Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET"

Helena Fredriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET

2 Presentationen, ämnen, begrepp mm. Vad är viktigt att sanera. Orsaker till att det blir utsläpp förutsättningarna. Två snabba exempel, Ukraina och Japan. Vad är det som kommer ut, vad är det för något. Hur beter sig utsläppet. Saneringens syfte, samt prioriteringar. Varför är det så svårt att sanera bort radioaktiviteten.

3 Vad vi menar med utsläpp från kärnteknisk anläggning Det är när radioaktiva ämnen kommer ut ur reaktorn, ut ur inneslutningen så att vi tappar kontrollen över den radioaktivitet vi har i härdmaterialet. Det kan ske exempelvis genom utsläpp till: Atmosfären, nedfall på land. Inom anläggningen. Marken (under jord). Vattendrag och hav.

4 Härdskador och dess betydelse för utsläppet. Resteffekten är problemet när man stannat reaktorn, den måste kylas länge efter stoppet. Förlorar man kylförmåga uppstår ofta skador på bränslestavarna. Det kan vara: Sprickor på rören kutsarna ligger i. Att dessa rör delvis eller helt smälter. Härden förlorar all kylning och smälter helt. Extrema händelser. Då frigörs radionuklider inne i reaktorinneslutningen.

5 Härdskador Sprickor på rören med bränsle: Ädelgaser och ämnen med låg kokpunkt kommer ut.» Xenon, Jod osv Om härden överhettas: Rören med bränsle smälter helt eller delvis: Ämnen med låg och medelhög kokpunkt kommer ut.» Ädelgaser, Jod, Cesium, Tellurid, Rubidium osv Härden förlorar all kylning: Bränslet smälter, kan fatta eld, smälter igenom tank och inneslutning osv.» Allt kan komma ut, temperaturberoende, svår olycka.

6 Exempel 1 - Chernobyl Explosion i reaktorhärden. Kastade upp och ut radioaktivt material i atmosfären och i miljön. Utsläpp mitt under drift av reaktorn. Alla kortlivade nuklider fanns kvar. Härdmaterial spreds över hela reaktorområdet i både stora och mikroskopiska fragment, Brand utbröt i härden som varade i veckor. Hettan gjorde att explosionsmolnet steg till flera kilometers höjd omgående och transporterades bort med vinden. Tur att molnet steg högt och att det inte regnade

7 Chernobyl 26 april 1986 Helikopterpiloterna fick ~ 1 Sv i dos för varje passage över och igenom brandröken.

8 Exempel 2 - Fukushima Daiichi Utsläpp pga. skalvskador och tsunamiskador på kylningen och inneslutningen. Reaktorn var redan stannad. Resteffekten: Gjorde så att vattnet kokade bort i härden. Det blev övertryck i reaktorn. Vattnet trycktes ut ur reaktorerna genom skador från jordbävningen. Man tvingades flera gånger släppa ut radioaktiv ånga för att minska trycket och få in mer vatten.

9 Fukushima Sprängskiss Pumpade in 120 l/sekund och reaktor när de havererade, dygnet runt. Många utrymmen fylldes helt med vatten. Pumpningen tvättade ur reaktorn på lös radioaktivitet med saltvattnet och läckte ut även till turbinhallar mm.

10 Skalvskador i Fukushima. Radioaktivt vatten som strömmar ut via kulvertar.

11 4000 Vid vilken temperatur frigörs de olika ämnena? o C Nb 4782 Zr 4377 Rh 3727 Tc 4877 Mo 4612 Ru 3900 Np 3902 Mycket svårflyktiga La 3454 Nd 3127 Pr 3212 Pu 3232 Ce 3257 Co 2870 Am 2607 Sb 1750 Ba 1640 Sr 1384 Te 990 Cs 678 Rb 688 Ädelgaser, I 184 Svårflyktiga Lättflyktiga Mycket lättflyktig

12 Utsläppskaraktäristik- ofiltrerat utsläpp Det är stor skillnad mellan ett filtrerat och ofiltrerat utsläpp. Ofiltrerat utsläpp: Ädelgaserna kommer alltid ut. Kommer ut i atmosfären som varm ånga, partiklar eller gas. Följer med vinden tills det svalnat och ramlar ned. Regn kan komma att tvätta ur det radioaktiva molnet. Beläggningen kan ha olika innehåll på olika avstånd från den trasiga reaktorn. Det blir eventuellt livshotande situation för de som bor 0-3 km från reaktorn om de inte utrymts innan.

13 Utsläppskaraktäristik - filtrerat utsläpp Filtrerat utsläpp: Ädelgaserna kommer fortfarande ut, med fördröjning. De sönderfaller ev. i luften och faller till viss del ned som beläggning. 99% eller mer av allt annat blir kvar i filtret. Katastrofen uteblir. Åtgärderna blir begränsade och betydligt mildare för de som drabbats.

14 Utsläppskaraktäristik - i naturen. De radioaktiva ämnena fastnar på växter, jord, ytor, överallt De kan fastna hårt på utsidan, ramla av, falla till marken med löv och blad Mossa, svamp och lav på tak och i naturen tar upp radioaktivitet. I marken kan kan växter ta upp ämnena eller, Så binder radioaktiviteten till jorden eller, Så vandrar radioaktiviteten sakta nedåt. Radioaktiviteten flyttas med erosion, djur, växter, vind, väta, snö.

15 Saneringsåtgärder introduktion, vad man kan göra åt situationen. Man måste vara tydlig med att man inte kommer kunna göra helt rent igen. Vi kan välja att: Flytta på radioaktiviteten, spola av, gräva bort, blästra, dvs förflytta kontaminationen. Vänta ut beläggningen, dvs aktiviteten på marken klingar av, halveringstiden styr detta. Låta invånare och användandet av tätbebyggelse sanera städerna.

16 Varför sanerar vi? Vad är isåfall viktigt att sanera?

17 Exempel. Saneringens syfte Att folk kan bo kvar i sin stad och sina hem efter en händelse som inkluderar spridning eller nedfall. Att behålla funktioner som samhället behöver tills man har mer kunskap om läget. Att invånarna kan återinflytta efter utrymning/evakuering. Reducera doserna till befolkningen där de anses för höga. Dämpa oro hos befolkningen, någon gör någonting för att det ska bli bättre. Återta produktion och näringslivsfunktioner likt innan utsläppet.

18 motsatsen Vad som inte är syftet är att befolkningen mår sämre efter åtgärd än de hade gjort om man inte gjort något alls! Då kan de lika gärna» Bo kvar.» Få gå till jobbet.» Ligga kvar på sjukhuset.».

19 Förberedelser innan olycka och start av sanering En grundläggande prioritering för vad som skall saneras bör vara klar innan olyckan sker. Målet ska fastläggas och vara realistiskt samt ekonomiskt sett genomförbart. (strategiskt). Avfallsplanen bör planerats innan arbetet påbörjas, kan göras i förväg. Tillvägagångssätt bör fastställas map. hur man avser att börja med saneringsåtgärder. Vem som ska genomföra detta ledning och praktiskt. Dessa punkter är bra att ha arbetat igenom i förväg, Exempel - Japan tvingades välja strategi efter olyckan skett i ett pressat läge. Usel utgångspunkt för argumentation.

20 Initialt utmaningen att bevara förtroendet hos befolkningen. Hur känns det? Oro och rädsla för både för hälsa och för ekonomiska effekter. Oro för framtiden. Kärnkraft - Ilska, ingen acceptans för fördelarna man haft av att ha god tillgång till bra billig ström. Beslutsfattare kommer tvingas till beslut på otillräcklig info och pressat läge. Man måste agera, annars är risken att den enskilde agerar självständigt.

21 Hur gör vi åtgärderna? - Planeringsstöd och faktaunderlag MSB ger stöd via sin handbok i skapandet av saneringsstrategi (Under revision). Planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka, december Saneringshandboken, ny utgåva. Ska komma 2017/2018. Andra länder har bra material, Euranos Recovery Handbook (EU planeringsstöd för EU-länder 330 sidor), UK Recovery Handbook (tre delar), USA, Frankrike, Tyskland m. fl. Uppbyggda på olika sätt. Utländska planeringsstöd hjälper direkt att bygga åtgärdsprogrammet.

22 Upplägg för sanering - målbild, åtgärder, planering Det måste finnas ett tydligt mål, dvs en målbild dvs dit hela kampanjen, ex. sanering ska leda. Det kan ta tex. 2 månader att nå målet men också 30 år. Det måste finnas en plan (saneringsplan) som inkluderar alla åtgärder. Min uppfattning är att man behöver försäkra sig om att allmänheten förstår målet, innan man diskuterar planen och åtgärder. Åtgärder och beslut i planeringen måste kunna läggas till och ändras utan att förändra målbilden. Man måste vara otroligt noga när man lägger fram sin målbild, med att berätta att åtgärder kan komma att förändras och bytas ut.

23 Forts. målbilden med sanering Det är främst kort/långsiktig bibehållen hälsa och funktion som vi är ute efter. Var/ Vad är viktigast att sanera? Årsdos/livstidsdos är begränsande faktor. Ett mål kan vara 1 extra msv per år från olyckan. Om vi väntar ut beläggningen, kan vi nå målet den vägen. Väljer vi att flytta radioaktiviteten, når vi målet i ett valt område snabbare. Målet måste inte vara kopplat till en tidpunkt I stort sett allt detta går att förbereda innan en olycka.

24 Mätningar i Japan

25 Japans utsläpp och nedfall sett i stora mått

26 Fordonsmätningar runt verket i Fukushima 2013

27 Nedfallet i mindre skala - rastplats utanför skola. Orörda ytor, 15 usv/h ~ 130 msv/år. Hot spots. Ska man gräva av hela denna yta?

28 Nedfallet i mindre skala - parkering med grusplan och asfalt

29 Ett praktiskt Japanskt saneringsexempel Vi fick chans att återbesöka mätplatser som vi mätt tidigare, varav två blivit sanerade. Exempelvis Yamada Baseball field. (Jordskalv)

30 Före Efter vetenskapligt genomfört saneringsprojekt Utgångsvärde på dosrat var 25 usv/h

Relevanta dokument

Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET

Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET Förlorade/bortglömda strålkällor Presentationen, ämnen, begrepp mm. Vad vi menar med utsläpp från kärnteknisk anläggning. Orsaker till att det