Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Transkript

1 Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen

2 Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt perspektiv. Övervakningen bedrivs i områden med liten mänsklig påverkan.

3 KRAVSTÄLLARE Nationella miljömål Vattenförvaltningsförordningen Havsmiljöförordningen EU:s kommissionsbeslut OSPAR, HELCOM M fl

4 Miljöförvaltningens behov av information Tidsserieövervakning som underlag för långsiktig uppföljning av miljötillstånd och miljömål Ekologisk status enligt Vattendirektivet God miljöstatus enligt Marina direktivet Bevarandeplaner och status för skyddade områden samt naturtyper och arter enligt Habitatdirektivet

5

6 Tre fokusområden Näringsstatus Bottenfauna Vegetation Pelagialen (fys/kem) Kustfisk (bestånd) Metaller o miljögifter Biol. effektövervakning Metaller o miljögifter i marin biota Kustfisk (hälsa) Toppkonsumenter (hälsa) Sediment Arter o livsmiljöer Bottenfauna Vegetation Pelagialen (biologi) Kustfisk (bestånd) Toppkonsumenter (bestånd)

7 Havsmiljödirektivets kvalitetsbeskrivningar (deskriptorer) för fastställande av god miljöstatus 1. Biologisk mångfald bevaras 2. Främmande arter förändrar inte ekosystemen 3. Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur inom säkra biologiska gränser 4. Alla delarna av de marina näringsvävarna förekommer i normal omfattning 5. Eutrofiering reduceras till ett minimum 6. Havsbottens egenskaper påverkas ej negativt 7. En bestående ändring av de hydrografiska villkoren påverkar ej ekosystemen negativt 8. Koncentrationer av främmande ämnen ger inga föroreningseffekter 9. Främmande ämnen i livsmedel överskrider inte fastställda nivåer 10. Marint avfall orsakar inga skador på kustmiljön 11. Tillförsel av energi inklusive buller påverkar inte den marina miljön negativt

8 11 deskriptorer, 29 kriterier & 56 indikatorer 1. Biologisk mångfald 2. Främmande arter 3. Fisk och skaldjur 4. Marina näringsvävar 5. Eutrofiering 6. Havsbottnens integritet 7. Hydrografiska villkor 8. Främmande ämnen 9. Främmande ämnen i fisk och skaldjur 10. Marint avfall 11. Tillförsel av energi

9 DESKRIPTOR 1: BIOLOGISK MÅNGFALD 1.1 Arternas utbredning 1.1A Utbredning av tumlare 1.1B Utbredning av sälar 1.2 Populationernas storlek 1.2A Abundans av tumlare 1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar 1.2C Abundans av häckande sjöfåglar 1.2D Abundans/biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten 1.2E Abundans av sälar 1.3 Populationernas tillstånd 1.3A Produktivitet hos havsörn 1.3B Späcktjocklek hos säl 1.3C Dräktighetsfrekvens hos säl 1.3D Tillväxthastighet hos marina däggdjur 1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten 1.4 Livsmiljöns utbredning Indikator saknas 1.5 Livsmiljöns utsträckning 1.5A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten 1.6 Livsmiljöns tillstånd 1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten 1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten 1.6C Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten 1.6D Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten 1.6E Abundans/biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten 1.7 Ekosystemets struktur 1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten 2012 Metod GES-gräns x(gråsäl ) ja ja x(gråsäl ) ja ja(gråsäl) x(nordsjön) ja ja(nordsjön) 7 kriterier 20 indikatorer

10 DESKRIPTOR 5: EUTROFIERING 5.1 Näringsämnesnivåer i vattenpelaren 5.1A Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten 5.1B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten 5.2 Direkta effekter av tillförsel av näringsämnen 5.2A Biomassa växtplankton i kustvatten (klorofyll a- koncentration och biovolym) 5.2B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten 5.2C Siktdjup i kustvatten 5.2D siktsjup i utsjövatten 5.3 Indirekta effekter av tillförsel av näringsämnen 5.3A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten 5.3B Syrebalans i kustvatten 5.3C Syrebalans i utsjövatten (Bottniska viken) 5.3D Syrebalans i utsjövatten(egentliga Östersjön) 5.3E Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten 5.3F Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten 2012 Metod GES-gräns 3 kriterier 12 indikatorer

11 DESKRIPTOR 8: KONCENTRATIONER AV FRÄMMANDE ÄMNEN 8.1 Koncentrationer av föroreningar 8.1A Kvicksilver (Hg) 8.1B Hexaklorbensen (HCB) 8.1C Trend för ackumulerande farliga ämnen i biota (Hg, Cd,Pb,HCB,HBCD, PBDE, perfluorerade föreningar, HCH, ej dioxinlika PCBer, dioxiner, dibensofuraner, dioxinlika PCBer) 8.2 Verkningar av förorenande ämnen 8.2A Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla 8.2B Produktivitet hos havsörn 8.2C Dräktighetsfrekvens hos säl 8.2D Antal upptäckta olagliga utsläpp av olja per år 2012 Metod GES-gräns ja(fisk, x(fisk, sillgrissle musslor) ägg) ja x(gråsäl ) ja ja(gråsäl) 2 kriterier 7 indikatorer

12 Kan miljöövervakningen bidra med underlag till deskriptorerna? 1. Biologisk mångfald bevaras 2. Främmande arter förändrar ej ekosystemen 3. Fisk och skaldjur inom säkra biologiska gränser 4. Marina näringsvävar förekommer normalt 5. Eutrofiering reduceras 6. Havsbottens egenskaper påverkas ej 7. Hydrografiska förändringar påverkar ej 8. Främmande ämnen ger inga effekter 9. Främmande ämnen i livsmedel under nivåer 10. Marint avfall ger inga skador 11. Energi/buller påverkar ej negativt Ja Knappast Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej

13 Vilka deskriptorer och kriterier saknar flest indikatorer? Följande deskriptorer saknar i stort sett indikatorer: D 11: Buller D 10: Skräp D 4: Näringsvävar D 2: Främmande arter D 1: Biologisk mångfald saknar indikatorer på följande kriterienivå: Arternas utbredning Populationernas storlek Livsmiljöernas utbredning och utsträckning Ekosystemens struktur

14 Stort arbete kvar att utveckla indikatorerna! Havsmiljödirektivet har pekat ut 56 indikatorer Sverige har fastställt 30 funktionella indikatorer Ytterligare 20 indikatorer kan fastställas 2014 Övriga till 2018

15 För diskussion: Öka användningen av autonoma system (bojteknik, ferrybox, satellitdata, modelldata - kan ge högre upplösning i tid och rum. Nätverk finns uppbyggda på Östersjö- och Europaskala (ex GMES Marine Core Service, Emodnet, GOOS, BOOS) Lägre frekvens av den fartygsbaserade övervakningen med fokus på kartläggning av afotiska zonen inklusive bottnarna kan tillgodose kartläggning av bottenmiljöer samt vattenpelaren i afotiska zonen där tidsskalan är något långsammare.

16 Kustradarsystem Mäter ytströmmar i realtid över större havsområden Vattentransporter Oljedriftsprognoser SAR-operationer Val av rutter för sjöfarten

17 DESKRIPTOR 2: FRÄMMANDE ARTER 2.1 Fastställande av abundans och tillstånd för främmande arter, särskilt invasiva arter 2.1A Antal nya utsättningstillstånd av främmande arter som kan hota den biologiska mångfalden 2.2 Miljöpåverkan av invasiva främmande arter Indikator saknas DESKRIPTOR 3: KOMMERSIELLT NYTTJADE FISKAR OCH SKALDJUR 3.1 Nivå av påverkan från fiskeriverksamhet 3.1a Fiskeridödlighet 3.1B Kvot mellan fångst och biomassa 3.1C Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten 3.1D Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten 3.2 Beståndets reproduktiva kapacitet 3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiella arter/bestånd som bidrar >0.1% till landningar 3.2B Biomassaindex 3.3 Populationens ålders- och storleksfördelning Indikator saknas 2012 Metod GES-gräns 2012 Metod GES-gräns x(nordsjön) ja ja 2012 Metod GES-gräns

18 DESKRIPTOR 4: MARINA NÄRINGSVÄVAR 4.1 Produktivitet (produktion per mängd biomassa) för nyckelarter eller trofiska nyckelgrupper 4.1A Produktivitet hos havsörn 4.1B Tillväxthastighet hos marina däggdjur 4.2 Andelen av utvalda arter högst upp i näringsvävarna 4.2A Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten 4.2B Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten 4.3 Abundans/utbredning av trofiska nyckegrupper/arter 4.3A Abundans/biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten 4.3B Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten 4.3C Abundans av övervintrande sjöfåglar 2012 Metod GES-gräns x(gråsäl ) ja ja(gråsäl)

19 DESKRIPTOR 6: HAVSBOTTENS INTEGRITET 6.1 Fysiska skador som berör substratets egenskaper Indikator saknas 6.2 Det bentiska samhällets tillstånd 6.2A Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten 6.2B Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten DESKRIPTOR 7: BESTÅENDE FÖRÄNDRINGAR AV HYDROGRAFISKA VILLKOR 7.1 Rumslig karaktärisering av bestående ändringar 7.1A Temperatur och salthalt DESKRIPTOR 9: FÖRORENANDE ÄMNEN I FISK OCH SKALDJUR 9.1 Nivåer, antal och frekvens av förorenande ämnen 9.1A Substanser som regleras i förordning 1881/2006/EG 2012 Metod GES-gräns 2012 Metod GES-gräns x 2012 Metod GES-gräns

20 DESKRIPTOR 10: EGENSKAPER HOS OCH MÄNGDER AV MARINT AVFALL 10.1 Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö 10.1A Mängd avfall på referensstränder 10.1B Mängd avfall som deponeras på havsbotten 10.2 Avfallets påverkan på marina organismer Indikator saknas DESKRIPTOR 11: TILLFÖRSEL AV ENERGI,INBEGRIPET UNDERVATTENSBULLER 11.1 Fördelning över tid och plats för impulsljud på starka, låga och medel frekvenser Indikator saknas 11.2 Kontinuerliga lågfrekventa ljud Indikator saknas 2012 Metod GES-gräns 2012 Metod GES-gräns

21 Delområde Övergödning Programmet ska: Ge en robust beskrivning av trender av närsalter, planktonförekomst och produktionsförhållanden i alla de större havsbassängerna, Ge aktuell information om utbredningen av syreförhållanden/svavelväte i alla de större havsbassängerna, Ge aktuell information om utbredningen av större algblomningar i egentliga Östersjön och i Västerhavet, Tillhandahålla underlag för validering av modeller och satellitbildsinformation, Dokumentera förändringar av det fria vattnets och bottensamhällenas struktur och normala variation i representativa kust- och utsjöområden som är fria från lokal belastning av gödande ämnen.

22 Hydrografi, hydrokemi, pelagisk biologi

23 Makrofauna mjukbotten

24 Vegetationsklädda bottnar

25 Kustfisk

26 Delområde Metaller och miljögifter Programmet ska: Övervaka förekomsten av prioriterade och särskilda förorenande ämnen i marin biota och sediment i alla de större havsbassängerna, Dokumentera nivåer och normal variation i halter av prioriterade substanser vid representativa kust- och utsjöstationer, Dokumentera hälsotillstånd och reproduktionsframgång hos ett urval av evertebrater, kustfisk, fågel och marina däggdjur som indikation på långsiktiga effekter av metaller/miljögifter, Ge underlag för uppföljning av effekterna av regleringar i användningen av metaller och organiska miljögifter.

27 Miljögifter i biota

28 Metaller och miljögifter i utsjösediment

29 Metaller och miljögifter i utsjösediment

30 Biologiska effekter av organiska tennföreningar

31 Embryonalutveckling vitmärla

32 Programmet ska: Delområde Arter och livsmiljöer Dokumentera den normala variationen i struktur och utbredning hos det fria vattnets och bottnarnas organismsamhällen i representativa kust- och utsjöområden, Tillhandahålla underlag för att fastställa gynnsam bevarandestatus, Tillhandahålla underlag för utveckling av indikatorer för biologisk mångfald.

33 Hydrografi, hydrokemi, pelagisk biologi

34 Makrofauna mjukbotten

35 Vegetationsklädda bottnar

36 Kustfisk

37

38