Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
|
|
- Carina Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön; beslutade den XX juni 2014 Med stöd av 20 havsmiljöförordningen (2010:1341) föreskriver 1 Havsoch vattenmyndigheten i fråga om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön dels att 3 ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna till kartorna 3-5 i bilaga 1 ska ha följande lydelse, dels att bilagorna 2-4 ska ha följande lydelse, dels att övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse. Definitioner 3 Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 5 kap. miljöbalken (1998:808), havsmiljöförordningen (2010:1341) och kommissionens beslut av den 1 september 2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten (2010/477/EU). I föreskrifterna tillämpas ytterligare definitioner enligt följande. Bedömningsområde: Förvaltningsområde, havsbassäng, havsbassängs utsjövatten eller kustvattentyp, såsom framgår av bilaga 1, kartorna 1-5 i denna föreskrift. För de indikatorer som avser kommersiellt nyttjade bestånd utgår bedömningen från de områden som anges i ICES aktuella rådgivning. Nordsjön: Det svenska förvaltningsområdet Nordsjön som omfattar havsbassängerna Skagerrak, Kattegatt och Öresund norr om Öresundsbron, vilka tillsammans utgör Västerhavet. Östersjön: Det svenska förvaltningsområdet Östersjön som omfattar havsbassängerna Arkonahavets och S. Öresunds, Bornholmshavet och Hanöbukten, Ö. Gotlandshavet, V. Gotlandshavet och N. Gotlandshavets, vilka tillsammans utgör Egentliga Östersjön och Ålands hav, Bottenhavet, N. Kvarken och Bottenviken, vilka tillsammans utgör Bottniska viken. HVMFS 2014:XX 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (EGT L 164, , s. 19, Celex 32008L0056).
2 HVMFS 2014:XX Denna författning träder i kraft den 1 juli De i bilagorna 2, 3 och 4 angivna och beskrivna indikatorerna ska tillämpas från och med följande datum det år de är funktionella, vilket är den 15 juli 2012, 1 oktober 2016 eller 1 januari På Havs- och vattenmyndighetens vägnar NN NN 2
3 BEDÖMNINGSOMRÅDEN Bilaga 1 Karta 3 - Nordsjöns (Västerhavets) havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper Karta 4 - Östersjöns (Egentliga Östersjöns) havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper Karta 5 - Östersjöns (Bottniska vikens) havsbassängers utsjövatten och kustvattentyper HVMFS 2014:XX 3
4 HVMFS 2014:XX GOD MILJÖSTATUS FÖR NORDSJÖN OCH ÖSTERSJÖN Del A De förhållanden som kännetecknar god miljöstatus 3. Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur Bilaga 2 God miljöstatus kännetecknas av följande förhållanden: 3.1 Fiskeverksamheten ligger under en nivå som garanterar ett maximalt hållbart uttag (F MSY ) av alla kommersiellt nyttjade bestånd. Nivån ska inte ha en negativ påverkan på ekosystemets struktur och funktion. 4
5 Del B Indikatorer för att bedöma de förhållanden som anges i del A 1 Här fastslås med stöd av kommissionens beslut om kriterier och metodstandarder 2 vilka indikatorer som ska användas för att bedöma de förhållanden som anges i del A. Indikatorerna beskrivs närmare i bilaga 4. Arternas utbredning 1.1 Arternas utbredning 1.1A Utbredning av tumlare Ej fastställt B Utbredning av sälar Ej fastställt 2016 HVMFS 2014:XX 1.2 Populationens storlek 1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar Ej fastställt 2018 (Nordsjön) 2016 (Östersjön) 1.2C Abundans av häckande sjöfåglar Ej fastställt 2018 (Nordsjön) 2016 (Östersjön) 1.2D Abundans eller biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten Ej fastställt Populationens tillstånd 1.3D Tillväxthastighet hos Ej fastställt 2016 marina däggdjur 1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten Ej fastställt Livsmiljöns tillstånd 1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten Ej fastställt 2016 (Nordsjön) 2018 (Östersjön) 1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten Enligt ICES aktuella rådgivning 2012 (Nordsjön) 2016 (Östersjön) 1 Ändringen innebär bl a att indikatorerna 1.2A (Abundans av tumlare), 1.2E (Abundans av sälar) och 2.1A (Antal nya utsättningstillstånd av främmande arter och stammar, genetiskt modifierade organismer (GMO) eller organismer vars genetiska egenskaper förändrats på annat sätt, som riskerar att hota dem) tas bort, samt att vissa årtal avseende när indikatorerna är funktionella ändras. 2 Kommissionens beslut 2010/477/EU av den 1 september 2010 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten. 5
6 HVMFS 2014:XX 1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten Ej fastställt Ekosystemets struktur 1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten Ej fastställt Fastställande av abundans och tillstånd för främmande arter, särskilt invasiva arter Indikator: Saknas 3.1 Nivå av påverkan från fiskeverksamhet 3.1C Storleksstruktur i Ej fastställt 2016 Nordsjön fisksamhället i kustvatten 3.1D Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten Enligt ICES aktuella rådgivning 2018 Östersjön 2012 (Nordsjön) 2016 (Östersjön) 3.2 Beståndens reproduktiva kapacitet 3.2A Lekbiomassa (SSB) för Enligt ICES aktuella 2012 alla kommersiellt nyttjade bestånd som ingår i EU:s datainsamlingsförordning 2010/93/EU rådgivning 4.1 Produktiviteten (produktion per mängd biomassa) för nyckelarter eller trofiska nyckelgrupper 4.1B Tillväxthastighet hos marina däggdjur Ej fastställt Andelen utvalda arter högst upp i näringsvävarna 4.2A Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten Ej fastställt 2018
7 4.2B Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten M Ej fastställt 2016 (Nordsjön) 2018 (Östersjön) HVMFS 2014:XX 4.3 Abundans/utbredning av trofiska nyckelgrupper/-arter 4.3A Abundans eller Ej fastställt 2016 biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten 4.3B Trofisk nivå inom Ej fastställd 2018 fisksamhället i kustvatten 4.3C Abundans av övervintrande sjöfåglar Ej fastställd 2018 (Nordsjön) 2016 (Östersjön) 5.3 Indirekta effekter av tillförsel av näringsämnen 5.3C Syrebalans i utsjövatten Havsbassängerna Skagerraks, Kattegatts, Ålands havs, Bottenhavets N. Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten Rumslig karaktärisering av bestående ändringar Indikator Bedömningsområde Funktionell från 7.1A Temperatur och salthalt Ej fastställt Verkningar av farliga ämnen 8.2A Skaltjocklek hos ägg Ej fastställt 2016 från havsörn och sillgrissla 10.1 Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö 10.1A Mängd avfall på Ej fastställt 2016 referensstränder 7
8 HVMFS 2014:XX MILJÖKVALITETSNORMER FÖR NORDSJÖN OCH ÖSTERSJÖN MED TILLHÖRANDE INDIKATORER 1 Bilaga 3 B. Tillförsel av farliga ämnen B.2 Miljökvalitetsnorm Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen B.2 Indikator Bedömningsområde Funktionell från 8.2A Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla Östersjöns kustvattentyper (Havsörn) 2016 C. Biologisk störning C.3 Miljökvalitetsnorm 2 Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen C.3 Indikator Bedömningsområde Funktionell från 1.2D Abundans eller Ej fastställt 2018 biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten 1.3E Storleksstruktur hos Ej fastställt 2018 nyckelart av fisk i kustvatten 3.2A Lekbiomassa (SSB) för Enligt ICES aktuella 2012 alla kommersiellt nyttjade bestånd som ingår i EU:s datainsamlingsförordning 2010/93/EU rådgivning 8 1 Ändringen innebär att vissa årtal avseende när indikatorerna är funktionella ändras samt att ordet kommersiella i indikator 3.2A byts ut mot kommersiellt nyttjade. 2 Senaste lydelse HVMFS 2012:29.
9 C.4 Miljökvalitetsnorm 1 HVMFS 2014:XX Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen C.4 Indikator Bedömningsområde Funktionell från 1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten Ej fastställt 2016 (Nordsjön) 2018 (Östersjön) 1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten Enligt ICES aktuella rådgivning 2012 (Nordsjön) 2016 (Östersjön) 1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten Ej fastställt 2016 D. Fysisk störning D.3 Miljökvalitetsnorm Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen D.3 Indikator Bedömningsområde Funktionell från 7.1A Temperatur och salthalt Ej fastställt 2016 D.4 Miljökvalitetsnorm Tillhörande indikatorer till miljökvalitetsnormen D.4 Indikator Bedömningsområde Funktionell från 10.1A Mängd avfall på Ej fastställt 2016 referensstränder 1 Senaste lydelse HVMFS 2012:29. 9
10 HVMFS 2014:XX BESKRIVNING AV INDIKATORER 1 Arternas utbredning 1.1A Utbredning av tumlare Förvaltningsområde: Nordsjön Funktionell: 2016 Bilaga 4 1.1B Utbredning av sälar Funktionell: 2016 Populationens storlek 1.2B Abundans av övervintrande sjöfåglar Funktionell: Nordsjön 2018, Östersjön C Abundans av häckande sjöfåglar Funktionell: Nordsjön 2018, Östersjön D Abundans eller biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten Funktionell: Ändringen innebär bl a att indikatorerna 1.2A (Abundans av tumlare) och 1.2E (Abundans av sälar) tas bort, att vissa årtal avseende när indikatorerna är funktionella ändras, att vissa metodbeskrivningar ändras samt att ordet kommersiella i indikator 3.2A byts ut mot kommersiellt nyttjade. 10
11 Populationens tillstånd HVMFS 2014:XX 1.3D Tillväxthastighet hos marina däggdjur Förvaltningsområde: Nordsjön (tumlare, knubbsäl) och Östersjön (gråsäl, vikaresäl, knubbsäl), Funktionell: 2016 *samma som 4.1B 1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten Funktionell: 2018 *samma som 4.2A Livsmiljöns utsträckning 1.5A Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten* Metod: Bedömning enligt HVMFS 2013:19 1, Bilaga 4, kap. 2 för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten. Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för makrovegetation enligt gällande bedömningsgrund för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten (HVMFS 2013:19, Bilaga 4, kap. 2). *samma som 5.3A. Livsmiljöns tillstånd 1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten Funktionell: Nordsjön 2016 och Östersjön Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och 11
12 HVMFS 2014:XX *samma som 3.1C och 4.2B 1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten Funktionell: Nordsjön 2012, Östersjön 2016 Metod: Provtagning enligt ICES International Bottom Trawl Surveys (IBTS) och Baltic International Trawl Surveys (BITS). (ICES , ICES 2012a 2 ). Bedömning enligt OSPAR ( ). Bedömningsområde: Enligt ICES aktuella rådgivning. God miljöstatus för indikator för Nordsjön: När andelen individer (avseende biomassa) som är större än 40 cm utgör minst 30% av fisksamhället. God miljöstatus för indikator för Östersjön: Saknas *samma som 3.1D 1.6C Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten* Metod: Bedömning enligt HVMFS 2013:19 4, Bilaga 4, kap.1 Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2013:19, Bilaga 4, kap. 1). *samma som 5.3E och 6.2A 1.6D Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten* Funktionell: Nordsjön 2012, Ålands havs, Bottenhavets, Norra Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten (Bottniska viken) 2012, Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten, Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten, V Gotlandshavets utsjövatten, Ö Gotlandshavets utsjövatten, N Gotlandshavets utsjövatten (Egentliga Östersjön) Metod: Bedömning enligt HVMFS 2013:19) 5, Bilaga 4, kap. 1. I Egentliga Östersjöns utsjövatten (Havsbassängerna Arkonahavet och S Öresund, 12 1 ICES Manual for the International Bottom Trawl Surveys, ADDENDUM 1: IBTS MANUAL - REVISION VIII The International Bottom Trawl Survey Working Group, Copenhagen 2010, 73 p. 2 ICES 2012a. Manual for the Baltic International Trawl Surveys. ADDENDUM 1: WGBIFS BITS MANUAL 2012, March 2012 Helsinki, Finland. 74 p. 3 OSPAR Background Document on the EcoQO on changes in the proportion of large fish and evaluation of the size-based indicators. OSPAR Commission. 4 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och 5 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och
13 Bornholmshavet och Hanöbukten, V Gotlandshavet, Ö Gotlandshavet och N Gotlandshavet) ska bedömning av BQI sammanvägas med den långsiktiga trenden av andelen syrefattiga bottnar. Metod för denna sammanvägning saknas. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 karta 3-5. God miljöstatus för indikator: När BQI-värdena är lika med eller överstiger de värden som anges i tabell 1. HVMFS 2014:XX *samma som 5.3F och 6.2B 1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten Funktionell: 2016 Ekosystemets struktur 1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten Funktionell: 2018 *samma som 4.3B Beståndets reproduktiva kapacitet 3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade bestånd som ingår i EU:s datainsamlingsförordning (2010/93/EU) 1 Metod: Provtagning och bedömning enligt ICES aktuella rådgivning. Se Report of the ICES Advisory Committee. 2 Bedömningsområde: Enligt ICES aktuella rådgivning. God miljöstatus för indikator: När lekbiomassan (SSB) > B MSY-trigger i enlighet med ICES aktuella rådgivning. 1 Senaste lydelse HVMFS 2012:29. 2 För senast aktuella rådgivning se Report of the ICES Advisory Committee. 13
14 HVMFS 2014:XX Näringsämnesnivåer 5.1A Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten Metod: Bedömning enligt HVMFS 2013:19 1, Bilaga 5, kap 2 för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5 God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för näring enligt gällande bedömningsgrund för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2013:19, Bilaga 5, kap 2). 5.1B Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten 2 Metod för Skagerrak: Enligt gällande bedömningsgrund för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2013:19 3, Bilaga 5, kap). Metod för Östersjöns och Kattegatts utsjövatten: Provtagning enligt HELCOM COMBINE manual (HELCOM 2012d 4 ). Bedömning ska göras på mätningar från 0-10 meters djup under december-februari. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När koncentrationer av DIN (löst oorganiskt kväve) och DIP (löst oorganiskt fosfor) är lika med eller understiger de värden som anges i tabell 2. Direkta effekter av tillförsel av näringsämnen 5.2A Biomassa växtplankton i kustvatten (klorofyll a-koncentration och biovolym) Metod: Bedömning enligt HVMFS 2013:19 5, Bilaga 4, kap 3 för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och 2 Senaste lydelse HVMFS 2012:29. 3 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och 4 HELCOM 2012d. Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM. Tillgänglig: 5 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och
15 God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för klorofyll a och biovolym enligt gällande bedömningsgrund för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2013:19, Bilaga 4, kap. 3). HVMFS 2014:XX 5.2B Klorofyll a-koncentration i utsjövatten Metod: För Skagerraks utsjövatten; enligt gällande bedömningsgrund för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2013:19 1, Bilaga 4, kap. 3). För Östersjöns och Kattegatts utsjövatten; provtagning enligt HELCOM COMBINE manual (HELCOM 2012d) 2. Bedömning ska göras på mätningar från 0-10 meters djup under juni-augusti. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När klorofyll a-koncentrationen är lika med eller understiger de värden som anges i tabell C Siktdjup i kustvatten Metod: Bedömning enligt HVMFS 2013:19 3, Bilaga 5, kap. 1 för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon. Bedömningsområde: Samtliga kustvattentyper enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: Vid en nivå som minst motsvarar god status för siktdjup enligt gällande bedömningsgrund för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon (HVMFS 2013:19, Bilaga 5, kap. 1). 5.2D Siktdjup i utsjövatten 4 Metod för Skagerraks utsjövatten: Bedömning enligt HVMFS 2013:19 5, Bilaga 5, kap. 1 för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon. Metod för Östersjöns och Kattegatts utsjövatten: Enligt HELCOM COMBINE manual (HELCOM 2012d 1 ). Bedömning ska göras på mätningar från juni-september i Östersjön och maj-september i Kattegatt. 1 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och 2 HELCOM 2012d. Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM. Tillgänglig: 3 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och 4 Senaste lydelse HVMFS 2012:29. 5 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och 15
16 HVMFS 2014:XX Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När siktdjupen är lika med eller överstiger de värden som anges i tabell 4. Indirekta effekter av tillförsel av näringsämnen 5.3C Syrebalans i utsjövatten 2 (Bottniska viken) Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Hydrografi och närsalter, trendövervakning (Naturvårdsverket 2004c) 3, undersökningstyp Hydrografi och närsalter, kartering (Naturvårdsverket 2004d) 4 och undersökningstyp Syrehalt i bottenvatten, kartering (Naturvårdsverket 2005b) 5. Bedömningsområde: Skagerraks, Kattegatts, Ålands havs, Bottenhavets N. Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten, enligt bilaga 1 kartorna 3 och 5. God miljöstatus för indikator: När syrgashalten i bottenvattnet är lika med eller överstiger 3,5 ml/l. Rumslig karaktärisering av bestående ändringar 7.1A Temperatur och salthalt Funktionell: 2016 Koncentrationen av föroreningar 8.1A Kvicksilver (Hg) och dess föreningar (CAS nr ) 16 1 HELCOM 2012d. Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM. Tillgänglig: 2 Senaste lydelse HVMFS 2012:29. 3 Naturvårdsverket 2004c. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Hydrografi och närsalter, trendövervakning. Programområde Kust och hav. Version 1:1: Naturvårdsverket 2004d. Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Hydrografi och närsalter, kartering. Programområde Kust och hav. Version 1:1: Naturvårdsverket 2005b. Handledning för miljöövervakning; Miljöövervakningsmetod: Syrehalt i bottenvatten, kartering. Programområde Kust och hav. Version 1:0:
17 Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (Naturvårdsverket 2009c) 1 och bedömning enligt HVFMS 2013:19, bilaga 6 2. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När koncentrationen av Hg i fisk inte överskrider värdet 0,02 mg/kg våtvikt (HVMFS 2013:19, bilaga 6). HVMFS 2014:XX 8.1B Hexaklorbensen (HCB) (CAS nr ) Metod: Provtagning enligt undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (Naturvårdsverket 2009c 3 ) och bedömning enligt HVFMS 2013:19, bilaga 6 4. Bedömningsområde: Samtliga havsbassängers utsjövatten enligt bilaga 1 kartorna 3-5. God miljöstatus för indikator: När koncentrationen av HCB i fisk inte överskrider värdet 0,01 mg/kg våtvikt (HVFMS 2013:19, bilaga 6). 8.1C Trend för ackumulerande farliga ämnen i biota Tabell 5. Farliga ämnen som ligger till grund för bedömning av trend i biota 5 Hg, Cd, Pb, HCB, HBCD, bromerade difenyletrar, Fisk perfluorerade föreningar, HCH, icke dioxinlika PCBer* och dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCBer Musslor Hg, Cd, Pb och PAH Hg, Cd, Pb, HCB, dioxiner, dibensofuraner, dioxinlika PCBer, Sillgrissleägg icke dioxinlika PCBer, HBCD, bromerade difenyletrar, perfluorerade föreningar och HCH * Avser följande PCB kongener: CB 28, 52, 101, 138, 153 och 180 Verkningar av farliga ämnen 8.2A Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla Förvaltningsområde: Östersjön 1 Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk. Programområde Kust och hav. Version 1:1: Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificeringar och 3 Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk. Programområde Kust och hav. Version 1:1: Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificeringar och 5 Ändringen består av borttagande av kongen nr 118 samt utbyte av ordet ej till icke. 17
18 HVMFS 2014:XX Funktionell: 2016 Nivåer, antal och frekvens av farliga ämnen 9.1A Substanser som regleras i förordning 1881/2006/EG Metod: Provtagning enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i fisk (Naturvårdsverket 2009c 1 ) och undersökningstyp Metaller och organiska miljögifter i blåmussla (Naturvårdsverket 2009d 2 ) och för dioxiner enligt Livsmedelsverkets dioxinkontroll 3. Bedömningsområde: Samtliga havsbassänger enligt bilaga 1 karta 2. God miljöstatus för indikator: När koncentrationer av farliga ämnen underskrider de gränser som anges i tabell 6. Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö 10.1A Mängd avfall på referensstränder Förvaltningsområde: Nordsjön Funktionell: Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk. Programområde Kust och hav. Version 1:1: Handledning för miljöövervakning; Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i blåmussla. Programområde Kust och hav. Version 1:0: Livsmedelsverkets provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB i vissa livsmedel (EU nr 252/2012).
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön;
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om miljökvalitetsnormer samt vad som kännetecknar god miljöstatus för de svenska förvaltningsområdena och HVMFS
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Norrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 25.5.2018 A8-0149/2018/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för
REMISSVERSION. God havsmiljö Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer. Remissversion
REMISSVERSION God havsmiljö 2020 Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer Remissversion 2012-03-19 God havsmiljö 2020 Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer Remissversion 2012-03-19 Havs-
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag
Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister
Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister
Sammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
Ackrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;
BILAGA. till. kommissionens direktiv
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2017 C(2017) 2842 final ANNEX 1 BILAGA till kommissionens direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG vad gäller de vägledande förteckningar
(Ert Dnr HaV )
YTTRANDE 1(11) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg havochvatten@havochvatten.se Remissyttrande avseende rapporten God havsmiljö 2020 och förslag till föreskrifter om vad som kännetecknar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister
miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet
Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning 2018-02-05 /1332 Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A003237-001 Biologiska undersökningar Biologisk analys Elfiske i rinnande vatten Indexberäkning,
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR MILJÖ Generaldirektören Bryssel den 2 3 JAN. 2017 ENV/C2/LMR/gm Ares(2016) Ambassadör Lars Danielsson Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen
M2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Övergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den
Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04
Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,
Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes
Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2001:554 Utkom från trycket den 3 juli 2001 utfärdad den 20 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26
BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS Bilaga 6 26 HVMFS 2013:19 1. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus Gränsvärdena som anges för vatten i tabell 1 uttrycks som totala koncentrationer i hela
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341); Utkom från trycket den 10 juni 2011 utfärdad den 26 maj 2011. Regeringen föreskriver i fråga om havsmiljöförordningen
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder
Vi övervakar havet 2 Vi övervakar havet För att hålla koll på hur havet mår övervakar vi tillståndet i den svenska havsmiljön, från Skagerrak i väst till Bottenviken i norr. Vi är många som samarbetar
Skydd av hav, exempel Hanöbukten
Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?
Vad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Havet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
SAMLAD ANALYS AV REGIONALA OCH NATIONELLA HAVSMILJÖDATA
SAMLAD ANALYS AV REGIONALA OCH NATIONELLA HAVSMILJÖDATA HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2015:2 2015-05-05 PER MOKSNES ANDERS GRIMVALL JOHANNA ELAM HAVSMILJÖINSTITUTET Titel: Samlad analys av regionala
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten
REPORT OCEANOGRAPHY No. 62 Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten Underlag inför uppdatering av HVMFS 213:19 Lena Viktorsson, Karin Wesslander ISSN: 283-1112 SMHI Revidering
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:36) om vissa främmande ämnen i livsmedel; (H 60) Utkom från trycket den 31 mars
Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten
Arbetsläget för f r södra s kustområdet Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten Upplägg av föredragetf Resultat från kartläggningen Kommande fältinsatser VISS och vattenkartan Väsentliga frågor i södra
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Marie Aune Kemist, Teamchef Rickard Bjerselius Toxikolog, Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för
Sill/Strömming. Sill/Strömming. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Sill/Strömming Clupea harengus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Sill förekommer i alla av s omgivande hav. Beteckningen strömming används för sill som fångas i Östersjön norr om Kalmar. LEK Leksillen
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Ackrediteringens omfattning Flexibel ackreditering
Kemisk analys (fältmätningar) Konduktivitet SS-EN 27 888, utg. 1, 2, 3, 4 2 5 000 ms/m ph SS-EN ISO 10523:2012, 2, 3, 4 2 12 ph-enheter Syre SS-EN ISO 5814:2012 Elektrod, 2, 3, 4 0,2 20 mg/l Syremättnad
***I BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A8-0149/
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling A8-0149/2018 26.4.2018 ***I BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte
Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; LIVSFS 1993:36 (H 60) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2011:925 Utkom från trycket den 12 juli 2011 utfärdad den 30 juni 2011. Regeringen
PM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30
God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-12-14 Ansvarig utgivare:
Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12
Bilaga Rådspromemoria 007-06-1 Miljödepartementet Enheten för naturresurser Rådets möte den 8 juni 007 Dagordningspunkt Rubrik: Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat Föredragets innehåll Kort bakgrund Beslutade miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande
Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HVMFS 2012:14) om badvatten; Utkom från
Salems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön
God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens remissversion 2015-02-01 Dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-02-01