2.4 Miljögifter: Bruatorpsån-Grisbäcken
|
|
- Eva Eriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2.4 Miljögifter: Miljögifter är ett samlingsnamn för ämnen som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Miljögifter behandlas i vattendirektivet både under kemisk status och ekologisk status. I kemisk status ingår prioriterade särskilt utpekade ämnen, bilaga X till vattendirektivet. Under ekologisk status behandlas övriga förorenande ämnen, så kallade särskilt förorenade ämnen (SFÄ). Kemisk status för ytvatten är att betrakta som gränsvärdesnorm (5 kap 2 p.1 miljöbalken), till skillnad från ekologisk eller kvantitativ status som utgör övrig norm (5 kap 2 p.4 miljöbalken). Kemisk status Kemisk status baseras på halter av ett antal prioriterade ämnen eller ämnesgrupper samt ytterligare åtta andra substanser. Dessa ämnen är gemensamma för medlemsländerna inom EU. De uppmätta halterna jämförs med EU:s gemensamma bedömningsgrunder, så kallade EQS värden. Dessa EQS värden är satta som halt i vatten och för ett urval ämnen biota.. Enskilda medlemsländer får även utgå från andra matriser (sediment eller biota) men då jämföra med nationellt framtagna bedömningsgrunder. Dessa nationella bedömningsgrunder måste innebära att minst samma skyddsnivå uppnås. Förteckningen över prioriterade ämnen skall revideras vart fjärde år. Förutom att halterna av de prioriterade ämnena inte får överskrida EQS, får halterna av ackumulerande substanser inte heller öka i sediment och/eller biota. Förutom att bedöma den nuvarande kemiska statusen i en vattenförekomst skall risken för att en vattenförekomst inte kommer att uppnå god kemisk status 2021 bedömas. Eftersom många vattenförekomster saknar mätningar av miljögifter genomförs riskbedömningutifrån en påverkansanalys. Detta är en viktig indikation på områden och vattenförekomster som bör prioriteras i det kommande åtgärdsarbetet. Ekologisk status Miljögifter ska beaktas även i samband med ekologisk statusklassning. Detta görs i form av så kallade särskilt förorenande ämnen (SFÄ). Biologiska bedömningsgrunder för att bedöma ekologisk status med avseende på miljögifter har hittills saknats. Bedömningsgrunder för SFÄ ska precis som för prioriterade ämnen även beakta risk för organismer som lever högt upp i näringskedjan (till exempel fåglar och däggdjur) och effekter på människor. SFÄ utgörs inte av en lista ämnen på samma sätt som de prioriterade substanserna, utan det är ämnen som släpps ut i betydande mängder och anses ha en effekt på ekologin i vattenförekomsten. Varje medlemsland ska ta fram egna bedömningsgrunder för SFÄ som man anser vara betydande för det egna landet. En klassning av SFÄ kan leda till att den ekologiska statusen sänks till lägst måttlig om den annars varit god eller hög. Kvicksilver (Hg) och polybromerade flamskyddsmedel (PBDE) Kemisk status delas upp i Kemisk status och Kemisk status exklusive överallt överskridande ämnen och miljöproblem miljögifter delas upp i Miljögifter och Miljögifter exklusive överallt överskridande ämnen. Detta eftersom i stort sett alla svenska vattenförekomster med det gränsvärde för kvicksilver (0,02 mg/kg i fisk) och det gällande för PBDE (0,0085 µg/kg i fisk) som tillämpas inom EU inte skulle klara god kemisk status. Sverige har därför beslutat att göra ett nationellt undantag för kvicksilver och PBDE, och man väljer oftast att redovisa den kemiska statusen exklusive dessa båda ämnen. I dagsläget finns inga möjliga åtgärder för att komma till rätta med det allmänt nationella överskidandet av EQS för kvicksilver och PBDE. Detta är något som Sverige kommer att behöva arbeta med på nationell nivå. Poängteras bör dock att lokala problem med kvicksilver kan förekomma och det är viktigt att inte glömma bort dessa i åtgärdsarbetet. De eventuella vattenförekomster som har lokala problem med kvicksilver på grund av påverkan av punktkällor behandlas därför i detta dokument.
2 Miljöproblem miljögifter Om prioriterade ämnen förekommer i miljön i halter som överskrider miljökvalitetsnormen (EQS) eller om höga halter av SFÄ uppmätts bedöms miljögifter att vara ett miljöproblem. Det var utgångspunkten i den senaste statusklassificeringen Miljögifter ansågs tidigare även vara ett miljöproblem om en vattenförekomst blivit utpekad som påverkad i en påverkansanalys och detta kommer att vara gällande vid nästföljande statusklassificering. I detta dokument behandlas de vattenförekomster som bedöms ha miljöproblem miljögifter exklusive kvicksilver och PBDE, det vill säga de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status exklusive överallt överskridande ämnen, eller har miljöproblem miljögifter på grund av höga halter av SFÄ. Inga vattenförekomster med lokala problem med kvicksilver har identifierats i Bruatorpsån. Kriteriet för detta har varit haltgränsen 0,5 mghg/kgts i ytligt sediment. Riskbedömning I en påverkansanalys identifieras de vattenförekomster som är i riskzonen att inte uppnå god kemisk status. I nästa cykel, 3, kommer en förnyad påverkansanalys att genomföras med en bedömning om vattenförekomsten är i risk att inte uppnå god status och därmed anses ha miljöproblem miljögifter. Bedömningen grundas på kartläggning av potentiella påverkanskällor. Tillstånd Bruatorpsåns åtgärdsområde domineras av jordbruk Övrig förekommande industri i avrinningsområdet är sågverk och verkstäder med metallbearbetning och ytbehandling. Torsås kommun driver reningsverk i Bergkvara, Biadlite och Gullabo och en numera nedlagd avfallsanläggning i Hallagärde. Det är ont om sjöar som kan fungera som fällor för föroreningar. I fördämningsdammar kan det i stället förväntas finnas ansamlingar av transporterade föroreningar. Av de 16 definierade ytvattenförekomsterna i Bruatorpsåns åtgärdsområde är det en vattenförekomst som har miljöproblem miljögifter exklusive kvicksilver och PBDE. Det är vattenförekomsten Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån där förhöjda halter av tributyltenn förekommit vid screening av miljögifter i ytvatten. Under 2016 har uppföljande mätningar gjorts i sedimentprover. (se Länsstyrelsen 2017). Vid den screening i Torsåsån som genomfördes 2010 och 2011 påträffades inga andra prioämnen över de gällande gränsvärdena. (se Länsstyrelsen 2014) Det ska dock sägas att rapporteringsgränserna från laboratorierna ibland är högre än gränsvärdena. Alla vattenförekomster därutöver uppnår god kemisk status eller saknar klassning (utom överallt överskridande ämnen). Se figur 1, och tabell 1 nedan. Underlaget för att bestämma den kemiska statusen är dock bristfällig och åtgärdsarbetet kommer till stor del att fokuseras på att ta fram bättre underlag till kommande statusklassning. År 2005 genomfördes en sedimentkartering i kustvatten inom Torsås kommun. Resultaten har inte använts vid senaste statusklassning, men där identifierades några miljöproblem för miljögifter. Undersökningarna omfattade miljögifter och en semikvantitativ GC-screening av organiska föroreningar. Slutsatser som drogs var att metallhalterna genomgående var låga medan det förekommer förhöjda halter av PAH vid några av de åtta platserna och att källan troligen är användning av båtmotorer. (Svenska Miljömanegement 2006).
3 Bedömningen 2009 var utifrån regional miljöövervakning i biota att påverkan skulle vara tydlig m a p bly och kadmium. Numera finns gränsvärde för halter av metallerna bly och kadmium samt PAH-erna fluranten och antracen i sediment. Nu pågår dock inte längre någon miljöövervakning av sediment i aktuellt kustavsnitt. När det gäller de nya PRIO-ämnena PFOS, dioxiner, Cypermetrin och Irgarol m fl. saknas mätningar till stor del. Bara enstaka provtagningar har gjorts på PFOS vilket gör att underlag för klassning saknas. För PFOS och dioxiner var värdena under gränsvärde i abborre och strömming vid nationell screening i en provlokal utemd Torsåskusten. Analys av muskel från lax saknas, där de högsta halterna av dioxiner annars kan förväntas. När det gäller tributyltenn finns som sagts numera gränsvärde även för halter i sediment. Gränsvärdet är så lågt satt, 1.6 µg/kgts, att det är troligt att flertalet av länets kustvattenförekomster har halter av TBT i sediment som överskrider gränsvärdet. För kustavsnittet Torsås saknas mätningar av TBT i sediment. Alla vattenförekomster inom Bruatorpsåns åtgärdsområde har troligen problem med förhöjda kvicksilverhalter och i dagsläget finns inga potentiella åtgärder för att hantera detta problem. Lokala problem med höga kvicksilverhalter i sediment har inte identifierats i någon av vattenförekomsterna. Det finns dock en potentiell källa till kvicksilverförorening i form av en nedlagd avloppsanläggning i Söderåkra. I biodammen finns höga halter kvicksilver men någon påverkan har ännu inte påvisats i recipienten Torsåsån. Figur 1. Vattenförekomster i Bruatorpsåns-Grisbäcks åtgärdsområde. Den markerade har miljöproblem miljögifter exklusive kvicksilver. Källa: VISS. Tabell 1. Vattenförekomster som har bedömts ha problem med miljögifter. Vattenförekomst-ID Vattenförekomst Tillstånd Grund till bedömning SE SE M v s Kalmarsunds kustvatten Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån Risk att inte uppnå god kemisk status (exkl. Hg) (bedömning 2009) Ej god kemisk status Påverkan av Cd, Ni, Pb och Hg i sediment och biota. Risk även för påverkan av TBT Konstaterat förhöjda halter av TBT i ytvatten. Uppföljande analys av sediment har dock visat på halter under gränsvärde.
4 Förbättringsbehov för att nå god status Ursprunget till de förhöjda halterna av tungmetaller i kustvattnet har ingen enkel förklaring och därför behöver möjliga källor utredas dels i åsystemen, dels i kustområdet. Se även tabell 2. I vattenförekomsterna finns det bristfälligt underlag för att bedöma status och risk med avseende på miljögifter. Bedömningen grundar sig därför i de flesta fall på en bedömning av påverkanskällorna i vattenförekomstens avrinningsområde. Områden med många förorenade områden, miljöfarlig verksamhet, jordbruk, infrastruktur, enskilda avlopp eller hårdgjorda ytor kan innebära att vattenförekomsten är påverkad av miljögifter. För att kunna specificera förbättringsbehovet för respektive vattenförekomst måste först påverkan från dessa källor utvärderas. Ett första steg i arbetet mot god kemisk status är således verifierande undersökningar. Se också tabell 3. Tabell 2. Förbättringsbehov för de vattenförekomster där bedömningen grundas på uppmätta halter av prioriterade ämnen eller SFÄ Vattenförekomst Vattenförekomst -ID Bedömning M v s Kalmarsunds kustvatten SE Miljöproblem p g a bedömd påverkan av Cd, Ni, Pb och Hg i sediment och biota Torsåsån: Applerumsån - Tjärekullaån SE Ej god kemisk status m a p TBT Uppmätt halt/ mängd 5,7 mgcd/kg vv och 4,7 mgpb/kg vv i blåmussla. För esdimenthalt er finns inga moderna data. 1,0 ng/l. 0,3 µg/kgts Förbättrings behov Bakgrundshalter för blåmussla är 4 mgcd/kg och 2 mgpb/kg 0,8µg/l då gränsvärdet är 0,2 ngl. Uppmätta halter i sediment visar inte på något förbättringsbehov (gränsvärde 1,6 µg/kgts) Tabell 3. Vattenförekomster där bedömningen grundar sig på en påverkansanalys vilket innebär att verifierande undersökningar krävs för att kunna specificera förbättrings- och åtgärdsbehovet. Vattenförekomst Påverkansanalyserna 2009 visar på låg risk för påverkan för alla vattenförekomster Vattenförekomst- ID Bedömningsgrund Förbättrings behov
5 Källor till påverkan Bruatorpsåns åtgärdsområde påverkas av diffusa utsläpp från framförallt jordbruk, skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Utöver detta sker en påverkan även från bl a enskilda avlopp, avfallsupplag samt dagvatten från vägar och samhällen. Potentiella källor till spridning av miljögifter i Bruatorpsåns avrinningsområde visas i tabell och i figur 2-4. Tabell 4. Källor till påverkan och potentiella ämnen som kan spridas från respektive källa i Bruatorpsåns mfl avrinningsområde (från MG SÖ med tillägg bl.a. från MG NÖ) Källa Verksamheter/Bransch kod (antal) Potentiella ämnen Referens Tillståndspliktiga verksamheter: A-anläggningar: 0 st B-anläggningar: 4 st C-och övriga anläggningar: 4 st Reningsverk utgående vatten: Atmosfärisk deposition Sågverk, 1 st Ytbehandling, 1st Verkstadsindustri, 1 st Hamnar, 1 st C-anläggningar och övriga: biltvätt, handelsträdgård, sågverk/timmerbevattni ng, avfallsanläggning Bergkvara ARV (ca pe), Bidalite ARA, Gullabo ARA Cd, Pb, Ni, Hg, TBT, Nonylfenol, oktylfenol, PAH, PBDE SFÄ: Zn, Cr, Co, PFAS, Bisfenol A, PCB, MCPA, Triclosan Klorfenoler, dioxin, PAH Bly, kadmium, kvicksilver, nickel, nonylfenol, oktylfenol, TBT, kloralkaner, DEHP, triklorbensen, PFAS SFÄ: Krom, zink, koppar, triclosan, PCB, bisfenol A, nonylfenoletoxilater Övriga: Läkemedel, silver, estradiol Antrazen, fluoranten (ofullständig förbränning) PBDE, HCBD, HCH (lindan) kadmium, kloralkaner, kvicksilver, naftalen, pentaklorbensen Enskilda avlopp Ca 2100 st Se ämnen under reningsverk ovan. Förorenade områden Riskklass 1: Bilaga 2. Operativ övervakning av miljögifter Potentiella ämnen:. Miljörapport 2011 Även bilaga 2 i Operativ övervakning av miljögifter Potentiella ämnen: Potentiella ämnen: Se underlag om täthet för enskilda avlopp i figur på s. 20.
6 Riskklass 2:6 st Riskklass 3:13 st Riskklass 4: 2 st i.u.: 179 st Jordbruk B-verksamhet: C-verksamhet: Transport o infrastruktur (Vägar och järnvägar) Avloppsreningsverk, Sågverk med doppning, Ytbehandling, och anläggning för farligt avfall är branscher i riskklass 2. Grundvatten Emnabo. Ingen B-anläggning Inga C-anläggningar är med i underlaget!! E22 genomkorsar avrinningsområdet Pentaklorfenol, dioxin, Halogenerade lösningsmedel kvicksilver, krom, bly PFAS, klorerade bekämpningsmedel mm. Atrazin, trifluralin, simazin (tidigare besprutning), klorfenvinfos, isoproturon Diuron (tidigare besprutning), PAH:er, bly Potentiella ämnen: från branschkartläggningen och EBH-stödet Potentiella ämnen: B-verksamheter: utdrag Miljöreda C-verksamheter: Potentiella ämnen: Övriga punktkällor hamnanläggningar, flygplatser Övriga punktkällor värmeverk, avfallsanläggningar/ avfallsförbränning, deponier: Övriga punktkällor Bensinmackar och verkstadsindustri: Antal objekt Skogsbruk Hårdgjorda ytor - antal tätorter Industri (IPPC/ej IPPC) Diffus spridning via varor Hamn, se B-anl. ovan Hallagärde avfallsanläggning Omfattande framförallt i de övre delarna. Torsås, Bergkvara bensen, PBDE, kadmium, kloralkaner, dikloretan, diklormetan, DEHP, HCB, HCBD, bly, naftalen, nickel, oktylfenol, pentaklorbensen, pentaklorfenol, PAH:er, triklorbensen, PFAS atrazin (tidigare besprutning), kadmium, kvicksilver Tätorter m påverkan Klorpyrifos, DEHP Klorpyrifos (virkesupplag), endosulfan (tidigare anv. vid virkesupplag) dikloretan, diklormetan, DEHP, HCB, HCBD, bly, nickel, nonylfenol, oktylfenol, TBT, triklormetan DEHP, endosulfan, bly, kvicksilver, nonylfenol, oktylfenol, pentaklorfenol (textilier), TBT, PFAS Potentiella ämnen:
7 Figur 2. Miljöfarlig verksamhet (A-, B- och C-verksamheter) och andra punktkällor i Bruatorpsåns åtgärdsområde samt förorenade områden i riskklass 1-3.
8 Figur 3. Påverkanskällor för de vattenförekomster som fått flest poäng (>8) i påverkansanalysen. En vattenförekomst bedömdes 2006 riskera att inte uppnå god kemisk status Bedömningen har sedan dess ändrats och vattenförekomsternas indelning är också ändrad. Påverkanskällorna har delats upp i sex kategorier: Hårdgjord yta, EMIR (miljöfarlig verksamhet), MIFO (förorenade områden), vägar, avlopp samt jordbruk (Källa: påverkansanalys cykel 1). Vattenförekomster som inte uppnår god status: Torsåsån: Applerumsån - Tjärekullaån är klassad med ej god kemisk status. Vattenförekomst i Bruatorpsåns åtgärdsområde som bedömdes vara i riskzonen 2009: M v s Kalmarsunds kustvatten.
9 M v s Kalmarsunds kustvatten Figur 4. Vattenförekomst M v s Kalmarsunds kustvatten är i riskzonen att inte uppnå god kemisk status exklusive Hg (markerat i rött). Miljöfarlig verksamhet (A- och B-verksamheter) och förorenande områden är utmärkta på kartan.
10 Tillstånd Status: Uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver Risk: I risk att inte uppnå god kemisk status exklusive kvicksilver 2015 Påverkan har bedömts finnas baserat på uppmätta halter av tungmetaller i blåstång blåmussla och sediment.. Punktkällor i form av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden visas på karta. Påverkan bedöms även ske från hårdgjorda ytor, vägar och järnväg m m. Förbättringsbehov Halterna av tungmetaller i biota och sediment är förhöjda och behöver bli lägre. Se tabell 2. Indikationer finns att även påverkan av PAH förekommer. Påverkanskällor Påverkan från hela Bruatorpsån Grisbäck och Brömsebäckens avrinningsområden och tillkommande kustavsnitt kan befaras. Se tab 4. Genomförda och pågående åtgärder i Bruatorpsåns åtgärdsområde Här redovisas de åtgärder som genomförts sedan förra förvaltningscykeln och de åtgärder som pågår eller planerade åtgärder som är beslutade. Även genomförda åtgärder där effekten förväntas bli tydlig efter en längre tid redovisas. I tabell 6 redovisas planerade och genomförda verifierande undersökningar. Tabell 5. Genomförda och pågående åtgärder. Vattenförekomst ID (alt. DARO) Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Skattad effekt Årtal Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån. Grisbäcken Efterbehandlin g av förorenad mark. Vid f d Torsmaskiners anläggning har 118 ton förorenade massor grävts bort. Föroeningen bestod av alifater, aromater och metaller Våtmark för dagvattenoch lakvatten till Grisbäck Torsås kommun kommunen En möjlig källa till föroreningsbelastning på Torsåsån har avlägsnats Mindre belastning från dagvatten utsläpp och lakvattenpåverkan ?
11 Tabell 6. Verifierande undersökningar Vattenförekomst ID (alt. DARO) Undersökning Ansvarig myndighet Kostnad kr Årtal Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån. Torsåsån: Applerumsån Tjärekullaån Grisbäcken Torsmaskiner. Sedimentprovtagning Uppföljande mätningar av TBT i Torsåsån Kontrollprogram Emnabo klorerade bekämpningsmedel kommun 2011 länsstyrelsen < kommun Potentiella åtgärder i Bruatorpsåns åtgärdsområde Här redovisas vilka ytterligare åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att nå god status med avseende på miljögifter. I tabell 7 ges förslag på möjliga åtgärder. Tabell 7. Potentiella åtgärder. Vattenförekomst ID (alt. DARO) Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Skattad effekt Årtal Torsåsån: Glasholmsån - Applerumsån Torsåsån: Applerumsån - Tjärekullaån Söderåkra biodamm, åtgärd av kvicksilverförorenat sediment Utredning av möjlig påverkanskälla till TBT förorening i Torsåsån Kommun Kommun/Länsst yrelse Referenser: Miljömanagement Svenska AB Sedimentundersökning i Kalmarsund, Torsås kommun Länsstyrelsen Kalmar län. Meddelande 2002:22. Henricson. C. En utredning av föroreningssituationen i Söderåkra biodamm Länsstyrelsen Kalmar län. Johannison, J, Kemakta, Aqualog. Huvudstudie Emnabo. Bekämpningsmedel i grundvatten, Torsås kommun DGE. Uppdaterad provtagning av grundvatten i Emnabo 2012
12 DGE. Riskklassning Emnabo grundvattenförorening Länsstyrelsen Kalmar län. Svensson A. Uppföljande undersökning av TBT i Torsåsån Länsstyrelsen Kalmar län. Svensson A.Rapportering av Prioämnesprojektet i Kalmar län MIFO-blankett F fas 2. Torsmaskiner. Torsås kommun NRM Naturhistoriska riksmuséet. Contaminants in fish from potentially polluted sites along the Swedisch coast with the national monitoring programme as reference. Report 8:2014.
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merVattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde Inklusive Haparanda kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-21 Bra att veta info - Begreppet
Läs merVattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Läs merFöroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv
Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv Swecos Vatten- och DUF-dagar 2016 Håkan Häggström Länsstyrelsen i Stockholm Agenda Vad säger lagen? Miljökvalitetsnormer för vatten i ljuset
Läs merUnderlagsdokument till åtgärdsprogrammet
Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten
Läs merMiljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer
Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden Titel:
Läs merPå gång inom vattenförvaltningsarbetet
På gång inom vattenförvaltningsarbetet ny statusklassning nytt åtgärdsprogram Ann-Louise Haglund Mikael Melin Stöt Ulrika Andersson Vattenförvaltning - rollfördelning Länsstyrelserna Samordningsansvar
Läs merKraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten
Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merVattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Läs merHVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26
BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS Bilaga 6 26 HVMFS 2013:19 1. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus Gränsvärdena som anges för vatten i tabell 1 uttrycks som totala koncentrationer i hela
Läs merKriterier för ytvatten och sediment
Kriterier för ytvatten och sediment För tillämpning inom vattenförvaltning Ann-Sofie Wernersson Ann-sofie.wernersson@havochvatten.se Ramdirektivet för vatten - dotterdirektiv svensk förordning föreskrifter
Läs merMKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt
MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt Vattenförekomster 2017-01-31 1. Inledning... 3 2. Igelstaviken... 4 3. Hallsfjärden... 5 4. Näslandsfjärden... 6 5. Stavbofjärden... 7 6. Himmerfjärden...
Läs merBilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 7. Beräkning av totalkoncentration av ett organiskt ämne i vatten från den upplösta fasen provtagen med passiv provtagare Detta är, för många av ämnena, en grov överslagsberäkning.
Läs merALcontrol AB. Vänerdagen Prioriterade ämnen, Särskilt förorenande ämnen, pesticider och parasiter i utsjön och råvattenintag
The The first first slide ALcontrol AB Vänerdagen 2017-10-26 Prioriterade ämnen, Särskilt förorenande ämnen, pesticider och parasiter i utsjön och råvattenintag Fredrik Holmberg, limnolog Verksamhetschef
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merMiljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merUpprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter
Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter Att upprätta ett övervaknings-program Vilka ämnen behöver övervakas? Identifierande av belastningskällor Miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggningar),
Läs merBilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3
BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM BILAGA II DEL A: MILJÖKVALITETSNORMER () AA: årsmedelvärde MAC: maximal tillåten koncentration Enhet: för kolumnerna 4 7 för kolumn 8 Fet stil markerar
Läs merDialogmöte miljöförvaltningar och VAsamverkansgruppen
Dialogmöte miljöförvaltningar och VAsamverkansgruppen Miljömål för vatten, regional vattenförsörjning, allmänna vattentjänster, tillsyn och prövning Lycksele, 14 mars 2013 1. Översikt av regler och mål
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Karl Lilja Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket PFAS - Problem och
Läs merSjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?
SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger
Läs merStorån Övre. Innehållsförteckning. Storån Övre
Storån Övre Innehållsförteckning Områdesbeskrivning... 3 Tillstånd... 4 Förbättringsbehov... 5 Påverkanskällor... 5 Åtgärder... 9 1 Figur 1. Karta 2 Tabell 1. Översiktstabell Skärvsjö Modalaån Älgabäcken:
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merUnderlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten
Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands
Läs merHavs-och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2014-XX om ändring i förskrift HVMFS 2013:19 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Miljöförvaltningen Enheten för Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (14) 2014-09-11 Handläggare Ulf Mohlander Telefon: 08-508 28 830 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-09-23 p.15 Havs-och vattenmyndighetens
Läs merMaria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Läs merUndersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten
Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten Alla vatten ska uppnå god status Vattendirektivets mål - god ekologisk och
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs merMaria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet
Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Stadens vatten - LTU Maria Viklander, Professor Gilbert Svensson, Adj.Prof. Jiri Marsalek, Adj.Prof. Richard Ashley, Adj. Prof
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merKemikaliekunskap -en investering för framtiden 11 februari 2011
Kemikaliekunskap -en investering för framtiden 11 februari 2011 Lagstiftning inom kemikalieområdet Tillsynsmyndighetens roll Företagens kemikaliearbete Elisabeth Lindqvist Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen
Läs merPrinciper för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Läs merTUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER
INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN
Läs merAnalys av vattendirektivsämnen i ytvattentäkter för dricksvatten i Örebro län
1(4) 2010-01-18 Dnr: 537-00184-2010 Karin Runnels Direkt: 019-19 30 44 karin.runnels@lansstyrelsen.se Fax: 019-19 35 15 kjell.hedenstrom@askersund.se; lars.ferbe@orebro.se; gunnar.berglund@bergslagens-kt.se;
Läs merMETALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN
2018-11-30 METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN KUND Länsstyrelsen i Västmanlands län KONSULT WSP Environmental Sverige
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merMiljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt
Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd; SFS 2013:262 Utkom från trycket den 21 maj 2013 utfärdad den 8 maj 2013. Regeringen
Läs merHållan - SE
Hållan - SE675859-137377 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Grundvatten Vattenförekomst. Bottenhavet (nationell del) - SE Dalälven - SE53000 Län Dalarna - 0 Kommun Malung-Sälen - 03 Yta
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merUtkast till åtgärdsplan grundvatten åtgärdsområde Hillerstorp den 5 november Hillerstorp
Figur 1. Grundvattenförekomsten är markerad med blå kontur. Lantmäteriet 2008. Ur GSDprodukter ärende 106-2004/188F. 1 Tabell 1: Allmän information om åtgärdsområdet. Grundvattenförekomst* ja EU-ID SE
Läs merDAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2018
Biaga 1 Miljörapport 2018_Dag- och ytvattenkontroll 1 av 33 BILAGA 1, DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2018 2 av 33 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas analysresultat från provtagning genomförd under 2018,
Läs merAnneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten
Arbetsläget för f r södra s kustområdet Anneli Sedin Länsstyrelsen i Västerbotten Upplägg av föredragetf Resultat från kartläggningen Kommande fältinsatser VISS och vattenkartan Väsentliga frågor i södra
Läs merFöreläggande avseende utsläpp till vatten, uppdrag 28 och 29 i Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt, xxx, xxx kommun
2013-09-13 Referens Dnr: xxx Anl.nr: xxx 1(9) xxx Miljöskydd & Förvaltning xxx xxx Föreläggande avseende utsläpp till vatten, uppdrag 28 och 29 i Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt, xxx,
Läs merNy statusklassning Sven Svensson
Ny statusklassning 1. Nya och tydligare riktlinjer (kokbok) 2. Nya prioämnen och nya mätmatriser 3. Kartmodell över riskområden för miljögifter 4. Nya data för miljögifter i kustområdet Haparanda-Tornio
Läs merBilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans
Läs merKommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.
Graden av sanning utifrån en kvalificerad gissning - En granskning med facit i hand av några inventeringsobjekt med tillhörande undersökningar i Malmö kommun David Lalloo 28 feb 2008 Varför MIFO fas 2
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merSamråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter
Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter 8 februari 2018, Uddevalla Delilah Lithner, Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Två separata
Läs merNya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet
Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes 2009 Uppsala 2016-04-07 Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet Miljökvalitetsnormer Generellt Alla vattenförekomster ska uppnå
Läs merMiljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merBILAGA 2: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FYSIKALISK- KEMISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG. 7 Särskilda förorenande ämnen i sjöar och vattendrag
Bilaga 2 BILAGA 2: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FYSIKALISK- KEMISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG --- 7 Särskilda förorenande ämnen i sjöar och vattendrag 7.1 Klassificering Klassificering av särskilda
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merBilaga 5. Val av matris
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 5. Val av matris Förslag på provmatris (sediment, vatten, biota) att undersöka i första, för prioriterade ämnen med utgångspunkt från f a vilka organismer som anses
Läs merKompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram
3330 Nr 341 Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram Bilaga 2 a 1. Geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologisk
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merUtmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen
Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut
Läs merMiljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen
Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merInformation från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder
Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder Miljögifter Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merFörslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde
Programförslag Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde 2018-03-19 1. Inledning I arbetet med detaljplan för Börjetulls planområde ska en MKB arbetas fram.
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merStatus på Gotland och exempel på lokala åtgärder
Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk
Läs merÅtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten
Åtgärdsförslag för Kalmarsunds kustvatten Sammanfattning Kalmarsunds kustvatten är en gruppering av de sju kustvattenförekomsterna S Kalmarsunds utsjövatten, S v s Kalmarsunds kustvatten, M v s Kalmarsunds
Läs merHjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten
OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av kemisk status i ytvatten Utskrivet den 2013-01-14 OCH ANALYS 2013-2014 OBS! I denna uppdaterade version kompletteras riktlinjerna med förklarande text
Läs merBlankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)
Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*
Läs merUppföljande undersökningar av PFASs
PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merRESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN
PM 1(5) 577-813-04 1700-3100 Miljöskyddsenheten Björn Nilsson RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen Värmland har DGE Mark & Miljö
Läs merResultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014
Bakgrund: Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 I en nationell screening 2013 uppmättes höga halter av PFAS (per- och polyfluoralkyl substanser) i Emåns mynning. I Emsfors
Läs merDagvatten en komplex blandning
Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens
Läs merRiktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merNorra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm
Norra Bottenvikens kustvattenråd Samråd 2009 Luleå 2009-11-10 Malin Kronholm 2009-11-10 Malin Kronholm Hantering av remisser Vattenmyndigheten: Hantering av synpunkter på nationell och distriktsnivå Beredningssekretariatet:
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs merBilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning Inom ramdirektivet för vatten finns det två kategorier av miljöfarliga ämnen. De prioriterade ämnena har miljökvalitetsnormer i form
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merPå gång inom vattenförvaltningen
På gång inom vattenförvaltningen Med fokus på bekämpningsmedel Teresia Wällstedt Upplägg Preliminär tidsaxel till 2021 Ny vägledning från HaV Statusklassificering, några exempel Nästa 6-årscykel Reviderade
Läs merPROVTAGNING AV VATTEN OCH SEDIMENT FÖR ORGANISKA
PROVTAGNING AV VATTEN OCH SEDIMENT FÖR ORGANISKA OCH ICKE-ORGANISKA MILJÖGIFTER VID SOLLENTUNA KOMMUNS OFFICIELLA STRANDBAD Stockholm 2017-12-07 Slutlig Version SEKA MILJÖTEKNIK AB tfn: 08-23 53 00 Okvistavägen
Läs merDagvattenhantering i Stockholm
SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och
Läs merMetaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Läs merPM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark
PM 213:7 Bilaga 1 Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde Miljöenheten Anita Lundmark Länsstyrelsen Dalarna Tfn 23-81 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress 79184 Falun Fax 23 813 86 dalarna@lansstyrelsen.se
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merFörekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten
Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merAnalys av rensmassor vid Knästorp 2016
Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström och Johan Krook. Uppdragsgivare: Höjeå vattenråd. Landskrona 2017-02-06 EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON:
Läs merLandskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor
Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jordoch muddermassor 2006:124 Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor LF (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor 1.
Läs mer