Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen
|
|
- Agneta Henriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen
2 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige. Det är robust och säkert för att tåla hårda väderförhållanden och har lika bra eller bättre täckning än tidigare analoga system. Det är vårt nationella kommunikationssystem för ledning och samverkan för organisationer med ansvar för allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Varför behöver man använda ett kommunikationssystem som Rakel vid en kris eller allvarlig händelse? För samverkan Vid olyckor och kriser är ledning och samverkan mellan aktörer som ska hantera händelsen av största vikt. Samhällets beredskap har kravet att kommunikation ska vara möjligt varhelst en händelse inträffar och oavsett händelsens art och omfattning. Rakel uppfyller dessa krav genom systemets täckning, tillgänglighet och talkvalitet. För att prioritera och samordna insatser och resurser krävs att de som ska utföra insatserna kan kommunicera med dem som är ansvariga för att leda och fördela resurserna. Kollektivtrafikbolagens samverkan med bland andra räddningstjänst, kommunens krisledning och Trafikverkets regionkontor underlättas betydligt med Rakel. Offentliga och privata aktörer har tillsammans utvecklat en nationell talgruppsstruktur i Rakel för att förbättra förmågan till samverkan. Talgruppsstrukturen gör det möjligt för flera aktörer att samtidigt delta för att till exempel skapa en lägesbild och för att samordna åtgärder och resurser. Varför ska kollektivtrafikbolagen använda Rakel? Rakel är robust och säkert och fungerar när andra radiokommunikationssystem/telenät ligger nere eller är överbelastade. Kollektivtrafiken är en viktig resurs vid evakuering och utrymning och behöver kunna kommunicera med andra aktörer. Genom att använda talgrupper får alla berörda organisationer information samtidigt vid en störning. På så vis effektiviseras insatserna och risken för att felaktig information sprids minskar det sparar tid och pengar. Rakel minskar kostnaderna för drift, underhåll och utrustning i egna radiosystem. Rakel har ett effektivt och lätthanterligt personlarm som skapar trygghet åt personalen.
3 Kollektivtrafikbolagen och Rakel 3 Vilken roll har kollektivtrafiken för samhällets krisberedskap? Kollektivtrafiken är resurs för evakuering och utrymning Exempel på händelser där kollektivtrafikens resurser kan behövas för evakuering och utrymning kan vara: Naturhändelser såsom stormar, översvämningar och snöfall Störning i infrastruktur såsom el-, vatten- och värmebortfall Spridning av farliga ämnen och smitta inklusive radiologiskt utsläpp Olyckor och bränder Terrordåd Krig Erfarenheter från övningar och verkliga händelser visar att evakuering och utrymningar i större skala leder till trängsel på vägarna och belastning på broar och tunnlar. För att effektivt kunna evakuera en större mängd personer krävs det analys av trafikflöden, lämpliga färdvägar och trafikdirigering. Dessutom behöver samhället bistå med transportmöjligheter för de människor som inte kan ta sig från området på egen hand. Kollektivtrafiken utgör vid dessa tillfällen en nödvändig resurs. Människor med särskilda behov kan behöva individanpassade transporter. Exempel på individanpassade transporter är transport av patienter med beroende av medicinteknisk utrustning och liggande transporter för sjukvårdspatienter. Behöriga att använda Rakel är bland andra sådana verksamheter som behövs för att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa och som bedrivs av kommuner och landsting enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fred och höjd beredskap. I den här broschyren används de samlade begreppen " kollektivtrafikbolag" och "kollektivtrafik" för sådan verksamhet. Vilka formella krav finns för att kollektivtrafiken ska få ansluta till Rakel? Kollektivtrafiken har en viktig uppgift inom landstingens och regionens beredskapsplanering och krishantering för transporter. Utgångspunkten för kollektivtrafikbolagens ansvar och uppgifter finns i den så kallade ansvarsprincipen samt att kollektivtrafiken ingår i samverkansområdet Transporter (SOTP). Ansvarsprincipen En grundläggande princip, ansvarsprincipen, för det svenska krishanteringssystemet är att den myndighet som normalt ansvarar för en verksamhet har ansvaret även i en krissituation. Ansvaret för planeringsarbetet i samband med evakuering och utrymning ligger enligt ansvarsprincipen på de organisationer som har någon
4 4 Kollektivtrafikbolagen och Rakel form av ansvar i samband med sådana händelser. Dessa är polis, räddningstjänst, sjukvård, länsstyrelse, kommun och andra berörda organisationer. Vid denna typ av händelser utgör kollektivtrafiken en resurs för evakuering och utrymning. Kollektivtrafikens uppgifter vid kärnteknisk olycka MSB och länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för planering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar. Det är länsstyrelsen som kan fatta beslut om utrymning vid kärnteknisk olycka. I länsstyrelsernas planer för larmning och hantering vid radioaktiva utsläpp ingår kollektivtrafiken som en av aktörerna. Samverkansområdet Transporter (SOTP) För att stärka samverkan har ett antal organisationer som har nära kopplingar till varandras verksamheter bildat samverkansområden. Transporter (SOTP) är ett av de sex samverkansområdena. Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska statliga myndigheter som ingår i ett samverkansområde bland annat ha ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser att förebygga och hantera kriser. En av uppgifterna är att beakta behovet av att delta i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet Rakel för att förbättra förmågan att kommunicera med varandra och därmed stärka möjligheterna till att samverka. Vilken nytta har kollektivtrafiken av Rakel i vardagen? En effektiv hantering av kriser kräver att metoder och teknik används även i vardagen. Rakel ger en möjlighet till trafikledning av kollektivtrafik i vardagen genom den webbaserade applikationen telefonboken som bygger på att logiska begrepp används såsom linje/tur, fordonsnummer och omlopp. Genom vardagsanvändningen av Rakel ökar också kollektivtrafikens förmåga att bistå krishanterande aktörer med nödvändiga resurser vid bland annat evakuering och utrymningar. När Rakel används vid den dagliga kommunikationen mellan trafikledning och bussar etableras rutiner för hur man kommunicerar via Rakel. Det kommer till nytta under de stressade förhållanden som kan uppstå vid kriser och olyckor. Genom att använda talgrupper får alla berörda aktörer information samtidigt vid en störning och risken för att felaktig information sprids minskar. Dessutom underlättas samverkan med andra utanför den egna organisationen som till exempel räddningstjänst, polis, ambulans och bussar i angränsande län om det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel används. En ytterligare fördel är att bussförarnas personliga säkerhet och trygghet stärks då Rakelmobilerna är utrustade med en nödknapp för personliga larm. Snabb hantering av oväntade händelser Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) genom radio, tv eller siren är de vanligaste metoderna att larma allmänheten. Men även de som ska hantera händelsen måste kunna larmas och nås med kort varsel. Det är ofta tjänsteman i beredskap (TiB) som är kontaktnod och den som först tar emot larmet. Här utgör Rakel en av larmkanalerna och Rakel är nu mera en etablerad kanal för samverkan mellan TiB:ar.
5 Kollektivtrafikbolagen och Rakel 5 Kollektivtrafiken är en viktig resurs för evakuering och utrymning.
6 6 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Länstrafiken i Jönköping: Störst nytta av en kommunikationsradio i den dagliga driften Jönköping har infört Rakel i alla sina bussar och har fasat ut sitt gamla radiokommunikationssystem. - Att kunna samordna en större händelse via Rakel och i kristalgrupper kunna ha kontakt med räddningstjänst, polis och övrig krisberedskap. Det är en jättebra möjlighet som vi har saknat förut, säger Anders Lägersten, trafikinspektör. Länstrafiken i Jönköping har ansvar för linjetrafik med buss och tåg i Jönköpings län. Bussflottan omfattar cirka 260 bussar och totalt utförs cirka 15 miljoner personresor per år i busslinjetrafiken. Varje dag och varje situation är en trafikhändelse i sig som fordrar att man har möjlighet till kommunikation med trafikledningen eller mellan våra bussar. Det är i den dagliga driften och det dagliga användandet som kommunikationsradion används mest, säger Anders Lägersten. Använder dynamiska talgrupper Vi använder oss av dynamiska talgrupper och så kallade logiska anrop. De olika turerna knyts till specifika fordon via en särskild telefonbok som är utvecklad av Hogia, berättar Anders. Utrustar alla sina bussar med Rakel Samtliga bussar utrustas med fordonsmonterade Rakelmobiler. Utöver detta har Länstrafikens trafikledning och de olika trafikentreprenörerna ett antal handburna Rakelmobiler för trafikledning och övrig personal. Totalt rör det sig om drygt 300 abonnemang. Tidigare hade Länstrafiken ett analogt kommunikationsradiosystem i sina bussar. Under monteringsperioden kördes de båda systemen parallellt. Vårt gamla åkeriradiosystem, Stornophone 6000, infördes för cirka år sedan. Men tiden har sin gång, det blev gammalt och slitet och till slut gick det inte längre att få tag i reservdelar. Så vi började se oss om efter ett annat, berättar Anders. Att kunna samordna en större händelse via Rakel och i kristalgrupper kunna ha kontakt med räddningstjänst, polis och övrig krisberedskap. Det är en jättebra möjlighet som vi har saknat förut, säger Anders Lägersten, trafikinspektör.
7 Kollektivtrafikbolagen och Rakel 7 Först inte självklart att det skulle bli Rakel I början av 2012 beslutade Länstrafiken sig för att införa Rakel. Men det var från början inte självklart. Till en början hade vi tankar på att ta fram eget radiosystem via 3G-nätet. Tillsammans med Dalatrafik tog vi fram ett ganska lovande förslag som vi först tänkte gå vidare med. Men då beslutade Landstingsledningen att Dalatrafik istället skulle satsa på Rakel. Så då tänkte vi också om och iakttog hur det gick för dem. Samverkan med andra en jättebra möjlighet Eftersom det gick bra med Dalatrafiks Rakelinförande, kom Länstrafiken i Jönköping strax efter. Rakel är ett robust och pålitligt system som gjorde att vi tänkte om. 3G-nätet har sämre täckning och är mindre pålitligt när det till exempel är mycket trafik. Med Rakel har vi en bra täckning och perfekt kvalitet på ljudet i alla lägen. I situationer med kriser, skogsbränder, evakueringar då man behöver ha övergripande integrerad användning av systemet kan vi samverka med andra användare som blåljusorganisationer i andra talgrupper. Det är en jättebra möjlighet, säger Anders. Skillnaden för våra användare är inte så stor jämfört med tidigare. Rakel är bara en annan teknisk plattform med i stort sett samma handhavande som tidigare. Anpassningar nödvändigt för effektiv användning Det har också funnits utmaningar med att införa Rakel. Det var mer komplicerat än vad vi först trodde. Rakels tekniska plattform är inte riktigt anpassad efter länstrafikens behov. Så vi behövde fylla den med ett anpassat innehåll för att vi skulle kunna använda Rakel på ett effektivt sätt. På frågan om vad Rakelinförandet kostat Länstrafiken i Jönköping svarar Anders: Sammanlagt cirka nio miljoner kronor. Lättare att kommunicera med angränsande län Nu är vi helt igång med Rakel och alla gamla radioapparater har bytts ut. I framtiden kanske vi kommer att införa Rakel även på våra tåg vilket skulle möjliggöra direktkontakt mellan tågen och vår centrala trafikledning säger Anders. Allt eftersom fler länstrafikbolag ansluter sig till Rakel blir det lättare kommunicera med angränsande länsbussar vilket är en stor fördel! Goda råd från Jönköpings länstrafik Ta hjälp av konsulter för att göra anpassningar i de applikationer som man ska integrera i Rakel. I vårt fall har vi haft utomordentligt god hjälp av konsultföretaget Prové från Göteborg. Men räkna med att det tar tid innan allt kommer på plats. Använd dynamiska talgrupper och logiska anrop via Hogias så kallade telefonbok, som är en naturlig lösning på de anpassningsutmaningar som finns.
8 Läs mer Kontakta oss Berith Elgbro Tel: , Leif Zetterberg Tel: , Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Publ.nr MSB679 - maj 2014
Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov
Så är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1
Handlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Vägledning för gemensam Rakelanvändning
Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Försvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Kommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser
Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel
Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationell nivå Datum: 2012-05-29 Publ. nr: MSB 421 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning
Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.
Legala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
248 Svar på motion om att genomföra krisberedskapsövningar i Eskilstuna (KSKF/2018:92)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-11-06 Sida 1(2) 248 Svar på motion om att genomföra krisberedskapsövningar i Eskilstuna (KSKF/2018:92) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation
Rakel. Kort om att kommunicera i Rakel. Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar
Rakel Kort om att kommunicera i Rakel Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar Att prata i radio är enkelt För dig som inte tidigare pratat i en radioterminal kan det kännas
Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Rakel för samverkan i energibranschen Svar på frågor och påståenden om Rakel
Energibranschen och rakel 1 Rakel för samverkan i energibranschen Svar på frågor och påståenden om Rakel 2 Energibranschen och rakel Vad är egentligen Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem
Kommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se
Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP smedjebacken.se När något har hänt Alla i vår kommun förväntar sig en god kommunal service. Friskt vatten ska komma ur våra kranar, el ska man
Våra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Regional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
MSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.
Samuel Koelega Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering samuel.koelega@msb.se Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.
Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Styrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Sveriges nationella radiokommunikationssystem. för allmän ordning, säkerhet eller hälsa
Sveriges nationella radiokommunikationssystem för allmän ordning, säkerhet eller hälsa Rakel är ett kommunikationssystem som alltid ska fungera även när andra mobilsystem/nät blir överbelastade. som ska
Samverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
KRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet
Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens
Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Kommunalt Rakelforum
Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk
Övergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018
1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...
Krisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?
Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga
Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten
Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011
0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
SNABB, SÄKER OCH LÖNSAM LARMÖVERFÖRING med Rakel eller Tetra Contal Security AB är ett av Sveriges ledande företag inom in- och utalarmering, integrerade säkerhetssystem och larmsändare. Med ett flexibelt
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Nationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Samordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Handlingsprogram Krisberedskap
Handlingsprogram Krisberedskap 2016-2019 Program Diarienummer: KS 2016/0166 Dokumentansvarig: Utvecklingsledare krisberedskap Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter
Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING
Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap
Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 61 Den 2019-05-07 61 Dnr 2019/00213 Kriskommunikationsplan Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till kriskommunikationsplan antas.
Katastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016
1 (16) Årlig uppföljning av LEH för, 2016 2 (16) 1. Indikator...3 Ledning - Riskhantering...3 Ledning - Planering...4 Samverkan...6 Kommunikation...6 Informationssäkerhet...7 Kompetens - Utbildning...8
KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter
En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter
En väg till framgångsrik samverkan Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter Länsstyrelsernas uppdrag är tydligt: Information, samordning och stöd för att främja en anslutning till Rakel. Behovet
SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk
Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter
Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels
KRISKOMMUNIKATIONSPLAN
KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Kriskommunikationsplan En kriskommunikationsplan beskriver hur krisinformationsarbetet ska utföras vid en allvarlig eller extra ordinär händelse. Kommunikationen ska ske på ett snabbt,
Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Försvarsdepartementet
Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige
Landstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Fråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Plan för hantering av extraordinära händelser
1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-
Krishanteringsplan för krisledningsnämnden
2 Diarienummer: LS2018-0065 Krishanteringsplan för krisledningsnämnden 2018 2022 enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd
Kärnteknisk händelse
Kunskapsseminarium Samverkan Stockholmsregionen 26 september 2019 Kärnteknisk händelse Föreläsning 3 Länsstyrelsens roll och ansvar vid kärnteknisk händelse Staffan Forsell, lokal övningsledare, Länsstyrelsen
KRISLEDNINGSPLAN för Socialförvaltningen Timrå kommun
KRISLEDNINGSPLAN för Socialförvaltningen Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Enligt mall version: 2.0, 2016-07-05 Reviderad 2017-11-01 Reviderad
S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,
Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Krisledningsplan för Timrå kommun
Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.
Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner
Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer
Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen
Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och
Räddningstjänst i Sverige
Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län
samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som