Säkerheten vid kärnkraftverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Säkerheten vid kärnkraftverket"

Transkript

1

2 Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen när bränslet, uran- 235 klyvs. Radioaktiva ämnen avger strålning som i höga doser är skadliga för levande organismer. Därför finns det i kärnkraftverken flera olika system och anordningar som ska förhindra att oförutsedda händelseförlopp leder till allvarliga konsekvenser. Det svenska säkerhetsarbetet är upplagt i tre steg: Förebygga fel Motverka att fel leder till ett haveri Lindra konsekvenserna av ett haveri Förebyggande Det första steget i säkerhetsarbetet syftar till att förebygga fel. Därför är alla viktiga delar i svenska kärnkraftverk byggda med hög kvalitet och med stora säkerhetsmarginaler. Säkerhetsarbetet pågår ständigt och varje sommar sker en större översyn av bland annat samtliga säkerhetssystem i samband med att man byter en del av bränslet. Kärnkraftsoperatörerna tränar regelbundet i reaktorskolan i Studsvik för olika typer av händelser i simulatorer, som är exakta kopior av respektive kontrollrum. De svenska kärnkraftverken är byggda med tanke på att människor gör fel ibland, trots träning. Därför finns den så kallade 30-minutersregeln. Den innebär att alla åtgärder som måste ske den första halvtimmen efter ett fel alltid sker automatiskt. Personalen behöver inte stressas till några oövertänkta beslut, de har en halvtimme på sig att överblicka situationen innan de eventuellt behöver och kan agera. Säkerhetssystem mot haveri Nästa steg i säkerhetsarbetet är att motverka att ett fel leder till haveri. Därför har man byggt säkerhetssystemen dubbla eller flerdubbla. Om det första inte fungerar, tar något av reservsystemen över. Till exempel kan strömförsörjningen ske på många olika sätt; från egna generatorn, det yttre kraftnätet, dieselaggregat, batterier eller från gasturbiner som startar automatiskt. Systemen har dessutom olika tekniska lösningar. Därför kan man, om man vill stoppa reaktorn, driva styrstavarna antingen med hydraulik eller med elektricitet. Om ett fel uppstår stoppas reaktorn automatiskt. Alla styrstavarna skjuts in i härden och därmed upphör uranklyvningen. Ett sådant snabbstopp tar några sekunder. Värmeproduktionen från de radioaktiva klyvningsprodukterna fortsätter dock, så kylningen måste på grund av denna så kallade resteffekt fortsätta. Att bränslet kan kylas under många år efter att kedjereaktionen stoppats är en viktig förutsättning för säkerhetssystemens utformning. De olika säkerhetssystemen är placerade på olika ställen, så att exempelvis en brand inte slår ut alla system. Risken att ett fel ska passera alla skyddsanordningar är mycket liten. 20 Kontrollrummet i block 3 i Ringhals. Exakta kopior av kärnkraftverkens kontrollrum finns i reaktorskolan i Studsvik, där personalen regelbundet simulatortränar för olika typer av händelser.

3 Sex barriärer Det sista steget i säkerhetsarbetet är att lindra konsekvenserna av ett haveri. För att hindra att radioaktiva ämnen ska komma ut är svenska kärnkraftverk byggda med sex barriärer: 1 Bränslet har en keramisk form, ungefär som porslin, vilket gör det mycket svårlösligt i vatten och luft. Smältpunkten är grader. 2 Runt bränslet finns bränslerören som är gastäta och gjorda av zirkaloy, en tålig metall som liknar rostfritt stål. 3 Reaktortanken är gjord av cm tjockt stål. 4 Reaktorinneslutningen består av metertjock betong med ingjuten, gastät stålplåt. Här finns också vattenbassäng och sprinklers som kyler utrymmet och binder radioaktiva partiklar som frigörs från bränslet om en olycka skulle inträffa. 5 Reaktorbyggnaden är byggd för att t ex klara att ett jetplan kraschar med full kraft. Styrstavar Filter En kraschtest gjord i USA. Resultatet är tillämpligt även för svenska reaktorbyggnader. 6 Om det värsta händer Om värsta tänkbara olycka skulle hända och alla säkerhetssystem sluta att fungera om en härdsmälta skulle inträffa får radioaktivitet fortfarande inte läcka ut till omgivningen. Sveriges kärnkraftverk har därför ytterligare ett säkerhetssystem bestående av filter. Dessa finns i en separat byggnad med röranslutning till reaktorinneslutningen. För att inte ångtrycket i reaktorinneslutningen ska bli för högt och spränga den kan man behöva släppa ut gaser och ånga/vatten till omgivningen via filtret. Filtren tar hand om 99,9 procent av de radioaktiva markbeläggande ämnena som därmed stoppas från att nå ut till omgivningen. Under några dagar kan radioaktiva ämnen ge tillräckligt hög strålning för att de kringboende bör undvika den genom att hålla sig inomhus eller lämna området för en tid. För detta finns evakueringsplaner. Stråldosen från marken efter en sådan olycka ökar dock inte mer än sammanlagt 1-3 msv* i närområdet under det första året. Som jämförelse kan nämnas att naturlig markstrålning i Bohuslän kan ge upp till 2 msv/år och 21 att det finns platser i världen där invånarna kan få årsdoser på över 50 msv från den naturliga markstrålningen. De svenska reaktorerna är konstruerade för att klara även den värsta tänkbara olycka. Det innebär att människor som bor i närheten av ett kärnkraftverk kan bo kvar, eventuellt efter att ha lämnat området en kort tid, även efter ett stort haveri. Kärnkraftverk i Östeuropa saknar ofta konsekvenslindrande system (reaktorinneslutning och filter) som de svenska reaktorerna har. Tyvärr finns flera sådana reaktorer fortfarande i drift. * millisievert, tusendels Sievert, mått på stråldos. Se även sid 24.

4 Säkerhet och miljö utanför kärnkraftverken Luften i Sverige innehåller idag betydligt lägre halter av sot och svavel än den gjorde för tjugo år sedan. Det beror till stor del på en effektivare förbränning, genom exempelvis fjärrvärme, samt att vår energiförbrukning till större del baseras på vatten- och kärnkraftsel, som inte ger försurande utsläpp. Sveriges eget utsläpp av luftföroreningar har blivit förhållandevis små. Exempelvis kommer ca 90 procent av de ton svavel som faller ner i Sverige, från andra länder. Detta svavelnedfall bidrar bland annat i hög grad till försurningen av sjöar och vattendrag. Internationella överenskommelser krävs för att lösa det här miljöproblemet. Det finns miljömässiga nackdelar med all elproduktion, vare sig den sker med vindkraft, vattenkraft, kolkraft, kärnkraft eller annat. För kärnkraftens del är det strålningsrisken. Stränga miljökrav på svenska kärnkraftverk Miljökraven på svenska kärnkraftverk är hårda. Deras utsläpp får under ett år inte öka strålningen i den närmaste omgivningen med mer än 0,1 millisievert (tio procent av den strålning som finns naturligt i miljön). De verkliga utsläppen från svenska kärnkraftverk är avsevärt lägre under en procent av den fastställda gränsen, vilket är mindre än den strålning man får vid en röntgenbild hos tandläkaren. Kärnkraftverken tar regelbundet prov på samtliga utsläppsvägar och i anläggningarnas omgivning, bland annat på växter och djur. Samtliga mätresultat 22 sammanställs och skickas en gång i månaden till Statens Strålskyddsinstitut. Lätt att mäta strålning Det är lättare att mäta strålning och bedöma riskerna med den, än vad fallet är med annat industriellt utsläpp. Skulle

5 Vem ansvarar? Kraftföretaget ansvarar för beredskapen mot olyckor inom kärnkraftverkets område samt för att personal och allmänhet skyddas mot strålning och andra risker. Myndigheterna SKI, Statens Kärnkraftinspektion och SSI, Statens Strålskyddsinstitut, kontrollerar att kärnkraftverken uppfyller säkerhets- och miljökraven. Utanför kärnkraftverket svarar Länsstyrelsen för beredskapen mot olyckor. Utsläpp av svaveldioxid i Sverige Miljön utanför kärnkraftverken kontrolleras hela tiden med strålningsmätare och i närheten av kärnkraftverken tas prover av mjölk, kött, växter, fisk, alger, snäckor med mera man mäta kemiska utsläpp lika noga skulle det innebära att varje molekyl från en fabriksskorsten registrerades. Man saknar dessutom ännu kunskaper om vilka hälsoeffekter många av de kemiska ämnena i dagens samhälle medför. Strålningens risker och biolo- giska verkan är däremot välkänd. Jämfört med andra energiproducerande tekniker står sig modern kärnkraft miljömässigt väl. Detta gäller även när alla steg i processen räknas in; från uranbrytning och bränsleframställning till drift och avfallshantering Svavelutsläppen i Sverige har minskat, främst på grund av att elenergi har ersatt oljeenergi.

6 Strålning exempel och mått Trots att strålning inte syns, hörs, luktar eller känns är verkningarna av strålning bättre kända än verkningarna av andra miljöfaktorer. Det beror på två saker: Strålning är lätt att påvisa och mäta och strålningens verkningar har studerats vetenskapligt under ett århundrade. Att påvisa ett kemiskt giftigt ämne i mängder som i risknivå skulle motsvara stråldosen 4,5 msv ligger på den yttersta kanten av vad vetenskapen klarar av. Att göra det med strålning är enkelt och billigt. Strålningens verkningar har studerats på många olika sätt. Cellkulturer och försöksdjur, framför allt möss, har utnyttjats. De tragiska olyckshändelser som förekommit, liksom kärnvapenproven under 50- och 60-talen, har också gett information. Ytterligare en viktig kunskapskälla är erfarenheterna av strålbehandling mot cancer. De överlevande från kärnvapenangreppen i Japan 1945, har en avgörande betydelse för forskningen. Det är enda gången en stor grupp människor utsatts för en större stråldos under kort tid. De och deras efterkommandes hälsa har systematiskt studerats ända sedan dess. Aktivitet och stråldos Ett ämnes radioaktivitet, mäts i becquerel. En becquerel motsvarar ett sönderfall per sekund. Stråldos är den strålningsmängd som kroppen tar upp. Dess skadliga verkan på människor mäts i sievert, eller oftare millisievert, tusendels sievert (msv). STORHET ENHET DEFINITION benämning beteckning Aktivitet becquerel Bq 1 Bq = 1 sönderfall/s Stråldos sievert Sv 1 Sv = 1 joule/kg Halveringstid är den tid det tar för hälften av atomerna att ombildas till ett nytt ämne. När de sönderfaller sänder de ut strålning. Till slut har de ombildats till ett nytt ämne. Detta kan också vara radioaktivt och sönderfalla med en annan halveringstid eller det kan vara stabilt och inte längre sönderfalla och stråla. Kortlivade radioaktiva ämnen har halveringstider från bråkdelen av sekunder till dagar eller månader. Långlivade ämnen har halveringstider från år till hundratusentals år. Stabila ämnen har en oändligt lång halveringstid. Halveringstid Halveringstid Uran ,5 miljarder år. 4,5 miljarder år 4,5 miljarder år Halveringstid Radon-222 3,8 dygn 3,8 dygn 3,8 dygn 24

