Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Transkript

1 SOU 2017:95 1

2 Turismkonsumtionen ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 2

3 Besöksnäringen inte en bransch utan består av många branscher, vilket gör behovet av samarbete stort Handel Restaurang Hotell & logi Uthyrning Sjöfart Turismsatellitkonto Fritidshus Totalt i branscherna: > företag > anställda Resebyråer Flyg Övriga tjänster Landtransport Kultur, sport, nöje, skönhetsvård Källa: SCB/Tillväxtverket SOU 2017:95 3

4 Utländska besökares handel i Sverige 54 mdr Utländska besökares handel i Sverige (shoppingturism) Den sammanlagda detaljhandelsomsättningen i 141 av landets 290 kommuner SOU 2017:95 4

5 Varför behövs en samlad politik? Externa utmaningar Hyperturism Ökad internationell konkurrens Goda förutsättningar för tillväxt Hållbarhetsaspekterna allt viktigare En del av samhällsbygget Kopplar samman stad och landsbygder SOU 2017:95 5

6 Därför behövs en samlad politik Nämnda faktorer samlat kräver strategier som främjar hållbarhet, innovation och kompetens. Detta i sin tur kräver ett innovativt och samlat politiskt angreppssätt. SOU 2017:95 6

7 Utredningens arbete Tidigare studier och rapporter Kartläggningar initierade av utredningen 26 experter >120 möten i alla 21 län Träffat > 800 personer >120 skriftliga inspel 2 workshopar (forskning och statistik) 2 egna seminarier (naturturism och innovation) Andras seminarier och konferenser 3 internationella studiebesök Köpenhamn, Paris och Island SOU 2017:95 7

8 Disposition betänkandet 15 kapitel (390 sidor) Utredningens förslag i respektive kapitels inledning Bedömningar löpande i respektive kapitel Kap 3: En samlad politik (huvudförslag) Kap 4: Besöksnäringen en del av samhällsbygget Kap 5-14: Fördjupning av de områden som pekats ut i direktiven Kap 15: Samlad konsekvensanalys SOU 2017:95 8

9 50 konkreta förslag för hållbar turism och växande besöksnäring En SOU 2017:95 9

10 Mål för politiken Förslag: att regeringen föreslår att riksdagen fattar beslut om ett nytt övergripande politiskt mål för hållbar turism och växande besöksnäring. att det nya övergripande målet är att öka besöksnäringens och turismens bidrag till hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i hela landet. SOU 2017:95 10

11 En nationell strategi Förslag: att regeringen utvecklar och antar en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring en plattform för hur politiken ska utformas och genomföras fram till 2030 och att utvecklingen av denna strategi sker i samverkan med besöksnäringen, statliga myndigheter, regioner, kommuner och det civila samhället. SOU 2017:95 11

12 forts. En nationell strategi Förslag: att en vision kopplas till det övergripande politiska målet och en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. Ett förslag från utredningen är: 2030 är svenska besöksupplevelser hållbara, globalt konkurrenskraftiga och innovativa, turism är högt värderat av svenska invånare och besöksnäringen attraktiv att verka inom som företagare och anställd. SOU 2017:95 12

13 Strategiska insatsområden Förslag: Digitalisering av besöksnäringen Kompetensförsörjning Utveckling, innovation och forskning Tillgänglighet (transporter och digital) Naturturism Kulturturism Måltidsturism Evenemang och stora möten Företagens villkor SOU 2017:95 13

14 Nationellt besöksnäringsforum Förslag: att regeringen inrättar ett Nationellt besöksnäringsforum som bjuder in besöksnäringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner till utveckling och koordinering av en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. SOU 2017:95 14

15 Ny funktion för innovation Förslag: att regeringen bildar en ny nationell funktion med uppdrag att främja långsiktig uppbyggnad av innovationsförmåga och kunskapsutveckling inom en rad strategiska insatsområden, samt att koordinera besöksnäringens aktörer och behov med innovationsstödsystemets aktörer. SOU 2017:95 15

16 Ny funktion för innovation alternativ 1 Innovations- och utvecklingsinstitut AB med staten, regioner och besöksnäringen som gemensamma ägare. Ett forum där ansvar och insatser delas gemensamt. Ett huvudkontor samt regionala noder med nationellt ansvar för kunskapsutveckling inom: digitalisering naturturism kulturturism måltidsturism evenemang och stora möten SOU 2017:95 16

17 Ny funktion för innovation alternativ 2 Ett mindre innovations- och utvecklingsinstitut AB med fokus på: digitalisering evenemang och stora möten + ett långsiktigt innovations och utvecklingsuppdrag till Tillväxtverket inom: naturturism kulturturism måltidsturism SOU 2017:95 17

18 Ny funktion för innovation alternativ 3 Långsiktigt innovations- och utvecklingsuppdrag till Tillväxtverket inom: digitalisering naturturism kulturturism måltidsturism evenemang och stora möten SOU 2017:95 18

19 Koppling stad och landsbygd Förslag: att Tillväxtverket får i uppdrag och resurser för en pilotsatsning på Hållbar destinationsutveckling genom samarbete mellan stad och landsbygd. SOU 2017:95 19

20 Delnings- och plattformsekonomi Förslag: att Vinnova får i uppdrag att i dialog med Tillväxtverket, Statens Jordbruksverk och Swedish Incubators and Science Parks (SISP), kartlägga och föreslå hur en nationell accelerator för initiativ inriktade på delning och turism som kan bidra till att främja hållbar turism och lokal och regional utveckling, i såväl städer som landsbygder, kan utformas. SOU 2017:95 20

21 Kompetensförsörjning Förslag: att Tillväxtverket får i uppdrag att i dialog med regionalt utvecklingsansvariga, besöksnäring, länsstyrelser och akademi genomföra insatser för strategisk kompetensutveckling i företag och organisationer inom naturturism, kulturturism, måltidsturism och evenemang och stora möten. SOU 2017:95 21

22 Forskning Förslag: att Formas får i uppdrag att, i samverkan med relevanta myndigheter och i dialog med lärosäten och branschernas forskningsråd, analysera vilka forskningsbehov som finns kopplade till besöksnäring och turism samt ta initiativ till och stödja strategisk forskning och utveckling med relevans för besöksnäringen. SOU 2017:95 22

23 Statistik Förslag: att Tillväxtverket får ett stärkt mandat och tydligt uppdrag samt resurser att ansvara för det nationella arbetet med turismstatistik avseende såväl nyutveckling som förstärkning och kvalitetssäkring av befintliga uppdrag. SOU 2017:95 23

24 Naturturism Förslag: Naturvårdsverket får i uppdrag att i samverkan med Riksantikvarieämbetet utveckla ett förslag för hur skyddade natur- och kulturområden kan användas för utveckling av natur- och kulturturism för inhemska och inkommande besökare. Uppdraget ska redovisas efter samråd med Tillväxtverket, Statens Jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Sametinget, länsstyrelser, regioner, kommuner och besöksnäringens branschorganisationer. SOU 2017:95 24

25 Kulturturism Förslag: att regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samarbete med Tillväxtverket och i nära dialog med Världsarv i Sverige och Naturvårdsverket, utveckla en plan för hållbar besöksmålsutveckling av världsarven i Sverige, kopplad till Riksantikvarieämbetets nationella världsarvsstrategi. Arbetet ska även inkludera dialog med berörda länsstyrelser, regioner och kommuner, övriga förvaltare samt besöksnäringen. SOU 2017:95 25

26 Evenemang Förslag: att regeringen, som en del i framtagandet av en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring, formulerar och antar mätbara delmål och en delstrategi för stora möten och evenemang i samverkan med statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, regioner, kommuner, idrottsrörelsen, kultursektorn, besöksnäringen och lärosäten. att Vinnova får i uppdrag och resurser att utveckla en pilotinsats som syftar till utveckling av hållbara evenemang och möten med fokus på säkerhet. SOU 2017:95 26

27 Regler, tillstånd och tillsyn Förslag: att arbetet med att förenkla för företag i besöksnäringen växlas upp enligt det arbetssätt som har tagits fram inom regeringens överenskommelse med SKL. Alla myndighetskontakter oavsett nivå eller ansvarsområde ska förenklas. Åtgärder ska anpassas utifrån företagens problembild och behov och kan därmed handla om att digitalisera tillståndsprocesser, förenkla lagstiftning eller förbättra service och handläggningsprocesser. SOU 2017:95 27

28 Konsekvenser Positiva samhällsekonomiska effekter genom att de samlade resurserna i besöksnäringens aktörssystem används mer effektivt. Ökad turismkonsumtion och lönsamma företag har positiva samhällsekonomiska effekter bland annat genom möjligheten till ökad sysselsättning i hela landet. SOU 2017:95 28

29 Konsekvenser miljö och klimatpåverkan Utredningens förslag rörande transporter, kunskapsutveckling och mätning av hållbar turism samt naturturism liksom det övergripande politiska mål som föreslås, syftar till att öka besöksnäringens bidrag till hållbar utveckling. SOU 2017:95 29

30 Konsekvenser sysselsättning Utredningens förslag kommer att påverka olika delar av landet på liknande sätt som turism och besöksnäring ser ut geografiskt idag. Besöksnäringens relativa roll, där varje enskild möjlighet att etablera ett företag eller att anställa fler personer i landbygder har större betydelse där än i de snabbt växande städerna. SOU 2017:95 30

31 Konsekvenser jämställdhet Det övergripande politiska målet inkluderar social hållbarhet vilket bedöms kunna få positiva effekter för jämställdhet mellan kvinnor och män. Förslag om ökad forskning och bättre statistik förväntas leda till bättre kunskap om besöksnäringens strukturer inklusive hur de kan påverka jämställdhet mellan kvinnor och män. SOU 2017:95 31

32 Konsekvenser integration Förslagen sammantaget kommer att påverka kvinnor födda i Sverige och utanför Sverige samt män födda utanför Sverige i högre utsträckning i jämförelse med åtgärder som påverkar hela näringslivet. givet att det följer mönster för förvärvsarbetande i besöksnäringens branscher SOU 2017:95 32

33 Konsekvenser små företag Flera förslag riktar sig särskilt till små företag. Förslag att växla upp arbetet med regelförenkling förväntas ha stor potential för effekt i små företag. SOU 2017:95 33

34 Konsekvenser kostnader Kapitel 3: Årligt ca miljoner SEK + engångskostnader* ca 25 miljoner SEK Kapitel 4-14: Årligt ca 10 miljoner SEK + engångskostnader* ca 250 miljoner SEK * SOU 2017:95 34

35 Tack! SOU 2017:95 35