PM Risk (revidering ) Markanvändning i anslutning till ESS i Brunnshög, Lund

Transkript

1 Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga 1 till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk (revidering ) Markanvändning i anslutning till ESS i Brunnshög, Lund Wuz risk consultancy AB har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Lunds kommun bistått med en bedömning av lämplig markanvändning med hänsyn till hälsa och säkerhet i detaljplanen för del av Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund, Lunds kommun. I planområdet, mellan forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, planeras för ett Science Village med företag och forskningsinstitutioner som kompletterar de två forskningsanläggningarna. Bedömningen som redovisas i detta PM avgränsas till att gälla frågor om hälsa och säkerhet med fokus på olycksrisker relaterade till den verksamhet som kommer att bedrivas vid ESS. PM:et utgår från befintlig kunskap redovisad av ESS i samband med anläggningens tillståndsansökningar (joniserande verksamhet 1 samt installation och provdrift 2 ), miljökonsekvensbeskrivning 3 och Strålskyddsmyndighetens (SSM) tillståndsbeslut 4. För närvarande pågår en prövning av ESS ansökan om installation och provdrift utifrån strålskyddslagen (19988:220). SSM uppskattar att denna prövning kommer att pågå under de kommande åren. ESS har sedan tidigare fått tillstånd enligt miljöbalken för att bygga anläggningen. Mark- och miljödomstolen bedömer att verksamheten går att bedriva med sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått att det inte finns risk för att olägenhet av väsentlig betydelse ska uppkomma. Detta PM:et omfattar en genomgång av olika olycksscenarier, både de som relateras till strålrisk och de som relateras till andra olyckshändelser som bränder, explosioner och kemikalieutsläpp i syfte att visa på möjligheten till en markanvändning enligt planförslaget. 1 European Spallation Source ESS AB, Ansökan om tillstånd för verksamhet med joniserande strålning, Dnr. L-510, daterad European Spallation Source ERIC, Ansökan om tillstånd för installation och provdrift, dokumentnr. ESS , daterad European Spallation Source ESS AB, Miljökonsekvensbeskrivning, dokumentnr. ESS , daterad Strålsäkerhetsmyndigheten, Tillstånd för European Spallation Source ESS AB, beslut, Dnr. SSM , daterat Wuz risk consultancy AB Box Kävlinge info@wuz.se Bankgiro: Organisationsnr: Momsregnr: SE

2 Sida 2 (7) Förslag till detaljplan 5 för del av Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund (Science Village) Inom planområdet kommer verksamheter som är mer eller mindre knutna till forskningsanläggningarna MAX IV och ESS att finnas. Byggrätterna medger att c:a personer kan vistas inom planområdet. Figur 1 Plankarta för del av Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund (Science Village). Plankartan (se Figur 1) specificerar följande huvudsakliga markanvändning. K1S1C1 Kontor med forskningsinriktning och utbildning för vuxna. Forskare och universitetsstudenter som forskar och studerar med anknytning till ESS och MAX IV. Inslag av centrumverksamhet (butiker) i bottenvåningen. OK1S1C2 Central servicebyggnad ( ikonbyggnaden ) med personal dagtid. Gemensam mottagningspunkt för tillresande forskare och besökare med gemensam reception för båda forskningsanläggningarna. Byggnaden kan innehålla hotellrum, kontor, lokaler för föreläsningar och möten samt utställning och restaurang öppen för allmänheten. OK1S1 Byggnad som kan innehålla antingen hotell eller kontor alternativt undervisningslokaler för universitetsstudenter. C Möllegården (befintlig byggnad) som kan inrymma café, kontor eller utställning för besökare. 5 Lunds kommun, Planbeskrivning Detaljplan för del av Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund, Lunds kommun, samrådshandling, upprättad , PÄ 20/2013.

3 Sida 3 (7) POK1C3 Byggnad med parkeringshus (450 fordon), hotell, kontor eller utbildningslokaler för vuxna samt museum. E Teknisk anläggning, nätstation. Parkerna kommer inte att innehålla några lekplatser, utan ytorna finns för att ge plats för GCväg, stora träd och annan grönska. Det är i första hand ett gångstråk som kopplar samman parkstråket mellan Vindarnas park och Kunskapsparken och i andra hand grön miljö runt den gamla möllan och Möllegården för att öka trivseln i området. Torget finns för att göra platsen kring spårvägens ändhållplats tydlig och pampig. Det kommer att vara begränsade ytor där personer uppehåller sig och endast begränsade uteserveringsytor intill byggnader eller väntkur på perrongen vid spårvagnshållplatsen. Det mesta av torget är spårområde, cykelparkering eller ytor för angöringstrafik till hållplats och östra kvarteret. Spårvagnshållplatsen kommer att serva ESS, MAX IV och Science Village. Många resenärer kommer att ha forskningsanläggningarna och de forskningsrelaterade verksamheterna inom Science Village som målpunkt. Risker för hälsa och säkerhet relaterade till ESS ESS har i sin miljökonsekvensbeskrivning 6 redovisat de risker för hälsa och säkerhet som verksamheten ger upphov till i form av kemikaliehantering, explosioner, bränder och buller. Miljökonsekvensbeskrivningen konstaterar att det inte finns behov av säkerhetshöjande åtgärder eller särskilda säkerhetsavstånd bortom ESS:s tomtgräns för att hantera dessa risker. Gällande joniserande strålning/radioaktivt material hänvisar miljökonsekvensbeskrivningen till den preliminära säkerhetsredovisningen 7 (PSAR), vilken är en del av ESS:s ansökan om installation och provdrift. I PSAR identifierar ESS händelser som kan leda till utsläpp av radioaktivt material. Av dessa händelser har ett antal scenarier skapats för beräkning av stråldos vid tomtgräns. Utsläpp av radioaktivt material kommer ske i form av ett moln, vilket i förekommande fall släpps ut via anläggningens 45 m höga skorsten. ESS har beräknat den maximala stråldosen till 0,052 msv under det första året efter olyckan. Beräkningarna görs med förutsättning att personen kontinuerligt uppehåller sig vid tomtgräns under hela tidsperioden och att hen inte vidtar några skyddsåtgärder. ESS har också valt att presentera stråldoser då säkerhetssystemen inte fungerar som de ska, eller om skorstenen och ventilationssystemet har kollapsat. Dessa beräkningar är ett sätt för ESS att hantera osäkerheter i sina bedömningar och undersöka om stora fel har en avgörande betydelse för säkerheten. Beräkningarna visar på en maximal stråldos på 4,2 msv om samtliga säkerhetssystem är ur funktion och utsläppet sker via skorstenen. Skulle dessutom skorstenen och ventilationssystemet kollapsa blir stråldosen 26 msv. 6 European Spallation Source ESS AB, Miljökonsekvensbeskrivning, dokumentnr ESS , daterad European Spallation Source ESS AB, Preliminary Safety Analysis Report (PSAR), dokumentnr ESS , daterad

4 Sida 4 (7) I de flesta fall pågår utsläppet endast under några minuter. Det innebär att möjlig förvarningstid är kort och det är orimligt att förvänta sig att personer i omgivningen kan vidta några särskilda skyddsåtgärder. Enligt ESS beräkningar kommer 50 % av den maximala stråldosen i samband med molnpassagen (via inhalation och strålning från moln). Resterande dos kommer från markstrålning och livsmedel under det kommande året. Det innebär att förväntad maximal stråldos under den tidiga fasen blir 0,026 msv när anläggningen fungerar som avsett och upp till 13 msv vid värsta tänkbara scenario då samtliga säkerhetssystem är ur funktion och byggnaden kollapsat. Radiologiska risker (strålningens hälsoeffekter) Vid ESS kan det inträffa olyckor där joniserande strålning förekommer utanför anläggningsområdet. Därmed blir det intressant att belysa strålningens hälsoeffekter, vilka beskrivs bl.a. i Nordic guidelines for nuclear and radiological emergencies 8 Personer som exponeras för radiologisk strålning kan drabbas av direkta s.k. deterministiska hälsoeffekter (strålskador, strålsjuka, dödsfall, etc.) eller av sena, stokastiska effekter (cancer, ärftliga skador). Strålningens deterministiska hälsoeffekter beror på att celler förstörs och dessa börjar uppträda när den erhållna dosen under en kort tid, t.ex. ett dygn, ligger i storleksordningen 100 msv eller mer. Strålningens stokastiska effekter beror på förändringar i cellernas arvsmassa. Sådana effekter kan förekomma vid stråldoser av alla storlekar och kan även orsakas av naturlig strålning. Stokastiska effekter framträder i allmänhet först efter en lång tid. I Figur 2 visas exempel på olika strålkällor och strålningens hälsoeffekter 9. 8 Protective measures in early and intermediate phases of a nuclear or radiological emergency, Nordic guidelines and recommendations, Illustration av National Institute of Radiological Sciences (NIRS),

5 Sida 5 (7) Figur 2 Strålkällor och strålningshälsoeffekter (källa: NIRS). I Figur 2 framgår att den årliga rekommenderade maximala stråldosen för befolkningen inte bör överstiga 1 msv, medan gränsvärdet för arbetstagare som kommer i kontakt med radiologisk strålning är 50 msv/år, dock inte mer än 100 msv under en 5-årsperiod. I ett kommande EU-direktiv 10 kommer gränsvärdet för arbetstagare justeras till 20 msv/år. Behov av skyddsåtgärder i den tidiga fasen av en olycka eller nödsituation med strålrisk Det finns ännu inte några nationellt fastställda referensnivåer för radiologiska nödsituationer, även om ett sådant arbete pågår inom ramen för ett pågående uppdraget gällande översyn av beredskapszoner 11. Exempel på referensnivåer finns i de gemensamma nordiska riktlinjerna 12 där det även redovisas bedömningsgrunder för när olika skyddsåtgärder bör vidtas i samband med en nödsituation som innebär risk för exponering av strålning. 10 Direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning. 11 Miljö- och energidepartementet, Uppdrag om översyn av beredskapszoner, regeringsbeslut 1:7 (M /Ke) skickat till Strålsäkerhetsmyndigheten, daterat Protective measures in early and intermediate phases of a nuclear or radiological emergency, Nordic guidelines and recommendations, 2014.

6 Sida 6 (7) Syftet med skyddsåtgärderna är att hålla stråldoserna så låga som det är praktiskt möjligt och rimligt. Målet för skyddsåtgärderna i de nordiska riktlinjerna är att nödsituationen inte ska ge en dos som överskrider maximivärdet (20 msv) under det första året, när man beaktar alla exponeringsvägar i det tidiga och det intermediära skedet samt skyddsåtgärdernas inverkan för att minska exponeringen. De nordiska riktlinjerna anger vid vilka stråldoser som åtgärder kan bli aktuella. Om exponeringen som orsakats av en nödsituation under det första året förväntas vara större än 10 msv måste skyddsåtgärder för att minska befolkningens exponering vidtas och är exponeringen i intervallet 1 till 10 msv är skyddsåtgärder i allmänhet motiverade. Även vid mycket låga nivåer, mindre än 1 msv kan det bli aktuellt med skyddsåtgärder om dessa kan åstadkommas på ett enkelt och rimligt sätt. Riktlinjerna beskriver bl.a. skyddsåtgärder som skydd inomhus, begränsad utomhusvistelse, jodtabletter, begränsat tillträde eller isolering av området och evakuering. Riskbedömning av planförslaget för Science Village ESS redovisning av stråldoser visar på ett förväntat värde på som mest 0,026 msv vid en olycka, vilket är en ytterst liten exponering som kan jämföras med en längre flygresa eller en mammografiundersökning. Med utgångspunkt i de stråldoser som ESS redovisat finns inget behov av skyndsamma säkerhetshöjande åtgärder utanför anläggningen Bedömningen är robust eftersom den maximala stråldosen vid en ytterst extreme händelse när inga av ESS:s säkerhetssystem fungerar och byggnaden kollapsat fortfarande inte överstiger riktvärdet. I det mest extrema fallet kan det behövas skyddsåtgärder efter olyckan i syfte att begränsa stråldosen. Exempel på sådana åtgärder är marksanering, begränsad utomhusvistelse, förbud mot försäljning av livsmedel från området, etc. Beslut om åtgärder behöver inte fattas skyndsamt. De flesta människor i planområdet vistas inomhus, vilket ytterligare minskar stråldosen vid en olycka. Flervåningshus (kontor) har en reduktionsfaktor på 0,2-0,3 13. Det medför att förväntad dos för personer som vistas inomhus blir c:a 0,01 msv under olyckans tidiga skede. Beredskap vid ESS och beredskapszon kring anläggningen Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och tillhörande förordningen (2003:739) om skydd mot olyckor specificerar krav på anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Det finns särskilda bestämmelser gällande farlig verksamhet (2 kap., 4 ) som berör bl.a. beredskap och åtgärder för att begränsa allvarliga skador. Länsstyrelsen har ännu inte fattat beslut huruvida ESS ska klassificeras som en farlig verksamhet och lyda under bestämmelserna i 2 kap IAEA, Actions to protect the public in an emergency due to severe conditions at a light water reactor, ERP- NPP Public Protection Actions, International Atomic Energy Agency, Vienna, 2013.

7 Sida 7 (7) ESS är ingen kärnteknisk anläggning och omfattas därför inte av de krav på beredskap och beredskapszoner som ställs för sådana anläggningar i förordningen (2003:739) om skydd mot olyckor. Men, ESS har på egen begäran ansökt om att omfattas av ett krav på beredskap och därmed vidta de åtgärder som beskrivs i förordningen och i SSM:s föreskrifter om beredskap vid vissa kärntekniska anläggningar (2008:15). Olycksförloppen vid ESS är så pass snabba att åtgärder som att söka skydd inomhus eller evakuera personer i anläggningens närhet inte hinner genomföras under den tid som olyckan pågår. Men, då ESS säkerhetsredovisning visar på mycket låg stråldos finns inget behov av dessa åtgärder i planområdet under det tidiga skedet av en olycka. Planområdet kommer troligen omfattas av den beredskapszon som kommer att upprättas runt ESS. I beredskapszonen sker särskilda förberedelser för larmning, information och skyddsåtgärder. Vidare kommer en beredskapsplan tas fram genom kommunens försorg, vilken berör skydd av allmänheten (utanför anläggningen) vid olyckor på ESS. En sådan beredskapsplan kan likställas med de beredskapsplaner som länsstyrelserna i kärnkraftslänen tar fram för hanteringen av kärnkraftsolyckor. Slutsatser ESS är en anläggning med höga krav på säker konstruktion och säker drift. Anläggningens miljökonsekvensbeskrivning och säkerhetsredovisning visar att det inte finns några riskkällor som kan påverka personer som befinner sig utanför anläggningen på ett oacceptabelt sätt. De nordiska riktlinjerna har som målsättning att exponeringen inte ska överstiga 20 msv under det första året efter en olycka. ESS beräkningar visar på en maximal exponering av 0,052 msv i händelse av en olycka. Bedömningen är robust och exponeringen förväntas inte överstiga 20 msv även om ytterst allvarliga fel inträffar på anläggningen. Därmed finns inga behov av några särskilda säkerhetshöjande åtgärder i planområdet. Kommande beredskapsplanering för skydd av allmänheten bör belysa hur olika åtgärder som minimerar den totala stråldosen kan utformas och implementeras. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella i detta skede är begränsad utomhusvistelse och tillfällig evakuering. Dessa åtgärder behöver inte vidtas skyndsamt, utan det finns tid för noggranna överväganden och informationsinhämtning. Med vänliga hälsningar Fredrik Nystedt Wuz risk consultancy AB