RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN

Transkript

1 PM 1(5) Miljöskyddsenheten Björn Nilsson RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen Värmland har DGE Mark & Miljö AB genomfört en miljöteknisk undersökning av mark, grundvatten, ytvatten och sediment vid Gamla Slottsbrons träsliperi och sågverk i Grums kommun. Den utförda undersökningen har varit av översiktlig karaktär och motsvarar MIFO 1 fas 2. Undersökningen har genomförts med statliga bidragsmedel från Naturvårdsverket. Avsikten har varit att undersöka ifall det finns kvarvarande föroreningar från de tidigare industriverksamheterna inom området, med fokus på träsliperi- och sågverksamheten. Utvärdering av erhållna resultat, inklusive bedömning av föroreningssituation samt riskklassning, har gjorts av Länsstyrelsen. 2 Orientering Undersökningsområdet är beläget längs norra stranden av Slottsbrosundet (se karta i bilaga A). Undersökningarna har skett i två delområden: träsliperiområdet innefattande fastigheterna Gamla Slottsbron 1:8 och 1:9, samt Gruvön 2:5 (sistnämnda fastighet omfattar undersökt vattenområde i Slottsbrosundet) sågverksområdet innefattande fastigheterna Gamla Slottsbron 1:650 och 1:10. Träsliperiet var i drift under perioden I produktionen användes kvicksilverhaltiga preparat för impregnering av tillverkad slipmassa. Utsläpp från sliperiverksamheten har orsakat fiberbankar (i Slottsbrosundet), vilka vid en tidigare undersökning konstaterats innehålla mycket höga kvicksilverhalter 2. 1 MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Se Naturvårdsverket Rapport Vid undersökningen som gjordes år 1970 uppmättes upp till 50 mg/kg TS av kvicksilver i fibersediment från detta område. Se Allmänna Ingenjörsbyrån, 1970: PM betr. Bottenundersökning i Slottsbrosundet. X:\Miljo\bjoni\Upphandlingar\Gamla Slottsbron 2005\Resultat\Utvärdering\PM.doc Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-postadress Länsstyrelsen Värmland Våxnäsgatan (växel) miljo@s.lst.se KARLSTAD (direkt)

2 2 2(5) Sågverket var i drift från 1800-talet fram till Från slutet av 1930-talet har klorfenoler använts som träskyddsmedel vid doppning av virke. Inledningsvis skedde doppningen troligtvis för hand, efter ca 1950 skedde doppningen med truck. En doppningsplats fanns ca 50 meter väster om sågverkshuset. Efter nedläggandet av dessa verksamheter har annan industriverksamhet förekommit i området. På sågverksområdet mellanlagrades miljöfarligt avfall i mitten av 1970-talet och i träsliperiet har funnits en ytbehandlingsindustri på 1990-talet. Idag finns åkeri, småbåtshamn och båtuppläggningsplatser på det tidigare sågverksområdet. Den gamla träsliperibyggnaden används idag av Grums kommun som kontor, förråd med mera. Området nyttjas också som friluftsområde. 3 Undersökning och resultat Fältarbete inklusive provtagning har skett under september 2005 med en kompletterande provtagning i december samma år. Undersökningens omfattning samt erhållna analysresultat, borrprotokoll med mera redovisas i bilaga A. 4 Utvärdering Utvärdering av undersökningsresultaten har gjorts enligt MIFO. För bedömning av föroreningssituationen har även gjorts jämförelser med generella riktvärden för MKM 3. Riskklassningen ingår som en del i utvärderingen och är ett hjälpmedel för att kunna bedöma nutida och framtida miljörisker med ett enskilt förorenat område. Bedömningen ska medföra att området (objektet) placeras i någon av följande riskklasser: klass 1 (mycket stor risk), klass 2 (stor risk), klass 3 (måttlig risk), klass 4 (liten risk). Utvärderingen sammanfattas i nedanstående text, för mer info se bilaga B. Karta över provpunkter där föroreningshalter i marken överskridit MKM, finns i bilaga C. 3 MKM = Mindre Känslig Markanvändning (t ex när marken används som industriområde).

3 3 3(5) 4.1 Föroreningssituationen vid Träsliperiet (Gamla Slottsbrons träsliperi) Träsliperiområdet är framför allt förorenat med kvicksilver (i mark och i fibersediment) från den tidigare slipmassetillverkningen. Redovisning av föroreningssituationen i olika medier: Mark (jord): På träsliperiområdet påträffades mycket höga halter av kvicksilver och arsenik i marken. De högsta uppmätta halterna var 21 mg/kg TS för kvicksilver och 330 mg/kg TS för arsenik. Dessa halter överskrider MKM med faktor 3 respektive 8. De påträffade föroreningarna ligger på djupare nivåer (ca 1,5-2,5 m under markytan). I övrigt förekommer i marken höga eller förhöjda halter av dioxiner, pentaklorfenol, alifater C16-C35, cancerogena PAH, kadmium med flera metaller. Grundvatten: I grundvattnet påträffades föroreningar av mineralolja och klorfenoler. Sediment: I Slottsbrosundet utanför träsliperiet förekommer stora mängder fibersediment. I fibersedimentet uppmättes mycket höga kvicksilverhalter, som mest 34 mg/kg TS. Halten av metylkvicksilver i ytliga sedimentprov låg inom intervallet ng/g 4. Av den totala kvicksilverhalten i dessa prov utgjordes 0,2-0,8 % av metylkvicksilver. Detta tyder på att en metylering av kvicksilver sker i sedimentet. Sammantaget bedöms föroreningsnivån av kvicksilver i sedimentet som mycket stor. Ytvatten: I Slottsbrosundets ytvatten var metallhalterna låga. 4.2 Föroreningssituationen vid Sågverket (Gamla Slottsbrons sågverk) Sågverksområdet är framför allt förorenat med klorfenoler och dioxiner från den doppningsverksamhet som har skett vid sågen. Redovisning av föroreningssituationen i olika medier: Mark (jord): På sågverksområdet påträffades mycket höga halter av klorfenoler, dioxin och bly i marken. Den högsta uppmätta halten av pentaklorfenol var mg/kg TS, vilket är 2600 gånger högre än riktvärdet för MKM. Den påträffade föroreningen av klorfenoler var till stor del koncentrerad till djupare marklager. Även i ytligare marklager (0,5-1,0 m under markytan) fanns dock halter av pentaklorfenol som överskred MKM. 4 ng = nanogram. (1 nanogram = 0,001 mikrogram (µg) = 0, milligram (mg) = 0, gram (g))

4 4 4(5) Dioxinhalterna i två jordprover var 405 respektive 596 ng/kg TS (TEQ 5 ), vilket kan jämföras med MKM som ligger på 250 ng/kg TS. Dioxinföroreningen ligger delvis ytligt (inom nivån 0-0,5 m under markytan), men även i djupare marklager. Den högsta uppmätta blyhalten var 1900 mg/kg TS, vilket är drygt 6 gånger högre än MKM. I samma prov uppmättes en kopparhalt på 710 mg/kg TS, vilket också detta överskrider MKM. Den påträffade bly- och kopparföroreningen ligger inom nivån 0,3-0,7 m under markytan. Andra föroreningar som förekommer i höga eller förhöjda halter i marken är PAH, oljeföroreningar och zink. Av oljeföroreningar låg halten av Aromater C8-C10 över MKM i ett prov (riktvärde MKM för genomsläppliga jordarter). Grundvatten: I grundvattnet påträffades föroreningar av klorfenoler, dinoseb (bekämpningsmedel) och mineralolja. I ett av grundvattenproverna uppmättes en pentaklorfenolhalt på 200 µg/l, vilket måste betraktas som mycket högt. 4.3 Spridningsförutsättningar Allmänt finns stora förutsättningar för föroreningsspridning i mark och grundvatten. I ytvatten och sediment är spridningsförutsättningarna mer svårbedömda. Se bilaga B för mer information. 4.4 Riskklassning Både träsliperi- och sågverksområdet har placerats i riskklass 1, mycket stor risk. För träsliperiområdet motiveras detta framför allt av den höga föroreningsnivån av kvicksilver i sedimentet. Växter och djur i vattenmiljön riskeras att direkt eller indirekt exponeras för kvicksilver från sedimentet. Eventuella exponeringsrisker för människor är svårbedömda, men kan inte uteslutas. Riskerna att exponeras för övriga påträffade föroreningar är mer begränsade, förutsatt att markanvändningen inte ändras. För sågverksområdet motiveras riskklassen främst av de mycket allvarliga halterna av klorfenoler och dioxin som förekommer. Dioxinföroreningen ligger delvis ytligt i marken, vilket innebär en exponeringsrisk för människor som vistas i området. Avseende klorfenoler kan inte exponeringsrisker uteslutas, även om klorfenolföroreningen huvudsakligen påträffats i djupare marklager. 5 TEQ = TCCD-ekvivalenter, vilket är den totala TCDD-lika aktiviteten i ett prov. Detta ger en fiktiv halt som kan används vid riskuppskattningar.

5 5 5(5) Riskerna att exponeras för övriga påträffade föroreningar är mer begränsade, förutsatt att markanvändningen inte ändras. 4.5 Behov av vidare undersökningar Vid träsliperiområdet finns behov av ytterligare undersökningar i sediment, för att noggrannare kunna kartlägga och avgränsa fibersedimentets och kvicksilvrets utbredning. Vidare bör biologiska undersökningar göras, för att undersöka om eventuell spridning av kvicksilver sker till vattenlevande organismer. Eventuellt kan det också finnas ett behov av vidare undersökning i marken, för att avgränsa den påträffade kvicksilver- och arsenikföroreningen i höjd- och sidled. Vid sågverksområdet finns behov av ytterligare undersökningar, för att noggrannare kunna kartlägga och avgränsa förekomsten av dioxiner och klorfenoler vid den f d doppningsplatsen i området. För övriga påträffade föroreningar i de båda delområdena är behovet av ytterligare undersökningar inte lika stort. Detta med förutsättningen att markanvändningen inte ändras. 5 Övrigt Denna undersökning har varit av översiktlig karaktär med förhållandevis få provpunkter. Det finns därmed en risk för att det förutom de påträffade föroreningarna finns ytterligare föroreningar i området. Sammanfattningsvis konstaterar Länsstyrelsen att området är så förorenat att särskilda försiktighetsåtgärder kan komma att krävas i samband med gräv- och schaktarbeten. Inför markarbeten krävs därför en kontakt med tillsynsmyndigheten. För dessa områden är det Miljö- och byggnämnden i Grums kommun som är tillsynsmyndighet. Föroreningarna i sedimentet medför att restriktioner kan komma att krävas beträffande muddringsarbeten och liknande verksamhet i vattenområdet. Bilagor A. Undersökningsrapport inkl. bilagorna 1-6. B. MIFO-blanketter (blanketter C, D och E) för respektive delområde (objekt). C. Karta med provpunkter där föroreningshalter överskridit MKM