Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21

Transkript

1 Underlagsrapport Säker strålmiljö Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten

2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Sindre Magnusson Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral december

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 BAKGRUND... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Delmål... 7 Klarar vi målen inom en generation?... 7 Förändringar Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen?... 7 Tillfrisknande... 7 Särskilt ansvar för kommunerna... 7 KOMMUNALA MILJÖMÅL... 8 Översiktsplanen... 8 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 8 Nuläge & Trend... 8 Joniserande strålning... 8 Cesium i slammet en konsekvens av Tjernobyl... 8 Barsebäcks kärnkraftverk risken för en allvarlig olycka... 8 Lågaktivt radioaktivt avfall... 9 Radioaktivt material på universitetet... 9 Markradon... 9 Radon i bostäder... 9 Radon i brunnsvatten... 9 Ultraviolett strålning... 9 Elektromagnetisk strålning Prognos Aktuella åtgärder Radonmätning Beredskap för kärnkraftsolycka Uppmärksamhet på elektromagnetiska fält kring kraftledningar Uppföljning av lokala mål YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor

4 4

5 Sammanfattande bedömning De miljöaspekter som bedömts vara av särskilt intresse inom miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är: Den kraftigt ökade förekomsten av hudcancer till följd av ohälsosam exponering för solens ultravioletta strålning. Fastigheter med radonvärden över rekommenderade gränsvärden. Eventuell förekomst av inomhusmiljöer med elektromagnetisk strålning som överskrider rekommenderade gränsvärden. Det tydligaste strålningsrelaterade hälsoproblemet för befolkningen i Lunds kommun är olika former av hudcancer. Ökningen av hudcancer anses ha ett tydligt samband med de senaste decenniernas solvanor. Effekten späs på av det alltmer uttunnade ozonskiktet. Såväl solvanor som utsläppen av ozonnedbrytande kemikalier kan åtgärdas på lokal nivå. Läs mer i underlagsrapporten om Skyddande ozonskikt. Lunds kommun är relativt väl förskonat från markradon som tränger upp i byggnader eftersom de naturliga förekomsterna av radon är måttliga. Av 4000 undersökta fastigheter låg endast över gränsvärdet. Hälften av dessa har åtgärdats. Fortsatt inventering leder med stor sannolikhet till att ytterligare radonhus identifieras. Det är framförallt inom sjukvården som människor utsätts för joniserande strålning från mänskliga källor. Även i forskningssammanhang och vid arbete i Barsebäcksverket utsätts lundabor för joniserande strålning. Det finns ingen anledning att tro att lundaborna generellt skulle vara särskilt utsatta. Nedfallet från Tjernobylolyckan var relativt lågt i södra Sverige även om strålning fortfarande går att mäta i slam från Källby reningsverk. Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka är mycket liten men inte obefintlig. Den återstående reaktorn i Barsebäck ska enligt riksdagsbeslut stängas inom de närmaste åren. Risken för en allvarlig olycka i Lunds närhet elimineras då helt. Kunskapen om förekomst och risker med elektromagnetiska fält är bristfällig. Särskilt utsatta inomhusmiljöer bör inventeras i avvaktan på att forskningsresultaten blir mer tydliga. Inomhusmiljöer med värden över rekommenderade gränsvärden bör åtgärdas. Bakgrund Det finns flera sorters strålning och varierande kunskap om hur dessa påverkar hälsa och miljö. Den strålning som oftast diskuteras är joniserande strålning (i dagligt tal radioaktiv strålning). Även ultraviolett ljus och elektromagnetiska fält är strålning som kan, eller misstänks kunna, påverka hälsa och miljö. Att utsättas för joniserande strålning är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom det ökar risken för cancer och ärftliga skador. Människan har alltid utsatts för naturlig strålning. Denna s.k. bakgrundsstrålning orsakas av radioaktiva ämnen i marken och av kosmisk strålning från rymden. Bakgrundsstrålningen motsvarar i genomsnitt ca 1 msv per person och år. Allmänheten får även strålning från radon i byggnader på i genomsnitt ca 2 msv per person och år. Till detta kommer strålning från radioaktiva ämnen eller andra strålkällor som människan producerat som i genomsnitt bidrar med ca 1 msv per år. Den dominerande andelen av detta utgörs av medicinska undersökningar eller behandlingar. 5

6 Sedan radioaktiviteten och röntgenstrålningen upptäcktes i slutet av 1800-talet har människan producerat och spridit artificiella radioaktiva ämnen till omgivningen. Störst spridning av sådana ämnen har åstadkommits genom kärnvapenproven i atmosfären under och 1960-talen och genom Tjernobylolyckan år Denna gav de första åren efter olyckan ett tillfälligt dosbidrag på 0,1 msv i genomsnitt per år i Sverige. En stråldos på 1 msv/år motsvarar 450 dödsfall i cancer per år (Naturmiljön i siffror, 2000). Tjernobylolyckan resulterade i att en del livsmedel kontaminerades med radioaktivitet över gränsvärdet på Bq/kg. Ännu förekommer överskridna gränsvärden i insjöfisk, svamp och vilt från områden som drabbades särskilt hårt av det radioaktiva nedfallet. Enligt SSI:s föreskrifter ska strålningen som orsakas av mänsklig verksamhet av alla de slag vara lägre än 1 msv per person och år. Detta gränsvärde gäller dock inte patienter som genomgår medicinsk undersökning eller behandling. Varje enskild verksamhet får bara bidra till att fylla en bråkdel av gränsvärdet. För kärnkraftverken uppgår denna bråkdel till högst 0,1 msv. Strålskyddet har traditionellt fokuserats på skydd av människors hälsa. I dag finns en ambition, både nationellt och internationellt, att utvidga strålskyddet till att omfatta även miljön och ekosystemet. Under senare tid har ökad uppmärksamhet riktats mot riskerna med icke-joniserande strålning som t.ex. UV-strålning och elektromagnetiska fält. UV-strålning innebär framför allt risk för hudcancer. Riskerna med elektromagnetiska fält är otillräckligt utredda. Även om det i dag inte finns vetenskapligt stöd för att hälsoeffekter skulle uppkomma vid exponeringsnivåer under rekommenderade gränsvärden finns det anledning att ta denna fråga på stort allvar. (Prop 2001:130). Nationella miljömål Miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. (bet. 1998/99MJU:6, rskr.1998/99:183) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande: Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt. Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte 1 millisievert (msv) per person under ett år. Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar förebyggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen förhindras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa. Effekterna av UV-strålning begränsas så långt som möjligt. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras. (Prop. 2000/01:130) 6

7 Delmål År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. (Prop. 2000/01:130) Klarar vi målen inom en generation? Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån bedömer hur vi kommer att klara av att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen: Förändringar Har bidraget till problemen ökat eller minskat? Har tillståndet i miljön blivit bättre eller sämre? Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen? Har vi klarat målet till 2010 Har vi klarat målet till 2020 Tillfrisknande Hur snabbt återställs miljön när orsakerna åtgärdats? (Naturmiljön i siffror 2000) Ingen entydig förändring har inträffat Ingen entydig förändring har inträffat Ej realistiskt Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Mer än 30 år De flesta kärntekniska anläggningar i Sverige klarar redan i dag de låga utsläppsnivåer som delmålet innebär. Effekterna av UV-målet kommer inte att kunna konstateras förrän om 10 till 20 år, vilket är den tid det tar mellan exponering och konstaterad hudcancer. Att följa upp målet på kortare tid kan göras enbart genom studier av hur solvanor har förändrats. Det föreslagna delmålet för elektromagnetiska fält är ett kunskapsmål och innebär kostnader för staten genom forskningsråden (Prop. 2001/01:130). Följande hinder för att nå miljökvalitetsmålet finns: brister i det säkerhetshöjande arbetet vid kärnkraftverk, främst Östeuropa, eller sprängning av kärnvapen. svårigheter att förändra människors attityder och beteenden. Även om en drastisk minskning av exponering för UV-strålning från solen skulle ske redan idag skulle antalet hudcancerfall troligen inte börja minska förrän om ca 20 år. långsam sanering av radonhus, med nuvarande saneringstakt skulle det dröja minst 100 år innan alla hus med radonhalter över 400 Bq/m 3 vore åtgärdade. (Naturmiljön i siffror) Särskilt ansvar för kommunerna Regeringen lägger huvudansvaret för strålskyddet på expertmyndigheterna medan kommunerna bör beakta strålskyddet i sitt folkhälsoarbete. SSI och andra expertmyndigheter bör ha ansvar för 7

8 att sammanställa information om riskerna med solbad och hur allmänheten kan skydda sig mot sådana risker samt att se till att denna information sprids till kommuner, landsting och andra aktörer inom folkhälsoområdet. I allt förebyggande arbete bör barns känslighet och utsatthet för UVstrålning uppmärksammas särskilt. Kommunala miljömål Det enda mål som rör strålmiljön i Lund återfinns i Översiktsplanen Översiktsplanen Markradonfrågan skall uppmärksammas vid planläggning och byggande. Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Joniserande strålning Det finns inget som tyder på att Lundaborna skulle utsättas för mer strålning än genomsnittet. För enskilda individer, som aktivt utsätter sig för högre exponering t.ex. i kärntekniska anläggningar, forskning eller medicinsk behandling, kan dock situationen vara annorlunda. Cesium i slammet en konsekvens av Tjernobyl Lunds kommun tillhör ej de regioner som drabbades hårt av nedfallet från Tjernobylolyckan. Studier av cesiumhalterna i avloppslam kan användas för att studera effekterna av olyckan. Cesiumet kommer från hushållens avlopp, dvs från kommuninnevånarna. De uppmätta värdena i Lund är mycket låga och utgör ingen substantiell risk. Cesiumhalterna i slammet i Lund har minskat väsentligt sedan olyckan. De har hela tiden varit mycket lägre än i de mest utsatta områdena i Sverige. (Erlandsson B, The inhabitants of Lund and Gävle and the legacy of Chernobyl a preliminary study) Barsebäcks kärnkraftverk risken för en allvarlig olycka Risken för en allvarlig kärnkraftsolycka vid ett kärnkraftverk bedöms som mycket liten men är dessvärre inte, det visar faktiska händelser, obefintlig. Barsebäcks ena reaktor har stängts p.g.a. politiska beslut. Sannolikt kommer även den återstående reaktorn att stängas av inom de närmaste åren. Risken för en reaktorolycka i Öresundsregionen elimineras då eftersom inga övriga anläggningar finns eller planeras. Efter terrorattacken den 11 september 2001 har risken för attentat mot kärnkraftverken diskuterats. SKI rekommenderar inte flygförbud över de svenska kärnkraftverken. För att ett sådant förbud skulle få någon verkan krävs övervakning av att förbudet efterlevs. De svenska kärnkraftverken är konstruerade och byggda för att motstå en rad yttre belastningar och även vissa krigs- och terroristaktiviteter. Konstruktionen ska bland annat klara ett störtande flygplan av mindre storlek. Kärnkraftverken är däremot inte konstruerade för att utan skador klara en direktträff av trafikeller militärflygplan. Om en sådan olycka skulle leda till mindre eller större konsekvenser beror på en mängd faktorer, t.ex. flygplansstorlek, var i anläggningen träffen sker, reaktorbränslets drifthistorik, eventuell efterföljande brand m.m. (SKIs hemsida ) 8

9 Lågaktivt radioaktivt avfall SYSAV hanterar sk. lågaktivt radioaktivt avfall. SYSAV eldar avfallet i avfallsvärmeverket via separat inmatning (SYSAV). Brandvarnare tas om hand av producenterna. De samlas in via avfallsstationerna. Renhållningsverket i Lund hanterar ej radioaktivt avfall. Radioaktivt material på universitetet Lunds universitet har ett s.k. samlingstillstånd för att bedriva verksamhet med radioaktiva ämnen. Varje institution eller avdelning får upphandla, transportera, inneha och använda radioaktiva ämnen efter medgivande från universitetets strålskyddsfysiker. För att planera, leda och kontrollera strålskyddsverksamheten har en separat organisation byggts upp. Institutioner som önskar använda radionuklider med aktivitet över samlingstillståndets gräns måste dock ansöka om specifikt tillstånd av SSI (Lunds universitet och miljön, Internationella institutet för industriell miljöekonomi) Rutinerna är ingen garanti för en felfri hantering och misstag har begåtts. Markradon Lunds kommun har ett relativt gynnsamt läge vad gäller markradon. Det finns ej några större sammanhängande s.k. högriskområden inom Lunds kommun. Däremot finns nästan högriskområden i ett stråk från Södra Sandby över östra och nordöstra Lund samt mellan Stångby och Håstad. Ett mindre område finns också längs Höje å väster om Genarp. Det skall dock påpekas att det bara rör sig om enstaka radonmätvärden som överstiger 250 Bq/m 3. De högsta värdena uppmättes i området Ladugårdsmarken, 304 Bq/m 3 (Markradon i Lunds kommun, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). Radon i bostäder Totalt har ca 4000 fastigheter undersökts och av hade för höga värden d.v.s. överstigande 400 Bq/m 3. Enligt miljöförvaltningens noteringar har 32 av dessa ännu ej åtgärdats på lämpligt sätt Ytterligare undersökningar skulle sannolikt hitta ytterligare objekt med för höga radonhalter (e-post Hansson, B, Miljöförvaltningen, Utdrag ur Gammadatabas radonregister 2001). Radon i brunnsvatten Någon systematisk undersökning av radon i brunnsvatten har ej genomförts inom Lunds kommun. Däremot har, uppskattningsvis, ett tiotal brunnar undersökts på initiativ av brunnsägare. Inga överskridna gränsvärden har konstaterats (Rosberg G, muntl, Miljöförvaltningen). När höga halter uppträder är det vanligen i bergborrade brunnar. I Sverige har 66 procent av de bergborrade brunnarna mer än 100 Bq/liter vilket gör att vattnet klassas som tjänligt med anmärkning och 4 procent av brunnarna har mer än 1000 Bq/l vilket är gränsen för tjänligt. Vattnet bör då ej användas till dryck eller livsmedelshantering. Enligt SSIs beräkningar orsakar radon i dricksvatten cancerfall per år (Miljöfaktorer,1999). Ultraviolett strålning Antalet fall av elakartad hudcancer, malignt melanom, i Sverige har ökat kraftigt sedan 1950-talet. Då rörde det sig om ett par hundra fall per år uppgick antalet till Varje år avlider personer till följd av sjukdomen. Skivepitelcancer, en sällan dödlig form av hudcancer, har ökat ännu snabbare, 1998 uppgick antalet fall till Sedan 50-talet har solvanorna förändrats, vi solar mer idag. De senaste 15 åren har det skyddande ozonskiktet tunnats ut med 5 procent. De förändrade solvanorna har hittills bedömts vara huvudorsaken till ökningen av hudcancer. Om ozonskiktet tunnas ut med 10 procent beräknas antalet fall av skivepitelcancer öka med ca 25 procent. (Naturmiljön i siffror 2000). Sambandet anses inte vara lika klart vad gäller cancer av melanom typ. EU:s miljöagentur (EEA) uppskattar att den myckna strålningen år 1997 globalt ger upphov till 78 miljoner nya hudcancerfall till år 2055 (Naturmiljön i siffror 2000). 9

10 Elektromagnetisk strålning Elektromagnetiska fält delas in i lågfrekventa respektive högfrekventa eftersom dessa har olika fysikaliska egenskaper. Lågfrekventa elektromagnetiska fält omger t.ex. högspänningsledningar och bildskärmar och högfrekventa elektromagnetiska fält kommer från t.ex. mobiltelefonsändare. Kunskaperna om elektromagnetiska fält är fortfarande begränsade men forskning pågår. Ett samband har visats mellan exponering för elektromagnetiska fält och cancer, främst barnleukemier men data är inte entydiga. Kvantitativt är detta inte något stort problem, det rör sig om mycket få cancerfall per år. För elöverkänslighet har något samband ej kunnat styrkas vetenskapligt mellan de symptom som uppvisats och elektriska/magnetiska fält. Det har ej heller kunnat påvisas något samband mellan bildskärmsarbete och graviditetsstörningar. Även när det gäller mobiltelefoner och eventuella effekter på hälsan är osäkerheten stor. Omfattande forskning pågår men det finns ännu inga entydiga svar (SOU 2000:91) Ett specifikt fenomen är obalanser i eldistributionssystemet vilka orsakar s.k. vagabonderande fält. När en elektrisk apparat slås på i en lägenhet förändras strömmen i ledningarna. Elektromagnetiska fält kan då uppstå i andra lägenheter som ligger längre bort. Detta förekommer även i småhus. Trots kunskapsluckor rekommenderar ansvariga myndigheter att man bör undvika exponering för elektromagnetiska fält i möjligaste mån. Prognos En fullständig avveckling av Barsebäcksverket eliminerar risken för en allvarlig kärnkraftsolycka i Öresundsregionen. Strålningen från befintliga utsläppskällor såsom Tjernobylolyckan och atmosfäriska atombomsprov klingar av men mycket långsamt. Risken är dock stor för att nya strålkällor tillkommer, t.ex. nya olyckor i östra Europa och f.d. Sovjetunionen. Det sker en betydande spridning av radioaktiv strålning från bristfälliga kärnavfallslager inom f.d. Sovjetunionen samt från den brittiska upparbetningsanläggningen i Sellafield. Riskerna med att utsätta sig för solen kommer att öka allteftersom ozonskiktet fortsätter att tunnas ut. Den solstrålning som befolkningen redan har utsatt sig för kommer med stor sannolikhet att öka och visa sig som ett ökat antal hudcancerfall i framtiden. Samtidigt gör en ökad uppmärksamhet att malignt melanom upptäcks tidigare vilket kan minska dödligheten. Det är svårt att bedöma om befolkningen i Lund kommer att utsättas för mer eller mindre joniserande respektive elektromagnetisk strålning i framtiden. Radonexponeringen kommer sannolikt att minska i och med att hus radonsaneras. Strålningen från bergrunden ökar inte. Aktuella åtgärder Radonmätning Det kommer förmodligen att bli aktuellt med ytterligare radonmätningar. Enligt förslag från den nyligen presenterade radonutredningen (SOU: 2001:7) bör radonmätningar bli obligatoriska. Länsstyrelsen delar ut 50 procent i statligt bidrag för radonsanering, upp till kr. Radonfrågan uppmärksammas vid detaljplanerläggning/bygglov, se under rubriken Uppföljning av lokala mål. Beredskap för kärnkraftsolycka Räddningstjänsförordningen (1986:1107) reglerar ansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka. Länsstyrelsen har ansvaret på regional nivå. Lunds kommun gränsar till men ingår ej i den inre beredskapszonen. Däremot ingår Lunds kommun i den s.k. indikeringszonen. Om det kommunala räddningsinsatser p.g.a. utsläpp av radioaktiva ämnen som medför risk för strålning, ska Statens räddningsverk bistå kommunen med uppgifter om hur allmänheten skall informeras. Kommunen ska biträda länsstyrelsen genom att ställa personal och egendom till förfogande för mätning och inrapportering av mätresultat. 10

11 Uppmärksamhet på elektromagnetiska fält kring kraftledningar Miljöförvaltningen i Lunds kommun har i yttranden (400 kilovoltledning i Södra Sandby, ) angående kraftledningar angivit följande: Med anledning av den oro en del människor känner finns det anledning att tillämpa viss försiktighetsstrategi. Man bör därför i avvaktan på ytterligare forskningsresultat ej förlägga nya skolor, daghem och lekplatser så nära kraftledningar att magnetfält överstiger 0,2 0,3 mikrotesla. Vidare anges att följande bör beaktas vid samhällsplanering och byggande om det kan göras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma/förlägga nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att magnetfälten begränsas. Undvik att förlägga nya bostäder, skolor, daghem etc nära befintliga anläggningar som ger betydande magnetfält om det finns alternativa placeringar. Sträva efter att begränsa fält av betydande styrka i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser. 1999, gjordes följande yttrande vad gäller förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Kimstad-Hurva-Arrie: Bibehållande av ledningen i oförändrad sträckning och i ett oförändrat utförande samt med en förmodad ökad medelbelastning medför fortsatt höga eller högre värden på magnetfält för närliggande bostäder. Hälsorisker kan inte uteslutas vid lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Svenska Kraftnäts redovisade förslag till miljökonsekvensbeskrivning är alltför ofullständig för att kunna utgöra del av ett fullgott beslutsunderlag inför koncessionsprövning. Ny koncession som grundar sig på aktuellt förslag med oförändrad sträckning och oförändrad tekniskt utförande av kraftledningen inom Lunds kommun kan ej tillstyrkas. Uppföljning av lokala mål Det enda befintliga mål som direkt relaterar till strålningsproblematik berör radon. Enligt gällande översiktsplan (aktualitetsförklarad 2001) skall markradonfrågan uppmärksammas vid planläggning och byggande. De som har hus i relevanta områden har sedan länge erbjudits radonmätning (Hellström Å, muntl. Stadsarkitektkontoret i Lund). Enligt Miljöförvaltningen i Lund uppmärksammas radonfrågan vid detaljplaneläggning om områden med förhöjda radonvärden berörs. Om det anses nödvändigt meddelas att nödvändiga hänsyn måste tas vid byggnation. I normalfallet är det stadsarkitektkontoret som ombesörjer detta (Jeanette Schlaucher J, muntl. Miljöförvaltningen). Ytterligare kunskapsbehov En fullständig inventering av fastigheter som kan förmodas ha för höga radonvärden bör genomföras. Likaså saknas samlad kunskap om vilka inomhusmiljöer som, relativt sett, har hög elektromagnetisk strålning. Kunskap finns om det huvudsakliga verksamheter som hanterar radioaktivt material inom Lunds kommun. Någon systematisk och aktuell analys har ej gjorts. Det är av stort intresse att följa upp vilka informativa insatser primärvården bedriver vad gäller solvanor och risken för hudcancer och vilka effekterna av detta är. 11

12 Referenser Skriftliga källor Erlandsson Bengt, The inabitants of Lund an d Gävle and the legacy of Chernobyl a preliminary study, Lunds Universitet, Departement of Nuclear Physics. Erlandsson Bengt, Urban radionuclide contamination studied in sewage water and sludge from Lund and Gothenburg, Lunds Universitet, Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Kimstad-Hurva-Arrie ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun. Hansson Birgitta Miljöförvaltningen, Lunds kommun, e-mae-post, /05. Lunds universitet och miljön, , Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds Universitet. Miljöfaktorer. Rapport från arbetsgruppen Miljöfaktorer till Nationella folkhälsokommittén, Miljöförvaltningen, Lunds kommun, Utdrag ur Gammadatabas radonregister 27-aug-01. Naturmiljön i siffror 2000, Naturvårdsverket, SCB. Ny sträckning av kraftledningar väster om Lund ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun. Räddningstjänstförordning (1996:1107). Static and Extremely Low Frequency Electric and Magnetic Fields (Vol. 80) (19 26 June 2001) (in preparation),karolinska Institutet, Stockholm SOU 2000:91: Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. SYSAVs avfallsguide, avfall A till Ö. 400 kilovoltledning i Södra Sandby ( ), Miljöförvaltningen, Lunds kommun, Muntliga källor Hellström Åke, Rosberg Göran, sep 2001 Schlaucher Jeanette,

13 13

14 14

15 15

16 16