Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
|
|
- Gustav Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor 67 grundvattenfk Ej klart vilka som ska rapporteras till EU
2 Kartläggning och analys God status eller ej? Beskriva kvalitén på våra vatten och olika vattentyper Hur mår vattnen? Vad påverkar? Hur borde de må? Vad behöver göras för att våra vatten skall må bättre?
3 Ekologisk status (påverkansanalys) Piteälvens VRO Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning Kontinuitet (vandringshinder) Morfologi (markanvändning, rensning mm) Föroreningar (kända hotspots ) Främmande arter Vattenuttag Flödesförändringar
4 Bedömning av status modeller när provtagningsdata saknas Försurningsmodell (sjöar och vattendrag) baseras på befintligt mätdata, svavelnedfall, avrinning (GIS-analys) Näringsämnesmodell (sjöar och vattendrag) baseras bl.a. på punktkällor och bakgrundsbelastning (GIS-analys) Hydromorfologisk modell; kontinuitet och morfologi (sjöar och vattendrag) (GIS-analys) Kustzonsmodell (kust och hav görs av SMHI) näringsbelastning, punktkällor (GIS-analys) Modell för grundvatten (görs av SGU) Övrig påverkan expertbedömning (förorenande ämnen, dikningar, främmande arter m.m)
5 Exempel Modellutfall Göra undersökningar i områden som faller ut som sämre än god status innan de går vidare till åtgärder.
6 Ekologisk status sammanvägning Sammanvägd klassning av modellresultat och expertbedömning Näringsbelastning Försurning Kontinuitet Morfologi Förorenande ämnen (Främmande arter) Vattenuttag Flödesförändringar Sämst avgör! Kompletterande provtagning i
7 Ekologisk status (påverkansanalys) Piteälvens VRO (nedre delen) Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning Kontinuitet (vandringshinder) Morfologi (markanvändning, rensning mm) Föroreningar (kända hotspots ) Främmande arter Hög status 137 st Vattenuttag Flödesförändringar God status 389 st Måttlig status 147 st Otillfredsställande status 71 st Dålig status 11 st
8 Ekologisk status (påverkansanalys) Piteälvens VRO (övre delen) Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning Kontinuitet (vandringshinder) Morfologi (markanvändning, rensning mm) Föroreningar (kända hotspots ) Främmande arter Hög status 137 st Vattenuttag Flödesförändringar God status 389 st Måttlig status 147 st Otillfredsställande status 71 st Dålig status 11 st
9 Riskbedömning (preliminär) grundvatten Grundas på antal förorenade områden och miljöfarliga verksamheter, vägar, järnvägar, markens egenskaper mm. Ca 10 st grundvatten -förekomster klassas som potentiellt hög risk i distriktet Låg potentiellt risk Måttlig potentiell risk Stor potentiell risk
10 Statusbedömning (preliminär) kustvatten
11 Verifiera resultatet Stämmer bilden med verkligheten? Hög status? Dålig status? God status? Befintliga miljöövervakningsdata Kompletterande provtagningar, fältinventeringar Samverkan, kompletterande information från VRO Ex kända problem som övergödda sjöar, genomförda restaureringar mm
12 Väsentliga frågor
13 VISS-VattenInformationsSystem Sverige Nationell databas över alla vattenförekomster Kartor över samtliga vattenförekomster Bedömningar av status görs i realtid över nätet inkluderar motiveringar och historik Innehåller stationsdata från övervakningsprogram kopplade till vattenförekomsterna
14
15 VISS-VattenInformationsSystem Sverige Nationell databas över alla vattenförekomster Kartor över samtliga vattenförekomster Bedömningar av status görs i realtid över nätet inkluderar motiveringar och historik Innehåller stationsdata från övervakningsprogram kopplade till vattenförekomsterna
16 Ekologisk status Sverige - sjöar Antal per vattendistrikt Utdrag ur VISS
17 Ekologisk status utdrag ur VISS Procent per vattendistrikt
18 Ekologisk status utdrag ur VISS Antal per vattendistrikt
19 Ekologisk status utdrag ur VISS Procent per vattendistrikt
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Fyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde
Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Mellanbygdens vattenrådsområde
Mellanbygdens vattenrådsområde Mellanbygdens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Synpunkter kan lämnas via webbenkät på: www.bd.lst.se/anmalan/vasentligafragor/ Försurning av mindre vattendrag
UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2
UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 2009 2015 Åtgärdsprogram för Sangisälvens- och Keräsjokis VRO 2 Underlagsmaterial till Åtgärdsprogram för Bottenvikens
2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).
Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän
Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Återkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg
Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 VRO 10 Lycksele 2009-11-24 ChriStina Strömberg och Hans Erik Johansson Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg sjöar och Ekologisk status Bedömningen är gjord
Miljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Erfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken
på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Samverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Lilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby
Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem
Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Vattenförvaltningen - införandet av EU:s Ramdirektiv för vatten i Sverige
Vattenförvaltningen - införandet av EU:s Ramdirektiv för vatten i Sverige Peder Eriksson, Carola Lindeberg, Marie Jonsson och Johan Lind Länsstyrelsen i Örebro län EU:s Ramdirektiv för vatten Enhetlig
Återkopplingsmöte. efter Samråd Södra Västerbottens Vattenrådsområde. Samrådsmöte VRO 11 Umeå
Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 Södra Västerbottens Vattenrådsområde Samrådsmöte VRO 11 Umeå 2009-11-12 Vattenrådets remissvar Revidering av klassningar - som bygger på remissvar - som bygger på nya
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län
Vattenförvaltning Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele 2007-11-20 Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län Förslag till Dagordning Inledning, kort genomgång av bakgrundsläget, presentation
Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Svensk vattenförvaltning
Svensk vattenförvaltning Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredraget - Innehåll 1. Vattenförvaltningen - kort introduktion 2. Kartläggning och analys av vatten - VISS Vatten-Informations-System-Sverige
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat Föredragets innehåll Kort bakgrund Beslutade miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
Renare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Vad styr vattenförvaltningen i Sverige och Södertälje kommun?
Miljökontoret Bilaga A: Vad styr vattenförvaltningen i Sverige och Södertälje kommun? Bilaga till Vattenplan för Södertälje kommun Version 2018-08-16 Denna sammanställning syftar till att förklara den
Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?
Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre? Lantbruk-Vattenforum 5 november 2013 Maria Carlsson Vattenförvaltningens cykel Tillståndsbedömning/
Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm
Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:
Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde
Bakgrund - geografi Torneälvens avrinningsområde Area: Ca 40 000 km 2 Ca 2/3 av ytan ligger i Sverige, ca 1/3 i Finland och endast en liten del i Norge. De största älvarna, tillika nationsgräns mellan
ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Mälarregionen
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Mälarregionen Havspolitik Baltic Sea Action Plan Marint direktiv Myndighetsuppdrag Havsmiljöutredningen Total näringstillförsel till Östersjön Översvämningsdirektiv
Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenråd, Älvsbyn Lokal: ABF:s lokal. Tid:
PITEÄLVENS VATTENRÅD (Piteälven, Lillpiteälven, Rokån och Jävreån) Anteckningar från vattenrådsmöte, Piteälvens vattenråd, Älvsbyn 2012-11-26 Lokal: ABF:s lokal. Tid: 14.30. Närvarande: Se deltagarlista
Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten
Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten Genomgång av arbetssättet - Statusklassning - Påverkansanalys - VISS och Vattenkartan Anneli Sedin - Länsstyrelsen i Västerbotten Kartläggningsarbetet
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även
Grundvattenförekomster i VRO 10
Grundvattenförekomster i VRO 10 Vi har 146 grundvattenförekomster i VRO10. De flesta ligger i isälvsmaterial. Endast tre förekomster i urberg och morän är hittills avgränsade. Vi har preliminärt listat
Minnesanteckning från träff i Piteälvens Vattenrådsområde Storforsen
Datum 2007-11-08 Minnesanteckning från träff i Piteälvens Vattenrådsområde Storforsen 2007-11-08 Närvarande: Se bifogad lista Den nya vattenförvaltningen och Vattensamverkan Norr Johanna Alm redogjorde
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd
20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag
Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen
Idrottsförvaltningen Sida 1 (5) 2014-05-05 IDN 2014-05-20 Handläggare Elvy Löfvenberg Telefon: 508 26 746 Till Idrottsnämnden Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen
Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!
Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten Välkomna! Avrinningsområdesvis administration Helhetssyn Omfattar: ytvatten (kust, sjö, vattendrag) och grundvatten 2014-05-16 Presentationsnamn Namn 2 MÅL
Vattendirektivet i Sverige
Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?
Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning? En kort sammanfattning över vad departementet svarade på EU:s frågor om övervakning och kartläggning
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål
Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister
Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet:
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Vad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2016:734 Utkom från trycket den 21 juni 2016 utfärdad den 9 juni 2016. Regeringen
Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten
Arbetsläget för f r södra s kustområdet Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten Upplägg av föredragetf Resultat från kartläggningen Kommande fältinsatser VISS och vattenkartan Väsentliga frågor i södra
Innehåll. Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning
Vattenplan Innehåll Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning Vad är en vattenplan? En vattenplan redovisar vattenfrågorna
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Förvaltningsplan Bottenhavets vattendistrikt. DEL 2 Vattenförvaltning Resultat, samverkan och principer för miljökvalitetsnormer
Förvaltningsplan 2016-2021 Bottenhavets vattendistrikt DEL 2 Vattenförvaltning 2009-2015 Resultat, samverkan och principer för miljökvalitetsnormer Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenhavets vattendistrikt
Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning
Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning Workshop kring representativitet och statistisk styrka Uppsala 2011-10-31 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Vattenmyndigheterna organisation
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Möte med Kalix- & Töreälvens vattenråds styrgrupp Överkalix 2008-08-22
1 Möte med Kalix- & Töreälvens vattenråds styrgrupp Överkalix 2008-08-22 Närvarande: Gunnar Nilsson, Överkalix kom, mötesordf. Harry Winbjörk; LKAB Natasha Lyckholm, LKAB Åsa Sjöblom; Boliden, Aitikk Tommy
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från
Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige
Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT Vattenhantering i Sverige Svensk vattenförvaltning Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering
M2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1
Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 I bilaga 1 till vattenförvaltningsförordningen anges vilka uppgifter som ska finnas med i vattendistriktens förvaltningsplaner. Nedan följer
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Mälarregionen Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Västmanlands län 5 + 2 Län 76 Kommuner 37 000 km 2 T-län U-län o W-län C-län 2 900 000