Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Transkript

1 Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

2 Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner

3 Händelser i kärnreaktorer

4 Källterm Ädelgaser: krypton, xenon Lättflyktiga: jod, cesium, tellur, antimon, rubidium Svårflyktiga: strontium, teknetium, molybden, rutenium, rodium, barium, kobolt Mycket svårflyktiga: plutonium, lantan, niob, zirkonium, cerium, praseodym, neodym, curium, americum

5 Händelseklasser Händelseklass Sannolikhet Normal drift (H1) >10-1 per år Förväntade händelser (H2) per år Ej förväntade händelser (H3) per år Osannolika händelser (H4) per år Mycket osannolika händelser (H5) <10-6 per år Extremt osannolika händelser (restrisker) -

6 FILTRA utsläpp FILTRA motsvarar av regeringen fastställt krav på maximalt utsläpp vid H5 händelser. Syftet är att begränsa utsläppen av de nuklider som kan de långvarig markbeläggning. 0,1% av härdinventariet av Cs-134 och Cs-137. Övriga radionuklider som kan ge markbeläggning begränsas i motsvarande omfattning.

7 Filtrerad tryckavlastning

8 Referensvärden för stråldoser H2-H4 H2 H3 H4 Effektiv dos under 24 timmar 1 msv 10 msv 100 msv Ekvivalent dos till sköldkörteln hos ettårigt barn från inhalation av radioaktivt jod Utsläppt aktivitet av radionuklider som kan ge långvarig markbeläggning 1 msv 10 msv 100 msv 0,001x FILTRA 0,01x FILTRA 0,1x FILTRA

9 Beredskapszoner Inre beredskapszonen km från verket. Indikeringszonen 50 km från verket.

10 Reaktorolyckor i Sverige Härdsmälta i svenskt kärnkraftverk eller brand i använt kärnbränsle där den filtrerade tryckavlastningen inte fungerar eller inte är ansluten (restrisk). Härdsmälta i ett svenskt kärnkraftverk där den filtrerade tryckavlastningen fungerar (H5). Olycka i svenskt kärnkraftverk med begränsat utsläpp i händelsekategori H2-H4 för vilka kärnkraftverkets säkerhetssystem har dimensionerats.

11 Utsläpp utan fungerande filter Risk för akuta dödsfall av strålskador ut till 5 km. Utrymning kan vara motiverad ut till km beroende på vädersituation. Omflyttning kan vara motiverad ut till 50 km. Beroende på nederbörd kan omflyttning inom begränsade områden på avstånd ut till mil vara motiverad. Omfattande och delvis olösbara saneringsproblem. Mycket svåra konsekvenser för jordbruk och livsmedelproduktion på nationell nivå.

12 Utsläpp med fungerande filter Inga dödsfall i akuta strålskador. Inomhusvistelse kan vara motiverad ut till ett antal mil. Utrymning kan vara motiverad ut till km beroende på vädersituation. Omflyttning kan vara motiverad ut till 10 km. Regional saneringsproblematik Konsekvenser för jordbruk och livsmedelsproduktion, men främst regionalt.

13 Begränsat utsläpp Inga akuta strålskador. Utrymning kan vara motiverad ut till några km. Inomhusvistelse kan vara motiverad ut till 5-10 km. Omflyttning troligen inte motiverad. Tillfälliga konsekvenser regionalt för jordbruk och livsmedelproduktion.

14 Reaktorolyckor utomlands Stort utsläpp från ett kärnkraftverk i ett grannland som ger nedfall i Sverige kan leda till omfattande problem med livsmedelsproduktionen samt behov av sanering. Stort utsläpp från ett kärnkraftverk i övriga Europa kan ge störningar i livsmedelsproduktionen i Sverige. Stort utsläpp från ett kärnkraftverk utanför Europa ger endast begränsade effekter i Sverige.

15 Olyckor med kärnbränsle Olycka vid transport av använt kärnbränsle kan leda till allvarliga problem lokalt om behållaren skadas och det uppstår läckage. En kriticitetsolycka i kärnbränslefabriken i Västerås kan innebära en strålningsrisk ut till 1 km. En kriticitetsolycka i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) strax norr om Oskarshamn kan leda till en strålningsrisk ut till några km.

16 Brottslig verksamhet och terror Brottslig verksamhet och terror kan leda till motsvarande konsekvenser som olyckor. Medvetet sabotage och eller väpnad attack kan försvåra konsekvenslindrande åtgärder.

17 Händelser med radioaktiva ämnen

18 Kategori 1 Extremt farliga strålkällor Radioisotopiska termoelektriska generatorer (RTG), strålkällor för cancerterapi inom sjukvården och transport med radiograferingsstrålkällor. Innehåller ofta Sr-90, Co-60, Cs-137 och Ir-192. Ger varaktiga skador inom ett par minuter om strålkällan inte hanteras säkert. Ger dödliga skador inom några minuter till en timme.

19 Kategori 2 Mycket farliga strålkällor Industriell radiografering. Innehåller ofta Co-60 eller Ir-192. Ger varaktiga skador inom minuter till timmar om strålkällan inte hanteras säkert. Kan ge dödliga skador inom några timmar eller dagar.

20 Kategori 3 Farliga strålkällor Nivåvakter och starka övningsstrålkällor inom t.ex. Försvarsmakten. Innehåller ofta Co-60 eller Cs-137. Kan ge varaktiga skador vid några timmars nära kontakt. Kan ge dödliga skador (liten sannolikhet) vid bestrålning under dagar eller veckor.

21 Kategori 4 Strålkällor med liten fara Medicinska öppna strålkällor och fuktighetsmätare. Kan t.ex. innehålla I-131, 99 Mo- 99 Tc m, 241 Am-Be och 252 Cf. Osannolikt att någon blir varaktigt skadad, men strålkällan kan ge övergående skador om den inte hanteras på ett säkert sätt.

22 Kategori 5 Inte farliga strålkällor Intensimeterprovare och brandvarnare. Kan t.ex. innehålla 137 Cs och 241 Am. Ingen kan bli varaktigt skadad av dessa strålkällor.

23 Strålningsolyckor på anläggningar Risk för strålskador och även dödsfall lokalt. I vissa fall kan också många människor bli berörda, t.ex. om ett fel i strålskyddet förblir oupptäckt under längre tid och många människor hinner exponeras. Olyckor kan leda till allvarliga konsekvenser på anläggningen, men troligen inte utanför. Undantag för nedsmältning av en strålkälla vid metallåtervinning som kan ge konsekvenser utanför anläggningen.

24 Strålningsolyckor utanför anläggningar Radioaktivt förorenade metallprodukter som en följd av nedsmälta strålkällor förekommer. Kan innebära en risk för allmänheten och leder dessutom ofta till stora kostnader för leverantören. Olyckor vid transport av radioaktiva ämnen förekommer, men inga strålskador har rapporterats i Sverige och inga dödsfall har rapporterats i världen på grund av strålning vid transportolyckor. Olyckor med herrelösa strålkällor har inträffat och lett till stora konsekvenser.

25 Brottslig verksamhet med strålkällor Stöld, smuggling eller olaglig transport av radioaktiva ämnen har inträffat. Kan vara förberedelse för terrorattentat. Avsiktlig spridning av radioaktivt material, utplacering av strålkälla och förgiftning med radioaktivt ämne har förekommit och lett till allvarliga konsekvenser. Okänd tid och/eller plats kan försvåra konsekvenslindrande åtgärder.

26 Terrorangrepp med strålkällor Svårt att sprida ut radioaktivt material med hjälp av explosioner eller brand. Kanske lättare att kontaminera t.ex. livsmedel och utnyttja den oro för strålning som finns i samhället för att skapa panik.

27 Kärnladdningsexplosioner

28 Kärnvapenkrig och kärnvapeninsats Storskaligt kärnvapenkrig kan ge kraftigt radioaktivt nedfall i Sverige, även om Sverige inte är ett primärt mål. Enstaka kärnladdningsexplosioner utanför Sveriges gränser ger begränsat nedfall i Sverige, men livsmedelsproduktionen kan påverkas och svenska medborgare i närområdet kan drabbas hårt.

29 Kärnvapenprov Återupptagna atmosfärsiska kärnvapenprov kan leda till alltifrån lätt till kraftigt nedfall i Sverige beroende på avstånd, laddningsstyrka vindriktning och nederbörd. Återupptagna underjordiska kärnvapenprov ger inga konsekvenser för Sverige.

30 Olyckor med kärnvapen Olycka på kärnvapenbestyckat fartyg eller flygplan utanför Sveriges gränser ger sannolikt inga konsekvenser för Sverige. Motsvarande olycka i Sverige kan leda till lokal spridning av uran och plutonium och ge upphov till ett betydande saneringsproblem.

31 Terrorattentat med kärnvapen Militärt konstruerad kärnladdning kan leda till katastrofala konsekvenser för t.ex. en storstad. Egenkonstruerad kärnladdning kan också leda till katastrofala konsekvenser för t.ex. en storstad, inte minst på grund av hög kvarvarande strålning som försvårar en räddningsinsats.

32 Utveckling av beredskap och krishantering Three Mile Island, mars 1979 Tjernobyl april september 2011 Tsunamin i Sydostasien 2004 Fukushima Dai-ichi mars 2011 Beredskap byggdes ut i kärnkraftlänen Beredskap byggdes ut i alla län Fokus på terrorism Fokus på samordning Vilka förändringar kommer erfarenheterna att leda till?