På gång inom vattenförvaltningsarbetet

Transkript

1 På gång inom vattenförvaltningsarbetet ny statusklassning nytt åtgärdsprogram Ann-Louise Haglund Mikael Melin Stöt Ulrika Andersson

2 Vattenförvaltning - rollfördelning Länsstyrelserna Samordningsansvar i huvudavrinningsområde (Dalälven) Bedömning av vatten - status Påverkansanalys åtgärdsförslag Förslag på miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheterna Samordningsansvar i distrikt Åtgärdsprogram (till myndigheter) Förvaltningsplan mm Samråd Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) Rapporterar till EU Föreskrifter och vägledningar Vattendelegationen Beslut om åtgärdsprogram, förvaltningsplan mm

3 Bedömningar av nästan 1700 vatten i Dalarnas län Statusklassning Måttlig ekologisk status Miljöproblem Övergödning Förbättringsbehov 10 kg fosfor Påverkan Enskilda avlopp Jordbruk Åtgärdsförslag Åtgärda EA Våtmark som fosforfälla Ballsån, Dala-Järna Foto: Stöt Ulrika Andersson Styrmedel Tillsyn Tillsyn/dialog Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

4

5 Målet för alla vatten är god eller hög status! Målet för varje vatten anges som en miljökvalitetsnorm (MKN) Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs (tillstånd, beslut, planer) God ekologisk status 2021 Kvalitetskrav Tidsangivelse då MKN senast ska uppnås

6 Koppling mellan: VISS Åtgärdsområdessammanfattningar - Åtgärdsprogram Status MKN Påverkanskällor Förbättringsbehov Åtgärdsförslag ÅOS Beskrivning av miljöproblem och påverkan Konkreta åtgärdsförslag Koppling till ÅP-åtgärder Åtgärder för myndigheter och kommuner ÅP-åtgärdernas betydelse för att åtgärda påverkan Konsekvenser (övergripande) VISS ÅP

7 13 åtgärdsområden i Dalälven

8 Länsstyrelsen Dalarnas åtgärdsunderlag beskrivning av underlaget i VISS och ÅOS ett stöd i remiss- och vattenvårdsarbetet publiceras på Status MKN Påverkanskällor Förbättringsbehov Åtgärdsförslag ÅOS Beskrivning av miljöproblem och påverkan Konkreta åtgärdsförslag Koppling till ÅP-åtgärder Åtgärder för myndigheter och kommuner ÅP-åtgärdernas betydelse för att åtgärda påverkan Konsekvenser (övergripande) VISS ÅP

9 Länsstyrelsen Dalarnas åtgärdsunderlag Oreälvens Åtgärdsområde (ÅOS) Oreälven mellan Siljan och Oresjön (Lst W åtgärdsunderlag) Oresjön (VISS)

10

11 Länsstyrelsen Dalarna erbjuder kommunerna stöd i vattenvårds- och remissarbetet Ett utdrag ur VISS med statusklassningen av respektive kommunens vatten skickades till länets kommuner i mitten av januari Stöd i arbetet med remissen och/eller vattenvårdarbetet erbjuds - vi kommer och hälsar på för diskutera de viktigaste vattenfrågorna i din kommun Kontakta: ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se

12 Skillnader mellan klassningen 2009 och 2015 Ungefär 70 % av länets vatten klarar inte god status vad det 40 % som inte klarade kraven Vad har hänt? hårdare bedömning av vandringshinder nationella föreskrifter förändrad bedömning av försurade vatten metaller är med i bedömningen av ekologisk status fler mätningar av miljögifter

13 Kemisk status - grundvatten Endast en grundvattenförekomst klarar inte god kemisk status i Dalarnas län - Faluåsen Vi ska bevara det som är bra! Viktigt att skydda våra dricksvattentäkter!

14 Övergödning Färre vatten utpekade än förra bedömningen många små vatten har tagits bort Endast få vatten utpekade i norra delen av länet

15 Miljögifter

16 Miljögifter Prioriterade ämnen 1. Alaklor 2. Antracen 3. Atrasin 4. Bensen 5. Bromerade difenyletrar 6. Kadmium och dess föreningar 7. Kloroalkaner, C Klorfenvinfos 9. Klorpyrifos 10.1,2-dikloretan 11. Diklorometan 12. DEHP 13. Diuron 14. Endosulfan 15. Fluoranten 16. Hexaklorbensen 17. Hexaklorbutadien 18. Hexaklorcyklohexan 19. Isoproturon 20. Bly och dess föreningar 21. Kvicksilver och dess föreningar 22. Naftalen 23. Nickel och dess föreningar 24. Nonylfenol 25. Oktylfenol 26. Pentaklorbensen 27. Pentaklorfenol 28. Polyaromatiska kolväten Benso(a)pyren Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Indeno(1,2,3-cd)pyren 29. Simazin 30. Tributyltenn föreningar 31. Triklorbensener 32. Triklormetan kloroform 33. Trifluralin Övriga ämnen 1. DDT total, p,p- DDT 2. Aldrin 3. Dieldrin 4. Endrin 5. Isodrin 6. Koltetraklorid 7. Tetrakloretylen 8. Trikloretylen Klassas Dikofol 35. Perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) 36. Kinoxifen 37. Dioxiner och dioxinlika föreningar 38. Aklonifen 39. Bifenox 40. Cybutryn 41. Cypermetrin 42. Diklorvos 43. Hexabrom-cyklododekan (HBCDD) 44. Heptaklor och heptaklorepoxid 45. Terbutryn

17 Miljögiftsprovtagning Dalarna Hyttsjön & Sågdammen Gipsjön Flosjön Insjön

18 Påverkanstryck miljögifter Miljöfarliga verksamheter, s.k. A- och B-verksamheter Avloppsreningsverken har sina utsläpp till vatten. Tar emot processvatten från industrier och hushåll - 9 ARV är verksamma i området I området finns en stor andel metallbearbetnings- och ytbehandlingsverksamheter - många är kopplade till reningsverk. Vissa föroreningar släpps ut diffust via luften och/eller via dagvattnet. Även mindre verksamheter (C och U) påverkar.

19 Påverkanstryck miljögifter Förorenade områden, s.k. MIFO-objekt. Fokus har lagts på MIFO-riskklass 1 och 2 Siljanområdet (norra, östra och södra) har ett stort antal förorenade områden som kan läcka ut föroreningar Exempel på nedlagda verksamheter: ytbehandling metallgjuteri sågverk med doppning träimpregnering tjärtillverkning kommunala deponier industrideponier

20 Fysisk påverkan vandringshinder (konnektivitet) Vandringshinder förhindrar att fisk, bottendjur och andra organismer kan vandra fritt upp och nerför vattensystem under sin livscykel

21 Fysisk påverkan vandringshinder (konnektivitet) stor ökning av antalet vatten som är utpekade som åtgärdsobjekt - hårdare bedömning av påverkan enligt nationell föreskrift svårt att bedöma effekten på biologiskt liv av vandringshinder - Var går gränsen för god status?

22 Fysisk påverkan vandringshinder (konnektivitet)

23 Fysisk påverkan reglering (hydrologi) Nationella bedömningsunderlag - modellering Påverkan är underskattad eftersom data endast finns för stora kraftverk

24 Försurning 2009 bedömdes försurade vatten ha God status eftersom kalkningen gjorde att försurningssymptomen mildrades 2015 räknas effekten av kalkningen bort och de försurade vattnen får då sämre status

25 Kalkning På 1970-talet började man kalka i Sverige och Dalarna. Kalkningen är ett sätt att mildra den skadliga effekten av försurningen för det som lever i vattnet. Idag har nedfallet av försurande ämnen minskat med %. Nedfallet av svavel har minskat 70 % sedan år 1990.

26 Kalkningsverksamheten Kommunen huvudman Planerar och utför kalkningen Ansöker om statsbidrag hos Länsstyrelsen. Rapporterar till Länsstyrelsen Länsstyrelsen Bistår i planeringen. Granskar kalkningsplaner Fördelar statsbidraget Följer upp effekterna av kalkningen Rapporterar till nationella myndigheter Havs- och Vattenmyndigheten Fördelar statsbidraget till Länsstyrelserna Granskar kalkningsplanerna Organiserar nationella uppföljningar av effekterna av kalkningen Tar fram vägledningar för kommun och Länsstyrelser

27

28

29

30

31

32

33

34

35