Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Transkript

1 Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Tillgång på miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten tillhandahåller inom ansvarsområdet nationell miljöövervakning sökbar öppen miljödata i två databaser, Miljödatabasen och Cesiumdatabasen. Tyvärr är datan inte uppdaterad sedan slutet av Data kan exporteras i form av csv- fil, där behovet av tvättning kan förekomma i de flesta fall, t.ex. innan användning i verktyg som Tableau Public. Skillnaden mellan databaserna är att i Miljödatabasen finns data som tagits fram inom Strålsäkerhetsmyndighetens egna miljöövervakningsprogram och i Cesiumdatabasen finns resultat från alla cesiummätningar i olika typer av provslag som gjorts tillgängliga för myndigheten. I Miljödatabasen finns data från mätprogram från följande områden representerad: Dricksvatten Data från mätningar av ett fåtal radioaktiva ämnen från ett urval av Sveriges vattenverk. Mätningarna görs i första hand för att säkerställa fortsatt låga halter av konstgjorda radionuklider. Data finns för tidsperioden Figur 1. Sökfält mätprogram Dricksvatten.

2 Havsvatten En stor del av de landbaserade utsläppen av radioaktiva ämnen har havet som slutdestination, vilket t.ex. innebär risker med globala transporter av utsläppen. Mätningarna utförs i ett urval av havsbassänger och stationer längs Sveriges kust från Skagerrak till Bottenviken. De ingår också i den internationella rapportering av radioaktiva ämnen i miljön som görs till EU och inom Helcom- och Osparkonventionerna. Data finns för tidsperioden Figur 2. Sökfält för mätprogram Havsvatten. Mjölk Efter perioden av kärnvapenprover under 50- och 60- talen var halten av radioaktiva ämnen i mjölk relativt höga, för att sedan minska fram till olyckan i Tjernobyl Efter detta mättes halten av radioaktiva ämnen i mjölk varje vecka. Idag görs enbart mätningar på fem mejerier fem gånger om året. Data finns för tidsperioden

3 Figur 3. Sökfält för mätprogram Mjölk Sediment Många ämnen som släpps ut i miljön hamnar till slut i marina sediment. Koncentrationerna i sediment från öppet hav ger en översiktlig bild av hur belastningen varierar mellan havsområdena. Eftersom nytt material hela tiden faller ned på havsbotten ovanpå de gamla sedimenten fungerar koncentrationerna i sedimentens olika skikt även som ett arkiv över hur halterna i miljön har varierat över tiden. Här redovisas resultat från den första provtagningen Proverna från den andra omgången (2008) håller ännu på att mätas. Figur 4. Sökfält för mätprogram Sediment Älgkött I två provområden, Gävle och Heby, har mätningar på älg fortsatt oavbrutet sedan olyckan i Tjernobyl 1986, vilket ger en bild av den generella långsiktiga utvecklingen av radionukliden cesium- 137 i älgkött. Skillnad mellan halter av

4 radioaktiva ämnen i kött från jordbruk och vilt kött visar på persistensen av radioaktiva ämnen i naturliga ekosystem. Data finns för tidsperioden Figur 5. Sökfält för mätprogram Älgkött Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver Cesiumdatabasen på detta sätt: Strålsäkerhetsmyndighetens cesiumdatabas innehåller ungefär individuella mätvärden. De flesta gäller vilt, insjöfisk, svamp och bär från de län som drabbades hårdast av Tjernobylolyckan. I databasen är det möjligt att söka halten av cesium- 137 i olika prover i form av medelvärden för olika områden och tidsperioder främst mellan åren 1986 och Cesiuminnehållet anges som becquerel per kg, Bq/kg, färskvikt. Resultaten från en sökning i databasen kan redovisas som medelvärden för: provgrupper som fisk provtyper som abborre ett helt län eller för enskilda kommuner ett enskilt år eller en längre tidsperiod Variationen mellan olika prov även inom ett litet område kan vara stor, så cesiuminnehållet i ett enskilt prov kan vara missvisande. Medelvärdet redovisas normalt därför endast om minst fem prover ingår i urvalet. Proverna som är analyserats har ett varierat ursprung. Det ingår prover som både har provtagits och analyserats inom ramen för myndighetens miljöövervakningsprogram. Dessutom ingår resultat som rapporterats till myndigheten inom ramen för forskningsprojekt finansierade av myndigheten och resultat från provtagning som har skett på andras initiativ, som kommunala övervakningsinsatser eller organiserad provtagning inom jaktvårdsdistrikt. Vissa kommuner har även analyserat prover som samlats in av privatpersoner som en service till allmänheten. Alla enskilda resultat har kvalitetssäkrats innan de lagts in i databasen, men urvalet vid provtagningen har inte alltid varit slumpmässigt. Allteftersom åren går efter Tjernobylolyckan så kan det befaras att andelen prover från områden med låg deposition minskar.

5 Databasen har mätvärden för radionukliden cesium- 137 för de län som fick störst nedfall efter Tjernobylolyckan. Mätpunkterna är många i åren kort efter olyckan för att successivt minska. De senaste inrapporterade data är tyvärr från så länge sedan som 2003, vilket innebär att data finns tillgängligt från Figur 6. Sökfält för Cesiumdatabasen.

6 Användning av data Som nämnts tidigare är möjligheterna för export av data via csv- fil tillgängliga för både Miljö- och Cesiumdatabasen. Behovet av redigering och tvättning är som vanligt relativt stort, mycket beroende på vilket verktyg som är slutdestination för datan. Kopplat till detta tip- sheet finns två test- dataset för att visa på möjligheterna med miljödata från strålsäkerhetsmyndigheten. Ett dataset innehåller halter radioaktiva ämnen i utvalda matsvampar (från Cesiumdatabasen) och ett dataset är från mätprogrammet Dricksvatten i Miljödatabasen.