Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder

Transkript

1 Vi övervakar havet

2 2 Vi övervakar havet För att hålla koll på hur havet mår övervakar vi tillståndet i den svenska havsmiljön, från Skagerrak i väst till Bottenviken i norr. Vi är många som samarbetar i detta viktiga arbete. I den här broschyren får du en kort presentation av vem som gör vad inom havsmiljöövervakningen i Sverige. Vad är miljöövervakning? Miljöövervakning är återkommande och systematiskt upplagda undersökningar som visar miljöns tillstånd. Vad som ska övervakas styrs av uppsatta miljömål, krav ilagstiftning och EG-direktiv, samt av Sveriges åtaganden inom internationella konventioner. Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder

3 Vi övervakar havet 3 Det är många som samarbetar Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för miljöövervakning i Sverige. Centrala myndigheter som SMHI och Fiskeriverket övervakar havet inom sina respektive verksamhetsområden. De kustnära länsstyrelserna leder det regionala arbetet. Kommuner, företag och enskilda övervakar lokalt. Universitet, högskolor, konsulter och olika institut utför på uppdragsbasis en stor del av det praktiska arbetet med till exempel provtagning och analyser och bidrar med forskningsexpertis. Dessa brukar kallas för utförare. Både storskaliga och lokala effekter följs Omfattningen på undersökningarna och syftet med dem varierar. Vissa undersökningar följer storskaliga förändringar i havsmiljön som har orsakats av till exempel övergödning och klimatförändringar. Andra följer i stället lokala effekter av en verksamhet, exempelvis utsläpp från industrier eller jordbruk i ett mindre område. resultaten kommer till nytta på alla nivåer Resultaten ger oss kunskap om havets tillstånd och de utgör ett viktigt beslutsunderlag för att vi ska kunna ta hand om havsmiljön och välja rätt åtgärder. Resultaten används av kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter och många fler. De används också i internationella sammanhang, inom EU och internationella konventioner samt inom forskning, undervisning och för uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål.

4 4 Vi övervakar havet NatUrVÅrDSVerket ansvarar och samordnar Naturvårdsverket har övergripande ansvar för miljöövervakning i Sverige och driver ett brett nationellt övervakningsprogram för kust och hav. Programmet finansieras via ett särskilt statsanslag för miljöövervakning. I Naturvårdsverkets ansvar ingår att samordna den nationella övervakningen med den regionala som länsstyrelserna leder. Det innebär till exempel att övervakning genomförs på liknande sätt för att få jämförbara data, eller att man samarbetar vid insamling och provtagning och att resultat lagras och utvärderas gemensamt. Nationellt program för kust och hav Varje år görs ett stort antal fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar av det marina ekosystemet. Programmet är främst inriktat på att upptäcka förändringar av den biologiska mångfalden och effekter som beror på övergödning och miljögifter. Undersökningarna görs oftast i områden som så långt som möjligt är opåverkade av lokala utsläpp. Resultaten ger en övergripande bild av tillståndet i havsmiljön och kan även fungera som referens till undersökningar i lokalt mer påverkade områden. Programmet finansieras och planeras av Naturvårdsverket men det praktiska arbetet med provtagning, analyser och lagring av data utförs av andra på uppdrag av verket, främst experter vid universitet, högskolor, fackmyndigheter och konsulter. Utförare med uppdrag inom den nationella övervakningen! Marine monitoring ab!! Göteborgs universitet ivl Svenska Miljöinstitutet ab Stockholms universitet! Fiskeriverket högskolan i kalmar SGU Umeå universitet SMhi Naturhistoriska riksmuseet (Symbolerna förklaras på motstående sida)

5 Vi övervakar havet 5 Detta övervakas i PrOGraMMet kust OCh hav havsörn havsörnarna utmed kusten övervakas genom inventeringar av antalet lyckade häckningar och antalet ungar i varje bo. havsörnens tillstånd är en viktig indikator på miljögifter i havet. öppet vatten Biologiska, kemiska och fysikaliska mätningar på olika djup ute i öppet hav: siktdjup, temperatur, ph, syrehalt, näringsämnen, plankton, bakterier etc. Säl Årliga inventeringar av antalet gråsälar, vikare och knubbsälar. i programmet ingår även dokumentation av hälsotillståndet hos inlämnade döda sälar. Sälarnas tillstånd kan spegla förekomsten av miljögifter i havet. Växter och alger Djuputbredning och täckningsgrad hos makrovegetation (till exempel tång och sjögräs) dokumenteras av dykare. Fisk Med hjälp av provfisken övervakas sammansättning och antal av olika arter fisk i fisksamhällen som lever stationärt i våra kustområden. Metaller och organiska miljögifter Förekomsten av ett stort antal metaller och organiska miljögifter undersöks i kust- och utsjöfisk, blåmussla och sillgrissleägg samt i bottensediment från utsjöområden.! effekter av miljögifter Undersökningar av hälsotillstånd hos abborre och tånglake samt fortplantningsstörningar hos snäckor och vitmärlor (små sedimentlevande kräftdjur). Djur på bottnen Provtagningar av djursamhällen i mjuka sedimentbottnar, exempelvis antalet individer av olika arter.

6 6 Vi övervakar havet andra CeNtraLa MYNDiGheter SOM ansvarar För MiLJööVerVakNiNG FiSkeriVerket övervakar fiskbestånden Fiskeriverket övervakar de kommersiella fiskbestånden i svenska havsområden. Genom fångstdata från yrkesfisket och egna provfisken följer man hur bestånden utvecklas. Fiskeriverket gör även undersökningar av storleken och artrikedomen hos fiskbestånden i kustområden på uppdrag av till exempel Naturvårdsverket, länsstyrelser och vattenvårdsförbund. kustbevakningen övervakar olje- och kemikalieutsläpp Kustbevakningen övervakar olagliga utsläpp av olja och kemikalier till sjöss. Arbetet utförs med flygspaning men kompletteras med övervakning från fartyg och data från satellitbilder. Kustbevakningen rapporterar även algblomningar till Länsstyrelsen i Stockholms län. På uppdrag av Naturhistoriska riksmuseet inventerar Kustbevakningen sälar på svåråtkomliga plaster och skickar in döda sälar till museet. LiVSMeDeLSVerket övervakar miljögifter i fisk och skaldjur Livsmedelsverket undersöker förekomst av skadliga kemikalier i livsmedel. Regelbundna analyser görs av till exempel dioxiner, PCB, bekämpningsmedel och kvicksilver i både skaldjur och vildfångad och odlad matfisk. I de havsområden längs västkusten där det förkommer kommersiellt fiske eller odling av blåmusslor kontrollerar Livsmedelsverket varje vecka att halterna av alggifter och bakterier i musslor är acceptabla. Är halterna för höga stängs fiske och skörd.

7 Vi övervakar havet 7 SGU övervakar bottensedimenten SGU:s fartyg Ocean Surveyor Sveriges geologiska undersökning, SGU, ansvarar för att undersöka Sveriges geologi. SGU genomför en systematisk kartläggning av havsbottens kemi samt utför övervakning av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i sediment på uppdrag av Naturvårdsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, länsstyrelser, vattenvårdsförbund med flera. Sedimentprover hämtas upp med en provtagare som skickas ner från fartyg. Proverna analyseras på sitt innehåll av exempelvis kadmium, kvicksilver, PCB, bekämpningsmedel och radioaktivt cesium för att ge bild av miljöfarliga ämnens förekomst och utbredning. SMhi övervakar vattenmiljön Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, utför en stor del av Sveriges övervakning i utsjön, men även en del i kustområden. Undersökningar görs både i egen regi och på uppdrag av till exempel Naturvårdsverket, länsstyrelser och vattenvårdsförbund. Från fartyg tas vattenprover på olika djup för analys av salthalt, syrgas, ph, näringsämnen, växt- och djurplankton, alkalinitet, klorofyll, primärproduktion etc. Satellitdata används för att övervaka algsituationen, isförhållandena samt ytvattentemperaturen. Speciella mätplattformar övervakar vattenståndet och fasta bojar mäter temperatur, salthalt, vågor med mera. Detta ger viktigt underlag för oceanografiska modeller och SMHI:s prognoser. StrÅLSÄkerhetSMYNDiGheteN övervakar radioaktivitet Strålsäkerhetsmyndigheten har ett nationellt miljöövervakningsprogram för radioaktiva ämnen. Mätningar görs återkommande vid fasta stationer. I havsmiljön övervakas förekomsten av radioaktiva ämnen i ytnära havsvatten, i det öppna havets bottensediment och i fisk. Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar även för att utforma de övervakningsprogram för radioaktivitet i sediment och biologiskt material som bedrivs runt kärntekniska anläggningar, så kallad omgivningskontroll. Bojsystem som mäter temperatur, salthalt, klorofyll etc.

8 8 Vi övervakar havet MiLJöN övervakas OCkSÅ regionalt OCh LOkaLt LÄNSStYreLSerNa övervakar och samordnar regionalt En del av det statliga anslaget för miljöövervakning fördelas av Naturvårdsverket till länsstyrelserna, som leder miljöövervakningen på regional nivå och ansvarar för att det finns ett långsiktigt övervakningsprogram i länet. De regionala programmen utformas för att övervaka olika delar av havets ekosystem, på liknande sätt som Naturvårdsverkets nationella program, genom en kombination av fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar. Länsstyrelserna tar också hänsyn till annan övervakning i länet och samordnar de olika insatserna när programmen utformas. Den samlade övervakningen i ett län omfattar exempelvis: Länsstyrelsens regionala övervakning finansierad via det statliga miljöövervakningsanslaget undersökningar som ingår i Naturvårdsverkets nationella program för kust och hav annan övervakning som finansieras via Naturvårdsverket, till exempel uppföljning av art- och habitatdirektivet (så kallade Natura 2000-områden). miljöövervakning som samfinansieras med andra myndigheter, EU och ideella organisationer kommunal miljöövervakning vattenvårdsförbundens recipientkontrollprogram kommunerna övervakar lokalt Även kommunerna bedriver miljöövervakning i havet. Det kan handla om undersökningar utanför de kommunala reningsverken i samarbete med vattenvårdsförbunden, eller om egna undersökningar för att följa upp kommunala miljömål. Kommunerna har dessutom ansvar för att samla in information om vattenkvalitet på svenska badplatser och rapportera till Smittskyddsinstitutet, som lagrar resultaten på uppdrag av Naturvårdsverket.

9 Vi övervakar havet 9 VatteNVÅrDSFörBUNDeN övervakar sina utsläpp Alla som bedriver någon form av verksamhet som riskerar att påverka miljön, d.v.s. industrier, företag, markägare med flera, är enligt miljöbalken skyldiga att kontrollera sin påverkan genom övervakning. Det kan till exempel handla om att undersöka vilken effekt företagets avloppsvatten har på ett visst kustområde. Den här typen av övervakning i påverkade områden kallas recipientkontroll. Recipientkontrollen är ofta omfattande och utgör i många län en betydande del av den regionala övervakning som länsstyrelserna samordnar. Av praktiska och ekonomiska skäl är det vanligt att de som påverkar samma vattenområde bildar förbund (dessa kallas till exempel vattenvårdsförbund eller kustvattenförbund) och samordnar sin övervakning. Vad som övervakas varierar, men några exempel är förekomst av miljögifter, tång och andra alger, fisk, växtplankton eller halter av näringsämnen i vattnet. enskilda bidrar med information Privatpersoner kan bidra med information om havsmiljöns tillstånd på olika sätt. Till exempel kan man rapportera om man sett tumlare och valar, levande eller döda, till Naturhistoriska riksmuseet. Det ger information om djurens utbredning och beteende i våra hav. Riksmuseet tar även emot döda sälar, uttrar och tumlare. Undersökningar görs av djurens hälsotillstånd, delvis som en del av Naturvårdsverkets nationella program, och prover sparas i museets provbank för studier av miljögifter. Obduktion av död säl i Yngsjö utanför Kristianstad. Marinbiolog Kristin Johansson från Ängelholm och länsveterinär Lennart Sjöland undersöker den döda sälen för att kontrollera om djuret eventuellt bär på dödligt virus.

10 10 Vi övervakar havet resultaten får användas fritt På uppdrag av Naturvårdsverket lagras resultat från den nationella miljöövervakningen hos speciella datavärdar. Data är tillgängliga för alla att använda och kan som regel beställas eller laddas hem via Internet utan kostnad. Datavärdarna tar också emot data från regional miljöövervakning, och kommunerna lämnar resultat från badvattenprovtagningarna. Förhoppningen är att systemet ska öka användningen av resultaten eftersom det blir lättare att göra gemensamma analyser när samma typ av data samlas på ett ställe. DataVÄrDar lagrar och tillhandahåller resultat IVL Svenska Miljöinstitutet AB Lagrar data om metaller och organiska miljögifter i biologiskt material samt om effekter av miljögifter. SMHI Lagrar data om fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i havet. Fiskeriverket Lagrar data om kustfisk och effekter av miljögifter på fisk. SGU Lagrar data om kemin i sediment inklusive metaller och organiska miljögifter. Smittskyddsinstitutet Lagrar data om badvattenkvalitet. andra marina undersökningar Utöver övervakningen av miljötillståndet bedrivs många andra marina undersökningar. Påverkan på miljön övervakas genom att mäta, beräkna och modellera utsläpp och nedfall av föroreningar. Forskningen tar sig an nya frågeställningar, hjälper till att upptäcka nya miljöhot och att förbättra mät- och analysmetoderna. Omfattande inventeringar, till exempel av marina naturtyper samt geologiska och hydrologiska förhållanden, görs för att beskriva landskapet under ytan. Havet påverkas också av vad som sker på land och undersökningar där har också betydelse. Alla dessa undersökningar är viktiga pusselbitar, och tillsammans ger de oss ett kunskapsunderlag för att förvalta vår havsmiljö på ett bra sätt.

11 Vi övervakar havet 11 Läs mer! Naturvårdsverkets webbplats På Naturvårdsverkets webbplats, finns mycket information om miljöövervakning och länkar som tar dig vidare. Klicka på Tillståndet i miljön och sedan på Miljöövervakning. Havet om miljötillståndet i svenska havsområden Detta är en årlig rapport som samlar de senaste resultaten från den nationella miljöövervakningen i svenska havsområden. Därutöver presenteras resultat från regional miljöövervakning, forskning och andra undersökningar av betydelse för att öka kunskapen om miljötillståndet i våra hav. Så mår havet Hur mår havet egentligen? Så mår havet beskriver med ett enkelt språk de viktigaste miljöproblemen i havet, vad samhället gör för att det ska bli bättre och vad du själv kan göra för att hjälpa till. Det mesta av materialet i broschyren hämtas ur miljöövervakningens årsrapport Havet (se ovan). Skrifterna kan beställas eller laddas ner genom Naturvårdsverkets webbokhandel. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten Resurs och miljööversikt Fiskeriverkets årsrapport om fiskbestånd och miljö i hav och insjöar. I den kan man läsa om hur det står till med bestånden av de viktigaste arterna inom svenskt fiske. Bedömningen baseras på forskningssamarbetet inom det internationella havsforskningsrådet (ICES) och Fiskeriverkets undersökningar. Skriften kan laddas ner eller beställas via Fiskeriverkets webbsida, under Publikationer och trycksaker. Miljögifter i biologiskt material Naturhistoriska riksmuseets årsrapport (på engelska) om resultaten från den nationella övervakningen av metaller och miljögifter i biologiskt material. Gå in på och skriv Resultat från övervakningsprogrammen i sökrutan på första sidan. Rapporten heter Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota.

12 För att följa hur havet mår övervakar vi tillståndet i den svenska havsmiljön, från Skagerrak i väst till Bottenviken i norr. Det är många som samarbetar i detta viktiga arbete. Naturvårdsverket har ansvar för havsmiljöövervakningen på nationell nivå. Centrala myndigheter som SMHI, Fiskeriverket, Kustbevakningen övervakar havet inom sina respektive verksamhetsområden. De kustnära länsstyrelserna leder det regionala arbetet. Kommuner, företag och enskilda övervakar havsmiljön lokalt. Universitet, högskolor och olika institut provtar, analyserar och tillför forskningsexpertis. I den här broschyren får du en kort presentation av vem som gör vad inom havsmiljöövervakningen i Sverige. Produktion: Naturvårdsverket Text: Elin Håkansson, Naturvårdsverket; Susanne Liljenström, Ekografen Grafisk formgivning & illustration: forsbergvonessen Foto: framsida, stor bild: Roine Magnusson/Johnér, liten bild överst: Peter Dahl/Johnér, liten bild mitten: Steven Zeff/Azote, liten bild underst: Hans Kautsky/ Azote; sid 2: Joakim Hansen/Azote; sid 3: Martin Almqvist /Johnér; sid 5: Roine Magnusson/Johnér; sid 6, övre bild: Gustaf Almqvist/Azote, nedre bild: Robert Kautsky/Azote; sid 7, övre bild: SGU, undre bild: SMHI; sid 8: Johan Willner/Johnér; sid 9, övre bild: Sven Halling/Johnér, undre bild vänster: Kentaroo Tryman/Johnér, undre bild höger: Willy Alm/Scanpix Upplaga: ex Tryck: NRS Tryckeri 2009 ISBN Denna broschyr finns även tillgänglig på engelska. naturvardsverket.se Naturvårdsverket Stockholm. Tel: , e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: BESTÄLLNINGAR CM-Gruppen, Box , Bromma. Ordertel: , e-post: natur@cm.se Internet: