Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömn

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömningar i detaljplaner Wuz risk consultancy AB har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Lunds kommun upprättat ett yttrande gällande praxis avseende riskbedömningar som genomförs för farliga verksamheter och i samband med fysisk planering, och hur denna praxis relaterar till den riskbedömning som utförts för att bedöma lämplig markanvändning i anslutning till ESS i Brunnshög, Lund. Yttrandet är upprättat av Fredrik Nystedt, brandingenjör och tekn. lic. med 18 års erfarenhet inom området. Undertecknad har utfört c:a 200 uppdrag gällande riskbedömningar i översikts- och detaljplaner samt medverkat i flera utvecklingsprojekt i området. Undertecknad har tagit fram underlaget till riktlinjer för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Skåne län, Norrbottens län, Helsingborgs stad, Lunds kommun, Hässleholm, Vellinge och Borås stad. Undertecknad har även på uppdrag av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) samt Boverket utrett säkerhetsåtgärder i detaljplaner. Praxis vid riskbedömning av farliga verksamheter Farliga verksamheter är enligt skyldigheterna i 2 kap. 4 i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ålagda att utföra riskanalyser för att visa vilken påverkan de har på människors säkerhet och hälsa. Dessa riskanalyser utförs av verksamheterna själva och ligger till grund för den bedömning av omgivningspåverkan som görs. Samråd sker ofta med både räddningstjänst och länsstyrelse. Riskbedömningarna utgår vanligen från en scenarioanalys som bedömer en olyckans allvarlighet med fokus på dess konsekvens. Om det finns tillgång till ett mer kvantitativt underlag kan riskvärderingskriterier, lika de som används för transport av farligt gods användas. Det är dock vanligare att risknivån uttrycks med en sannolikhetsklass och en konsekvensklass enligt Tabell 1 och Tabell 2 nedan. Wuz risk consultancy AB Box Kävlinge info@wuz.se Bankgiro: Organisationsnr: Momsregnr: SE

9 Projekt 104 Sida 2 (5) Tabell 1 Sannolikhetsklass Sannolikhetsklasser för riskbedömning. Kommentar 1 Låg eller mycket låg sannolikhet, mindre än 1 gång/1 000 år 2 Ovanligt, 1 gång/ år 3 Varken ovanligt eller vanligt förekommande, 1 gång/ år 4 Relativt vanligt förekommande, 1 gång/1-10 år 5 Vanligt förekommande, mer än 1 gång/år Tabell 2 Konsekvensklass Konsekvensklasser för riskbedömning. Konsekvens 1 Övergående lindriga obehag 2 Enstaka skadade 3 Enstaka svårt skadade 4 Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade 5 Flera dödsfall eller 10-tals svårt skadade Riskvärderingen görs vanligen med utgångspunkt en riskmatris där scenarier med konsekvensklass 3 (enstaka svårt skadade) kan accepteras så länge sannolikheten är låg eller mycket låg (mindre än 1 gång/1 000 år). I Figur 1 visas ett exempel på en riskmatris där grönt område indikerar att risknivån är acceptabel och rött område indikerar att ytterligare säkerhetshöjande åtgärder är nödvändiga för att risknivån ska bli tillfredsställande låg. Figur 1 Exempel på riskmatris för värdering av olycksrisker. I en scenarioanalys bygger underlaget vanligen på konservativa bedömningar av olyckornas effekt och konservativa bedömningar på hur sannolikt det är att de inträffar. Specifik statistik för den aktuella verksamheten saknas ofta. I stället hänvisas till erfarenheter av liknande verksamheter och mer allmängiltiga värden.

10 Projekt 104 Sida 3 (5) Praxis vid riskbedömning av transport av farligt gods Riskbedömning av transport av farligt gods utgår också från bedömningar av sannolikheter och konsekvenser för de olyckor som kan inträffa längs med en transportled. Till skillnad från riskbedömningar för farliga verksamheter finns det mer stöd från myndigheter som kan tillämpas i samband med bedömningarna. I Skåne används t.ex. Länsstyrelsen i Skånes riktlinjer för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods (RIKTSAM) när kommuner planerar markanvändning inom 150 m från en transportled för farligt gods. RIKTSAM utgår från fastställda risknivåer för olika verksamheter. T.ex. ska s.k. känslig verksamhet som bostäder, vårdlokaler och grundskolor placeras för den årliga individuella risken för dödsfall understiger 1 på 10 miljoner. Normalkänslig bebyggelse kan placeras där risknivån för dödsfall är som högst 1 på 1 miljon per år. Några kriterier för andra konsekvenser än dödliga skador finns inte. Olyckor med farligt gods inleds vanligen med en trafikolycka. I riskbedömningen är således uppskattningen av förväntat antal olyckor med fordon som medför farligt gods av störst betydelse för resultatet. Antal olyckor uppskattas utifrån Trafikverkets angivna olyckskvot för en viss vägtyp och en gällande hastighetsbegränsning. När det gäller transporter av farligt gods saknas detaljerade underlag för transportlederna. Riskbedömningarna hanterar vanligen detta genom att använda uppmätt årsdygnstrafik för tung trafik och en andel farligt gods av de totala godstransporterna på nationell nivå. Det finns således en viss grovhet i bedömningen av risker med transport av farligt gods som inte kan fånga upp lokala avvikelser. I Lunds kommun gäller för närvarande ett skyddsavstånd på 50 m till Södra stambanan och 120 m till väg E 22. På dessa avstånd är risknivån tillräckligt låg för att inte motivera ytterligare säkerhetshöjande åtgärder. Det innebär inte att olyckor inte kan påverka personer på längre avstånd än så från transportleden, utan enbart att sannolikheten att detta sker är tillräckligt liten (mindre än 1 på 10 miljoner). Om enbart konsekvensen beaktas är det troligt att personer skadas och omkommer inom 100-tals meter från transportleden om det skulle ske ett utsläpp av farligt gods. Detta bedöms som acceptabelt eftersom sannolikheten att det inträffar är tillräckligt låg.

11 Projekt 104 Sida 4 (5) Riskbedömning av närheten till ESS i detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund I PM Risk - Markanvändning i anslutning till ESS i Brunnshög, Lund, daterat , görs en bedömning av lämplig markanvändning med avseende på risker förknippade med ESS. Riskbedömningen utgår från befintlig kunskap redovisad av ESS i samband med anläggningens tillståndsansökningar (joniserande verksamhet 1 samt installation och provdrift 2 ), miljökonsekvensbeskrivning 3 och Strålskyddsmyndighetens (SSM) tillståndsbeslut 4. Efter dialog med Länsstyrelsen görs riskbedömningen enbart med utgångspunkt i möjliga konsekvenser vid värsta tänkbara olycksscenario, utan hänsyn till frekvensen för en sådan händelse. Vidare ansätts ett gränsvärde på 20 msv för en enskild olycka, vilket är det skyddsmål som anges i Nordic guidelines for nuclear and radiological emergencies 5. ESS beräkningar visar på en maximal exponering av 0,052 msv i händelse av en olycka. Bedömningen är robust och exponeringen förväntas inte överstiga 20 msv även om ytterst allvarliga fel inträffar på anläggningen. Slutsatsen, baserad på ESS beräkningar, är att en markanvändning enligt planförslaget är lämplig och att det inte finns behov av att reglera några särskilda säkerhetshöjande åtgärder i detaljplanen. Bedömning av utförd riskbedömning i detaljplanen och praxis för riskbedömningar Utförd riskbedömning utgår från ett underlag som tagits fram av berörd verksamhet. Detta förfarande skiljer sig inte från riskbedömningar av andra farliga verksamheter utan är att beakta som praxis. Den berörda verksamheten besitter störst kunskap om den egna anläggningen och har bäst förutsättningar att bedöma riskerna med denna. Det faktum att riskbedömningen för ESS kommer genomgå en omfattande expertgranskning i SSM:s försorg bör beaktas som en betydelsefull faktor när dess kvalitet ska bedömas. Länsstyrelsen uttryckte tidigt att riskerna med ESS ska värderas enbart med utgångspunkt i möjliga konsekvenser vid en olycka, utan att beakta händelsernas sannolikheter. Detta förfarande skiljer sig stort från praxis när det gäller bedömningar av olycksrisker för t.ex. farliga verksamheter och transport av farligt gods. Föreliggande PM Risk för markanvändning i anslutning till ESS utgår enbart från konsekvenserna av olyckor vid ESS. Gränsvärdet på 20 msv vid en olycka som SSM låtit meddela innebär en mycket låg hälsorisk för personer i området. Konsekvensklassen för en sådan händelse går inte att fastställa enligt beskrivningen i Tabell 2, då inga skador av varken direkt eller indirekt karaktär är att förväntas. 1 European Spallation Source ESS AB, Ansökan om tillstånd för verksamhet med joniserande strålning, Dnr. L-510, daterad European Spallation Source ERIC, Ansökan om tillstånd för installation och provdrift, dokumentnr. ESS , daterad European Spallation Source ESS AB, Miljökonsekvensbeskrivning, dokumentnr. ESS , daterad Strålsäkerhetsmyndigheten, Tillstånd för European Spallation Source ESS AB, beslut, Dnr. SSM , daterat Protective measures in early and intermediate phases of a nuclear or radiological emergency, Nordic guidelines and recommendations, 2014.

12 Projekt 104 Sida 5 (5) Faktum är att personer som vistas i planområdet, vid en olycka, kommer att exponeras för en bråkdel av den maximalt tillåtna stråldosen som personer arbetande i kärntekniska anläggningar kan erhålla årligen. Det är också värt att notera att sannolikheten för en olycka som kan innebär strålrisk för personer utanför ESS anläggning är kring 1 på 1 miljon år. När risken värderas med hänsyn till både sannolikhet och konsekvens blir den försumbar och 100-tals ggr lägre än den risk som anses acceptabel i anslutning till farliga verksamheter eller transportleder för farligt gods. Med vänliga hälsningar Fredrik Nystedt Wuz risk consultancy AB

13 Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande beredskapszonens betydelse för lämplig markanvändning Wuz risk consultancy AB har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Lunds kommun upprättat ett yttrande gällande beredskapszonen i anslutning till ESS och dess betydelse för vad som är att beakta som lämplig markanvändning i detaljplanen. Yttrandet är upprättat av Fredrik Nystedt, brandingenjör och tekn. lic. med 18 års erfarenhet inom området. Undertecknad har utfört c:a 200 uppdrag gällande riskbedömningar i översikts- och detaljplaner samt medverkat i flera utvecklingsprojekt. Undertecknad har tagit fram underlaget till riktlinjer för bebyggelseplanering intill transportleder för farligt gods i Skåne län, Norrbottens län, Helsingborgs stad, Lunds kommun, Hässleholm, Vellinge och Borås stad. Undertecknad har även på uppdrag av Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) samt Boverket utrett säkerhetsåtgärder i detaljplaner. Beredskapszonens syfte I förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor finns ett särskilt kapitel som behandlar räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Ett underliggande avsnitt behandlar s.k. beredskapszoner i anslutning till kärntekniska anläggningar och förordningen beskriver geografisk utsträckning, vilka åtgärder som ska kunna vidtas och en fördelning av uppgifter på olika aktörer som kommun och länsstyrelse. Beredskapszon ska inte förväxlas med vare sig skyddsavstånd eller skyddsområde utan regleringen av beredskapszoner runt de kärntekniska anläggningarna syftar enbart till att fördela ansvar mellan kommun och länsstyrelse, samt ange vilken beredskap som ska finnas för att kunna genomföra en effektiv räddningsinsats efter en olycka med radiologiskt utsläpp. Vanliga åtgärder i en beredskapszon i anslutning till ett kärnkraftverk är att dela ut jodtabletter till hushåll och arbetsplatser, informera om riskerna samt ombesörja med anordningar och rutiner för varning av allmänheten. Den inre beredskapszonen sträcker sig c:a km från ett kärnkraftverk och i Figur 1 nedan visas dess utsträckning i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Wuz risk consultancy AB Box Kävlinge info@wuz.se Bankgiro: Organisationsnr: Momsregnr: SE

14 Projekt 104 Sida 2 (3) Figur 1 Den inre beredskapszonen i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Figur 1 visar att flertalet samhällen omfattas av beredskapszonen. Samhällen som inrymmer alla former av markanvändning som bostäder, vårdlokaler, kontor, skolor etc. Beredskapszonen ska inte kopplas till frågan om lämplig markanvändning då denna vanligen avgörs med utgångspunkt i en riskbedömning. Beredskapszonen är inte en fråga för fysisk planering, utan beskriver och reglerar de skyldigheter som kommun och länsstyrelse har för att kunna bedriva räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Beredskapszonen vid ESS ESS är inte en kärnteknisk anläggning och omfattas sålunda inte av den reglering gällande beredskapszoner som anges i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. ESS har dock på frivillig basis valt att omfattas av dessa skyldigheter. Det är dock viktigt att notera att ESS inte går att jämställa med ett kärnkraftverk. Risknivån i anslutning till ESS är endast en bråkdel av den som finns i anslutning till ett kärnkraftverk. Risknivån i anslutning till ESS är så låg att skyddsområdet hamnar inom företagets fastighetsgräns. Något särskilt skyddsavstånd till anläggningen som sträcker sig bortom fastighetsgräns finns inte. Dock finns likheter mellan Science Village och de samhällen som finns i anslutning till exempelvis Ringhals kärnkraftverk. Precis som Science Village befinner de sig inom beredskapszonen till en kärnteknisk anläggning. Eftersom frågan om markanvändning inte påverkas av beredskapszonens omfattning i dessa samhällen bör den ej heller påverkas av detta i anslutning till Science Village. Bedömning av lämplig markanvändning Lämplig markanvändningen i anslutning till en riskkälla avgörs vanligen efter en bedömning av risknivån och en värdering huruvida den är tillräckligt låg för att kunna

15 Projekt 104 Sida 3 (3) tolereras. För industriella risker, vilka kan orsaka dödsfall och skador i samband med explosioner, kemikalieutsläpp eller bränder anses en individrisk på mindre än 10-7 per år (1 på 10 miljoner) vara försumbar. Markanvändningen intill en transportled för farligt gods utgår från detta angreppssätt och möjliggör exempelvis att någon särskild riskhänsyn inte krävs bortom 50 m från Södra stambanan när den passerar Lund. Detta innebär inte att personer som vistas på längre avstånd än så från järnvägen inte kan komma att skadas vid en olycka med farligt gods, utan att frekvensen att de ska omkomma anses försumbar. Oavsett hur mycket farligt gods som transporteras på järnvägen kan en enskild olycka alltid orsaka stora skador på långa avstånd från järnvägen. Olyckor med radiologiskt utsläpp vid ESS som kan påverka personer utanför anläggningen sker med ungefär samma frekvens som att en olycka med farligt gods påverkar ett område bortom 50 m från Södra stambanan. Till skillnad från olyckor vid järnvägen ger det värsta tänkbara radiologiska utsläppet i samband med en olycka vid ESS endast små konsekvenser på personer som vistas i anläggningens närhet. Den förväntade maximala stråldosen under molnpassagen är mindre än vad vi tillåter personal vid de kärntekniska anläggningarna att exponeras för varje år under deras yrkesverksamma liv. Stråldosen blir så låg att det inte kommer gå att uppmäta någon effekt, varken direkt eller indirekt för de som exponeras. Detta styrker att marken är lämplig för den föreslagna markanvändningen. Slutsats Frågan om beredskapszon reglerar skyldigheter och åtagande för att bedriva räddningstjänst och sanering vid en olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen. Beredskapszon ska därför inte förväxlas med varken skyddsavstånd eller skyddsområde. Det finns inget behov av något särskilt skyddsavstånd eller skyddszon i anslutning till ESS då riskerna med ESS är så pass små att de blir försumbara utanför anläggningens fastighetsgräns. Markanvändningen som föreslås i detaljplanen måste därför anses vara lämplig. Att området i anslutning till ESS kommer omfattas av den beredskapszon som upprättas runt anläggningen innebär att det kan bli aktuellt att förbereda personer som är verksamma i området hur de ska agera i händelse av en olycka vid ESS. Inom ramen för kommande beredskapsplaneringen bör behovet av särskilda varningsanordningar och särskilda informationsinsatser att avgöras. Med vänliga hälsningar Fredrik Nystedt Wuz risk consultancy AB