7 Genomsnittssvenskens stråldos/år drygt 4 msv Övrigt: < 0,1 msv Sjukvård, behandling 0,7 msv Sjukvård, undersökning 0,7 msv Naturlig bakgrundsstrålning 1 msv Källa: Statens Strålskyddsinstitut. Radon i bostäder 2 msv I genomsnitt får en person i Sverige en stråldos på drygt 4 msv per år. Största delen, två tredjedelar, kommer från naturen: radon i bostäder* och naturlig bakgrundsstrålning**. Cirka en tredjedel kommer från sjukvård: röntgenundersökningar och strålbehandlingar. Cirka 1% kommer från industri och forskning: rengöring, sterilisering och röntgenkontroller av artiklar m m, kärnkraft, nedfall från atombombsprov och Tjernobylolyckan***. * Radon är naturligt förekommande i byggmaterial och berggrund. ** Naturlig bakgrundsstrålning kommer från kosmos, markens gammastrålning och den egna kroppen. *** Första året efter olyckan i Tjernobyl fick svenskarna i genomsnitt en extra stråldos på 0,2 msv. Invånarna i de mest utsatta områdena i Sverige fick stråldoser upp till 5 msv (föda inräknat). Dessa stråldoser har därefter minskat, men det radioaktiva ämnet cesium-137 kan fortfarande spåras i vissa områden och tas upp av djur, svamp och bär. Mat som säljs i butik måste hålla en bequerelhalt under gränsvärdena. En flygning tur och retur över atlanten ger dig en extra stråldos på 0,1 msv. Det är ungefär samma stråldos som den genomsnittliga svensken får per år från industi, forskning, kärnkraft, nedfall från atombombsprov och Tjernobyl tillsammans. Exempel på stråldoser millisievert Den lokala dosen vid strålbehandling av hjärntumörer. Strålningen koncentreras till tumören medan andra delar av kroppen skyddas mot strålningen millisievert En dödande dos för de flesta som får den över hela kroppen vid ett tillfälle och inte får intensivvård på sjukhus. 500 millisievert Dosen till dem som bodde inom 10 km från kärnkraftverket i Tjernobyl 1986 innan de evakuerades. 5 millisievert Den sammanlagda dosen om man dagligen under ett år äter 300 gram fisk eller kött som innehåller bequerel cesium-137 per kilo. 1 millisievert Dosen vid magröntgen. 0,1 millisievert Dosen vid flygning tur och retur över Atlanten. 25

8 Strålningens verkan Olika slags strålning Alfa Beta Gamma-, neutronoch röntgenstrålning Alfapartikel, en positivt laddad atomkärna av helium, innehåller två protoner och två neutroner. Stoppas lätt, tex av hud eller papper. Betapartikel, elektron som frigjorts vid radioaktiv process, stoppas av en tjock glasskiva. Gammastrålning är en vågrörelse, som vanligt ljus, men med kortare våglängd och större energi. Strålarna hindras av tjocka lager bly, betong eller berg. Vatten är också ett gott skydd mot strålningen. Neutronstrålning avges av ett litet antal radioaktiva ämnen. Den uppstår bla i en kärnreaktor, men kan stoppas av vatten. Röntgenstrålning är samma slags vågrörelse som gammastrålning, men har ofta mindre energi. Strålning finns och har alltid funnits som en del av den naturliga miljön. En av våra viktigaste strålkällor är solen, men vi utsätts även för strålning från rymden, berggrunden, byggnader och våra egna kroppar. Dessutom tillkommer strålkällor som är skapade av människan, som radioaktivt avfall, stråldoser inom sjukvården m m. Den strålning som kommer från ett radioaktivt ämne, en strålkälla, kallas joniserande strålning. Som icke-joniserande strålning räknas sådan strålning som har lägre energiinnehåll och inte orkar påverka atomernas inre, till exempel synligt ljus, radiovågor, mikrovågor och ultraljud. Joniserande strålning Jonisering innebär att viss strålning förmår slita loss elektroner i de atomer som passeras. Atomen får då ett överskott av positiv elektricitet och blir en positiv jon. Jonisering En alfapartikel som passerar en atom sliter loss en negativt laddad elektron från atomen. Normalt är atomen elektriskt neutral, men med en elektron mindre får atomen ett överskott av positiva laddningar, den joniseras och blir en positiv jon. En atom kan också ha ett överskott av elektroner, en negativt laddad jon. 26 Alfapartikel Elektron slits loss Det är genom den joniserande förmågan, som strålningen kan skada levande celler och orsaka cancer. Radioaktiva ämnen ger strålning Ett ämne är radioaktivt om det har instabila atomkärnor som strävar efter att komma i balans genom att ombilda neutroner till protoner och tvärt om. De omvandlas då till andra grundämnen och när detta sker sänder de ut joniserande strålning. Denna omvandling kallas radioaktivt sönderfall och mäts i becquerel (Bq). 1 Bq = ett sönderfall per sek. Normal aktivitet inuti en människa är Bq (motsvarande 100 Bq/kg). Den joniserande strålningens skadliga verkan på människor mäts i sievert, Sv. 1 Sv är en mycket hög dos. Därför används oftare benämningen millisievert, msv (tusendels sievert). Från de radioaktiva ämnena i vår egen kropp får vi en dos på ca 0,2 msv per år. Varför kan strålning vara farlig? Kroppens celler dör, repareras och förnyas ständigt. Men om fler celler dör än vad kroppen hinner förnya uppstår akut skada. Detta händer om kroppen usätts för mycket höga stråldoser. Akuta skador uppkommer om hela kroppen utsätts för en stråldos som är flera tusen gånger större än vad den naturliga strålningen ger under ett år. Strålning, liksom många kemiska ämnen, kan också skära sönder molekyler i cellerna. När cellerna reparerar molekylerna igen kan de sättas samman på ett felaktigt sätt, vilket kan leda till okontrollerad celldelning, cancer.

9 Det finns en ökad cancerrisk för människor som under kort tid, några minuter eller upp till ett dygn, utsätts för stråldoser som är högre än 100 msv. Vid riktigt höga stråldoser, över msv, uppträder strålsjuka och stor risk för att senare drabbas av cancer. För engångs-stråldoser på mindre än 50 msv, eller långtidsexponering av sammanlagda doser på några hundra msv, finns inget säkert samband med cancer. Det råder oenighet mellan läkare världen över hur starkt sambandet är mellan dosmängd, exponeringstid och cancerrisk. Man är dock överens om att anta att det finns ett linjärt samband, ju mer strålning desto högre risk. Cancerrisken är dessutom större för barn än för vuxna. Strålning kan också skada arvsmassan i en könscell, dvs ett ägg hos kvinnan eller en sädescell hos mannen. En sådan skada skulle kunna påverka arvsanlagen och visa sig i en framtida generation. Men vetenskapen har hittills aldrig kunnat påvisa några ärftliga skador orsakade av joniserande strålning på människor. Varken hos de japanska kärnvapenoffren från andra världskriget eller hos någon annan undersökt grupp. Foster som bestrålas kan få skador på samma sätt som andra människor. Då är det en fosterskada, inte en ärftlig skada. Strålning i människans tjänst Joniserande strålning är också till nytta. Sedan 100 år har sådan strålning varit ett värdefullt hjälpmedel inom sjukvården för att undersöka benbrott och upptäcka tumörsjukdomar. Även för behandling av cancer används strålning. Solens strålning är skadlig i för stora doser, men är också nödvändig för allt liv på jorden. Cancerorsaker i Sverige Kostfaktorer Tobaksrökning Andra levnadsvanor UV-strålning Radon i bostäder Joniserande strålning Allmänna luftföroreningar Arbetsmiljöfaktorer Tjernobyl Dödsfall i cancer per år Källa: Cancerkommittén 1983 & SSI 1991 I statistiken räknar man med att all strålning ökar cancerrisken i förhållande till mängden strålning. Strålning från solen och från radon i hus beräknas orsaka ett par tusen cancerdödsfall varje år. Den extra strålning vi fått från Tjernobylolyckan beräknas orsaka 300 cancerfall sammanlagt under loppet av 50 år. En femtedel av alla svenskar dör i cancer. Det beror på att vi numera lever så länge att vi hinner utveckla cancer i någon form. Kostfaktorer och tobaksrökning beräknas vara de största cancerorsakerna och ge upphov till cancerfall varje år. Diagrammet är en förenkling. Cancerorsaker hos en person kan t ex vara alla faktorer ovan, i de proportioner som visas. 27

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Säkerheten vid mikrovågstorkning Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID BRÄNNSKADOR

FÖRSTA HJÄLPEN VID BRÄNNSKADOR FÖRSTA HJÄLPEN VID BRÄNNSKADOR WWW.ALPHRAMEDIC.SE BRÄNNSKADOR I SVERIGE 20.000 till sjukvården per år 400 till specialklinik (2%) SEK 15.000 40.000 för plats på specialklinik / dygn I snitt är läkningstiden

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete

Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete Välkommen till Forsmark! Din guide till ett säkert arbete 1 Innehåll Egenkontroll: STARK...4 Fysiskt skydd bevakning...5 Brandskydd...6 Larm...7 Strålskydd...8 Radiologisk klassning...9 Skyddsutrustning...

Läs mer

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box

Läs mer

INNEHÅLL. Din spisfläkt. Säkerhet. Användning. Underhåll. Installation. Bilaga. Beskrivning 4 Inledning 4

INNEHÅLL. Din spisfläkt. Säkerhet. Användning. Underhåll. Installation. Bilaga. Beskrivning 4 Inledning 4 INNEHÅLL Din spisfläkt Beskrivning 4 Inledning 4 Säkerhet Användning Underhåll Installation Försiktighetsåtgärder som du måste vidta 5 Utsugningssystem 6 Reglage 7 Rengöring 9 Fettfilter 10 Kolfilter 10

Läs mer

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger Sivu 1/10 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.1 15.6.2001 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp 2.2 Storheter och enheter 2.3 Viktiga skyddsåtgärder

Läs mer

PlasmaMade och ren luft Så säljer du ren luft till alla, överallt V2.0 000-11.1

PlasmaMade och ren luft Så säljer du ren luft till alla, överallt V2.0 000-11.1 PlasmaMade och ren luft Så säljer du ren luft till alla, överallt V2.0 000-11.1 Garantier: PlasmaMade-luftfilter Hälsosam luft Ren luft I utrymmen där flera människor bor, som vardagsrum, sovrum, kontor

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium, ett radioaktivt grundämne, sönderfaller. Ädelgasen varken syns, luktar eller känns. Radon i bostäder kan

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel

Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tillfällen då människan räddat och förbättrat en situation där automatiken inte räckt till eller fungerat fel Tomas Lackman Seniorkonsult, Risk Management 1 Varför ökad automatisering Ekonomi Kvalité Tid

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Elolyckor. Vad är en elolycka? 1(6)

Elolyckor. Vad är en elolycka? 1(6) 1(6) Elolyckor Vad är en elolycka? Skador som inträffar till följd av el kan vara personskador eller egendomsskador. När en person skadas vid strömgenomgång eller får brännskador till följd av direkt eller

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Kemiska risker vid laddningsplatser för batterier

Kemiska risker vid laddningsplatser för batterier Kemiska risker vid laddningsplatser för batterier Viktig information Laddningsplatser medför flera olika risker. Förutom explosionsrisken i framförallt blybatterier som uppstår genom att explosiv och lättantändlig

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten 2012-09-19 Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman, 016-710 74 71 540.2012.00342.

Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten 2012-09-19 Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman, 016-710 74 71 540.2012.00342. Datum Ert datum 1(6) Räddningstjänsten 2012-09-19 Handläggare, telefon Vår beteckning David Hultman, 016-710 74 71 540.2012.00342.7296 Er beteckning BRANDUTREDNING Insatsrapport nr. 2012/01018 Larmtid

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms http://www.miljoportalen.se/boleva/boende/radon Basgrupp 9 Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms 19 april 2006 Del I Radon Radon är

Läs mer

Förädling av råvaran

Förädling av råvaran Guld till smycken Förr i tiden grävde man för hand. Man hackade med hackor. Arbetet kunde utföras av barnarbetare, slavar och fångar. Det var mest män som arbetade i gruvorna. Nu för tiden använder man

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Montering luftspaltsbildande golv.

Montering luftspaltsbildande golv. Montering luftspaltsbildande golv. Det finns en lösning på gårdagens och morgondagens fuktproblem... Fuktskador kan bl.a. ge upphov till mögelbildning, rötsvampsangrepp, frostsprängningar. Fukt är en av

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74 SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010 Analys och rapport Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010 Fakta om undersökningen Hur genomfördes undersökningen? Via undersökningsföretaget Cints webbenkät Snabba svar (omnibusundersökning).

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Friska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer

Friska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer Friska fläktar Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer Luftföroreningar påverkar människans andningsvägar, ögon, hud och inre organ. Ventilation är ett sätt att hålla luftföroreningskoncentrationen

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

INFORMATION OM EGENKONTROLL

INFORMATION OM EGENKONTROLL INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:88 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:9 av Sunhild Dietrich-Larsson (mp) om kostterapier som hjälp för hyperaktiva barn Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord

Läs mer

Så fungerar kärnkraft version 2019

Så fungerar kärnkraft version 2019 Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som

Läs mer