Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16"

Lina Martinsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

2 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken - maximalt hållbart u1ag (MSY) Havsmiljödirek#vet god miljöstatus (GES) Habitatdirek#vet gynnsam bevarandestatus (FCS) Va:endirek#vet fisk kommer sannolikt ingå i svensk bedömning Om inte god status uppnås, ska man vidta åtgärder

3 Många möjliga åtgärder Bruttolista åtgärder kustfisk HMD Biomassa/ Storlek/ abundans ålder nyckelart nyckelart (C3, 1.2D) (C3; 1.3E) Storlek/ ålder rovfisk (C4, 1.6A Biomassa/ abundans fkt grupp (C4, 1.6E) Lokal/nationell/ internationell förvaltning Typ av Åtgärd Kategori av åtgärd Namn på åtgärd åtgärd Fiskförvaltning A. Regleringar A1. Fredningstider x x x x 1b/2a L o N A2. Fredningsområden (kopplad till A1 och B1) x x x x 1b/2a L Fredningsområden Tekniska regleringar A3. Tekniska regleringar A3.1. Redskapsbegränsningar x x x x 1b L o N A3.2. Storleksselektivt uttag av målarter x x x x 1b L o N A3.3. Biomassa- eller antalsbegränsning för målarter x x x x 1b L o N A3.4. Artselektivt fiske x x x x 1b L o N A3.5. Begränsning av fiskeansträngningen x x x x 1b L o N A4. Systemöverskridande förvaltning x (x) (x) x 2b N o I A5. Lokal anpassning av förvaltningen* x (x) (x) x 1b/2a L o N A6. Fördelning av fiskeresursen* x (x) (x) x 2b L Naturvård B. Habitat B1. Stärka nätverk av skyddade områden x x 1b L o N B2. Stärka strandskyddet x x 1b L o N Habitatskydd B3. Restriktioner tillstånd för vattenverksamhet x x 1b L o N B4.1. Habitatrestaurering på kusten* x x 2a L B4.2. Habitatrestaurering i kustmynnade vattendrag och sjöar* x x 1b L B5. Anpassat byggande i vatten x x 2b L o N B6. Habitatmodifieringar* x x 1b L C. Biomanipulation C1. Reduktion av karpfisk* (x) x 1b L C2. Reduktion av mesopredatorer x x 2b L o N C3. Skarvjakt x (x) (x) x 2b L C4. Säljakt x x x x 2b L C5. Utsättningar x x 1b L C6. Musselodling (x) (x) 1b L C7. Reducera/avlägsna populationer av främmande arter x (x) (x) x 2b L Miljövård D. Utsläpp/belastning D1. Minskad närsaltsbelastning x x 1a N o I D2. Syresättning av bottnar x x 2b L D3. Minska belastning av miljögifter x x 1a N o I D4. Minska nedskräpning av tex plast (x) (x) 2b N o I D5. Minska påverkan från ljudstörande verksamhet (x) (x) 2b L D6. Minska utsläpp av läkemedelsrester x x 2a L o N D7. Minska påverkan från stora båtar/fartyg x x 2a L *Åtgärder enbart för kusten Bruttolista åtgärder för kustfisk inom Havsmiljödirektivet Habitatrestaurering

4 Tekniska regleringar - kunskap Redskapsbegränsningar och fångstbegränsningar Detaljerad reglering av utsjöfiske. KusZisket är svagare reglerat Många vedertagna tekniska regleringar inte utvärderade

5 Tekniska regleringar - prak4k Idag främst fångstkvoter, redskapsbegränsningar, minimimå1 T ex effortbegränsningar och maximimå1 har svårt få fäste Ojämlik bevisbörda mellan befintliga och nya åtgärder

6 Fiskefria områden - kunskap Stort forskningsområde globalt, men inte i Europa. Svenska erfarenheter sammanfa1as i regeringsuppdrag 2016 Fler och större fiskar, öka reproduk4on, bevara gene4sk mångfald, minska risken för beståndskollaps

7 Fiskefria områden - prak4k 0.7% av Sveriges havsområden fiskefria. Utgör 2/3 av Europas totala fiskefria yta Sällan samordning med habitatskydd (N2000, NR) Vi har kunskap om effekter. Starkt motstånd bland fiskare gör det svårt a1 införa fiskefria områden

8 Habitatskydd - kunskap Tillgången 4ll lek- och uppväxtområden styr mängden vuxen fisk i beståndet à skydd av dessa livsmiljöer ger mer fisk Sam4digt ger goda rovfiskbestånd ger friska livsmiljöer Sundblad et al Nursery habitat availability limits adult stock sizes of predatory coastal fish. ICES Journal of Marine Science 71:

9 Habitatskydd - prak4k I Stockholms skärgård är <4% av rekryteringsområdena skyddade av Natura nätverket. Strandskyddet svagt Nästan häljen av habitaten exploaterade idag. Nyexploatering 0.5% per år Hur ser det ut i resten av landet? Sundblad m fl Ecological coherence of MPA networks: a spa4al assess- ment using species distribu4on models. Journal of Applied Ecology 48: Sundblad & Bergström Increased shoreline development threatens fish reproduc4on. Ambio, I tryck

10 Restaurering och anläggning av habitat Restaurering av kustmynnande våtmarker/va1endrag Konstgjorda rev Återetablering vegeta4on Risvasar, strandbetning, vegeta4onsbeskärning Liten kunskap om effekter i rela#on #ll kostnader Foto: Nils Ljunggren Foto: Maqas Sköld

11 Fiskförvaltning mot eutrofiering Fisken vik4g för habitatet - trofiska kaskader Ny syntes: effekter på trådalgspåväxt från fisk lika stor som effekter från gödning A: stärka rovfiskbestånd kan vara en in situ- åtgärd för a: motverka övergödningsproblem

12 Forskningens roll Stora kunskapsluckor, ejersom man inte satsat på vetenskaplig utvärdering av åtgärder Kunskapsnivå och 4llämpning och matchar inte Forskningens roll: Mäta effekter av mänsklig påverkan Mäta effekter av åtgärder fiskar per krona Hi1a evidensbaserade, kostnadseffek4va åtgärder Föra ut kunskapen #ll förvaltning och allmänhet. Universiteten behöver satsa på tredje uppgiken

13 Vägen framåt Integrering av fiske- och naturvårdsfrågor Evidensbaserad förvaltning mer 4llämpad forskning & syntes Bä1re kommunika4on mellan forskare och samhälle Visa a1 åtgärder lönar sig - värdering av ekosystemtjänster

Relevanta dokument

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering