Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref.

Transkript

1 Datum/Date Vår referens/ref B00115KK Handläggare/Attending to this matter Ert brev/your date Er referens/ Your ref. Katarina Kylefors Yttrande inom ramen för samråd kring Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt SSAB konstaterar att det är ett omfattande samrådsmaterial. SSAB ger vissa övergripande synpunkter, men fokuserar framförallt på informationen rörande vattenförekomsten Hertsöfjärden. En del av dessa kommentarer är tillämpbara även på andra vattenförekomster, dvs kommentarerna rörande Hertsöfjärden kan vara av mer generell art, men Hertsöfjärden utgör ett exempel. SSAB konstaterar vidare att informationen generellt har blivit mer transparant och motiverad jämfört med tidigare förvaltningscykel, vilket är positivt. Det återstår dock mycket arbete. Kommentarerna nedan fokuserar framförallt på sådant som kan förbättras. 1. Föreskrifter om MKN Förslag till föreskriter om MKN återfinns i bilaga 5 till förslaget till förvaltningsplanen. Där står i 4 att samtliga vattenförekomster ska uppnå eller behålla hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus,.. Den ekologiska statusen ska inte vara juridiskt bindande, utan ska vara mer av en målinriktning. Ordalydelsen i föreskriften bör därför ändras. Ordet ska bör bytas mot bör eller ska sträva mot eller dylikt. 2. Statusklassningens grunder svajig Det är viktigt att underlag som används för klassning av status är så korrekt som möjligt. Detta eftersom klassningen ligger som underlag för de åtgärder som tas fram. I åtgärderna ligger det mycket pengar för såväl samhälle som industri. Statusklassningen baseras till del på icke fastställda föreskrifter, vägledningar etc. Detta är inte bra då åtgärdsprogrammen bygger på dessa statusklassningar. Att statusklassningen baseras på icke fastställda dokument gör klassningen mer osäker och otydlig. Det förekommer att det görs expertbedömningar vid klassningen av kemisk status. Detta ifrågasätter SSAB. Den kemiska statusen sätts för analysdata som jämförs mot en gränsvärdeshalt. En expertbedömning innebär således att en expert gör en bedömning av de analyserade värdena. Det SSAB EMEA AB Styrelsens säte Telefon/Telephone Telefax F-skatt/Org.nr S Luleå Oxelösund Nat Nat Sweden Int Int

2 förekommer i expertbedömningen att man använder sig av data som det inte finns gränsvärden för. Exempelvis för Hertsöfjärden används sedimentdata för naftalen och fluoranten, trots att det inte finns några fastställda gränsvärden för sediment. Fastställda gränsvärden finns endast för vattenfas vad gäller naftalen. Rörande fluoranten finns gränsvärden också för biota, men inte för sediment. Trots detta anges ett gränsvärde i VISS för sediment. SSAB tror att det kan komma från en remissversion av föreskrifter där man omvandlar gränsvärde för vattenhalter till halter i sediment. Denna omvandling har kritiserats. 3. Behov av vägledning för KMV SSAB noterar att det verkar finnas behov av vägledning vad gäller tillämpningen av klassificeringen av vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten och undantagsvatten, speciellt vad gäller kustvatten. Tillämpningen verkar inte samordnad i Sverige. Detta är en viktig fråga för SSAB. Det är en viktig markering om ett vatten klassas som KMV eller ej. 4. Kostnadsbild för vattenförvaltningsarbetet är skev De kostnadsuppskattningar som redovisas i åtgärdsprogrammet är svårbedömd. Kostnaderna underskattas på många ställen i åtgärdsprogrammet och då blir även bilden skev vid redovisning av kostnader för och intäkter av vattenförvaltningsarbetet. SSAB uppfattar att kostnader för åtgärder i industrin inte är medräknade och att det inte är tydligt vilka kostnader som är medtagna eller ska tas med (investeringar? utredningar? undersökningar? driftkostnader?): - Kostnader för övergödning fokuseras på enskilda avlopp både vad gäller styrmedel och fysiska åtgärder. - Kostnader för efterbehandling av förorenade områden baseras på schablonvärden. Det är osäkert om SSABs sanering av det s.k. koksverksdiket är medtaget i kostnaderna. Den verkliga kostnaden för denna sanering lär inte vara medräknad då den inte kommunicerats. Den verkliga kostnaden är högre än vad schablonen verkar vara. Det är därtill otydligt vilken tidperiod kostnaderna för efterbehandling avser (se tabell 7 sid 97 i förslag till åtgärdsprogram). Beroende på tidsperiod så kan det skilja mycket vad gäller kostnaderna. 5. Underlag rörande Hertsöfjärden, SE Kemisk status för Hertsöfjärden SSAB anser inte att Hertsöfjärdens kemiska status är dålig om man bortser från kvicksilver. Det kan finnas en risk för dålig kemisk status, men de data som finns stödjer inte klassningen som dålig kemisk status: - Den kemiska statusen för Hertsöfjärden är satt som dålig både då hänsyn tas till kvicksilver som utan att man tar denna hänsyn. Det finns mätdata som det inte är taget hänsyn till vid klassningen, nämligen en fiskhälsoundersökning (Sangfors och Härdig 2009). Resultaten från denna undersökning visar att kvicksilver förekommer i halter över gränsvärdet i fisk i Hertsöfjärden, men utmärker sig inte jämfört med andra vattenförekomster.

3 - Om man bortser från kvicksilver avses Hertsöfjärden klassas med dålig kemisk status även med avseende på naftalen och fluoranten. Detta baseras på en expertbedömning av gamla sedimentdata. Det finns inga gällande gränsvärden vad gäller sedimenthalter, varför användningen av sedimentdata kraftigt kan ifrågasättas. De sedimentdata som används är därtill cirka 10 år gamla och tagna i ett annat syfte än att statusklassa Hertsöfjärden. Syftet med nämnda sedimentprovtagning var att kartlägga ett förorenat område. Gamla sedimentdata är att betrakta som tveksamma eftersom sediment lätt överlagras av andra sediment och därmed påverkas jämvikten mellan vatten och sedimentfas. - Vad gäller fluoranten finns det mer aktuella data som samtidigt är tagna i fisk. Det finns gränsvärde för fluoranten i fisk, men frågan är om dessa värden är tillämpbara då genomförda analyser är utförda på fiskarnas galla. Datat härstammar från den ovan nämnda fiskhälsoundersökningen. - För naftalen är gränsvärdet satt för vattenfasen och här finns inga data att tillgå för recipienten. - I utloppsvatten från koksverket, vilket är den potentiella källan till utsläpp av naftalen och fluoranten, understiger halterna av naftalen och fluoranten de angivna gränsvärdena för MKN i ytvatten. En dålig kemisk status bör alltså inte orsakas av aktiva utsläpp från SSAB utan orsaken borde i detta fall vara de förorenade sedimenten i fjärden. Dessa sediment verkar dock inte påverka innehållet av vare sig fluoranten eller naftalen i fiskens galla. Halterna av naftalen är på samma nivå i gallan från Hertsöfjärden som i referensområdet Rånefjärden. Det finns därmed inte belägg för att den kemiska statusen ska vara dålig. 5.2 Hertsöfjärden ska klassas som KMV och inte en naturlig vattenförekomst SSAB anser att det finns mycket goda grunder att klassificera Hertsöfjärden som ett kraftigt modifierat vatten (KMV). Detta har SSAB belyst i ett PM till vattenmyndighet och beredningssekretariat (Lindeström, 2014). SSAB vidhåller att Hertsöfjärden inte bör vara en naturlig vattenförekomst utan bör klassas som KMV. Det finns få vattenförekomster som så tydligt är kraftigt modifierade. Om inte denna förekomst är ett kraftigt modifierat vatten är det svårt att förstå vilka vattenförekomster längs kusten som skulle kunna vara det. Hertsöfjärdens yta har i stort halverats pga utfyllnad och vattenomsättningen har markant förändrats pga denna utfyllnad. Därtill kommer en fördämning av fjärden. Den tillförsel som sker av kylvatten från SSAB (och Lulekraft) medför dock att vattenomsättningstiden före och efter utfyllnad och dämning har kunnat hållas på ungefär samma nivå. Det är helt tydligt att utfyllnad och dämning påverkar vattenomsättning och därmed kvaliteten på vattnet i fjärden. I VISS under ekologisk status hydromorfologi är det otydligt om raderna med text är en checklista/innehållsförteckning eller om det verkligen finns en bedömning eller klassning som hör till. Om det finns en bedömning/klassning i detta material så finns det behov av förtydligande så att man förstår vad som är bedömt. Eventuellt skulle det införas att dämningen vid Gräsörenbron utgör ett vandringshinder. Så är fallet merparten av året. Det är dock inte självklart att fiskarna behöver vandra där.

4 5.3 Data från provtagningsstation Gräsörenbron (L1) ska inte användas SSAB har varit överens med länsstyrelsen om att provtagningspunkt L1 vid Gräsörenbron är en provtagningspunkt som är till för utsläppskontroll. På grund av strömmarna i fjärden speglar analyserna från denna punkt mer situationen i SSABs utsläpp än i en recipient. I VISS står det att man inte velat använda data från Gräsörenbron då dessa inte är representativa, men man gör det ändå. Det står under motivering till ekologisk status att Vi bedömer ändå att mätdata är det mest tillförlitliga underlaget i nuläget.. De enda mätdata som finns är de från Gräsörenbron station L1. Denna mätpunkt finns också listad under rubriken miljöövervakningprogram i VISS där man alltså hänvisar till vilka provtagningsprogram man förlitar sig på. SSAB poängterar återigen att dessa mätvärden inte kan användas för statusklassning. Inga mätdata vad rör denna provtagningsplats ska därför användas. Detta har länsstyrelsen och SSAB varit överens om inom ramen för den samordnade recipientkontrollen för norrbotttenskusten. Det är också anledningen till att länsstyrelsen och SSAB för diskussioner om var en lämplig provtagningspunkt för recipientprovtagning bör vara lokaliserad i Hertsöfjärden. Länsstyrelsen ska lämna förslag på lokalisering av provtagningspunkt. Det finns minnesanteckningar på detta. 5.4 Användning av kvicksilverdata Den kemiska statusen vad gäller kvicksilver baseras på en extrapolering av kvicksilverdata. Angående detta har SSAB några kommentarer: - Det är otydligt vilka data det är som extrapoleras i beräkningarna av halter. Är det vattendata eller halter i fisk? Från vilka geografiska områden? - Det vore rimligt att nyttja data som framkommit i SSABs fiskhälsoundersökning genomförd år 2008 (Sangfors och Härdig, 2009). I denna undersökning redovisas kvicksilverhalt i abborre såväl i Hertsöfjärden som i Sörbrändöfjärden som Rånefjärden. Resultatet pekar på att Hertsöfjärden (benämnd Inre Hertsöfjärden) och Sörbrändöfjärden (benämnd Yttre Hertsöfjärden) har medelhalter över gränsvärdet för god kemisk status, men att halterna är lägre än referensstationen i Rånefjärden. Undersökningen är offentlig och finns tillgänglig på länsstyrelsen sedan tidigare. Under rubriken miljöproblem i VISS står det att det finns potentiella källor till miljögifter (här åsyftas mest sannolikt enbart kvicksilver då detta påstående står skrivet i ett stycke som behandlar kvicksilver i meningen före och efter påståendet). Då halterna i fisk i Hertsöfjärden inte är högre, utan snarare lägre, än i andra vattenförekomster och att man endast nämnt SSAB och LUKAB (egentligen Lulekraft) som påverkanskällor är det tydligt att man anser att kvicksilver kommer från endera av dessa två påverkanskällor. Detta finns det inga analysresultat som indikerar utifrån den utsläppskontroll SSAB har eller utifrån kännedom om Lulekrafts vattenanvändning. Det finns alltså ingen grund för detta påstående såvida man inte har tänkt sig andra möjliga påverkanskällor. Har man ingen starkare grund för påståendet bör det tas bort eller också bör man fylla på med andra potentiella påverkanskällor.

5 5.5 PAH-data som underlag för kemisk statusklassning utgör ej lämpliga data Den kemiska statusen föreslås klassas som dålig i huvudsak beroende på data vad rör de två PAH:erna naftalen och fluoranten. Det är otydligt vilka data som klassningen baseras på. Sannolikt är det en tio år gammal sedimentundersökning som hade som motiv att kartlägga de förorenade sedimenten, dvs inte för att få en helhetsbild av statusen i Hertsöfjärden. Provtagningen är således fokuserad på att finna föroreningar. Det är ytterst tveksamt om data överhuvudtaget är användbara för syftet att statusklassa hela Hertsöfjärden. Under tio års tid kan det ha hänt mycket vad gäller exponeringen av sedimenten mot vattnet. Detta kan påverka utlakningen från sedimenten. När det dessutom bara är frågan om en mätning, så borde tillförlitlighetsklassen med tanke på detta knappast sättas till C-medel utan borde vara lägre. Som nämnts ovan finns det inte några fastställda gränsvärden för halter i sediment. De gränsvärden som finns rör halter i vatten och för fluoranten även halter i fisk. SSAB anser att det är rimligt att även för PAH använda data från den fiskhälsoundersökning som genomfördes år 2008 (Sangfors och Härdig, 2009), om det är möjligt. Halterna är uppmätta i fiskens galla. Gränsvärdena för kemisk status rörande fluoranten är även satta för fisk. Man kan i nämnda undersökning konstatera att halten av fluoranten understiger gränsvärdet för god kemisk status. Trenden har varit nedåtgående då data finns från åren 1999, 2002 och Med dessa data anser inte SSAB att det är rimligt att statusklassa Hertsöfjärden med dålig status med avseende på fluoranten. 5.6 Förbättringsbehov otydligt motiverat Det är för många variabler otydligt hur man beräknat förbättringsbehovet. För Hertsöfjärden är det t.ex. angivet specifika haltförbättringar vad gäller naftalen och fluoranten. Det är otydligt varifrån dessa halter kommer. Man kan anta att det baseras på uppmätta halter i relation till gränsvärden för god kemisk status, men det framgår inte. Det saknas referens till var analysvärdena är hämtade. Det är även otydligt vad förbättringsbehovet för fosfor och kväve baseras på. Här anges behovet för kväve t.ex. till 34%. Man anger visserligen att det är skillnaden mellan dagens status och god status för ekologisk kvalitetskvot i bedömningsgrunderna. Detta blir ändå otydligt. Är det kvalitetskvoten som ska förbättras med 34% eller är det totalkvävemängden? Vilket värde har man valt för dagens status? Hur mycket ska kvävebelastningen minska om man uttrycker det i kg/år? 5.7 Motiveringar saknas eller är undermåliga i VISS För många av de ekologiska kvalitetsfaktorerna saknas det motivering till klassningen i VISS. Det står kommer snart. under rubriken Motivering och metod för bedömning. Detta gäller syrgasförhållanden, ljusförhållanden och näringsämnen som grupp liksom de olika undergrupperna av näringsämnen. Detta är en brist då det försvårar samrådet om hur man gjort bedömningen och i förlängningen förslaget till statusklassning. Vad gäller klorofyll a finns texten klassningen baseras på värden från juni-augusti under rubriken motivering och metod för bedömningen. Då växtplankton och klorofyll a är den variabel som slår igenom på den ekologiska statusklassningen till dålig är det mycket intressant att veta vilka data klassningen baseras på och motiven till klassningen.

6 5.8 Otydlig härkomst av data Det är på många ställen det är otydligt vilka data förslaget till statusklassning baseras på. Vad gäller Hertsöfjärden står det t.ex. för många av de ekologiska kvalitetsfaktorerna angivet att det finns data från 2009 till 2011 men det anges inte att det finns mätvärden, eftersom fältet med antalet mätningar inte är ifyllt. SSAB tror att årtalen syftar på data från Gräsörenbron punkt L1. Som nämnts på annat ställe i detta yttrande ska inte data från denna punkt användas. Det bör då inte heller antydas att data finns genom att ange årtal, då dessa data inte är användbara för syftet att statusklassa Hertsöfjärden. Under rubriken ekologisk status står det andra årtal angivna, nämligen 2008 till 2012 och här finns det angivet att det finns 14 mätningar. SSAB tror att dessa data också syftar på Gräsörenbrons mätvärden och anser även här att data inte är lämpade att användas för statusklassning. Det skulle dock kunna vara mätdata från satellitbildsanalys. Det krävs förtydligande. För klorofyll a anges som motiv och metod för bedömning att klassningen baseras på data från juniaugusti. Det framgår inte varifrån data för denna period är hämtad. Troligen omfattas tre år, eftersom åren 2009 till 2011 är angivna och det ska finnas 14 mätningar. Är det data från Gräsörenbron som åsyftas så kan de inte användas för ändamålet statusklassning av hela fjärden. Vad gäller kemisk status påstås att förslaget till klassning baseras på mätningar i sediment, men det anges samtidigt att det inte finns några mätningar. Längre ned i listan med kvalitetsfaktorer hittar man naftalen. Här påstås att det finns en mätning och den är från år Det framgår dock inte varifrån data är hämtat. 5.9 Tillförlitlighetsklassningen tveksam Generellt anser SSAB att man ofta överskattat tillförlitligheten i klassningarna. Exempel följer: Det anges för ekologisk status att tillförlitlighetsklassen är C-Medel. Det framgår inte hur många steg skalan för tillförlitlighetsklassningen har, men en medel-klass låter högt om den baseras på Gräsörenbrons mätdata. Motivet till att tillförlitligheten är på medelnivå är att det är mätdata som använts. Det är dock otydligt om syftningen på mätdata rör data från Gräsörenbron eller om det skulle kunna vara mätdata från satellitbildsanalys. Oavsett bör skrivningen i motivtexten göras tydligare så att det framgår hur man menar. Om man syftar på att tillförlitlighetsklassningen baseras på mätdata från Gräsörenbron bör tillförlitlighetsklassningen omvärderas eftersom dessa data inte ska användas i underlag för statusklassning. Tillförlitlighetsklassen för kemisk status sätts till B-god beroende på att det finns mätvärden. Denna tillförlitlighetsklass kan inte anses rimlig. Under motivering nämns att bedömningen av status baseras i huvudsak på mätningar i sediment, men det anges också att det inte finns några mätvärden. Det finns inget som bekräftar att det finns mätdata. Det finns alltså dubbelstridiga uppgifter om huruvida mätdata finns eller inte. Om mätdata finns så är det troligt att det är en undersökning från 2005 med en mätning. Detta underlag kan inte heller anses som tillhörande tillförlitlighetsklass B god, på grund av åldern på data, omfattningen på data och motiven till undersökningen (som fokuserade på att kartlägga förorening och inte att få en representativ bild av situationen i fjärden). Även det faktum att det inte finns fastställda gränsvärden för sedimentdata stödjer inte en så hög tillförlitlighetsklass som B god.

7 Under kemisk status, prioriterade ämnen, står det med tanke på det låga gränsvärdet för kvicksilver sätts tillförlitligheten till B. Tillförlitligheten på klassningen bör väl inte bero på nivån på gränsvärdet? 5.10 Åtgärdsförslag Åtgärden minskade utsläpp av miljögifter i Hertsöfjärden är inte möjlig. Idag står den angiven som möjlig: Den kemiska statusen föreslås vara dålig. Anledningen sägs vara halter av naftalen och fluoranten samt även kvicksilver. Det är alltså dessa ämnen som avses som miljögifter vad gäller Hertsöfjärden och som därmed ska minskas i halter. Vad gäller kvicksilver finns undersökningar som visar (Sangfors och Härdig, 2009) att halterna i Hertsöfjärden är på samma nivå eller lägre än i andra vattenförekomster. Alla (eller i stort sett alla?) Sveriges vatten överstiger gränsvärdet för god kemisk status vad gäller kvicksilver, som alltså är ett generellt problem i Sverige. Kvicksilverhalterna i Hertsöfjärden är inte att betrakta som förhöjda jämfört med andra närliggande vattenförekomster. Man bör alltså inte misstänka någon speciell extra kvicksilverkälla till Hertsöfjärden och det bör vara begränsat fokus på åtgärder för punktutsläpp av kvicksilver. För fluroanten anser SSAB att mätdata på fisk (Sangfors och Härdig 2009) visar på att gränsvärdet understigs, dvs det är god kemisk status med avseende på fluoranten. Vad gäller naftalen finns inte data tillgängligt. SSAB har nyligen genomfört vattenkarakterisering och analyserat PAH med högvolymsprovtagning. I de två prov som genomförts vid koksverkets utlopp ligger halterna av PAH16 under gränsvärdet för naftalen (som utgör en av de 16 PAH:er som ingår i analysen), vilket innebär att det i utlopp från SSAB inte finns utrymme för någon ytterligare utsläppsreduktion. Åtgärden minskat utsläpp av varmvatten i Hertsöfjärden måste utredas mer om huruvida den är möjlig eller ej. Idag står den som möjlig, men det är inte självklart. Frågan är också vilken effekt åtgärden skulle ha är det entydigt att den krävs för att nå god ekologisk status? Det är alltså inte säkert att den vare sig är möjlig att genomföra eller att det är ett behov av åtgärden, vilket nämns som kriterium för att ha med den på listan över möjliga åtgärder. Det finns åtgärder på SSAB som är möjliga för att minska främst kväveutsläppen. Dessa diskuteras inom ramen för IED-direktivet och de så kallade BAT-kraven. Åtgärder diskuteras även inom ramen för utredningar inom miljötillståndet. 6. Referenser Lindeström, Lennart (2014). Inre Hertsöfjärden en kraftigt modifierad vattenförekomst? PM Svensk MKB, Olles väg 4, Kil.

8 Sangfors Olof och Härdig Jan (2009). Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt AB, Luleå, år Bilaga 1 i komplettering till Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för utökad produktion vid SSAB Tunnplåt, Luleå. Umeå Tingsrätt M