Förädling av råvaran

Transkript

1

2 Guld till smycken Förr i tiden grävde man för hand. Man hackade med hackor. Arbetet kunde utföras av barnarbetare, slavar och fångar. Det var mest män som arbetade i gruvorna. Nu för tiden använder man en ny teknik. Förr var arbetet mycket mer intensivt. Man använde hela kroppen. Nu sitter man i kontrollrum på distans. Det finns två olika sorters gruvor. Dagbrott: Då bryter man guldet ovan jord, dvs det grävs inga tunnlar eller gångar under marken. Det borras en gång under malmkroppen och därefter definieras malmgränsen med kaxborrning. Det är en enkel borrmetod där borren slår sönder berget. Det som har krossats skickas upp till ytan för kemisk och visuell analys. Dagbrotten behöver enormt stora landområden vilket förstör det lokala ekosystemet. Gruvbrytning: Denna gruvbrytning sker under jord. Den teknik som används heter skivpallbrytning. Gångarna är 5x5 m. Man borrar ett hål 5m in i berget och laddar det med ett flytande emulsionssprängmedel. Efter sprängning så körs en maskin in för att lasta ur den ca 500 ton tunga malmen. Maskinen styrs på distans från ett kontrollrum. Malmen består av granit, kvarts och guld. Förädling av råvaran Man smälter guldklimpar till guldtackor, sedan köper guldsmeder guldet och gör smycken av det. Guld- är världens mest efterfrågande råvara. 70 % av guldet går till smycken 11 % används industriellt och 13 % blir rena investeringsobjekt som ex. mynt och guldtackor.

3 Historia om guldet Guld är en av de få metaller som förekommer naturligt som klimpar, och torde ha varit en av de första metallerna att tas i bruk av människan, då det tillåter bearbetning utan uppvärmning. I Egypten sände man tidigt expeditioner till Nubien där man utvann guld med slavarbete. Den egyptiska guldsmedskonsten nådde en nivå som endast med svårigheter kan kopieras idag. De första europeiska guldföremålen dyker upp under femte årtusendet före Kristus. Det äldsta svenska guldföremålet är en guldspiral påträffad i en hällkista i Jällby i Västergötland från senneolistisk tid. (Tiden mellan vikingatiden och bronsåldern.) I Mellansverige utgörs det äldsta guldföremålet av en guldtråd från en grav i Sommaränge, Viksta socken, påträffad 2003 och daterad till f. Kr. Guld har använts till smycken sedan förhistorisk tid, i Sverige i minst år. På Historiska museet i Stockholm kan en sjuringad halskrage från Möne socken i Västergötland, daterad till 400-talet e.kr. beskådas tillsammans med andra arkeologiska guldföremål från tiden e.kr. Den första myntningen av guldmynt skedde troligen i Mindre Asien, cirka 600 f. Kr. Hälso- och miljöeffekter av guldbrytning Brytningen kan ha tragiska effekter för dem som jobbar med guldbrytningen, reningen eller för de människor som bor längs en transportled av kemiskaämnen som transporteras till gruvan/ dagbrottet för att kunna rena guldet. Ämnet har konsekvenser inte bara för människan utan också för djur och natur. Ämnet är kvicksilver. Andas man in kvicksilver lagras 80 % i kroppen. Detta kan leda till att lungor, njurar och det centrala nervsystemet kan skadas. Korttidsexponering för höga halter av kvicksilverångor kan medföra lungskador, yrsel, kräkning, ökat blodtryck och hjärtfrekvens. Lågtidsexponering för låga halter kvicksilverångor kan med föra darrighet, huvudvärk, sömnrubbningar, minnesförlust, irritation, koordinationssvårigheter och ändring i syn och hörsel. Det är farligt för både människan, djur och natur. När man ska frigöra guldet från amalgam bollarna. Denna process görs inomhus för att det ska hållas hemligt för omgivningen. Alla människor och natur som finns runt om denna process utsätts för mycket farliga ämnen. Det kan leda till att nya generationer kan få olika skador/ fel på och i sin kropp. Naturen kan skadas genom utsläppen. Dem farliga ämnena far ut i marken. Djuren dricker och äter de giftiga ämnena som har farit ut i marken. Vi människor äter köttet från djuren som har levt i den farliga miljön. Genom den vägen kan vi få skador eller sjukdomar också.

4 Ned smältning av guld Nedsmältning av guld görs efter guldbrytningen oavsett metod för brytningen men det kan se lite olika ut hur det görs. Det är steget efter själva brytningen och anrikningen av guldet. Nedsmältning av guld kräver stor energiåtgång samt stora utsläpp av tungmetaller och svaveldioxid. Det som gör att kvicksilver och svaveldioxid kommer ut i luften är att det är för dyrt att installera reningsfilter. Detta gäller främst för utvecklingsländer. Guldet är här bundet till kvicksilver i form av amalgambollar blandat med guld. För att få ut guldet krävs hög uppvärmning och det är i denna fas kvicksilvret kommer ut i form av ångor. Arbetarna och deras familjer utsätts för kvicksilverångorna. Kvicksilverångorna kommer effektivt ut i blodet och kan ytterligare enkelt passera blod - hjärnbarriären för att ackumuleras speciellt i lillhjärnan. Där påverkar kvicksilvret proteinsyntesen, förstör membran och förändrar enzymer och andra proteiner inuti och runt cellerna. Utveckligen av produkten Förr använde man guldet till pengar, smycken och till vapen. Nu på senare tid har man sett att guld inte är en förnybar naturtillgång så det finns bara en viss mängd och inget mer. Guld används även inom läkemedelsindustrin som i t.ex medicin. Det används guld i kretskort som finns i elektroniska apparater. I och med att den tekniska världen utvecklades kunde forskning hitta mera användningsområden för guldet.

5 Återvinning eller återanvändas Guld som återvinns ur till exempel smycken och elektroniska apparater är det mest miljövänliga guldet. Man kan återvinna gammalt guld och skapa nya smycken. Idag används mest återvunnet guld i nya smycken, då återvinning av guldskrot är betydligt skonsammare mot naturen än gruvbrytning. Yrkesroller Det är mest män som arbetar i gruvorna. Men det finns kvinnor inom yrket också. Exempel på yrken är guldsmed, gravör, gruvarbetare. Förut var det mest män som höll på med guldsmeds jobb. På senare tid har många kvinnor börjat/lärt sig yrket guldsmed. Källor