6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

Transkript

1 6 Säker strålmiljö Miljökvalitetsmålet Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljökvalitetsmålet är beslutat av riksdagen Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv bl.a. följande enligt regeringen (Prop 2004/05:150): Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt. Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte 1 millisievert (msv) per person under ett år. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar förebyggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen förhindras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa. Effekterna av UV-strålning begränsas så långt möjligt. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras. Till miljökvalitetsmålet hör följande delmål: Låga utsläpp av radioaktiva ämnen Färre fall av hudcancer orsakad av solen Minskade risker med elektromagnetiska fält Viktiga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Människan har alltid utsatts för strålning, till exempel UV-strålning, radon i inomhusluften och naturligt förekommande radioaktiva ämnen i marken. I dagens samhälle exponeras vi också för strålning från olika verksamheter och produkter, exempelvis kärnkraft, solarier, mobiltelefoni, radiosändare och elledningar. Sammantaget finns det många olika typer av strålkällor i den svenska miljön. Sedan 2001 har Statens Strålskyddsinstitut (SSI) arbetat med att bygga upp ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning. Data från miljöövervakningen används bland annat för att följa utvecklingen av strålmiljön och för att ge underlag för uppföljningen av Säker strålmiljö. Det är tveksamt om miljökvalitetsmålet kan uppnås och det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön menar SSI. Miljöövervakningsinsatser, forskning om strålningens hälsoeffekter och tillsyn är fortsatt viktigt. Arbetet med att minska exponeringen för UV-strålning behöver intensifieras i syfte att förändra människors beteende och attityder till solande. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

2 År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. Delmålet har samma lydelse som motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen Syftet med målet är att skydda människor, djur och växter från joniserande strålning. Målet gäller alla typer av strålkällor alltifrån kärnkraftverk ner till brandvarnare. Målet omfattar även att förebygga olycksrisker och begränsa effekter av olyckor. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala beredskapsplaneringen som bland annat omfattar att informera och besluta om åtgärder för att skydda allmänheten vid olyckor där t.ex. radioaktiva ämnen är inblandade. Exempel på fler strålkällor är: biobränslen som innehåller cesium 137 efter t.ex. Tjernobylolyckan, filtermassor från vattenreningsverk som hanterar grundvatten med radioaktiva ämnen eller slam från reningsverk som kan innehålla rester från sjukhus, industrier och deponier. Västerhavet kan påverkas av kärntekniska anläggningar utanför landet. Under 1990-talet påvisade Bohuskustens vattenvårdsförbund radioaktiva ämnen i blåstång och sediment. Det finns även strålkällor inom industri, forskning och sjukhus som måste uppmärksammas särskilt när det uppstår bränder. Statens strålskyddsinstitut (SSI), som är ansvarig för miljömålet nationellt, har byggt upp ett miljöövervakningsprogram och har en mer heltäckande bild av strålmiljön än tidigare. SSI menar att den nationella strålskyddsberedskapen behöver fortsätta att utvecklas inom vissa sårbara områden. Det behövs också ytterligare åtgärder innan det finns lösningar för omhändertagandet av allt radioaktivt avfall. Sedan 2001 arbetar SSI (Statens Strålskyddsinstitut) med miljöövervakningsprogram i syfte att kartlägga strålmiljön i Sverige. SSI bedömer att arbetet för närvarande går i rätt riktning men för att nå målet krävs att baskunskapen inom strålskydd upprätthålls, att utredningar kan identifiera åtgärdsbehov och att effekterna av utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön följs upp. Nya föreskrifter om askhanteringen gäller sedan januari Detta för att hindra att allmänheten utsätts för mer än 0,01 msv /år från återföring av cesiumkontaminerad aska till skogen. Ta hand om och destruera uttjänta anordningar som innehåller radioaktivt ämne (t.ex. brandvarnare) på ett miljöriktigt sätt och beakta eventuell förekomst av strålningskällor i planer för räddningsinsatser. Kommunerna, näringsliv. 2 Länsstyrelsen i Västra Götalands län

3 Delmål Färre fall av hudcancer orsakade ultraviolett strålning År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning inte vara fler än år Delmålet har samma lydelse som motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen. Den ultravioletta (UV)- strålningen beräknas ha ökat med 10 procent över stora delar av Sverige, jämfört med Det kan till största del förklaras av minskad molnighet. På senare år har det uppmätts kraftiga tillfälliga minskningar av ozonskiktets tjocklek över Sverige under vårmånaderna. På grund av den låga solhöjden på våren har detta dock inte nämnvärt ökat den totala UV-strålningen. Antalet hudcancerfall har ökat under andra hälften av 1900-talet och ökar snabbast av alla cancerformer i Sverige. Ökad exponering för UV-strålning från solen och på senare tid även från solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Både den totala dosen UV-ljus och antalet allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. I Västra Götaland är antalet fall av cancerformen malignt melanom högst i landet. Trots de insatser som genomförts går det inte att utläsa något trendbrott i hudcancerstatistiken. Det beror sannolikt på den långa latenstiden för hudcancer, som gör att effekterna av gjorda insatser visar sig först på lång sikt. Svårigheterna ligger främst i att det tar tid att förändra attityder och beteenden. Delmålet bedöms som mycket svårt att nå. SSI arbetar med att engagera andra myndigheter och organisationer som kan bidra till att förebygga hudcancer. Det finns en långsiktig planering av informationsoch utrednings- och forskningsinsatser för arbetet med UV-strålning och hudcancer. Barn är en prioriterad målgrupp när det gäller att förebygga hudcancer. Exempelvis utbildar SSI grundskolelärare och har även givit ut en barnbok om hur man bör skydda sig, som spridits till förskolor och sexårsverksamhet. SSI avråder tillsammans med övriga nordiska strålskyddsmyndigheter från solariesolande i kosmetiskt syfte. Aktörer inom folkhälsoområdet bör informera om riskerna med solbad och hur allmänheten kan skydda sig mot UV-strålning, bland annat genom att vidarebefordra material från SSI. Sprid SMHI:s information om UV-index. Västra Götalandsregionen, kommuner, massmedia. Starta ett långsiktigt informationsarbete för utsatta yrkesgrupper. Västra Götalandsregionen. Utför tillsyn av solarieutrustning efter övertagande av tillsynsansvar från SSI. Kommunerna. Utbilda kommuner som tagit över tillsyn av solarieanläggningar. SSI, Västra Götalandsregionen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

4 Sprid information till solarietillverkare, branschorganisation samt till användare om att stor försiktighet bör iakttas vid solariesolade. Länsstyrelsen, kommunerna, Västra Götalandsregionen. Ta initiativ till en långsiktig planering av informations-, utrednings- och forskningsinsatser för arbetet med UV-strålning och hudcancer på regional nivå. Västra Götalandsregionen, Universitet och högskolor, Länsstyrelsen. Arbeta för att alla lekplatser och uteplatser på förskolor och lågstadieskolor har tillgång till solskydd. Kommunerna. Riktade informationskampanjer om UV- och solskydd till nyblivna föräldrar. Västra Götalandsregionen, kommunerna. Delmål Minskade risker med elektromagnetiska fält Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Delmålet har samma lydelse som motsvarande nationella delmål beslutat av riksdagen. Syftet med målet är att genom ytterligare forskningsinsatser klargöra riskerna med elektromagnetiska fält som anses otillräckligt utrett. Elektromagnetiska fält uppkommer i anknytning till verksamheter och processer som använder sig av elektrisk ström. Allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. För lågfrekventa fält, främst kraftledningar, och mobiltelefonanvändning bedömer SSI att det finns en viss osäkerhet i riskbedömningen som motiverar att försiktighet iakttas. Mot bakgrund av hur delmålet är formulerat bedömer SSI att det är uppnått. SSI kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetiska fält, framför allt genom sitt vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält och hälsorisker, vilket årligen rapporterar om kunskapsläget. SSI vidtar också nödvändiga åtgärder om nya riskområden identifieras. Den snabba utvecklingen av mobiltelefoni och annan trådlös teknik, väcker oro hos en del av allmänheten. SSI har genomfört ett Transparensforum om mobiltelefoni för att skapa dialog mellan olika aktörer, som t ex myndigheter, intressegrupper och industrin. SSI ordnar också kurser om mobiltelefoni och kraftledningar för kommunala handläggare, eftersom kommunerna är en viktig länk för att öka kunskaperna hos allmänheten. Tillämpa de riktlinjer som kommer till uttryck i rapporten Magnetfält och eventuella hälsorisker utarbetad av SSI m.fl. centrala verk i översikts- och detaljplaner. Kommunerna. Utforma eller förlägg nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfälten begränsas. Kommunerna. 4 Länsstyrelsen i Västra Götalands län

5 Placera inte nya bostäder, skolor, daghem och liknande nära befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Kommunerna. Länsstyrelsen i Västra Götalands län