Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde
|
|
- Joakim Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde
2 Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor -
3 Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning Hydromorfologi (dammar, markanvändning mm) Förorenande ämnen (kända hotspots ) Resultat: 27% bedöms ha status < god Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
4 Verifiera resultatet Stämmer bilden med verkligheten? Hög status? Dålig status? God status? Befintliga miljöövervakningsdata Kompletterande provtagningar, fältinventeringar Samverkan, kompletterande information från VRO Kända problem, som t ex övergödda sjöar, genomförda restaureringar mm
5 Ekologisk status i Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde 28% av vattnen har status < god. Större andel problemvatten i kustlandet Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
6 Näringsbelastning 250 vatten i distriktet misstänkt påverkade Verifieras med befintliga data och/eller provtagning Punktkällor Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
7 Näringsbelastning Få misstänkt övergödda: Vattendrag som mynnar i Kågefjärden Vid Glommersträsk Vid Arvidsjaur Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
8 Försurning 240 förekomster i riskzonen 2015 Verifiera med existerande data och/eller provtagning Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
9 Försurning prognos 2015 Innefattar modellerad situation befintlig kalkning Risk att ej uppnå god status 2015 Ej risk Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
10 Försurning nuläge + kalkning Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
11 Hydromorfologi 1. Rensning, rätning Andel rensning/rätning Måttlig status om >25% av sträckan användes som flottningsled Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan eller restaurering gjord - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
12 Hydromorfologi 1. Rensning, rätning Ser ni nåt som inte stämmer? Missade flottleder eller restaureringar som inte kommit med? Obetydlig påverkan - hög status Liten påverkan eller restaurering gjord - god status Betydande påverkan - måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
13 Hydromorfologi 2. Vandringshinder, fragmentering Definitiva/partiella hinder (dammar, vägtrummor) för öring Sämre än god status om hinder finns i eller närmast nedströms Vandringshinder Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
14 Hydromorfologi 2. Vandringshinder, fragmentering Ovanligt bra situation för ett VRO: Tre stora system med fria huvudgrenar och goda förutsättningar för fiskvandring Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
15 Hydromorfologi 3. Markanvändning Markanvändning i avrinningsområdet Andel åkermark, hyggen, bebyggd/anlagd mark Två metoder/nivåer: delavrinningsområde, närmiljö < 10% - hög status 10-20% - god status 20-40% - måttlig status 40-60% - otillfredsställande status >60% - dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
16 Hydromorfologi 3. Markanvändning i delavrinningsområdet < 10% - hög status 10-20% - god status 20-40% - måttlig status 40-60% - otillfredsställande status >60% - dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
17 Hydromorfologi 3. Markanvändning i närområdet < 10% - hög status 10-20% - god status 20-40% - måttlig status 40-60% - otillfredsställande status >60% - dålig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
18 Hydromorfologi Sammanfattning Rätning/rensning Markanvändning Vägvattenövergångar Vandringshinder Flödesförändringar Parametrarna vägs samman i två steg till en klassning Verifiera med fältinventering (biotopkartering) Måttlig status (Diken expertbedömning)
19 Förorenande ämnen: metaller, prioämnen etc Kända hotspots eller at risk pga förorenad mark eller miljöfarliga verksamheter Verifieras med befintliga data och/eller provtagning I VRO7 endast ett område vid Arvidsjaur övergödningsproblem Måttlig status Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SMHI
20 Ekologisk status sammanvägning Sammanvägd klassning av modellresultat och expertbedömning Näringsbelastning Försurning Hydromorfologi Förorenande ämnen (Främmande arter) (Diken) Sämst avgör! Kompletterande provtagning i
21 Jämförelser Andel vatten med sämre status än god (%) Byskeälvens VRO Alla VRO i distriktet ekologisk status kontinuitet morfologi övergödning försurning förorenande ämnen
22 Jämförelser Antal VFK med ekologisk status sämre än god Byskeälvens VRO Skellefteälvens VRO Mellanbygdens VRO Ume-Vindelälvens VRO Södra Västerbottens VRO
23 Grundvattenförekomster Vad är en grundvattenförekomst? Grundvattenmagasin med uttag >10 m 3 /dygn eller som försörjer >50 personer nu eller i framtiden eller som riskerar påverka anslutande ytvattenförekomst Grundvattenförekomst vilka typer finns definierade? Sand och grusavlagringar generell avgränsning (jordart) Sedimentärt berg inga i Västerbotten Kristallin berggrund- inga i Västerbotten Morän och övrigt berg ännu ej avgränsade Mänsklig påverkan Kemisk: Förorenande ämnen Metaller och organiska miljögifter Fysisk: Förändrad morfologi, t ex grusuttag ur åsar Förändrad grundvattennivå
24 Hur bedöms god status för grundvatten? God kvantitativ status (grundvattennivå) Ej större uttag än återfyllnad Ingen negativ påverkan på ytvatten eller ekosystem Underlag för klassning: I nuläget en preliminär bedömning som SGU gjort God kemisk status Inga effekter av saltvatteninträngning Tröskelvärden och miljökvalitetsnormer klaras Ingen ökning av koncentrationer av föroreningar Ingen negativ påverkan på ytvatten eller ekosystem Underlag för klassning: Analysresultat kopplade till grundvattenförekomster i DGV Analysresultat som vi tidigare samlat in från kommuner
25 Allmänna grundvattenfrågor Kemisk status Kunskapsbrist om grundvattnets kemiska status, speciellt metaller och miljögifter Lokala problem i bergborrade brunnar med arsenik och radon Idag är det inget krav på råvattenanalys i allmänna täkter Kvantitativ status Den kvantitativa statusen är i allmänhet god, det bildas betydligt mer grundvatten än vad som tas ut Framtida problem i utvecklingsområden i fjällregionen Skyddsområden och föreskrifter Många vattentäkter i landet saknar helt skyddsområde eller har gamla skyddsområden som inte är relevant avgränsade och/eller där föreskrifterna bör ses över Även framtida tänkbara vattentäkter behöver skydd
26 Kemisk grundvattenstatus (preliminär) Status God Uppnår ej god Baseras på: Nitrat: gränsv 50 mg/l Klorid: gränsv 100 mg/l Sulfat: gränsv 100 mg/l Bekämpningsmedel: Gränsv 0,1 µg/l, summa enskilda ämnen 0,5 µg/l Underlag från: Mätdata (endast en provpunkt i VRO7) Bekämpningsmedel är det som sänker status här Preliminärt sätts kemistatus god där data saknas Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SGU
27 Grundvattenstatus 2015 (preliminär) Risk att god status ej uppnås 2015 bedöms preliminärt genom påverkansanalys: Riskbedömning, poängsättning av befintliga grundvattenförekomster utifrån markanvändning, väg/järnväg, MIFO-objekt, A- och B-anläggningar, enskilda avlopp Risken bedöms även genom kemidata där sådan är tillgänglig Ca 5 st grundvattenförekomster i distriktet klassas som potentiellt stor risk Låg potentiell risk Måttlig potentiell risk Stor potentiell risk Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SGU
28 Grundvattenstatus 2015 (preliminär) Resultat VRO7: Inga grundvattenförekomster at risk utifrån påverkansanalys En grundvattenförekomst at risk utifrån kemidata (bekämpningsmedel) Övriga riskområden Med vår kunskap om MIFO-objekt, A- och B- anläggningar samt SGU s modellering av arsenik i morän har vi definierat ett antal övriga riskområden. Det kan gälla både sand- och grusavlagringar och områden med vattentäkter i morän/berg. Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr /188-AC samt från SGU
29 Verifiera resultatet (grundvatten) Stämmer bilden med verkligheten? God kemisk status? God kvantitav status? At risk 2015? Uppnår ej god status? Mer råvattendata från kommunerna Kompletterande provtagningar i potentiella riskområden (metaller, prioämnen) Samverkan, kompletterande information från VRO angående kända problem med grundvattnets kemiska eller kvantitativa status
30 Kustvatten Ekologisk status Två kustvatten under god status Förorenande ämnen orsakar utfallet Bakgrundskartor från SMHI
31 Verifiera resultatet (kustvatten) Stämmer bilden med verkligheten? Hög status? Dålig status? God status? Studier i misstänkt övergödda områden Undersökningar i utpekade riskområden Samverkan, kompletterande information från VRO
32 Sammanvägning ekologisk status - kust Biologiska faktorer väger tyngst men finns inget annat används fysikaliskt-kemiska faktorer och ibland endast modellerade värden Kvalitetsfaktor Ekologisk status Växtplankton Bottenfauna Makrovegetation Sämst avgör! Allmänna förhållanden Förorenande ämnen
33 Kustvatten - Växtplankton Baseras på: Klorofyll a Biovolym Underlag från mätdata (1 vattenförekomst) Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Bakgrundskartor från SMHI
34 Kustvatten - Bottenfauna Bedöms m.h.a. ett index som baseras på: - Antal arter - Antal individer - Arternas känslighet Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Underlag från mätdata (1 vattenförekomst) Bakgrundskartor från SMHI
35 Kustvatten - Allmänna förhållanden Baseras på: Näringsämnen Syrebalans Siktdjup Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Underlag från: HOME Vatten modell Mätdata (1 vattenförekomst) Bakgrundskartor från SMHI
36 Kustvatten Förorenande ämnen Ska egentligen jämföra halter i vattenfasen med uppsatta riktvärden. Status Uppnår god Uppnår inte god Brist på mätningar i vattenfas Expertbedömning baserat på: Påverkan (dagens utsläpp och förorenade områden) Olika miljögiftsstudier Exempel på matriser: Vatten (ofiltrerade vattenprov eller passiva provtagare) Biota (fisk, snäcka) Sediment Bakgrundskartor från SMHI
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -
Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk
Mellanbygdens vattenrådsområde
Mellanbygdens vattenrådsområde Mellanbygdens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Synpunkter kan lämnas via webbenkät på: www.bd.lst.se/anmalan/vasentligafragor/ Försurning av mindre vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag Potentiella vattenförekomster 490 vattendrag (flödesordning >3) 209 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots, ex belastning från punktkällor
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag Alterälven, Aleån och Rosån Potentiella vattenförekomster 50 vattendrag (flödesordning >3) 30 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden eller hotspots,
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden
Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Grundvattenförekomster i VRO 10
Grundvattenförekomster i VRO 10 Vi har 146 grundvattenförekomster i VRO10. De flesta ligger i isälvsmaterial. Endast tre förekomster i urberg och morän är hittills avgränsade. Vi har preliminärt listat
Fyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren
Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Miljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län
Vattenförvaltning Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele 2007-11-20 Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län Förslag till Dagordning Inledning, kort genomgång av bakgrundsläget, presentation
Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Samverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Renare marks vårmöte 2010
Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst
Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm
Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:
Ny statusklassning Sven Svensson
Ny statusklassning 1. Nya och tydligare riktlinjer (kokbok) 2. Nya prioämnen och nya mätmatriser 3. Kartmodell över riskområden för miljögifter 4. Nya data för miljögifter i kustområdet Haparanda-Tornio
Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Lilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Hållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2
UNDERLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Sangisälvens och Keräsjokis vattenrådsområde - VRO2 2009 2015 Åtgärdsprogram för Sangisälvens- och Keräsjokis VRO 2 Underlagsmaterial till Åtgärdsprogram för Bottenvikens
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Vad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat
Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat Föredragets innehåll Kort bakgrund Beslutade miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut
Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hornån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG
Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess
Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F
Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem
Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten
Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
SE SE
017-01-3 13:33 SE676170-135065 - SE676170-135065 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst 5. Västerhavet (nationell del) - SE5 Göta älv - SE108000 Län Dalarna - 0 Kommun
Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd
20120801 Vattenförekomst Bäveån mynningen i havet till Nordmanneröd EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE647599127716 Vattendrag
Meddelande nr 2013:10. Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som miljömålsindikatorer
Meddelande nr 2013:10 Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som miljömålsindikatorer 2 Vattenförvaltningens kvalitets-aktorer som miljömålsindikatorer Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som miljömålsindikatorer
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1
Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från
AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING
AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1
Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 1 2 Processbeskrivning arbetsgång... 1 2.1 Utgångspunkter och prioriteringar i arbetet... 1 2.2 MKN för ytvattenförekomster... 2 2.3 MKN för grundvattenförekomster...
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling
Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Norrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun
Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten
Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster
Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljusnans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljusnans
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Åtgärder för god vattenstatus
Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver
Erfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7
Bilaga 1. Åtgärder per huvudavrinningsområde Innehållsförteckning Delområde Norra Ångermanlands skogsvattendrag... 7 1.1 Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnorm... 8 1.2 Kustavrinningsområde
Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten
Arbetsläget för f r södra s kustområdet Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten Upplägg av föredragetf Resultat från kartläggningen Kommande fältinsatser VISS och vattenkartan Väsentliga frågor i södra
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn Thomas Rydström Miljöenheten Miljöbalkens mål är Hållbar Utveckling 1 kap. Miljöbalkens mål 1 är att främja en hållbar utveckling
Innehåll. Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning
Vattenplan Innehåll Vad är en vattenplan? Syfte och nytta Utgångspunkter Varför en vattenplan? Omfattning Hur ser planen ut? Användning Sammanfattning Vad är en vattenplan? En vattenplan redovisar vattenfrågorna
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Bakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter
Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter Att upprätta ett övervaknings-program Vilka ämnen behöver övervakas? Identifierande av belastningskällor Miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggningar),
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009
Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande
Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven
Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten
Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten Genomgång av arbetssättet - Statusklassning - Påverkansanalys - VISS och Vattenkartan Anneli Sedin - Länsstyrelsen i Västerbotten Kartläggningsarbetet
Återkopplingsmöte. efter Samråd Södra Västerbottens Vattenrådsområde. Samrådsmöte VRO 11 Umeå
Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 Södra Västerbottens Vattenrådsområde Samrådsmöte VRO 11 Umeå 2009-11-12 Vattenrådets remissvar Revidering av klassningar - som bygger på remissvar - som bygger på nya
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Enligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt