MILJÖBALKSDAGARNA 2019

Transkript

1 MILJÖBALKSDAGARNA 2019 Nils Carlsson Anna Sandström Anders Sjölund Martin Påhlman Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

2 INVASIVA FRÄMMANDE ARTER SÅ PÅVERKAS KOMMUNERNA OCH AVFALLSBRANSCHEN Vad är en invasiv främmande art och varför är de ett problem? Vilken roll har kommunen? Ansvar och möjligheter Trafikverkets erfarenheter Dialog Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Vad är invasiva främmande arter? Nils Carlsson Fil. Dr

4 Lite fakta Skillnad mellan främmande och invasiv Inhemska arter som ökar är inte invasiva de är expansiva Arter som är både främmande och invasiva räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald globalt Utgör ett stort hot mot jord- och skogsbruk och människors och djurs hälsa. Problemet ökar snabbt alla organismgrupper EU förordning 2015 Svensk förordning 2019

5

6 Främmande arter i Sverige introduktions- och spridningsvägar

7 Men är detta ett problem i Sverige?

8 Parkslide-mardrömsväxten för husägare

9 Sjögull slutet för sjön

10 Här försvinner den sista slåtterängen

11 Vresros - enorma kostnader över tid Foto: Ismo Pekariinen

12 Bidrar bekämpningen till spridningen?

13 Kommunernas roll Foto: Yvonne Lundell Foto: GBNNSS Foto: GBNNSS Foto: Foto: RPS Group Pic Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

14 Planering och skötsel av parker mm. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

15 Vilket ansvar har fastighetsägare och fastighetsförvaltare? Foto: RPS Group Pic Fastighetsägare och fastighetsförvaltare har en skyldighet att bekämpa invasiva främmande växter på unionsförteckningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Delegation från Länsstyrelsen Utrotningsåtgärder (tidig upptäckt) Hanteringsåtgärder (arter med stor spridning) Nödåtgärder (olistade arter) - Tillträde till fastigheter Tillsyn Foto: GBNNSS Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 Ansvar för avfallet Foto: Yvonne Lundell Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Miljöbalksdagarna 2019 Invasiva främmande arter (IAS) så påverkas kommunerna och avfallsbranschen Anders Sjölund Senior sakkunnig Landskap Nationell samordnare Landskap anders.sjolund@trafikverket.se +46 (0) Trafikverket

19 Innehåll Våra interna krav Problem Vad vi gör Vad vi inte gör Slutsatser 19

20 Trafikverkets Målbild Det övergripande transportpolitiska målet: Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport-försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Funktionsmål - tillgänglighet Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Tillgängli ghet 20

21 21 Var är gränserna för transportinfrastruktur? Hur kan de uttryckas? Hur kan de mätas? Hur kan de följas upp? Hur kommer vi innanför gränserna?

22 De planetära gränserna för infrastrukturens påverkan på biologisk mångfald Den avgörande påverkan transportinfrastrukturen har på naturen och den biologiska mångfalden åtgärdas med följande anpassningar: 1. Säkra passagemöjligheter för djur 2. Minska bullerstörning från trafik i viktiga naturmiljöer 3. Sköta, utveckla och tillföra artrika infrastrukturmiljöer 4. Bekämpa och motverka invasiva oönskade arter. LYSSNAR HITTAD 22

23 Åtgärdsområden 1. Medelstora däggdjur Stora däggdjur Viltolyckor Grod och kräldjur Fladdermusmiljöer Vandringshinder vattenlevande djur Invasiva arter Alléer 3. Artrika vägmiljöer Artrika Stationsmiljöer 23 23

24 Riktlinje landskap. TDOK 2015: Invasiva arter ska bekämpas Invasiva arter ska bekämpas för att motverka fortsatt spridning och nyetablering. Det innebär följande: De arter som räknas upp i checklistan TDOK 2015:0469 ska bekämpas. Skötsel och byggnation av väg och järnväg får inte medföra etablering och spridning av de främmande invasiva arter som anges i checklistan. 24

25 Invasiva arter som ska bekämpas. TDOK 2015:0469 Kategori A Arter i kategori A skapar alltid stora problem. Arterna sprider sig snabbt, är svåra att bekämpa och medför negativa effekter för biologisk mångfald. Det är komplicerat och dyrt att bekämpa dessa arter. Det är därför viktigt att ytterligare spridning förhindras och begränsas. Blomsterlupin Lupinus polyphyllus Jätteloka Heracleum mantegazzianum Parkslide Fallopia japonica Jätteslide Fallopia sachalinensis 25

26 Invasiva arter som ska bekämpas. TDOK 2015:0469 Kategori B Arter i kategori B är arter som lokalt kan orsaka problem och sprida sig snabbt. De kan bekämpas relativt effektivt och har inte en lika negativ effekt på andra arter som kategori A. Genom att utföra åtgärder kan man minska populationerna eller helt ta bort bestånd. Det är viktigt att inleda bekämpningar tidigt, så bestånden inte blir övermäktigt stora eller växer in i vegetation som kan ta skada vid bekämpningsinsatser. Kanadensiskt gullris Solidago canadensis Jättebalsamin Impatiens glandulifera De olika typerna av jättelokor som finns i landet benämns ibland med olika namn som H. giganteum, H. laciniatum, H. pubescens och H. stevenii, men det är inte klarlagt om det finns mer än en variabel art, eller i så fall vilka arter det rör sig om. Svenska namn för varianterna eller, om så fallet, arterna är tromsöloka, jättefloka, kaukasisk björnloka osv. Här avses dock alla varianter eller arter i komplexet jätteloka. 26

27 Orsak till spridning Slåtter, Schaktning, Dikning, Transporter, Masshantering Kabelgrävning mm 27

28 Bekämpning Lupin Skötsel Utpekade sträckor Blomsterlupin ska bekämpas två gånger per år, 20/5-5/6 och 1/8-15/8, genom att grävas/ryckas upp med rötterna. Vid bekämpning ska grävning med spade kombinerat med ryckning av plantor för hand användas som metod, så att rötterna följer med. Växtmaterialet ska samlas upp och fraktas bort för att förhindra vidare spridning i naturen. Blomsterlupin ska bekämpas två gånger per år med maskinell slåtter i hela vägområdet, en gång mellan 25/5-15/6 och en andra gång mellan 1/8-15/8 på utpekad sträcka. Slåtter med kedja får inte ske

29 Särskilda försök i bekämpning av invasiva arter Engångsinsatser eller återkommande blomsterlupinbekämpning har pågått under några års tid: Uppgrävning av vresros, jätteloka och parkslide, samt destruering Ryckning av kanadensiskt gullris Kemisk bekämpning av jätteloka Uppgrävning av parkslide, samt täckande markduk (DuPont, plantex platinum) Uppgrävning av blomsterlupin, samt täckande markduk Uppgrävning av blomsterlupin. Borttransport av massorna ( 800kr/ton 1300kr/ton) Destruktion av massor (Förbränning, Farligt avfall) Sandjord (80% sand) över parkslide Kalkning av blomsterlupin Väg E6, Lerbomotet utanför Uddevalla Test area Test area

30 Andra metoder att testa? Markduk till parkslide? Kemisk bekämpning ( glyfosat diskuteras igen)? Saltat lupiner. Uppgrävning i kombination med kalkning? Boskap till parkslide Fler??? 30 30

31 SLUTSATSER Effektiva metoder saknas Mycket dyrt Forskning/utveckling krävs! Ansvar? Resurser? Samordning krävs! (I såväl forskning/utveckling som vid bekämpning) Bråttom!!!!!! FINNS INGEN TID ATT VÄNTA! 31 31

32 Dialog kring avfall Foto: Simon Ford - National Trust Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

33 Tre punkter att ta med hem: Kommunen har en nyckelroll Det blir dyrare att vänta! Bekämpning får inte bidra till spridning! Avfallsbranschen är viktig - Det behövs innovation och nytänkande! Välkommen på workshop på Naturvårdsverket den 15 maj kl 09:30-11:30 (gemensam lunch) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency