Tjernobylolyckan läget efter 25 år
|
|
- Rut Nyström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat. De områden som drabbades värst var stora delar av södra och mellersta Norrland, från norra Uppland och Västmanland till och med Västerbotten. Det högsta nedfallet uppmättes runt Gävle och i Sundsvalls- och Härnösandstrakten. Stora lokala variationer i nedfallet förekom, mest beroende på hur mycket det regnade när det radioaktiva molnet passerade. Detta är en starkt bidragande orsak till att koncentrationen av cesium-137 i bär, svamp och fisk kan variera mellan mycket närbelägna platser. Livsmedelsverket fastställde ett gränsvärde om 300 Bq/kg för högsta tillåtna halt av cesium i all mat som säljs, utom för ren- och viltkött, insjöfisk, bär, svamp och nötter som får innehålla Bq/kg. Gränsvärdena baserades dels på konsumtionsdata, dels på att stråldosen från livsmedel inte borde överstiga 1 msv/år. Hur har halterna i maten förändrats sedan 1986? Under de första åren efter Tjernobylolyckan undersöktes innehållet av radioaktiva ämnen, och särskilt cesium-137, i många livsmedel från jordbruket och skogen. De livsmedel som blev mest förorenade av radioaktivt nedfall var mjölk, kött från ren och vilt, sötvattensfisk, vilda bär och svamp. Jodisotoper ansamlas snabbt i mjölk och når på så sätt lätt konsumenten. Vid Tjernobylolyckan var korna fortfarande inne i lagården och inga större problem uppstod med jod. Värre blev det när korna skulle släppas ut på bete i nedfallsdrabbade områden på grund av nedfallet av cesium. Idag 25 år efter olyckan är cesium-137, som har en halveringstid på 30 år, den enda isotop som fortfarande har effekt i det svenska ekosystemet. Halterna är dock mycket låga i livsmedel som säljs i butik och ligger oftast långt under gränsvärdet. Den som köper all sin mat i handeln får normalt i sig mindre än 300 Bq/år. Exempelvis har halterna i mjölk från mejerier inom de mest drabbade områdena sjunkit från Bq/l strax efter olyckan till mindre än 1 Bq/l Cesium i ren Rennäringen drabbades särskilt hårt av nedfallet. Renarnas basföda består till stor del av lavar som mycket lätt ansamlar radioaktiva ämnen, i detta fall cesium-134 och 137. Ett halvt år efter olyckan var cesiumhalten i renkött mycket hög och i november 1986 blev av slaktade renar kasserade på grund av detta. Fortfarande (2009) har re nar i vissa områden och under vissa perioder halter över det gällande gränsvärdet Bq cesium- 137/kg. Halten radioaktivt cesium i kroppen minskar snabbt när renen betar gröna växter på sommaren eller äter fabrikstillverkat foder i stället för marklavar på vintern. Alltsedan de första åren efter Tjernobylolyckan har renar gått tidigare till slakt eller utfodrats med rent foder, för att ha cesiumhalter under gränsvärdet. Efter 2-3 veckors utfodring har halten ofta minskat till hälften. Numera har de flesta renar cesiumhalter under Bq/kg muskel när de
2 tas till utfodring och utfodras då vanligtvis i drygt 6 veckor. Om halterna är högre förlängs utfodringstiden till cirka 9 veckor. Halveringstiden gör att mängden radioaktivt cesium gradvis minskar i renens bete. Större andel hamnar djupare i marken och blir mer eller mindre otillgängligt för renen. På lång sikt ger det motsvarande minskning i ren. Radioaktivt cesium i renkött kontrolleras vid slakt enligt beslut som fattas av Livsmedelsverket inför varje slaktsäsong. Minskningen av radioaktivt cesium i renens bete, i kombination med effektiva motåtgärder, har gjort att mycket få renar (i genomsnitt 0,3 % av den totala slakten under de senaste tio åren) numera kasseras på grund av höga halter radioaktivt cesium. Cesium i älg Halterna i älgkött har följts i Gävleområdet sedan Åren efter 1986 hade nästan hälften av älgarna halter över Bq cesium-137/kg, men under senare år har normalt bara enstaka älgar så höga halter. De högsta uppmätta halterna är fortfarande över Bq/kg. Dock har under den senaste tioårsperioden halterna i älgkött från Gävle egentligen inte minskat. Om jaktlaget delar köttet, så att alla får kött från flera olika älgar, får en person sannolikt i sig kött som i genomsnitt ligger under Bq/kg även i nedfallsdrabbade områden. Cesium i vildsvin Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt undersökte 2013 cesiumhalter i vildsvin. Syftet med studien var bland annat att undersöka hur utbrett det är med förhöjda halter av cesium-137 i vildsvin. Vildsvinskött som kan innehålla förhöjda halter av cesium-137 kommer från de områden som drabbades av radioaktivt nedfall från olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl Det gäller framför allt områden i Västmanlands, Uppsala, Gävleborgs och Södermanlands län. Resultaten visar att av 17 skjutna vildsvin i Uppsala och Västmanland län, låg sex stycken över gränsvärdet på 1500 Bq/kg. Men innehållet av cesium-137 i vildsvinskött varierade avsevärt även bland djur skjutna inom samma område. Risken att just det vildsvinskött du äter skulle innehålla så höga halter cesium-137 att det skadar hälsan är därför, vad vi vet i dag, mycket låg. Cesium i fisk Insjöfisk från drabbade områden kan fortfarande ha cesiumhalter över Bq/kg. Halten i fisken halveras dock relativt fort. Abborre i en sjö i Gävletrakten hade de första åren efter olyckan mycket höga halter cesium-137 och fortfarande 2005 var innehållet nära Bq/kg. Stor fisk har högre halter än mindre och det är stora skillnader mellan olika sjöar. Det kan vara bra att känna till hur läget är i de sjöar man i huvudsak tar mat- fisk ifrån om man äter mycket fisk från sjöar inom nedfallsdrabbade områden.
3 Cesium i svamp Svampar har, jämfört med växter och djur, extremt hög förmåga att ansamla radioaktivt cesium. Medan halterna av cesium har minskat i de flesta livsmedel har de varit relativt konstanta eller till och med ökat i vissa svamparter. Hur hamnar cesium i svampen? Överföringen av cesium från jorden och in i svampen är mycket komplicerad. Innehållet av cesium-137 kan variera mycket mellan olika svamparter, men även inom samma art och till och med mellan olika exemplar av samma art. Orsakerna till detta kan vara flera, till exempel koncentrationen av cesium i jorden där svampen växer. Halten radioaktivt cesium i jorden är olika på olika djup. Svampar som har mycket djupt liggande mycel (den underjordiska delen av svampen) tar upp mindre cesium än andra svampar. Cesium-137 går ner i jorden mycket långsamt och det tog därför flera år efter Tjernobyl- olyckan innan halterna i svamp nådde sitt maximum. Andra faktorer som påverkar hur mycket cesium svampen tar upp är jordens surhetsgrad och sammansättning, till exempel innehåll av mineralpartiklar, lera och vatten. Cesiums tillgänglighet kan också variera och vara svårare (bundet till partiklar) eller lättare (fritt eller lättgängligt) för svampen att ta upp. Hur mycket cesium innehåller svamp idag? Innehållet av cesium-137 har undersökts i trattkantareller (Cantharellus tubaeformis) och rödgul trumpetsvamp (Cantharellus lutescens) plockade mellan 2005 och 2009 i Gävle och Sundsvall, där nedfallet var stort efter olyckan i Tjernobyl. Två av proverna hade halter som låg under gränsvärdet på Bq/kg, men halterna varierar kraftigt mellan svamparna beroende på var och när (vilket år) de plockades. Ett av proven hade förvällts och kokspadet kasserats. Det var tillräckligt för att minska halten cesium-137 till under gränsvärdet. Vare sig trattkantarell, rödgul trumpetsvamp, champinjon, gul kantarell eller Karl Johansvamp hör till de arter som tar upp mest cesium. Matsvampar som tar upp mer är till exempel sandsopp och rynkad tofsskivling. Det är ingen fara att äta svamp om den är plockad i områden där det radioaktiva nedfallet var litet. Den som äter mycket vilt, bär och svamp bör välja svamparter som inte tar upp så mycket cesium. Om svampen är plockad där nedfallet var stort bör man inte heller äta alltför stora mängder av den. Ett sätt att minska mängden cesium i svampen är att koka den och sedan hälla bort kokvattnet. Då kan halten sjunka med upp till 80 procent. Cesium i frukt och bär Halterna i frukt och bär ligger normalt sett långt under Bq/kg. Inom områden med liknande nedfall efter Tjernobylolyckan är halterna i allmänhet högre i hjortron och tranbär än i blåbär och lingon. Detta kan bero på olika växtplatsers förhållanden, där näringsfattiga myrmarker gör att cesium-137 är lättillgängligt. Cesium i mjölk Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer förändringarna av halten cesium i mejerimjölk och särskilt i mjölk från de områden som drabbades mest av Tjernobylnedfallet. Dagens halter är obetydliga och minskar stadigt var stråldosen till en genomsnittlig mjölkkonsument
4 (som konsumerar 150 liter per år) drygt 0,0002 msv från cesium-137. Detta kan jämföras med bakgrundsstrålningen, som är cirka 2,2 msv/år i Sverige (se faktaruta). Livsmedel i handeln - matkorgar Den matkorgsundersökning som utförts av SSI (nuvarande SSM) och Livsmedelsverket 1994, visar att intaget av cesium-137 minskat, inte bara för genomsnittsbefolkningen utan också för dem som bor i de värst drabbade områdena. Intaget av cesium-137 var högst i Västerbottens inland med ett intag på i genomsnitt 815 Bq/år. För hela den svenska befolkningen var genomsnittsintaget 274 Bq/år. Dessa värden kan jämföras med årsintaget Bq som ger en dos på 0,7 msv. Helkroppsmätning av cesium Helkroppsmätningar av människor är ett sätt att uppskatta stråldosen från radioaktiva ämnen som har kommit in i kroppen genom mat, dryck eller luft. Statens strålskyddsmyndighet, SSM, och dess föregångare SSI har sedan 1958 gjort helkroppsmätningar för att undersöka aktiviteten av cesium i människor. Det cesium som finns i befolkningen i Sverige i dag kommer främst från mat och dryck och är ett resultat av Tjernobylolyckan. När cesium kommer in i kroppen fördelas det jämnt i muskelvävnaderna och utsöndras sedan, så att mängden cesium i kroppen halveras på några månader om inget nytt tillförs genom maten. Högre halter hos människor i nedfallsdrabbade områden Människor som bor i områden med mycket nedfall efter Tjernobylolyckan har högre halter i kroppen än den övriga befolkningen. De högre halterna beror förmodligen på att vissa grupper äter mer lokala produkter från skog och sjö, som viltkött, fisk och svamp, där halterna kan vara höga. Renskötande samer har särskilt höga nivåer av cesium-137 efter Tjernobylolyckan. De högsta halterna uppmättes ett till två år efter nedfallet och var nästan hundra gånger högre hos renskötarna än hos undersökta stadsbor i Lund och Stockholm. Den stora skillnaden beror på att samerna äter mycket renkött, fisk, svamp och vilda bär. Återigen bör man jämföra den stråldos som de mest exponerade renskötarna får via maten med bakgrundsdosen. Den uppskattade dosen via mat för denna grupp av människor är under en period på 50 år mindre än 8 msv/år. För motsvarande period är bakgrunds- dosen för oss alla 100 msv/år. Hälsoeffekter Tjernobylnedfallet i Sverige ledde inte till några akuta skador bland den svenska befolkningen. Hälsoeffekterna består i stället av ett antal framtida fall av cancer. Kollektivdosen till den svenska befolkningen kan användas för att beräkna antalet cancerfall till följd av Tjernobylnedfallet. Denna dos består dels av stråldosen orsakad av det radioaktiva cesium som man får i sig via födan (interndosen), dels av stråldosen till följd av strålningen från det radioaktiva cesium som finns på marken (externdosen). Den interna stråldosen utgör ungefär 1/6 av den totala kollektivdosen. Genomförda beräkningar ger att strålningen under de första femtio åren efter olyckan kommer att orsaka totalt omkring 300 dödsfall i cancer.
5 Detta är för få fall för att de ska kunna upptäckas genom epidemiologiska studier. Som jämförelse i Sverige dör cirka människor varje år i cancer med en årlig variation som är större än det totala tillskottet från Tjernobyl. Det har inte kunnat konstateras några andra hälsoeffekter i Sverige som kan tillskrivas strålningen från Tjernobylnedfallet. Fakta Bakgrundsstrålning kommer från: msv/år - Kosmisk strålning 0,3 - Kalium i kroppen 0,2 - Medicinska undersökningar (den 0,9 genomsnittligt största källan) - radioaktiva ämnen som finns naturligt i 0,6 mark och byggmaterial - radionuklider som förekommer naturligt i 0,2 mat och dryck - (Radon i inomhusluften) ca 0,6 - Cesium-137 från livsmedel 0,01 Den totala genomsnittliga stråldos som den som inte bor i radonhus i Sverige utsätts för uppskattas till 2,2 msv/år. Läget kan se något annorlunda ut för personer som är storkonsumenter av produkter från naturen i nedfallsdrabbade områden. Den extra stråldos vi får från livsmedel bör inte överstiga 1 msv/år. (Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten 2010.) Källor Övervakning och åtgärder gällande radioaktivt cesium i renar efter Tjernobylolyckan Lägesrapport till SLV av Birgitta Åhman, SLU. Se även SSI Rapport 2005:17 på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Cesium-137-innehåll i rödgul trumpetsvamp (Cantharellus lutescens) och trattkantarell (Cantharellus tubaeformis) 24 år efter Tjernobylolyckan av Malin Öhrn (examensarbete vid Livsmedelsverkets toxikologiska enhet 2010)
6 Nedfallskarta över Sverige efter Tjernobylolyckan
CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel
Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall
Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera
Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län
Cesiumhalterna i vilt, fisk, svamp och bär i Gävleborgs län en 26 april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. Efter olyckan fick bl.a. Sverige och Finland en omfattande markbeläggning
Cesium-137 i livsmedel
Rapport 19 del 1-2017 Cesium-137 i livsmedel Riskhanteringsrapport av Mia Kristersson, Emma Halldin Ankarberg, Åsa Rosengren, Christina Lantz och Charlotte Lagerberg Fogelberg. ISSN 1104-7089 Innehåll
Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata
Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena
STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Radioaktivt nedfall och livsmedel
STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Radioaktivt nedfall och livsmedel Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Radioaktivt nedfall och livsmedel Livsmedel från naturen
Cesiumundersökning. Bär och svamp 2017 BAKGRUND METOD
På uppdrag av: Fysisk, planering Samhällsbyggnad Gävle Gävle kommun 81 84 Gävle Version/datum: 217-1-17 Cesiumundersökning Bär och svamp 217 SAMMANFATTNING På uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Gävle
Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Kvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box
Vad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
1 Problemet och vad SSM vill uppnå
Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt
SSi-rapport 88-13. Projekt Tjernobyl. - Lägesrapport 3. Statens strålskyddsinstitut. Pris 60 kronor ISSN 0282-4434
SSi-rapport 88-13 Statens strålskyddsinstitut Postadress Gatuadress Telefon Box 60204 Karolinska sjukhuset 08-729 71 00 10401 STOCKHOLM Solna Projekt Tjernobyl - Lägesrapport 3 ISSN 0282-4434 Pris 60 kronor
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning till renskötselföretag
Radioaktivitet i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet
Radioaktiva ämnen i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen
Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010
Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010 Torbjörn Nylén PhD Radioekologi FOI CBRN skydd och säkerhet Torbjorn.nylen@foi.se +46706373191 Innehåll Nedfallsscenarier
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS
Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS LUNDS UNIVERSITET Medicinsk Strålningsfysik, Malmö Kärnfysik, Lund Under år 2017 och 2018 utförde Lunds universitet omfattande
Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001
2003:17 HANS MÖRE, LYNN MARIE HUBBARD, LENA WALLBERG OCH INGER ÖSTERGREN Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001 FÖRFATTARE/ AUTHOR: Hans
Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Är maten giftig? När är det fara å färde?
Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de
REGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN
REGIONSEMIFINAL 2016 LAGEN 1. Strålande teknik Vi hör och läser ofta om olika slags elektromagnetisk strålning. Ibland används ordet vågor istället för strålning. Sju exempel på strålning/vågor är A. Radiovågor
Sametingets författningssamling Sametinget Box KIRUNA Tfn Fax
Sametingets författningssamling Sametinget Box 90 981 22 KIRUNA Tfn 0980-780 30 Fax 0980-780 31 ISSN 1654-0549 Föreskrifter om ändring i Sametingets föreskrifter (STFS 2007:5) om ersättning till renskötselföretag
Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm
Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms
Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen
Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen. 2015-10-16 SYNPUNKTER PÅ DET NYA STRÅLSKYDDSLAGSFÖRSLAGET. Under 2 Kapitel: Allmänna principer för strålskydd. SSM accepterar inte pågående ökning av mutationer
Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige
Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige The use of bentonite and zeolite as caesium-binders in feed to reindeer - experiences from Sweden. Birgitta
Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre
Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,
Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i
Kärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna
Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.
Utsondringen av Cs-137 hos renar vid utfodring med foder innehållande varierande mångd bentonit respektive kalium
Utsondringen av Cs-137 hos renar vid utfodring med foder innehållande varierande mångd bentonit respektive kalium Excretion of radiocesium in reindeer - effect of supplements of potassium and bentonite.
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster - vilt, svamp och bär RAPPORT 2014:2 Per E Ljung¹, Camilla Sandström², Göran Ericsson¹ & Emma Kvastegård¹ ¹ Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU ² Statsvetenskapliga
Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org
Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier Prognos 75% av patienter med papillär cancer tillhör lågriskgrupp med några få procents mortalitet, i högriskgruppen (lokalt invasiva tumörer,
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Säkerheten vid kärnkraftverket
Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen
Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden i Sverige.
1(24) Institutionen för mark och miljö Klas Rosén & Robert Weimer 2013-12-31 Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm Slutrapport för projektet: Radioaktivt cesium i vildsvin i Tjernobyldrabbade områden
Kandidatuppsats i biologi Biologi med inriktning mot bioteknik - kandidatprogram
Radioktivt cesium ( 137 Cs) i vildsvin (Sus scrofa) från Tjernobyldrabbade områden i Sverige Radioactive caesium ( 137 Cs) in wild boars (Sus scrofa) from areas in Sweden affected by the Chernobyl fallout
Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler
Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m
Remissversion. Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö
Datum Vår referens Avd för Beredskap och miljöövervakning 2007-05-08 Dnr 2006/1070-41 Remissversion Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö Statens strålskyddsinstitut Adress: 171 16 Stockholm,
Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder
Plan ningar av. gammastrålning.
Cesiumplan 2005-2011 Plan för provtagning av livsmedel från naturen och lokalaa referensmät- ningar av gammastrålning. Antagenn 2005-05-25 1 Innehållsförteckning INLEDNING Fel! Bokmärket är inte definierat.
1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:36) om vissa främmande ämnen i livsmedel; (H 60) Utkom från trycket den 31 mars
Joniserande strålning
Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus
Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?
Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
2001:07 LEIF MOBERG Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl En sammanfattning femton år efter olyckan FÖRFATTARE/AUTHOR: Leif Moberg AVDELNIG / DIVISION: Avdelningen för Avfall och Miljö / Department of Waste Management
8 Vildväxande produktion
8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar
Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021
Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26
Christl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.
TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar
Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge
Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge IKEA Mål Nationella miljömål: Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Levande vatten Ett rikt växt- och djurliv Här ska borlängebon
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Stråldosen till boende i nedfallsdrabbade områden: Preliminära uppskattningar efter svenska förhållanden
Stråldosen till boende i nedfallsdrabbade områden: Preliminära uppskattningar efter svenska förhållanden Isaksson, Mats; Rääf, Christopher; Martinsson, Johan 2019 Document Version: Förlagets slutgiltiga
2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.
Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen
Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen LIVSMEDELS VERKET Förord Nedfall av radioaktiva ämnen är en av de påfrestningar för vilka Sveriges regering och riksdag anser att det bör finnas
Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat
Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors
Hur säkerställer vi kvaliteten på viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014 Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Köttkvalitet Bakterier? Radioaktivitet? Hållbarhet? ph-värde? Fetthalt?
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan
Riksdagens protokoll 1996/97:27. Fredagen den 8 november. Protokoll 1996/97:27. Kl Ny riksdagsledamot
Riksdagens protokoll 1996/97:27 Fredagen den Protokoll 1996/97:27 Kl. 9.00 9.41 1 Ny riksdagsledamot Tredje vice talmannen meddelade att enligt protokoll från Riksskatteverket hade till ny riksdagsledamot
Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer
GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB
Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:
Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland
2012-01-30 19 48 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki
RADON - ett inomhusmiljöproblem
RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från
Underlagsrapport. Säker strålmiljö. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Säker strålmiljö Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten
Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Av: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips
Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips Uppdrag och tävling för skolklasser i åk 7-9 1 Fakta Strålning typer och uppkomst Strålning kan komma från många olika källor. Den fråga som oftast dyker upp är Hur
tentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning
Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken
Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Kadmium hotar att på bred front skada vår njurfunktion. Människokroppen har en förmåga att göra sig av med överskott på en rad ämnen. De kan
ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt
Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland
Kommunfullmäktige 2012-01-30 19 48 2012-08-27 152 354 Kommunstyrelsen 2012-08-13 159 398 Arbets- och personalutskottet 2012-06-18 151 321 Dnr 12.33-008 jankf23 Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna
SSI Rapport. Innehåller endast sammanfattningen 2007:02. Strålmiljön i Sverige. Pål Andersson et.al.
SSI Rapport 2007:02 Strålmiljön i Sverige Innehåller endast sammanfattningen Rapport från Statens strålskyddsinstitut tillgänglig i sin helhet via www.ssi.se Pål Andersson et.al. författare/ Author: Pål
Redovisade undersökningar Attityder till kron & skador. Attityd till stammens storlek. Majoriteten vill ha mer kron
Redovisade undersökningar Attityder till kron & skador Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 13 6 jaktkortslösare, 67 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Camilla Sandström Skogsägares
Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger
Sivu 1/10 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.1 15.6.2001 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp 2.2 Storheter och enheter 2.3 Viktiga skyddsåtgärder
Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; LIVSFS 1993:36 (H 60) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.
Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel.
Säkra livsmedel Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel. Sunda livsmedel utan sjukdomsframkallande ämnen och utan skadliga rester är viktiga för att en god hälsa. Viktiga
Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
Röntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
-p-5ta, En hushållsmetod för att reducera cesium-137 i kött. Projektredovisning till Statens strålskyddsinstitut. Innehåll
-p-5ta, Projektredovisning till Statens strålskyddsinstitut. En hushållsmetod för att reducera cesium-137 i kött. Innehåll Sammanfattning Bakgrund Idé och utförande Resultat Tester av olika tekniska utföranden
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser
Regional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad
Radon i dricksvatten från egen brunn
L 2019 nr 10 Radon i dricksvatten från egen brunn Riskhanteringsrapport Denna titel kan laddas ner från: www.livsmedelsverket.se/bestall-ladda-ner-material/. Citera gärna Livsmedelsverkets texter, men
Säkra dosgränser, finns det?
Säkra dosgränser, finns det? RISKERNA [KLR 2016] ÖVERSIKT ÖVER OLIKA DOSGRÄNSER Lennart Johansson, Sjukhusfysiker, adj. professor Inst. f. strålningsvetenskaper, radiofysik Umeå universitet Strålsäkerhetsmyndigheten:
Frågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Pressmeddelande 13-09- 16
Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför
7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan