Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Transkript

1

2 Bakgrund - geografi Torneälvens avrinningsområde Area: Ca km 2 Ca 2/3 av ytan ligger i Sverige, ca 1/3 i Finland och endast en liten del i Norge. De största älvarna, tillika nationsgräns mellan Sverige och Finland: Muonio- och Torne älvar Befolkning: Svenska sidan: ca invånare Finska sidan: ca inv.

3 Bakgrund Markanvändning och intressen

4 Bakgrund - Vad påverkar främst vattenen inom Torneälvens avrinningsområde? Skogsbruk - Dikning - Tidigare flottningsleder - Vandringshinder, konnektivitet - Sediment (grumling av vatten) Jordbruk - Näringsutsläpp - Sediment (grumling av vatten) Industri - Gruvor: Utsläpp av tungmetaller - Torvproduktion: Dikning, konnektivitet, sediment - Annan tung industri: Utsläpp av tungmetaller Vattenkraft - Vandringshinder, konnektivitet Foto: Jörgen Naalisvaara Bristfällig avloppsvattenrening - Näringsutsläpp

5 Bakgrund - Hur mår vattnen inom Torneälvens avrinningsområde? Ekologisk status Överlag är den ekologiska statusen måttlig till hög Endast ett fåtal vattenförekomster har sämre än måttlig status Information om specifika vattenförekomster, Sverige: Finland: Arbetsinsatser krävs för att bibehålla eller förbättra vattenstatusen i de vatten som inte når kvalitetsmålen.

6 Bakgrund Förvaltningsstruktur - två vattendistrikt

7 Bakgrund EU:s ramdirektiv för vatten Ett internationellt vattendistrikt samordnad vattenförvaltning Enligt ramdirektivet för vatten ska ett avrinningsområde som delas mellan stater indelas som ett internationellt vattendistrikt där hela områdets vatten ska förvaltas på samordnat vis. Torneälvens avrinningsområde ett internationellt vattendistrikt Torneälvens avrinningsområde delas av Sverige, Finland och Norge. Avrinningsområdet är därmed ett internationellt vattendistrikt där vattenförvaltningen ska samordnas.

8 Bakgrund - Förvaltningsstruktur - Tre organisationer, två vattendistrikt Olika upplägg och principer inom vattendistrikten Eftersom svensk och finsk sida av Torneälvens avrinningsområde tillhör olika distrikt, i olika länder, försvåras arbetet med att tillämpa samma upplägg och principer inom Torneälvens avrinningsområde. Sverige På svenska sidan av Torneälvens avrinningsområde måste de principer som beslutats för Bottenviken tillämpas. - Ansvarig myndighet: Länsstyrelsen Norrbotten/Vattenmyndigheten Bottenviken Finland På finska sidan gäller finska principer och beslut. - Ansvarig myndighet: NTM-centralen Lappland Finsk-svenska gränsälvskommissionen Verkar för att bl.a. underlätta sammarbetet mellan ansvariga myndigheter inom avrinningsdistriktet.

9 Finsk-svenska gränsälvskommissionen (FSGK) FSGK uppgift, enligt gränsälvsöverenskommelsen, är att antingen tillstyrka eller avstyrka förslag till program och planer för avrinningsdistriktet (artikel 10 i gränsälvsöverenskommelse mellan Finland och Sverige). Finsk-svenska gränsälvskommissionen består av 6 ledamöter; 3 från Sverige och 3 från Finland. Ledamöterna utnämns av Regeringen i Sverige och statsrådet i Finland. FSGK har medverkat i arbetet med att ta fram, tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten/Vattenmyndigheten Bottenviken och NTMcentralen Lappland.

10 Bakgrund - förvaltningsstruktur - Skillnader inom svensk och finsk vattenförvaltning Trots ramdirektivets krav på gemensamt vattendistrikt och samordnad vattenförvaltning har länderna arbetat på olika sätt gällande bland annat: Principer för indelning av vattenförekomster, indelningsprinciper för vattentyper, bedömningsmetodik för statusbedömning, olika tidpunkter för samråd, olika angreppssätt och upplägg av samrådsdokument på väg mot de slutliga beslutsdokumenten

11 Samarbeten TRIWA Länsstyrelsen i Norrbotten och motsvarande myndighet i finska Lappland har sedan länge ett samarbete inom olika projekt (bl.a. TRIWA projekten) kring vattenförvaltningsfrågor inom Torneälvens avrinningsområde. Samarbetet mellan de två länderna har främst handlat om jämförelser av metoder för att möjliggöra harmonisering av principer för övervakning, indelning, typning, karakterisering, riskbedömning och klassificering av vattenförekomster. Bild: Google

12 Delar av vattenförvaltningsarbetet har till viss del harmoniserats. Indelning och statusbedömning av gränsvattenförekomsterna; 3 sjöar, Muonioälvens huvudfåra och de nedre delarna av Torneälvens huvudfåra samt kustområdet kring Torneälvens mynning. Ekologisk status

13 Vägen framåt - Hur kan vi gemensamt bevara friskt vatten och förbättra vattenkvaliteten där det behövs? Förbättrad internationell samordning och harmonisering av vattenförvaltningen möjliggör arbetet med att behålla friska vatten och förbättra vattenkvaliteten inom Torneälvens avrinningsområde. Ett gemensamt internationellt vattendistrikt skulle underlätta samordning och harmonisering av vattenförvaltningen.

14 Vägen framåt - ett gemensamt vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbotten/Vattenmyndigheten Bottenviken har skickat en ansökan till Havsoch Vattenmyndigheten (HaV), i Sverige, om att separera Torneälvens avrinningsområde från Bottenvikens vattendistrikt. Förslaget är att den svenska delen av Torneälvens avrinningsområde slås samman med den finska delen till ett gemensamt internationellt vattendistrikt. HaV arbetar med ärendet. Frågan är inte helt enkel och inbegriper diskussioner på nationell nivå mellan Sverige och Finland, lagändringar och ökade resurser till Länsstyrelsen Norrbotten för att kunna genomföra arbetet.

15 Vägen framåt - En första ansats till gemensam svensk-finsk vattenförvaltningsplan för Torneälvens avrinningsområde. I väntan på att få bilda ett gemensamt internationellt vattendistrikt har Länsstyrelsen Norrbotten och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland och FSGK kommit överens om att börja utarbeta en gemensam förvaltningsplan (Roof Plan) för hela Torneälvens avrinningsområde. Syfte: att ge en samlad bild av vattenförvaltningsarbetet inom Torneälvens avrinningsområde. Målgrupp: myndigheter, allmänhet och företag som är verksamma inom avrinningsområdet. Början på en mer samordnad och harmoniserad vattenförvaltning.

16 Utmaningar - harmonisera bedömningsgrunderna för ekologisk och kemisk status

17 Utmaningar - harmonisera utpekandet av skyddade områden

18 Utmaningar - förbättra övervakningsprogrammen för yt- och grundvatten

19 Tack för er uppmärksamhet!