Säkra dosgränser, finns det?
|
|
- Siv Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Säkra dosgränser, finns det? RISKERNA [KLR 2016] ÖVERSIKT ÖVER OLIKA DOSGRÄNSER Lennart Johansson, Sjukhusfysiker, adj. professor Inst. f. strålningsvetenskaper, radiofysik Umeå universitet
2 Strålsäkerhetsmyndigheten: SSMFS 2008:37 5 Ett slutförvar för använt kärnbränsle eller kärnavfall ska utformas så att den årliga risken för skadeverkningar efter förslutning blir högst 10-6 för en representativ individ i den grupp som utsätts för den största risken. Sannolikheten för skadeverkningar på grund av en stråldos ska beräknas med de sannolikhetskoefficienter som redovisas i Internationella strålskyddskommissionens publikation nr 60, ICRP 60: 0,014 msv leder till en risk på 1 på 1 miljon Skadeverkningar: cancer plus ärftliga skador
3 Osäkerhet i riskbedömningen Uppskattning i KLR msv högst en faktor msv högst en faktor 5 Mycket stora individuella variationer av risken! Detta går ej att förutse med dagens kunskaper
4 Observationer av överlevarna från Hiroshima och Nagasaki 1945 Ingen cancer "Naturlig" cancer Strålningsinduced cancer Sv (n=5732) 1 2 Sv (n=1613)
5 Syfte med föreliggande KLR: Att belysa hur man kan förhålla sig till givna dosgränser, mot bakgrund av osäkerheterna i de olika parametrarna. Hur förhåller sig dosgränsen för slutförvaret till gränser för stråldosen i andra sammanhang? Osäkerheten i omräkningen från risk till stråldos (eller tvärtom).
6 vatten Från bränsle till risk Risk! KLR 2016 * ** ** Stråldos < 10-6 /år * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna Biosfären < 0,01 msv/år rotupptag jord grundvatten Beror på fysikaliska och biologiska parametrar strålningstyp och halveringstid Geosfären i vilken utsträckning kroppen tar upp och utsöndrar ämnet Uppskattat från epidemiologiska data, överlevande från Hiroshima och Nagasaki mm. Tekniska barriärer Bentonit Kapsel Använt bränsle
7 Intag av radionuklid Aktivitet Bq dosfaktor Absorberad dos. Effektiv dos Gy Sv Radionuklid halveringstid typ & energi för strålningen Kemisk substans Omsättning i kroppen upptag & retention
8 Dos risk samband för olika modeller KLR 2016
9 Strålskydd på global nivå BEIR UNSCEAR Rapporterar doser and effecter ICRP Utfärdar rekommendationer IAEA (UN), EU Basic Safety Standards Vetenskap Policy Regelverk NCRP
10 UNSCEAR (United Nations Scientific Committee on Effects of Atomic Radiation) FN-kommitté som sammanställer och publicerar data om förekomst och effekt av joniserande strålning. ICRP (International Commission on Radiological Protection) Internationell organisation som gett rekommendationer om riskhantering inom strålskyddsområdet sedan Rekommendationerna följs i stor utsträckning världen över. SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) (före 2008: SSI) Tillsynsmyndighet. Lämnar tillstånd och ger ut föreskrifter om användning av joniserande strålning i Sverige.
11 Riskuppskattning, ICRP 103 (2007) Risk för död i cancer från joniserande strålning. Baserad på effektiv dos. Vuxna (18 65 år) 4.1 % Sv -1 Hela befolkningen 5.5 % Sv -1 Inklusive ärftliga skador 5.7 % Sv -1 [ICRP 60: 7.3 % Sv -1 ]
12 Historiska dosgränser (msv/år) International Commission on Radiological Protection År Allmänheten Personal 1928 ICRP (eg. IXRPC) bildas i Stockholm * * * Egentligen 100 msv/5 år (enstaka år kan 50 msv accepteras)
13 Vilket gränsvärde gäller? Personal 20 msv/år Allmänhet 1 msv/år Radon i bostäder 200 Bq/m3 (motsvarar cirka 7 msv/år) Patienter individuell bedömning av berättigande, positiv nettonytta Försökspersoner individuell bedömning, samhällsnytta Stödjande personer, t.ex anhöriga till patient Räddningsinsatser i samband med olyckor
14 max 1 msv
15 max 0,1 msv max 0.1 msv max 0,1 msv max 0,1 msv
16 Dosgränser msv/år Naturlig bakgrund Sverige Naturlig bakgrund Kerlala, Indien *ICRP 126: 300 Bq/m3 motsvarar 10 msv/år
17 Dosrestriktioner för verksamheter med joniserande strålning Sverige Internationella rekommendationer, ICRP, IAEA, EU 0 0,05 0,1 0,15 0,20 0,25 0,30 msv/år
18 Att bedöma risker Offers Tuna salad Cheeseburgers Fish and chips Omelet RisksBenefits
19 Värdering och hantering av risker Beror på utifrån vilket perspektiv de betraktas: En individ gör subjektiva bedömningar Ett regelverk återspeglar samhällets perspektiv
20 Risk för cancer procent per Sievert, BEIR* VII Incidens Mortalitet Män 8,6 4,6 Kvinnor 12,8 6,2 Medel 10,8 5,4 *Biological Effects of Ionizing Radiation NationalAcademy of Sciences, USA Av 1000 individer i Sverige kommer att dö i cancer
21 Judgement of risk A risk of: will almost certainly, and will probably be ignored. will probably, and will certainly be judged as unacceptable. 20 msv 0.05/1000 = 10-3 Royal Society of London
22 Aktiviteter som innebär en risk på 1 per 10 6 Effektiv dos på 14 µsv Normal bakgrund utomhus en vecka Tre dagar i ett svenskt hus (pga. radon) Flyga 200 mil i ett jetflygplan Kanoting i 6 minuter 1.5 min bergsklättring Arbeta 1 timme i en kolgruva Arbeta 1 timme i ett hot-labb med maximalt tillåten dos
23 Att kombinera sannolikhet och konsekvens - IAEA Sannolikhet för skada Mycket troligt > 50 % Fullt möjligt > 1/10 Ovanligt men möjligt > 1/100 Avlägset möjligt > 1/1 000 Tänkbart, men högst osannolikt > 1/ Praktiskt taget omöjligt > 1/ Orimligt > 1/ Omöjlig < 1/ Skadans svårighetsgrad Mycket allvarlig Allvarlig Måttlig Obetydlig
24 Osäkerhet i riskbedömningen Uppskattningar KLR msv högst en faktor msv högst en faktor 5 Nya studier: McLean AR et al A restatement of the natural science evidence base concerning the health effects of low-level ionizing radiation. Proc. R. Soc. B 284: NCRP: Ny rapport baserad på BEIR VII, föreligger i manuskriptform Ingen av dessa avviker signifikant från tidigare data.
25 Techa river. Nyare epidemiologisk studie Davis et al. Radiation Research 2015
26 Kedja med osäkra faktorer BRÄNSLEKUTS GJUTJÄRNSINSATS KOPPARKAPSEL BENTONIT LÖSLIGHET I VATTEN BERG UPPTAG I BIOSFÄREN UPPTAG I MÄNNISKA STRÅLDOS RISK Överföringsfaktorer och osäkerheten i denna är radionuklidberoende
27 Marginal för SSMs riskrestriktion för slutförvaret Marginal till Faktor SSM och ICRP dosgräns för allmänheten 70 ICRPs rekommendation för slutförvar 20 Dosgräns för personal 1400 Gränsvärde för radon i bostäder 500 Observerbara hälsoeffekter (cancer) i en population på individer* Observerbar ökning av leukemi i en population på individer. Trivial dos 0,7 * För att i en grupp på individer kunna se en signifikant ökning av antalet cancerfall behövs en medeldos på 210 msv om risken är 5 % per Sv. Avser benmärgsdos * och ** : Data från Gonzales, Sievert lecture, IRPA 11 (2004)
28 Slutsatser Osäkerheten i den riskbedömning som ligger bakom dagens gränsvärden är betydligt mindre än för ett par decennier sedan, baserat på större mängd data samt flera, noggrannare och av varandra oberoende analyser. SSM:s gränsvärde för en framtida befolkningsgrupp kring platsen för slutförvaret är 1/70 av dagens gränsvärde för allmänhetens exponering. Sammantaget så kan den av SSM givna dosrestriktionen för slutförvaret med god marginal anses säker.
29 S L U T Bränsleelement i bassäng Hanford, USA
30 Strålskyddets fundament Strålskydd Syfte - Inga akuta skador - Sena hälsoeffekter (cancer) ska hållas så låga som rimligen möjligt Erfarenhet Vetenskap Etik
31 Ärftliga skador Inga unika skador, utan samma typ som förekommer naturligt. Cirka 3 % naturlig risk Risk: cirka 0.2 % Sv -1, medelvärde för hela befolkningen Har inte kunnat observeras bland de >30000 barn vars föräldrar erhöll signifikant dos i Japan 1945 Data baserade på djurförsök
32 Några tankar kring innehållet - Påpeka skillnaden i individers och myndigheters syn på risker - Individs beslut under osäkerhet exempel skylten i Ural-bergen - Exemplifiera vad som man utan epidemiologiska studier kan upptäcka med historik kring radon i gruvor på 1500-talet. Ev. också solen i Australien - Gränsvärden av olika typ ta även med radon jämför med WHOs luftföroreningsgränser - Hur har gränsen för arbetstagare (20 msv/år) tillkommit (kolla ICRP 26 och 90). Är 1/ Vad upplevs av allmänheten som acceptabla gränser? London-studien. - Radon i vatten. - Kostnad per räddat liv (se t.ex. radonutredning 2001 del 1 s. 16 och 145 -
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan
Vad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson
Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter
Strålskyddsreglering
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter
Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?
Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik
Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.
Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Strålsäkerhet för strålande läkare
Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens
Joniserande strålning
Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS 2017:xy Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2017:xy) om exponering för
Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS
Datum: 2013-11-04 Diarienr: SSM2013-5169 Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Inledning Två ansökningar angående nya kärntekniska anläggningar liksom en ansökan
EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)
EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) Informationsmöte om ny lagstiftning 23 september 2015 Åsa Wiklund Innehåll Bakgrund Arbetet med att ta fram direktivet (EU-process) Förändringar
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av
, 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?
Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.
Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet
Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING
Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna
Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn
Etik och strålskydd i krisberedskap Per Wikman-Svahn Fin bild Unit 4, left, and Unit 3 Fukushima Dai ichi nuclear power plant March 24, 2011 (Air Photo Service Co. Ltd., Japan) Japan Nuclear Technology
KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB
KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING Ringhals AB 1 NY REGLERING INOM STRÅLSKYDD Sedan 1 juni 2018 har Sverige en ny Strålskyddslag (SFS 2018:396), ny Strålskyddsförordning (SFS
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:11 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:11) om exponering för kosmisk strålning i flyg- och
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning
Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Något lite om. kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid. Mikael Jensen. Riskkollegiet November 2010
Något lite om kärnkraft, avfall och risk i en avlägsen framtid Mikael Jensen Riskkollegiet November 2010 Lite historik om min bakgrund: strålskydd Rolf Sievert: SSI:s första chef - och en enhet Bo Lindell
Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap
Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer 2016-05-10 Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap Forskning Från forskning till beslut om strålskyddsåtgärder i nödsituationer
Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006
Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag
SSM:s krav på ett renrum
SSM:s krav på ett renrum, SSM Ett verkligt exempel Oplanerad händelse rapporterad till SSM En färsk batch med F-18 FDG (1000 MBq/ml) ska plockas ur en autoinjektor pga tekniskt fel Person A gör jobbet
Risker med joniserande strålning och barn
Risker med joniserande strålning och barn María Marteinsdóttir, sjukhusfysiker 2014-10-16 2 Introduktion Cancer Incidens och Mortalitet För USA (oberoende av strålning) 3 Bushberg, J. T. The Essential
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och
Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar
Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin
Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011
länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602
Vilka strålskyddsregler måste vi följa?
Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och
Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016
Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv
De nya dosgränserna för ögats lins
De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika
Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet
Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2016-12-20 Dnr: FS 2.10-2121-16 Denna plan ersätter tidigare fastställt beslut av Arbetsmiljökommittén 1997-12-17, Dnr: 360-2301-97
Dosgränser för ögats lins
Dosgränser för ögats lins - Bakgrund till sänkningen Röntgenveckan Karlstad 2014 Innehåll Introduktion Studier som de nya rekommendationerna grundar sig på. Nyare studier Diskussion / Frågor Introduktion
Föreskrift om MR. konsekvenser
Föreskrift om MR konsekvenser Professor Peter Lundberg (peter.lundberg@liu.se) Radiofysik/MR-fysik Universitetssjukhuset i Linköping, CMIV & Linköpings Universitet September 2017 Tack till Steven Keevil,
71 Kärnbränsleförvaret strålsäkerhet under uppförande och drift
2017-10-10 1 71 Kärnbränsleförvaret strålsäkerhet under uppförande och drift 2017-10-10 2 71 Kärnbränsleförvaret strålsäkerhet under uppförande och drift Jan-Olov Stål, civilingenjör maskinteknik, senior
Hur påverkar strålning celler och organismer?
Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =
Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar
Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016
Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS
MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS Presentation vid Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2015 Anja Almén AVDELNINGEN FÖR RADIOFYSIK, INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA
Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer
Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer samarbetsprojekt mellan strålskyddskommittéerna vid universitetsklinikerna Nationellt möte i Sjukhusfysik 2016, Agnetha Gustafsson Gruppen består
Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II
Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;
Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning
Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning Sigrid Leide Svegborn Gustav Brolin Strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus Enkät gällande ny författning om strålskydd Strålskyddslag
Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Kvalitet, säkerhet och kompetens
Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning
Hur bra är den naturliga barriären?
Hur bra är den naturliga barriären? Ulrik Kautsky Skriv in valfri text 1 Barriärerna De tekniska barriärerna Den naturliga barriären Förvarssystemets funktion Primärt: Innesluta avfallet Sekundärt: Fördröja
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:10 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:10) om radon på arbetsplatser Fastställd: Ulf Yngvesson
Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall effekter på andra organismer än människa
Begäran om komplettering 2012-12-17 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Pål Andersson Telefon: 08 799 4139 Vår referens: SSM2011-2426-91 Intern referens: 4.7.2.d Er referens:
Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola
1(5) Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola Definitioner Medicinsk bestrålning Med sådan avses bestrålning med joniserande och icke-joniserande strålning av Berättigande a)
Docent Jack Valentin är genetiker och var fram till sin pension sekreterare vid International Commission on Radiation Protection (ICRP).
LITTERATUR Här ges en lista med böcker om joniserande strålning på svenska. De kan beställas genom biblioteken i landet, flera är tillgängliga i bokhandeln eller direkt från utgivaren. En bok om strålning
Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor
Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor 2017-05-29 Maria Feychting 1 Det elektromagnetiska spektrumet Källa: Jimmy Estenberg, SSM Kraftfrekventa elektromagnetiska fält Genereras i
Radioaktivitet i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet
Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte
Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att
Visualisering av osynliga risker
Visualisering av osynliga risker optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö Viktor Sandblom 1,2, Hans Rystedt 3, Anja Almén 1, Magnus Båth 1,2, Åsa Mäkitalo 3, Karin Zachrisson 4, Kajsa Lindberg
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk
Föreläggande om åtgärder
Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om
Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning
1(5) Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning I Strålskyddslagen och i SSM föreskrift SSMFS 2018:1 beskrivs grundläggande bestämmelser för skydd
RADIOAKTIVT AVFALL OCH RADIOAKTIVA UTSLÄPP VID ANVÄNDNING AV ÖPPNA STRÅLKÄLLOR
RADIOAKTIVT AVFALL OCH RADIOAKTIVA UTSLÄPP VID ANVÄNDNING AV ÖPPNA STRÅLKÄLLOR 1 Allmänt 3 2 Det ska finnas en avfallsbehandlingsplan för radioaktivt avfall 3 3 Strålsäkerhetscentralen fastställer gränsvärdena
Tjernobylolyckan läget efter 25 år
Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket
Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen Janez Marinko Arbetsmiljöverket www.av.se Radon risk för ohälsa? Innebär exponering för radon risk för ohälsa? JA! Var finns radon? ÖVERALLT! Hur vet
Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd
Sida 1 Till: Strålsäkerhetsmyndigheten Ärendenr. SSM2014-1921 REMISSYTTRANDE 2016-05-05 Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) tar i det nedanstående möjligheten
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;
SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut
relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle - Sidan 1 av 6 SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
Statens strålskyddsinstituts författningssamling
Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (SSI FS 1998:1) om skydd av människors hälsa och miljön vid slutligt
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle 2012-11-06 Stegvis prövning av slutförvaret för använt kärnbränsle SSMFS 2008:1 4 kap. 2 Tillstånd att bygga,
2012:09. Riktlinjer för utformning av strålskyddsprogram för transportörer av radioaktiva ämnen. Författare: Thommy Godås
Författare: Thommy Godås 2012:09 Riktlinjer för utformning av strålskyddsprogram för transportörer av radioaktiva ämnen Rapportnummer: 2012:09 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se
Introduktion till nya regelverket. Anders Frank
Introduktion till nya regelverket Anders Frank Regelhierarkin Vägledning Vägledningsdokument blir viktiga vid tillämpning av föreskrifterna SSM har beslutat ha en vägledningssamling Parallellt med författningssamlingen
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet
Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Strålskyddshandbok Giltig fr.o.m: 2015-12-20 Faktaägare: Sara Olsson, Cheffysiker Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr:
Radioaktiva ämnen i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.
Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017 (mål nr M1333-11) Nedtecknade av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning
Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare
Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet
Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling SSMFS 2018:5 Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:5) och allmänna råd om medicinska exponeringar Fastställd:
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-
TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN
DIREKTIV ST 7.2 / 8.8.2014 TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN 1 Allmänt 3 2 Dosgränserna stadgas skilt för arbetstagare och befolkning 3 2.1 Allmänt
Föreläggande om åtgärder
Svensk PCI Värmland AB Långnäsvägen 21 663 41 Hammarö Beslut Vårt datum: 2013-06-18 Er referens: Diarienr: SSM2013-233 Handläggare: Anders Frank Telefon: +46 8 799 4174 Föreläggande om åtgärder Strålsäkerhetsmyndighetens
Kärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa
Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa He s grown a foot since I saw him last Håkan Pettersson 2013 10 07 Lärandemål Ha kännedom om vilka strålningsrisker som finns och hur de
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den
Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning
Personalstrålskydd Personalskydd SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning 3 kap dosgränser 4 kap kategoriindelning, 5
Organisationsnummer:
BESLUT 2012-09-07 Sida 1(3) Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: 08-799 4269 Landstinget Kronoberg 351 88 VÄXJÖ Vår referens: SSM2012-3459, Bm-022-00027 Er referens: -- Ert datum: -- Tillstånd
Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger
Sivu 1/10 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.1 15.6.2001 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp 2.2 Storheter och enheter 2.3 Viktiga skyddsåtgärder
BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING
BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING 1 ALLMÄNT 3 2 BEGRÄNSNINGAR ANGÅENDE STRÅLNINGSEXPOSITION OCH UTSLÄPP 4 2.1 Vid planering använda gränsvärden
Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg
Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.
EXAMENSARBETE. Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar. Carola Edeblom Jenny Mämmi
EXAMENSARBETE Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar Carola Edeblom Jenny Mämmi Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet
Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm
Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3 Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnbränslecykeln Kärnämneskontrollens huvudmotiv Att förhindra att kärnämnen avleds från den civila kärnbränsecykeln till
Föreläggande efter inspektion
BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter
Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs
Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar
2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:
Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa