Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn

Transkript

1 Etik och strålskydd i krisberedskap Per Wikman-Svahn

2 Fin bild Unit 4, left, and Unit 3 Fukushima Dai ichi nuclear power plant March 24, 2011 (Air Photo Service Co. Ltd., Japan)

3 Japan Nuclear Technology Institute, 24 Mar 2011

4 Japan Nuclear Technology Institute, 24 Mar 2011

5

6 Riskkommunikation Riskbedömning Riskhantering

7 Riskkommunikation Etik Vetenskap LNT Spridningsmodeller i d Dosberäkning Jodprofylax Omflyttning Riskbedömning Riskhantering

8 Etik i riskbedömning Hur stor är risken från 10 msv? LNT-hypotesen? LNT-antagandet? t? Hur farligt är det att vistas i ett område där det uppmätts 1 usv/h? Barn eller vuxna? Rörelsemönster? Vilka modeller använder du? Vilka data litar du på?

9 Värden i riskbedömningar Värdet av att vara försiktig Utgå från mest utsatta grupp (t.ex. barn) Använda högsta uppmätta data Använda mest känsliga modellen Osv... Värdet av att vara konservativ Använda enbart verifierade data Använda medelvärdet Använda en standardmodell d d Osv...

10 När bör man vara försiktig och när bör man vara konservativ? Det beror på! Åtgärder med stora konsekvenser (evakuering) eller Åtgärder med små konsekvenser (inomhusvistelse) Syftet bör påverka grad av försiktighet i riskbedömingen! Men det är ju riskhantering! Inte mitt bord, jag sysslar med vetenskapliga riskbedömningar

11 Diskutera 1. Håller du med om påståendet att syftet bör påverka grad av försiktighet i riskbedömingen? Varför/varför inte? 2. Vilka problem kan detta innebära i riskkommunikationen (till allmänheten, till beslutsfattare)?

12 Riskkommunikation Etik Vetenskap LNT Spridningsmodeller i d Dosberäkning Jodprofylax Omflyttning Riskbedömning Riskhantering

13 Riskhantering: strålskyddsprinciper Berättigande Optimering Dosbegränsning Även åtgärderna vid radiologiska olyckor grundas på dessa principer

14 Berättigande Ingen onödig användning av strålning tillåts vilket innebär att fördelarna ska vara större än nackdelarna. Åtgärden är nästan alltid motiverad Nackdelar Fördelar Åtgärden är sällan eller aldrig motiverad

15 Etiska aspekter på berättigande Hur jämföra fördelar med nackdelar?? Oro, ekonomisk kostnad, trafikolyckor Avstyrd dos, minskad risk Hur jämföra mellan olika personer/grupper? Äldre, räddningsarbetare Barn, allmänheten Vem ska tillfrågas och vem ska bestämma? g Experter, myndigheter Utsatta personer, intresseorganisationer

16 Optimering Stråldoserna ska hållas så låga som det rimligen är möjligt. Det innebär att det inte räcker att hålla sig under stråldosgränserna. Åtgärden är nästan alltid motiverad Nackdelar Fördelar Åtgärden är sällan eller aldrig motiverad

17 Etiska aspekter på optimering Vad är det vi ska vi optimera? f(minskad dos,ekonomisk kostnad, psykosociala effekter)? Konflikt mellan optimering och dosbegränsning Ökad individdos för en litet antal individer mot Minskad kollektivdos för en stor grupp Stora populationer = stora konsekvenser Är små risker försumbara? 1uSv x 10E6=10 man Sv=x cancerfall (som aldrig går att upptäcka)

18 Begränsning Varje individ id ska skyddas mot alltför stora risker genom individuella stråldosgränser. Yrkesverksamma 50 msv/år el 100 msv/5år Allmänheten 1 msv/år Gäller ej vid olyckor! Men rekommenderade nivåer

19 Etiska aspekter på begränsning Vilka kriterier ska man använda för att sätta gränsvärden? Ingen säker nivå. En fråga om risk och nytta. Olika gränsvärden för olika grupper? Yrkesverksamma Allmänheten

20 Sammanfattning

21 Riskbedömningar har alltid ett inslag av etik i sig Riskkommunikation Expertens ansvar Politikerns ansvar Etik Vetenskap Riskbedömning Riskhantering

22 Riskhantering har ännu större del av etik Berättigande Hur jämföra fördelar med nackdelar? Hur jämföra mellan olika personer/grupper? Vem ska tillfrågas och vem ska bestämma? Optimering Konflikt mellan optimering och dosbegränsning Stora populationer = stora konsekvenser Dosbegränsning Vilka kriterier ska man använda för att sätta gränsvärden? Olika gränsvärden för olika grupper?

23 Tack för uppmärksamheten Värdeomdömen inom riskbedömning Wandall B, Values in science and risk assessment. Toxicol Lett, Vol. 152, No. 3. (25 September 2004), pp Etiska aspekter på riskhantering för strålning Wikman-Svahn, P. 2006, Ethical Aspects of Radiation Protection, Theses in Philosophy from the Royal Institute of Technology 13, Stockholm (Licentiate thesis). Wikman-Svahn P, Peterson M and Hansson SO, Principles of protection: a formal approach for evaluating dose distributions, Journal of Radiological Protection, vol 26:69-84, Wikman, P. Trivial Risks and the New Radiation Protection System.. Journal of Radiological Protection. vol 24(1):3-11, Vill du ha ett ex? Mejla mig på: per.wikman.svahn@foi.se

24 Diskutera 1. Ge ett exempel där du måste göra en riskvärdering i samband med en radiologisk nödsituation. Hur kan riskbedömningen påverkas av värdeomdömen (t.ex. försiktighet )? 2. Ge ett exempel på en akut riskhanteringsåtgärd där etiska avvägningar måste göras. Vilka är de etiska problemen?

25

26 Riskbedömning Riskhantering

27 Innehåll 1. Etiska aspekter på riskbedömning 2. Etiska aspekter på riskhantering

28 Det traditionella sättet att se på riskvärdering Riskbedömning Riskhantering Faktapåståenden Värdeomdömen

29 Ett alternativt (mer modernt ) sätt att se på riskvärdering Riskbedömning Riskhantering Faktapåståenden Värdeomdömen Värdeomdömen

30 Värdeomdömen används inom ren vetenskap Exempel : Enkelhet, prediktiv kraft, koherens, konsistens, fruktbarhet tosv.

31 Det finns skillnader mellan riskbedömning och ren vetenskap Syfte Snabbhet Osäkerhet Målgrupp

32 Lämpliga värdeomdömen beror på syftet och egenskaper hos aktiviteten. Från detta följer att ren vetenskap och riskbedömning bör inte använda exakt samma värdeomdömen Men hur bör de skilja sig åt?

33 Värdet av försiktighet I ren vetenskap är det viktigt t att minimera i antalet falska påståenden detta görs genom att tillämpa en konservativ bevisbörda. En konservativ bevisbörda kan dock innebära att man hävdar att X inte finns när det i själva verket finns. Inom riskbedömningar är X typiskt en riskökning. Givet syftet med riskbedömningar är det därför rimligt att värdet försiktighet spelar en större roll än inom ren vetenskap.

34 Det finns dock inget värderingsfritt ( objektivt ) sätt att avgöra hur mycket försiktighet man ska använda, vilket öppnar för olika åsikter i frågan.

35 Vad innebär då detta? Att det inte finns något som en värderingsfri i riskbedömning. Grad av försiktighet är i grunden ett etiskt värdeomdöme dö (detta gäller även ingen försiktighet ). Att man bör vara tydlig med vilka värdeomdömen äd dö man gjort ti sin riskbedömning i (transparens).

36 2. Riskhantering