Sammanfattning av rapporten

Transkript

1 Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay.

2 Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Mostphotos Henrik Larsson Henrik Larsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: , fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet:

3 Detta projekt är huvudsakligen finansierat av Finsk-Svenska Gränsälvskommissionen genom Outokumpufonden, som kommissionen är ansvarig för. Fondens kapital består av vattenskyddsmedel som Outokumpu oy betalat in genom åren. Lapplands Närings-, Trafik- och miljöcentral, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Outokumpu oy har varit medfinansiärer i projektet. Länsstyrelsen i Norrbotten och Lapplands NTM-central har varit ansvariga för projektets genomförande.

4 Bakgrund Sverige och Finland har gemensamt ansvaret för det gränsöverskridande vattenområdet Torneälvens internationella vattendistrikt, som ligger i nordligaste Bottenviken. Till följd av bland annat olika metodik och brist på data har man tidigare haft olika syn på områdets miljöstatus. I projektet Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay har miljöfarliga ämnen kartlagts med gemensamma metoder, vilket underlättar en gemensam tolkning av miljöfarliga ämnens effekter på Bottenvikens kustområde. Inom projektet har fisk- och sedimentprover från området runt Torne älvs mynning analyserats för att bygga på underlaget inför den statusklassificering som sker under 2015, se figur 1. Haparanda Figur 1. Karta över provtagningsstationer. Blåa punkter representerar fiskprover och orange sedimentprover

5 För fisk finns av EU fastställda gränsvärden (European Quality standards, EQS) som ska användas vid klassificering av kemisk status. För sediment finns inga fastställda gränsvärden men i Sverige har Havs- och Vattenmyndigheten beslutat att det finns möjlighet till expertbedömning (HVMFS 2013:19), vilket man i vissa fall utnyttjat. I Sverige finns sedimentgränsvärden för bland annat Kadmium, Bly, Antracen, Fluoranten, DEHP (Di(etylhexyl)ftalat), PBDE (Pentabromerade difenyletrar), TBT (Tributyltenn) och Trifluralin. I Finland har man inte använt sedimentdata för klassificering av kemisk status men resultaten har gett värdefull information angående förekomsten av farliga ämnen i området. Skillnader mellan Sverige och Finland syns främst vid klassificering av ämnena Kvicksilver och PBDE. Kvicksilver: I Finland har man tagit fram ett så kallat bakgrundsvärde för Kvicksilver I fisk, dvs. ett värde som anses vara en naturlig bakgrund och inte ska utgöra någon risk för fiskens hälsa. Bakgrundsvärdet läggs till EQS-värdet och innebär därmed att det faktiska gränsvärdet blir högre. Finlands bakgrundshalt för fisk ligger på 0,18 mg/kg, vilket innebär att Finlands gränsvärde för Kvicksilver i fisk är 0,2 mg/kg. I Sverige används inget bakgrundsvärde vilket innebär att gränsvärdet är detsamma som EU s EQS-värde (0,02 mg/kg). PBDE, Pentabromerade difenyletrar: I EU s nya prioämnesdirektiv (Direktiv 2013/39/EU) finns uppdaterade EQS-värden för en del ämnen. Bland annat så har EQS-värdet för PBDE har sänkts och ligger nu på 0,0085 µg/kg för fisk. Dessa nya EQS-värden har ännu inte implementerats i Finland men kommer att användas i Sverige vid statusklassningen Resultat De inom projektet uppmätta halterna har jämförts mot fastställda EQS-värden och i vissa fall även nationellt framtagna gränsvärden. I Finland har man inte använt sig av det nya EQS-värdet för PBDE och man har även ett bakgrundsvärde för Kvicksilver, vilket innebär att gränsvärdet för fisk hamnar på 0,2 mg/kg istället för 0,02 mg/kg. Metaller: Det finska gränsvärdet för Kvicksilver (0,2 mg/kg) överskreds vid två stationer på den finska sidan. Dessa prover användes dock inte för klassificering då fisken var större än maxstorleken enligt provtagningsmanualen (>20cm). Storlek och framför allt ålder är en betydande faktor för Kvicksilverinnehållet I fisk. I Sverige används inte något bakgrundsvärde för Kvicksilver. Samtliga fiskprover överskred gränsvärdet (0,02mg/kg), vilket innebär att den kemiska statusen klassificerades som Uppnår ej god. Ingen av övriga analyserade metaller överskred gränsvärdena. Klorerade och bromerade organiska föreningar: EU s nya EQS-värde (0,0085 µg/kg) överskreds vid samtliga stationer och kommer att bidra till den sänkta kemiska statusen på svenska sidan. I Finland används ännu inte det nya direktivet (Direktiv 2013/39/EU).

6 Det gamla direktivet (Direktiv 2008/105/EG) innehåller endast EQS-värden för halter i vatten vilket innebär att proverna inte kommer att användas vid den finska statusklassningen år Halterna av PCB-118 var högre än Oslo-Paris konventionens (OSPAR) miljöutvärderingskriterier vid samtliga stationer. Det finns dock inga fastställda gränsvärden för klassificering enligt Vattendirektivet ännu, varpå det ej kommer att användas vid statusbedömningen. Resultatet är dock viktigt i det fortsatta arbetet. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH): Det finns inga EQS-värden för PAH i sediment men i Sverige finns underlag för expertbedömning av vissa PAH er. Antracen överskred det nationellt framtagna gränsvärdet för sediment vid en station på svenska sidan. I Finland har man valt att inte expertbedöma den kemiska statusen varpå dessa prover inte används vid klassificeringan Tennorganiska föreningar: Halterna av tennorganiska föreningar låg under gränsvärdena vid samtliga stationer. Slutsatser Baserat på resultaten från projektet kommer den kemiska statusen att klassificeras som god på den finska sidan. Inget av ämnena som analyserades överskred Finska gränsvärden. Det är dock tydligt att vissa av gränsvärdena, framför allt PBDE och dioxiner, kommer att överskridas när det nya direktivet tas i bruk år Följden av detta blir att man, från finsk sida, kommer att prioritera ytterligare provtagning i området för att få mer underlag för bedömning till Området kommer även att markeras som uppföljningsområde för framtida åtgärdsprioriteringar. I Sverige använder man redan delar av det nya direktivet (Direktiv 2013/39/EU) och man har även ett betydligt lägre gränsvärde för kvicksilver i fisk än Finland. Detta resulterar i överskridanden av gränsvärdena för Kvicksilver, PBDE och Antracen. Till följd av detta kommer den kemiska statusen att klassificeras som uppnår ej god på den svenska sidan. Det kommer att vara skillnader i klassificeringen av kemisk status mellan Sverige och Finland även under kommande förvaltningscykel ( ). Svenska kustvatten kommer att klassificeras som Uppnår ej god kemisk status medan de finska klassificeras som God kemisk status. Eftersom skillnaderna beror på att man på nationell nivå tolkat direktivet olika kan de inte harmoniseras på regional nivå. Ytterligare harmoniseringar kommer att kunna ske när det nya prioämnesdirektivet (Direktiv 2013/39/EU) tas i bruk under 2018, förutsatt att man på nationell nivå enas om gemensamma riktlinjer.

7

8