.

3 Sex tänkbara nödsituationer med radioaktiva ämnen. 1. Svensk nödsituation kärnteknisk anläggning olycka Olycka eller risk för en olycka där situationen medför en risk för utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. 2. Svensk nödsituation kärnteknisk anläggning avsiktlig händelse Medvetet agerande, t.ex. terrorangrepp, stölder, intrång eller liknande, där risken finns för att ett utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen kan realiseras. 3. Svensk nödsituation annan radiologisk nödsituation olycka T.ex: olycka på arbetsplats, transportolycka, olycka i sjukvården (hantering, dosering), olycka i forskningslaboratorier samt oavsiktlig spridning. 4. Svensk nödsituation annan radiologisk nödsituation avsiktlig händelse T.ex: medveten spridning av radioaktiva ämnen i ont uppsåt, exempelvis smutsig bomb och konsekvenser av medvetet användande av radioaktiva ämnen i ont uppsåt t.ex. den så kallade polonium-affären. 5. Utländsk nödsituation påverkar svenskt territorium Nödsituation i annat land som kan vara både i form av olycka eller avsiktlig händelse, t.ex. efter en kärnteknisk olycka där radioaktiva ämnen sprids över svenskt territorium. Kan även vara utsläpp från atomdrivna ubåtar eller nedfallande satelliter. 6. Utländsk nödsituation påverkar svenska medborgare i annat land Denna kan innefatta både olycka och avsiktlig händelse i annat land där svenska medborgare behöver hjälp för att kunna ta sig tillbaka till Sverige och eventuellt få vård om så krävs.

4 Kärntekniska anläggningar i Sverige Forsmark Ringhals Oskarshamn Samt: Westinghouse i Västerås CLAB i Oskarshamn Studsvik

5

6 Roller och ansvar

7 Samverkan och beroenden nuvarande läge Regeringen SoS RPS SJV SLV SMHI SSM NESA MSB Försvarsmakten Nordiska atompoolen Media Allmänheten Grannlän Banverket Vägverket KBV Kärnkraftsindustrin Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Landsting LRF SR Sjöfartsverket SOS Alarm Polisen Räddningstjänster Kommuner

8 Vilka deltar i beredskapen?! Länsstyrelse Kommun Landsting Kärnkraftverk SOS Alarm AB Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV4 AB, kommersiella radiokanaler Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Socialstyrelsen (SoS) Jordbruksverket (SJV) Livsmedelsverket (SLV) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Rikspolisstyrelsen (RPS) Arbetsmiljöverket (AV) Kustbevakningen (KBV) Sjöfartsverket (SjöV) Tullverket Försvarsmakten Frivilligorganisationer Lokala säkerhetsnämnder Andra nationer, EU och FN.

9 Lagar som berör beredskapen Ett 50-tal lagar, förordningar, föreskrifter mm berör beredskapen för att styra detta system. Några som kan nämnas är: Strålskyddslagen Atomansvarighetslagen Lag om skydd mot olyckor, förordning om skydd mot olyckor Lag om kärnteknisk verksamhet Förordning om krisberedskap och höjd beredskap

10 Svensk nödsituation kärnteknisk anläggning - olycka - LSO Larmning Varning Inomhusvarning Utomhusvarning Räddningsinsats Indikering Information Evakuering Jodtabletter mm Miljösanering

11 Räddningstjänst Enligt lagen om Skydd Mot Olyckor är räddningstjänst de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid en olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljö. För att stat och kommun ska vara ansvariga för att göra en räddningsinsats är följande fyra kriterier av betydelse: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för insatsen Omständigheter i övrigt som kräver en statlig eller kommunal insats

12 Statlig räddningstjänst Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning är statlig räddningstjänst och länsstyrelsen är utpekad ansvarig myndighet för räddningstjänsten enligt Förordningen om skydd mot olyckor

13 Länsstyrelsen ansvarar för att upprätta ett program för sin räddningstjänst Programmet ska innehålla: Organisation och ledning Samband Strålningsmätning Information till allmänheten Personella och materiella resurser i länet Saneringsmetoder Andra frågor av betydelse för beredskapen För län med kärnkraftverk skall programmet även innehålla: alarmering, utrymning, utdelning av jodtabletter och bistånd till andra länsstyrelser.

14 Samverkan vid länsstyrelse Här sitter representanter för lokala och regionala myndigheter ihop för att samordna verksamheten på det lokala och regionala planet. Länsstyrelsen är en viktig del i samverkansplattformen Det är av stor vikt att alla råd och rekommendationer från centrala expertmyndigheter går ner till regional nivå för hantering. De regionala förutsättningarna (geografiska förutsättningar, väder och vind mm) påverkar i stor grad vilka åtgärder man ska vidta. Därför är det mycket viktigt att inte frångå närhets-, likhets- samt ansvarsprincipen.

15 Alarmering vid en svensk olycka

16 Hur samverkan kan förbättra den svenska beredskapen vid alla händelser. En process som leder till ett systematiskt sätt att arbeta vid en händelse Klara vägar för in- och utflöde av information Kontinuerligt uppdaterad lägesuppfattning Samstämmig lägesuppfattning Koordinerade beslut Gemensamt agerande Samstämmig information till samhället Förbättrar förutsättningarna att återställa samhällets funktioner

17 Varning till allmänheten - VMA Inomhusvarning RDS mottagare Utomhusvarning Tyfoner Utveckling av nya varnings- och informationssystem t ex MassCrisCom (EU projekt)

18 Strålningsmätning SSM ansvarar för att mäta bakgrundsstrålning. Detta är viktigt för att kunna veta hur stora förändringarna är, då det alltid finns en viss naturlig dos av strålning i vår omgivning. Det är kommunerna som gör mätningar och rapporterar uppmätta värden till SSM. Dessutom har SSM ett antal fasta mätstationer utspridda över landet. Vid en olycka använder Länsstyrelserna sin mätorganisation där kommunal räddningstjänst ianspråktas och har speciell utrustning för detta. Resultaten skickas sedan till SSM för analys och vidare rekommendationer.

19

20 Sanering enligt LSO Med sanering avses: Åtgärder som staten ska vidta för att göra det möjligt att återanvända mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats av utsläpp av radioaktiva ämnen. Skyldigheten för staten att vidta sådana åtgärder föreligger endast i den utsträckning det med hänsyn till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheter i övrigt är påkallat att staten ansvarar för åtgärderna. (Det gäller alltså inte personsanering) Länsstyrelsen är ansvarig för saneringen och utser en saneringsledare.

21 Stöd för sanering Nationell Expertgrupp för Sanering (NESA) Allmänt råd för sanering (SRV) Handbok för sanering (SRV) Utbildning för saneringsplanläggare på länsstyrelse

22 Information Ansvaret för information till allmänheten ligger hos länsstyrelsen enligt förordningen om skydd mot olyckor All information som ej är av rent allmän karaktär måste kanaliseras ner till länsstyrelsen för att minska riskerna för motstridiga/felaktiga uppgifter Stöd till samordning av information kan ges av MSB (MSB samordnar alltså ej informationen)

23 Stöd från MSB Kemenheter Saneringsenheter Oljeskyddsföråd Indikeringsutrustning RDS mottagare Kontakt med MIC och andra bilaterala avtal avseende räddningstjänst (Obs! Beträffande strålskydd mm han SSM ansvaret att kontakta IAEA och EU för stöd, därför behövs en koordinering av dessa frågor i samverkansplattformen)

24 UB Utv Utveckling av kärnkraftberedskapen i samverkan med andra myndigheter. Samordning av CBRN/ kärnkraftberedskap. Sakkunniga inom området samordning och räddningstjänst vid kärnkraftsolyckor Ansvariga (i samarbete med andra enheter inom MSB)för utveckling av larm, varning, information, kommunikation, indikering, sanering mm Expertis inom joniserande strålning Utveckling av utbildning och övning inom området (i samverkan med andra både internt och externt)

25 Utbildning och övningsstrategi