Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Transkript

1 Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september Det kan finnas ytterligare förbättringsbehov och krävas ytterligare åtgärder för att nå god i åtgärdsområdets vattenförekomster än de som anges här. I det fortsatta vattenförvaltningsarbetet är en prioritering av angivna åtgärdsförslag viktig. Länsstyrelserna kommer fortsätta arbeta i VISS även under samrådsperioden, och kommer där det behövs komplettera med exempelvis mer data eller fler åtgärder. Det kommer då att synas i VISS och kan skilja sig från informationen i detta dokument. Inledning Borgviksälven rinner genom ett vackert varierat och kuperat landskap. I åtgärdsområdet finns höga akvatiska naturvärden i form av bl.a. livskraftiga bestånd av flodpärlmussla och flodkräfta, unika röding- och öringstammar samt glacialrelikta kräftdjur. I området finns också flera vattendrag som ingår i det europeiska nätverket Natura Av ytvattenförekomsterna bedöms 60 procent vara i riskzonen för att inte klara av att uppnå en god ekologisk Orsaken till att god ekologisk inte nås beror till största delen på fysisk påverkan, försurning och miljögifter. Tabell 1. Fördelningen av ekologisk per vattenkategori i Borgviksälvens åtgärdsområde. Siffran anger antal vattenförekomster som klassats till hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk. För grundvatten god kvantitativ- och kemisk samt otillfredsställande kvan titativ- och kemisk. Även totala antalet ytvattenförekomster (VF) som har sämre än god ekologisk (GES) eller för grundvattenförekomster (GVF) god kvalitativ (GKvS) och god kemisk (GKeS) visas. Totalt antal Status Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig VF< GES Sjöar Vattendrag God kvanititativ God kemisk Otillfredsställande kvantitativ Otillfredsställande kemisk Totalt antal GVF<GKvS kvantitativ Totalt antal GVF<GKeS kemisk Grundvatten

2 Fysiska förändringar De största fors- och fallsträckorna i Borgviksälven är utbyggda av vattenkraften. Den akvatiska faunan som är knuten till dessa miljöer finns numera kvar i mindre och medelstora vattendrag, av vilket det finns en stor rikedom inom avrinningsområdet. En del av vattendragen i älvsystemet har blivit rensade för att underlätta för timmer-flottning. Sex sjöar och fjorton vattendrag uppnår inte god på grund av fysiska förändringar i Borgviksälvens åtgärdsområde. De vanligaste orsakerna till fysiska miljöproblem i vattendrag är kontinuitet och morfologiska förändringar på grund av vattenkraft och rensning. Orsaken till att sjöar i åtgärdsområdet har miljöproblemet fysiska förändringar är främst barriärer, vandrings-hinder och flödesförändringar med en regleringsamplitud större än 1 meter. De 20 vattenförekomster inom Borgviksälvens åtgärdsområde behöver förbättras vad gäller kontinuitet, flöde och morfologi (tabell 2). För definitioner av dessa se VISS. För vissa vattenförekomster krävs förbättringar för alla dessa tre parametrar medan andra endast har förbättringsbehov för en parameter. Tabell 2. för kontinuitet, flöde och morfologi i Borgviksälvens åtgärdsområde (VISS ). et är i antal vattenförekomster som behöver förbättras per parameter. Parameter Antal vattenförekomster Kontinuitet 16 Flöde 6 Morfologi 9 Inom Borgviksälven har ett antal åtgärder genomförts under förvaltningscykeln för att minska problemet med fysiska förändringar. En restaurering av rensat/ rätat vattendrag (gammal flottled) har genomförts i Bakälven. Tre fiskvägar har anlagts och en hydrologisk restaurering (minimitappning) genomförts. Åtgärdsprogram för fysisk påverkan i Borgviksälven omfattar planerade åtgärder i fyra av vattenförekomsterna, bl.a. minimitappningar och öppning av vandringsvägar enligt Länsstyrelsens plan för restaurering av vattendrag. I tabell 3 redovisas förslag på åtgärder för alla vattenförekomster som inte når miljökvalitetsnormerna på grund av fysiska förändringar. Den sammanlagda kostnaden för dessa åtgärder uppskattas till ca 2,8 miljoner kronor per år.

3 Tabell 3. Förslag på fysiska åtgärder i Borgviksälvens åtgärdsområde som är i behov av förbättringar gällande fysisk påverkan samt omfattning, effekt och kostnad (VISS ). För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärdskategori Antal åtgärder Omfattning Kostnad * tusen kr/år Ekologiskt funktionella ha 533 skyddszoner Fiskväg eller utrivning av m vandringshinder Miljöanpassade flöden Minimitappning 6 34 m 378 Restaurering av rensade 4 10 ha 46 eller rätade vattendrag Omläggning/byte av 1 1 st 9 vägtrumma Vattendom 1 Summa * kostnad beräknad utifrån schablon eller inlagda värden i VISS av Lst. Kostnaden är utslagen på respektive åtgärds livslängd. Försurning Genom att åtgärdsområdet till stor del består av jordarter med svag buffringsförmåga har delar av Borgviksälven drabbats av försurning. Åtta vattendrag och fyra sjöar uppnår inte god på grund av försurning. Omfattande kalkning sker idag av sjöar, vattendrag och våtmarker inom åtgärdsområdet. Skogsbruket bidrar till försurningen genom att träden och därmed näringsämnen avlägsnas från marken vid avverkning och gallring. Uttag av grenar och toppar (GROT) utgör en betydelsefull påverkan. Det saknas tyvärr mer preciserade siffror för GROTuttag för åtgärdsområdet. Även om nedfallet av svaveldioxid har minskat kraftigt sedan 1990-talet är atmosfärisk deposition fortfarande en betydande påverkanskälla. Utsläppen av svavel kommer främst från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och eldningsolja. Största delen av svavelnedfallet över landet kommer från utlandet och från internationell sjöfart. Borgviksälven är ett så kallat skogsvattendrag med stor andel skogsmark inom åtgärdsområdet. Området består delvis av jordarter med svag motståndskraft mot försurning. I de mer låglänta områdena förekommer rikare avlagringar med bättre buffringsförmåga. Kalkning sker idag främst i sjöar, inom de försurningsdrabbade delarna av åtgärdsområdet. För att kunna nå god ekologisk krävs dock ytterligare åtgärder i de 12 vattenförekomster som har försurningsproblem.

4 Det pågår kalkning i ett antal vattenförekomster i Borgviksälven (tabell 4). Tabell 4. i pågående kalkningsprogram för Borgviksälven. Avrinningsområde Antal Antal kalkade Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) referensvatten vattenförekomster Borgviksälven I Borgviksälven finns en vattenförekomst som inte uppnår god på grund av försurning. Som en generell uppskattning har bedömts att det finns behov av ytterligare kalkning i storleksordning 10 procent av dagens kalkning. Miljögifter Särskilt de nedre och centrala delarna av åtgärdsområdet har under industriepoken varit kraftigt påverkade av föroreningar. I Borgviksälvens åtgärdsområde finns flera nedlagda industrier där gamla utsläpp fortfarande läcker ut till vattensystemet. 3 % av ytvatten-förekomsterna riskerar att inte uppnå god kemisk på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver). Påverkan av miljögifter inom Borgviksälvens åtgärdsområde är begränsad, då det inte finns många punktkällor med utsläpp av miljögifter i området. Det finns inga större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten inom avrinningsområdet. Dock finns det förorenade sediment och gamla industrimarker som fortfarande skapar problem i ett antal vattenförekomster. I Borgviksälven är det enbart en vattenförekomst, Lerbodalsälven, som i påverkans-analysen pekats ut att det finns risk för påverkan av miljögifter. Detta beror på förekomsten av förorenade områden, enskilda avlopp, hårdgjorda ytor och infrastruktur inom vattenförekomstens närområde. Det har identifierats ett 50-tal misstänkt förorenade områden (MIFO-objekt) där de flesta är oklassade eller har en låg riskklass. Ett 10-tal MIFO-objekt finns i högsta och näst högsta riskklasserna, riskklass 1 och 2. Dessa objekt rör främst gruvor och ett antal nedlagda sågverk. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har dessutom uppmätts eller beräknas förekomma i alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet. I Borgviksälven har ett antal åtgärder genomförts för att minska problemet med miljögifter. En efterbehandling av miljögifter och 33 odlingar utan bekämpningsmedel har genomförts under innevarande förvaltningscykel. Då kunskaperna om miljögifter idag är ofullständiga så behövs ytterligare utredning för att med säkerhet kunna avgöra vilka åtgärder som är effektivast för att uppnå miljökvalitets-normerna. Dessa utredningar bedöms kunna utföras till en kostnad av 5 10 tusen kronor per år. Vidare behöver länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn och prövning förbättras så att konkreta fysiska åtgärder kommer till i vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna. Därutöver behöver förebyggande åtgärder genomföras för att inte fler vattenförekomster med närliggande miljöfarliga verksamheter ska hamna i risk att inte uppnå målen.

5 Övergödning Borgviksälvens åtgärdsområde är cirka 890 km 2. Markanvändningen domineras av skog och vatten men utmed älvdalarna och de större sjöarna finns också bördiga jordbruksmarker. Av åtgärds-områdets vattenförekomster bedöms 3 av 19 vattendragssträckor och 5 av 11 sjöar ha problem med övergödning. Det årliga läckaget av antropogent fosfor från Borgviksälvens åtgärdsområde uppgår till cirka 4,3 ton. I grundvattenförekomsterna i Borgviksälvens åtgärdsområden finns inga förhöjda halter av nitrat eller ammonium. Den betydande påverkan domineras av diffusa källor och då framförallt från jordbruket, därefter följer utsläpp läckage från enskilda avlopp, se figur 1. Antropogen fosforbelastning Borgviksälven 2% 19% Enskilda avlopp Jordbrukantropogen Hyggeantropogen 79% Figur 1. Antropogen belastning av fosfor i Borgviksälvens åtgärdsområde. Reduktionsbehovet för fosfor har skattats till 1190 kg/år för att uppnå en god i åtgärdsområdets vattenförekomster. kan även behöva vidtas i områden uppströms de som uppvisar de tydligaste tecknen på övergödning även om dessa redan har en god vatten. Ett antal åtgärder har genomförts inom Borgviksälvens åtgärdsområde för att minska problemet med övergödning. Vallodling i slättlandskapet har genomförts på 33 platser. I tabell 5 presenteras förslag på en kostnadseffektiv åtgärdskombination som ansetts vara tillgänglig inom åtgärdsområdet och som uppnår en effekt på ca kgp/år. Detta innebär att vi når reduktionsbehovet på kg P/år med de föreslagna åtgärderna. Om de föreslagna åtgärderna utförs får det samtidigt en positiv effekt på kväveläckaget, vilket ännu inte beräknats på åtgärdsområdesnivå. Den sammanlagda kostnaden för de föreslagna åtgärderna är ca 4,7 miljoner kronor per år.

6 Tabell 5. Förslag på fysiska åtgärder för övergödning i Borgviksälvens åtgärdsområde (VISS ). Omfattningen visar hur många ha, st, eller annan enhet som omfattas av åtgärden. Effekt (fosfor,p, och kväve, N) och kostnad är den sammanräknade effekten och kostnaden per åtgärdskategori. För mer information om åtgärdskategorier, se åtgärdsbiblioteket i VISS eller åtgärsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Åtgärdskategori Antal åtgärder Omfattning Effekt kg/år N Kostnad * tusen kr/år P Anpassade skyddszoner 10 3 ha Kalkfilterdike ha Minskat P-läckade vid spridning av stallgödsel Skyddszoner i jordbruksmark 7 14 ha Strukturkalkning ha Tvåstegsdike m Fosfordamm 10 3 ha Våtmark för näringsretention 9 67 ha Åtgärdande av EA till normal st skyddsnivå Summa ingen beräknad effekt * kostnad beräknad utifrån schablon eller inlagda värden i VISS av Lst. Kostnaden är utslagen på respektive åtgärds livslängd. Främmande arter Det finns ett antal för Sverige främmande arter som är helt eller delvis etablerade i och i anslutning till svenska sjöar och vattendrag. En del av dessa är så kallade invasiva arter vilket betyder att de kan tränga undan inhemska arter. I Borgviksälvens vattensystem har främmande växt- och djurarter påträffats i både sjöar och vattendrag. Signalkräfta finns och kan sprida sig upp till områden med flodkräfta och där konkurrera ut flodkräftan och/eller sprida kräftpest så att de svaga flodkräftbestånden minskar eller slås ut. Signalkräfta kan dessutom äta både fiskrom och små/unga individer av de hotade musslorna vilket kan medföra att föryngringen försvåras för fisk och musslor. Signalkräfta är den art som inom åtgärdsområdet som det finns risk för spridning till närliggande vattensystem med flodkräfta. Då åtgärdsområdet går in i Norge är det extra viktigt att stoppa spridningen uppströms i systemet så att signalkräftan inte sprids till Norge. Det finns även risk för spridning och etablering av nya främmande arter från angränsande vattensystem. Därför är det viktigt med förebyggande åtgärder såsom information och rådgivning. I Borgviksälven finns det en vattenförekomst som behöver förbättras på grund av en främmande art, signalkräfta. Det behöver också genomföras förebyggande insatser för att inte riskera betydande påverkan från främmande arter och spridning av signalkräfta inom vattensystemen.

7 För den vattenförekomst som har betydande påverkan från signalkräfta har reducering av främmande art föreslagits som åtgärd. Reducering av ett signalkräftsbestånd kan ske genom intensiv utfiskning med mjärde. Det är när det finns en hög täthet av signalkräftor som påverkan på ekosystemet blir påtaglig och risken för spridning till närliggande vatten ökar. För att hålla nere populationsstorleken är ett intensivt fiske den mest effektiva metoden i dagsläget. Som förebyggande åtgärder behöver länsstyrelser och kommuner informera allmänhet och sportfiskare om risken med främmande arter och hur det går att minimera risken för spridning av signalkräfta och kräftpest inom vattensystemen. Vattenuttag och skydd av dricksvatten I Borgviksälvens åtgärdsområde finns i anknytning till vattenförekomsterna bara en större vattentäkt, och denna saknar tillräckligt skydd. Dricksvatten kan bli förorenat av näringsämnen, miljögifter eller annat som kan göra att dricksvattnet inte klarar livsmedelsverkets krav från omgivande verksamheter inom åtgärdsområdet. et är att alla utpekade vattentäkter som inte har tillräckligt skydd idag ska åtgärdas. I Borgviksälven är det en vattenförekomst som inte har tillräckligt skydd och där skyddet behöver förbättras. I Borgviksälvens åtgärdsområde behöver det upprättas vattenskyddsområde för sjön Värmeln.