Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys 2018

Transkript

1 Rapport Datum: Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Diarienr: SSM Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys 2018 Detta är en sammanfattande redovisning av Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) risk- och sårbarhetsanalys 2018 i enlighet med 8 förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Analysen baseras på utredningar och erfarenheter från övningar och händelser i omvärlden som inträffat t.o.m. september Det sammanställda resultatet från SSM:s risk- och sårbarhetsanalys redovisas enligt den disposition som föreskrivs i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2016:7). Information angående arbete med risk- och sårbarhetsanalyser för situationer med höjd beredskap enligt 3 MSBFS 2016:7 ges i kapitel 2 i föreliggande redovisning. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (40) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning Beskrivning av Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde Arbetsprocess och metod Mål och syfte Avgränsningar Arbetsprocess och metoder Samhällsviktig verksamhet inom Strålsäkerhetsmyndighetens ansvarsområde av nationell betydelse SSM:s strålskyddsberedskap Övriga nationella resurser Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten Kompetens Strålningsmätningar Beredskapsplanering Identifierade och analyserade hot och risker för Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde Inledning Beredskapskategori Beredskapskategori Beredskapskategori Beredskapskategori Beredskapskategori Kärnvapen Bedömning av Strålsäkerhetsmyndighetens generella krisberedskap enligt givna indikatorer Ledning Samverkan Kommunikation Kompetens Resurser Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde Kompetens Strålningsmätningar Beredskapsplanering... 30

3 Sida 3 (40) 8. Säkerhetsförbättringar och åtgärder vid kärnkraftverken till följd av nya krav och stresstester Genomförda, pågående och planerade åtgärder avseende nationell strålskyddsberedskap sedan föregående rapportering Åtgärdsstrategi Genomförda åtgärder Pågående åtgärder Planerade åtgärder Behov av ytterligare åtgärder med anledning av pågående utvecklingsarbete och resultat från utredningar Vidareutveckling av den svenska kärnenergiberedskapen Övriga åtgärdsbehov Referenser Bilagor... 40

4 Sida 4 (40) Sammanfattning Risk- och sårbarhetsanalyser utgör viktiga underlag för såväl det förebyggande arbetet som för planering och dimensionering av beredskapsåtgärder. Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, minst vartannat år redovisa en sammanfattning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd (MSB) och beredskap. SSM:s risk- och sårbarhetsanalys omfattar ett antal dimensionerande händelser som kan ge upphov till radiologiska nödsituationer. Konsekvenser av identifierade risker vid dessa händelser har analyserats och bedömts i den av MSB angivna skalan mycket begränsade, begränsade, allvarliga, mycket allvarliga och katastrofala. SSM har också bedömt om konsekvenserna påverkar lokalt, regionalt eller nationellt. Utöver de dimensionerande händelserna omfattar risk- och sårbarhetsanalysen även en analys av SSM:s upprätthållande av beredskap för att hantera radiologiska nödsituationer dvs. den verksamhet, inom SSM, som bedömts vara samhällsviktig. De händelser som ger allvarligast konsekvenser är händelser med kärnvapen och händelser vid kärnkraftsreaktorer utan fungerande konsekvenslindrande system, om dessa inträffar i Sverige. SSM bedömer att de kan ge upphov till katastrofala nationella konsekvenser. Därmed bör beredskapen för att hantera dessa händelser vara dimensionerande och prioriteras. Händelser vid kärnkraftsreaktorer med fungerande konsekvenslindrande system som inträffar i Sverige och händelser vid kärnkraftreaktorer i Sveriges närområde bedöms kunna ge upphov till mycket allvarliga regionala till nationella konsekvenser. Övriga händelser (inklusive antagonistiska händelser med radioaktiva ämnen) bedöms endast ge mycket begränsade, begränsade eller allvarliga konsekvenser antingen lokalt, regional eller nationellt. Dimensioneras beredskapen efter de katastrofala händelserna anser dock SSM att den är tillräcklig även för övriga dimensionerande händelser. Dock behöver beredskapen till anpassas med avseende på respektive händelse så att alla konsekvenser kan hanteras vilket gör att beredskapsplanering bör omfatta samtliga dimensionerande händelser. Det nya strålskyddsdirektivet från EU, nya internationella standarder inom beredskapsområdet från IAEA, SSM:s egna utredningar och kärnkraftsolyckan i Fukushima i mars 2011 har tydliggjort flera viktiga utvecklingsområden när det gäller den svenska beredskapen för kärnkraftsolyckor. SSM har de senaste åren tydligare fokuserat arbetet på att utveckla strålskyddsberedskapen inom detta område, vilket även är avsikten under kommande år. Utöver detta utvecklar SSM strålskyddsberedskapen för att möta krav och förväntningar på planeringen av civilt försvar, främst inom energisektorn men även avseende kärnvapen. Ett antal sårbarheter och brister i krisberedskapen inom SSM och myndighetens ansvarsområde har identifierats. Bland annat är beredskapszonerna kring de kärntekniska anläggningarna idag inte anpassade efter gällande internationella krav och rekommendationer, vilket kan begränsa möjligheterna till skyddsåtgärder. Dessutom finns brister i varning av allmänheten kring kärnkraftverken, hantering av jodtabletter samt larmnivåer vid kärntekniska anläggningar. SSM ser också brister i beredskapen för att hantera livsmedel i samband med kärnkraftsolyckor, i synnerhet dricksvattenförsörjning. Dessutom anser SSM att metoder för medverkan från de som kan komma att beröras av beslut om åtgärder under och efter radiologiska nödsituationer behöver utvecklas. För radiologiska nödsituationer gäller detta i första hand vid framtagandet av beredskapsplaner och för befintliga exponeringssituationer som kan uppstå efter en radiologisk nödsituation gäller detta i första hand vid beslut om saneringsåtgärder. Lärdomar från olyckan i

5 Sida 5 (40) Fukushima har även visat på vikten av en väl utvecklad kommunikationsförmåga med tanke på de enorma mängder information som måste tillhandahållas vid en större olycka. Den samhällsviktiga verksamheten, ur ett krisberedskapsperspektiv, inom SSM:s verksamhet har definierats som upprätthållandet av beredskap för hantering av radiologiska nödsituationer. Denna verksamhet bygger bland annat på att det finns personal med rätt expertkompetens tillgänglig. Förutom tillgång till personal är verksamheten även kritiskt beroende av framkomliga vägar, drivmedel och fungerande flygplatser för strålningsmätningar i fält samt system för positionering av utförda mätningar (GNSS). För att verksamheten ska fungera under kris krävs också elförsörjning för att lätt ta del av och nå ut med information samt fungerande kommunikationssystem (Rakel, IT, telefoni, radio). Verksamheten under kris är dessutom beroende av en väl fungerande samverkan mellan alla inblandade aktörer (bl.a. beredskapslaboratorier inom den nationella expertstödsorganisationen som SSM upprätthåller, länsstyrelser, Socialstyrelsen och SMHI). SSM är efter beslut från regeringen lokaliserat på två orter. Detta har lett till att viss personal med viss kritisk kompetens inte är placerad i Solna, där SSM:s ledningscentral är belägen, vilket medför en mer begränsad tillgång till denna kompetens initialt vid en radiologisk nödsituation. Dessutom har omlokaliseringen medfört att myndigheten för närvarande helt är utan kompetens inom vissa sakområden som är bedöms vara viktiga både vid en radiologisk nödsituation och för planeringen av civilt försvar. Åtgärderna sedan föregående års risk- och sårbarhetsanalys har fokuserat dels på att stärka den nationella förmågan att hantera radiologiska nödsituationer och dels på att stärka SSM:s krishanteringsförmåga inom främst kärnenergiberedskapen. Inom den nationella strålskyddsberedskapen har förmågan stärkts genom utökade krav på beredskap i den nya strålskyddslagen och strålskyddsförordningen, förslag på nya beredskapszoner kring samtliga kärntekniska verksamheter som redovisades till regeringen hösten 2017, underlag till beredskapsplaneringen kring European Spallation Source (ESS) i Lund som tagits fram i samverkan med Lunds kommun, installation av fasta mätstationer kring kärnkraftverken som skett i samarbete med berörda länsstyrelser samt utvecklingen av ett nytt system för nationell mätdatahantering vid radiologiska nödsituationer. SSM:s krishanteringsförmåga inom kärnenergiberedskapen har stärkts genom ökad ledningsförmåga och utveckling av samverkan med länsstyrelserna i kärnkraftslänen under en kris, ökad kompetens inom viktiga kunskapsområden som behövs för att hantera radiologiska nödsituationer samt förbättrad kapacitet för spridningsprognoser, strålningsmätning och strålskyddsbedömning. Under kommande år planerar SSM bl.a. att arbeta med fortsatt förstärkning av förmågan till strålningsmätningar, färdigställande av nationella riktlinjer för skyddsåtgärder vid radiologiska nödsituationer, utveckling av beslutsstöd för kärntekniska anläggningar i radiologiska nödsituationer och krav på personalstrålskydd för arbetstagare i radiologiska nödsituationer. SSM kommer också att lägga stort fokus på att öka myndighetens förmåga att stödja både Försvarsmakten och civila beslutsfattare avseende strålningsmässiga konsekvenser av kärnvapen. SSM har också ställt krav på säkerhetsmoderniseringar vilka de senaste åren har genomförts vid de svenska kärnkraftverken i syfte att, så långt som det är rimligt med beaktande av bästa möjliga teknik, förebygga radiologiska nödsituationer. SSM:s samlade bedömning är att genomförda åtgärder har bidragit till en förstärkt säkerhet i de åtta svenska kärnkraftsreaktorerna som är kvar i drift.

6 Sida 6 (40) Förkortningar AI ENSREG ESS ETAPP FHS FOI GNSS HPRN IAEA ICRP MSB RANET SGU SKI SSI SSM TiB avancerad indikering European Safety Regulators Group European Spallation Source elektronisk överföring av anläggningsparametrar Försvarshögskolan Totalförsvarets forskningsinstitut Global Navigation Satellite System Handlingsplanen för radiologiska och nukleära händelser Internationella Atomenergiorganet International Commission on Radiological Protection Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Radiological Response and Assistance Network Sveriges Geologiska Undersökning Statens kärnkraftinspektion Statens strålskyddsinstitut Strålsäkerhetsmyndigheten Tjänsteman i beredskap

7 Sida 7 (40) 1. Beskrivning av Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är en förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning. SSM arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning. SSM har i sitt uppdrag en rad olika roller och uppgifter, bland annat följande: normerande myndighet som tar fram regler för verksamheter som hanterar strålning, tillsynsmyndighet som kontrollerar att verksamheter med strålning följer regler och tar ansvar för strålsäkerheten, tillståndsprövande myndighet för verksamheter med strålning, miljömålsansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö och riksmätplats för joniserande strålning. SSM:s uppgifter avseende beredskap regleras bl.a. av förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten. Av förordningen framgår att SSM inom den nationella strålskyddsberedskapen ska samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. Myndigheten ska i detta sammanhang: ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet, upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer, svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet, om den inträffar inom eller utom landet, svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och strålskyddsbedömningar, och upprätthålla förmåga att inom strålskyddsområdet genomföra mätning, provtagning och analys i fält. Dessutom ska SSM vid ingripanden i en radiologisk nödsituation eller i fall då efterverkningarna av en tidigare nödsituation eller strålningsverksamhet medför bestående bestrålning, beakta de principer som anges i rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, om inte dessa frågor ankommer på någon annan myndighet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Utöver detta ska SSM internationellt informera i enlighet med Internationella Atomenergiorganets (IAEA) konventioner om assistans och tidig varning och i enlighet med EU:s krav. Övrig reglering avseende SSM:s beredskapsuppgifter återfinns i: Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, och Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.

8 Sida 8 (40) 2. Arbetsprocess och metod 2.1 Mål och syfte I förordningen om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap föreskrivs att varje myndighet, i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, minst vartannat år ska analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Risk- och sårbarhetsanalysen ger viktig kunskap om hur vi kan förebygga, förbereda oss inför och hantera kriser. Syftet är att ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga, ge underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda, ge underlag för samhällsplanering, och bidra till en riskbild för hela samhället. Detta är en sammanfattande redovisning av SSM:s risk- och sårbarhetsanalys som följer av MSB:s föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2016:7) om statliga myndigheters riskoch sårbarhetsanalyser. Den föreliggande redovisningen lämnas till Regeringskansliet och MSB, men vänder sig även till andra berörda myndigheter. Redovisningens innehåll bedöms inte omfattas av sekretess. 2.4 Avgränsningar I enlighet med dessa föreskrifter bör arbetet med risk- och sårbarhetsanalys beakta samhällsviktig verksamhet. Inom SSM:s verksamhet bedöms endast upprätthållandet av strålskyddsberedskap vara samhällsviktig verksamhet (se kap. 3). Händelser som kan leda till radiologiska nödsituationer 1 bedöms dock ha konsekvenser som kan få omfattande påverkan på samhällsviktig verksamhet inom flera samhällssektorer, såsom elproduktion och livsmedelsförsörjning. I den föreliggande risk- och sårbarhetsanalysen beskrivs dessa händelser inklusive konsekvenser avseende hälsoeffekter, störningar i samhällets funktionalitet, misstro mot samhällsinstitutioner och skador på egendom och miljö. Kvantitativa bedömningar av eventuella sekundära konsekvenser som t.ex. elbrist p.g.a. produktionsbortfall efter en kärnkraftsolycka har utelämnats. SSM har inte i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys av SSM:s upprätthållande av strålskyddsberedskap fullt ut beaktat situationer under höjd beredskap som följer av 3 MSBFS 2016:7. Således är myndighetens närmare förmåga i dessa avseenden inte bedömd. Dock pågår planeringsarbete avseende civilt försvar. I myndighetens redovisningar avseende planeringsarbetet behandlas möjligheten att leverera förmågor i enlighet med det förslag till gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (grundsyn) och Försvarsmaktens behov av stöd som delgivits myndigheten. Myndigheten avser återkomma med ett utvecklat underlag avseende ovanstående i kommande analyser och förmågebedömningar. 2.5 Arbetsprocess och metoder Övergripande innehåller processen för risk-och sårbarhetsanalyser planering, genomförande av analyser och uppföljning av åtgärdsaktiviteter, samt sammanställning och rapportering. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen utgår från nationella krav och 1 Med radiologisk nödsituation avses en plötsligt inträffad händelse som inbegriper en strålkälla, har medfört eller kan befaras medföra skada, och kräver omedelbara åtgärder.

9 Sida 9 (40) internationella riktlinjer och omfattar dimensionerande händelser inom kärnteknisk verksamhet och verksamhet med joniserande strålning, herrelösa strålkällor, oavsiktlig distribution av kontaminerat material, flytande reaktorer, händelser utomlands som påverkar Sverige eller svenska medborgare utomlands, antagonistiska händelser samt kärnladdningsexplosioner. Dessa är uppdelade i beredskapskategorier beroende på bedömda konsekvenser i enlighet med internationella riktlinjer från IAEA; General Safety Requirements, No. GSR part 7, Preparedness and Respons for a Nuclear or Radiological Emergency. Konsekvenserna har analyserats med utgångspunkt från dimensionerande händelser och identifierade risker. Som stöd för att bedöma konsekvenser inom strålsäkerhetsområdet finns en omfattande kunskapsbas från forskning och utveckling. SSM har för varje händelse bedömt konsekvenserna i den av MSB angivna skalan mycket begränsade, begränsade, allvarliga, mycket allvarliga samt katastrofala. Beskrivningar av de dimensionerande händelserna och deras konsekvenser är även till för andra aktörer till hjälp för arbete med risk- och sårbarhetsanalys och beredskapsplanering. Utifrån sårbarhetsanalys och redovisad förmåga identifieras brister inom myndigheten och till viss del i den nationella strålskyddberedskapen. Förslag till åtgärder av identifierade brister ges årligen, dels vid planering av den interna verksamheten, dels i samarbete med andra aktörer, t.ex. genom samverkan gällande Handlingsplan för radiologiska och nukleära händelser (HPRN) 2. 2 Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor HPRN, Dnr MSB

10 Sida 10 (40) 3. Samhällsviktig verksamhet inom Strålsäkerhetsmyndighetens ansvarsområde av nationell betydelse MSB har i MSBFS 2016:7 definierat begreppet samhällsviktig verksamhet. Med detta menas en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort sikt leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Vidare har MSB definierat elva sektorer inom vilka samhällsviktig verksamhet bedrivs, exempelvis energiförsörjning samt hälso- och sjukvård. SSM:s ansvarsområde omfattar frågor om skydd av människors hälsa och miljön från skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning. Eftersom användning av joniserande och icke-joniserande strålning förekommer inom vitt skilda områden i samhället så har SSM:s ansvarsområde beröringspunkter på många samhällsviktiga verksamheter i flera av de elva sektorerna, t.ex. hälso- och sjukvård, transporter och elproduktion. Att analysera risker som kan hota upprätthållandet av dessa samhällsviktiga verksamheter faller dock på andra myndigheter. Kärnkraftverkens elproducerande verksamhet bör rimligen klassificeras som samhällsviktig på en nationell nivå. Elproduktion faller dock inte under SSM:s ansvarsområde och myndighetens risk- och sårbarhetsanalys behandlar därför inte denna aspekt. Med detta synsätt på SSM:s verksamhet och verksamhet inom SSM:s ansvarsområde har endast upprätthållandet av beredskap för att hantera radiologiska nödsituationer identifierats som samhällsviktig verksamhet av nationell betydelse. SSM ansvarar genom reglering och tillsyn för att verksamheterna bedrivs säkert utifrån ett strålskydds- och kärnsäkerhetsperspektiv. SSM:s verksamhet i dessa frågor är av en sådan natur att den inte uppfyller kriterierna ovan för att i sig klassas som samhällsviktig verksamhet. Exempelvis finns kärnteknisk verksamhet vid kärnkraftverken bland de verksamheter för vilka SSM är tillståndsgivare och tillsynsmyndighet. Ett bortfall av SSM:s tillsyn över kärnkraftverken leder inte på kort sikt till att en allvarlig kris inträffar i samhället, varför tillsynen inte är att betrakta som samhällsviktig i enlighet med MSB:s definition. SSM har inom ramarna för totalförsvarsplanering identifierat vilken verksamhet myndigheten ska bedriva vid högsta beredskap. Förutom upprätthållandet av beredskap för att hantera radiologiska nödsituationer bedömer SSM denna verksamhet vara myndighetskritisk och viktig utifrån ett nationellt perspektiv med avseende på totalförsvarsplaneringen. Den har dock inte bedömts vara samhällsviktig i enlighet med MSB:s definition. SSM:s strålskyddsberedskap SSM:s krisorganisation och tjänstemän i beredskap Vid SSM finns en tjänsteman i beredskap (TiB) 3 för frågor om strålskydd samt en tjänsteman i reaktorberedskap för frågor om kärnteknik. Dessa har beredskap dygnet runt för att kunna bedöma och hantera uppkomna situationer och har också mandat att aktivera SSM:s krisorganisation. SSM:s krisorganisation består av ca 160 medarbetare vid 3 Enligt krav i förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

11 Sida 11 (40) myndigheten. Av dessa ingår ett 30-tal personer, med nyckelpositioner i krisorganisationen, i en s.k. beredskapsgrupp med stokastisk beredskap. Beredskapsgruppen är tänkt att fungera som krisorganisationens första skift. Nationella organisationen för expertstöd SSM har tecknat avtal om beredskapslaboratorier med sju universitet/myndigheter/företag spridda över Sverige från Umeå i norr till Malmö i söder. Beredskapslaboratorierna har specialister och utrustning för att genomföra mätningar av joniserande strålning och radioaktiva ämnen direkt i fält eller på prover tagna till laboratorierna. SMHI SSM har avtal med SMHI om tillgång till väderprognoser och analyser. Flera gånger per dygn beräknar SMHI spridningsprognoser för haveriutsläpp från de svenska kärnkraftverken och från ett antal utländska kärnkraftverk i Sveriges närområde. SSM:s avtal med SMHI omfattar även att SMHI ska vara kontaktpunkt gentemot europeiska kommissionen och IAEA för information om inträffade radiologiska nödsituationer med potentiell påverkan på Sverige. Övriga nationella resurser Utöver den strålskyddsberedskap som organiseras av SSM, antingen inom myndigheten eller genom avtal med andra organisationer, upprätthåller flera andra aktörer beredskap för radiologiska nödsituationer. Några av dessa listas nedan. För ytterligare information hänvisas till den nationella beredskapsplanen 4. Regional kärnenergibereskap Samtliga länsstyrelser ansvarar för räddningstjänst vid händelser som kan leda till radioaktivt utsläpp från kärntekniska anläggningar, med utökade beredskapsuppgifter i län där det finns kärnkraftverk. Det finns också ett ansvar för att informera allmänheten både före, under och efter en inträffad händelse samt att hantera sanering efter en kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen. I länsstyrelsernas arbete ingår bland annat att ta fram beredskapsplaner för denna typ av händelser. Försvarsmakten I Försvarsmaktens uppgifter ingår, förutom att ansvara för Sveriges militära försvar, även att stödja det civila samhället vid kriser och katastrofer. Bland annat kan Försvarsmakten på begäran från SSM ställa sitt mobila CBRN-laboratorium till förfogande 5. Försvarsmakten kan även bistå med personal och förband för strålningsmätningar och provtagning. Socialstyrelsen Socialstyrelsen har avtal med ett antal medicinska experter inom det radionukleära området. Dessa bildar en medicinsk expertgrupp för radionukleära frågor och bistår Socialstyrelsen med kunskap om strålningens skadeverkan på människors hälsa. Vid en allvarlig händelse med radionukleära ämnen kan även den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå få medicinska råd av expertgruppen. Även SSM:s krisorganisation kan få stöd vid rådgivning om strålskyddsåtgärder. Nationell expertgrupp för sanering I syfte att stödja myndigheter med råd om sanering finns en nationell expertgrupp för sanering. Expertgruppen består av ett antal centrala myndigheter och organisationer och 4 Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka ( 5 FM operativ stödplan vid kärnteknisk olycka, FM :1.

12 Sida 12 (40) ansvarar för att utforma tekniskt underlag för beslut om saneringsåtgärder. Efter ett utsläpp ska expertgruppen så snart som möjligt göra en gemensam översiktlig bedömning av behovet av sanering, ge förslag på vilka åtgärder som kan vidtas på kort och längre sikt samt informera om åtgärdernas effektivitet och konsekvenser. Det administrativa ansvaret och ordförandeskapet har under 2018 förts över från SSM till MSB. Kommuner Kommuner är geografiskt områdesansvariga för den verksamhet som olika aktörer bedriver i kommunen och ska verka för att åstadkomma inriktning och samordning. Vid radiologiska nödsituationer, förutom de som uppstår i verksamhet på en kärnteknisk anläggning, råder kommunal räddningstjänst. Kommunerna är vid sådana nödsituationer ansvariga för att informera allmänheten både före, under och efter en händelse. Vid händelser på kärntekniska anläggningar är kommunerna skyldiga att medverka i planering och genomförandet av räddningstjänsten och saneringen och delge lägesrapporter och information till länsstyrelsen. Landsting och hälso- och sjukvårdsregioner Landsting och regioner ansvarar för hälso- och sjukvården samt för sjuktransporter under såväl normala som störda förhållanden. Det innebär att de ska kunna upprätta samhällsviktig verksamhet oavsett krisens omfattning och karaktär, samt kunna tillgodose särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår i samband med en kris. Samtliga landsting och regioner har en krishanteringsplan och ständig katastrofmedicinsk beredskap. Arbetet vid kris- och katastrofberedskap utförs under särskild sjukvårdsledning (krisledning) på regional nivå med uppgift att fördela landstingets eller regionens samtliga resurser. Vid en kärnteknisk olycka ska landsting återkommande lämna lägesrapporter och information relaterat till olyckan till Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Räddningstjänst De kommunala räddningstjänsterna ansvarar för att, vid olyckor eller överhängande fara för olyckor, hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljön. Som tidigare nämnts ansvarar länsstyrelserna för räddningstjänst i samband med utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar. I övriga radiologiska nödsituationer råder kommunal räddningstjänst. Alla räddningstjänster har förmåga att utföra dosratsmätningar. Vid tre stycken kommunala räddningstjänster (Farsta, Göteborg och Malmö) finns en utökad förmåga, benämnd avancerad indikering (AI). AI kan på begäran bistå andra kommunala räddningstjänster.

13 Sida 13 (40) 4. Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten Kritiska beroenden definieras i MSBFS 2016:7 som: Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererade verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en kris inträffar. Strålskyddsberedskap är den samhällsviktiga verksamhet som bedrivs av SSM och finns definierad i kapitel 3. Nedan listas identifierade kritiska beroenden för denna verksamhet, främst med avseende på SSM:s förmåga. För ökad tydlighet har beroendena grupperats i kategorierna kompetens, strålningsmätningar och beredskapsplanering. 4.1 Kompetens Personaltillgång Vid en större händelse inom SSM:s ansvarsområde blir det snabbt ett stort arbetstryck på personalen, eftersom myndigheten behöver ha sin krisorganisation fullt aktiverad dygnet runt. Kraven på SSM att fortlöpande följa och analysera händelsen, ge råd om tekniskt läge och strålskyddsåtgärder, utföra strålningsmätningar och informera om händelsen nationellt och internationellt kommer att bli stora. Det kan i ett sådant läge bli svårt att få personalen att räcka till för skiftgång under en längre tid. Framförallt kan det uppstå brist på vissa nyckelkompetenser vid större händelser. Nationellt och internationellt stöd Vid större händelser med allvarliga konsekvenser kan en god förmåga att ta emot och nyttja nationellt och internationellt stöd vara avgörande för hanteringen av händelsen. Möjligheten att effektivt nyttja nationellt och internationellt stöd ställer dock stora krav på en utvecklad planering för detta. SSM har förmåga att organisatoriskt och rent tekniskt ta emot stöd som efterfrågas via RANET 6 och den nationella organisationen för expertstöd men saknar logistisk förmåga så att inkommande stöd ska kunna användas så snabbt och som möjligt. Detta innebär att SSM i sin tur är i stort behov av stöd från MSB avseende värdlandsstöd dvs. att planera och hantera logistiken kring att ta emot både nationellt och internationellt stöd. 6 IAEA Response and Assistance Network according to the Convention on Assistance in the Case of a Nuclear Accident or Radiological Emergency.

14 Sida 14 (40) 4.2 Strålningsmätningar Framkomlighet och drivmedel Fältmätning som genomförs av SSM och den nationella organisationen för expertstöd är beroende av tillgång till drivmedel och att vägar är öppna och farbara. Strålningsmätningar från flygburna plattformar, exempelvis genom Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), är också beroende av fungerande flygplatser. Global Navigation Satellite System (GNSS) Vissa system för strålningsmätning som används vid radiologiska nödsituationer är beroende av GNSS för positionering av utförda mätningar. Hanteringen av sådana mätningar blir svårare och avsevärt mer tidskrävande att genomföra om GNSS slutar fungera. 4.3 Beredskapsplanering Rakel-nätet De fasta mätstationerna runt kärnkraftverken och SSM:s förmåga att leda den nationella organisationen för expertstöd är till stor del beroende av ett fungerande Rakel-nät för data- och röstkommunikation. Ett bortfall i Rakel-nätet skulle leda till att mätdata inte strömmar in automatiskt från de fasta mätstationerna. Dessa skulle då behöva avläsas manuellt på plats, vilket skulle försena datarapporteringen väsentligt. Elförsörjning Vid ett större elbortfall uppstår svårigheter för SSM att bedriva många delar av sin verksamhet. Vid en radiologisk nödsituation krävs bland annat en fungerande ledningscentral och att informationskanaler såsom SSM:s hemsida är tillgängliga. Kommunikation och samverkan SSM:s ledningscentral är väl försörjd med redundanta och robusta kommunikationssystem inom IT, telekommunikationer och radio. Avbrott i telekommunikationerna kan dock leda till svårigheter för SSM att förmedla information, råd och anvisningar till vissa aktörer och till allmänheten, som inte har tillgång till redundanta system. Vid en radiologisk nödsituation krävs samverkan mellan SSM och en rad andra samhällsaktörer, såsom SMHI, länsstyrelserna, MSB, Polisen, m.fl., vilket förutsätter att dessa myndigheter dels finns tillgängliga, dels har redundanta system för samverkan.

15 Sida 15 (40) 5. Identifierade och analyserade hot och risker för Strålsäkerhetsmyndigheten och dess ansvarsområde 5.1 Inledning Indelning i beredskapskategorier SSM har placerat in verksamheter och händelser som kan ge upphov till en radiologisk nödsituation i fem beredskapskategorier enligt den modell som IAEA rekommenderar för riskbedömningar. Indelningen i beredskapskategorier underlättar en riskbaserad dimensionering av beredskapen för radiologiska nödsituationer Val av dimensionerande händelser För de radiologiska nödsituationer som myndigheten identifierat har SSM fastställt dimensionerande händelser som ligger till grund för konsekvensanalyserna. Antalet valda händelser beror i huvudsak på omständigheterna där den radiologiska nödsituationen antas uppstå och de förkommande radioaktiva ämnenas beskaffenhet. Händelserna är dimensionerande med avseende på olika aspekter. Vissa händelser har valts ut eftersom tiden från inledande händelse till utsläpp eller exponering för joniserande strålning är kort, vilket kan begränsa möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder. Andra händelser har valts ut eftersom de representerar ett värsta fall med avseende på utsläppets eller exponeringens storlek. De dimensionerande händelserna baseras dels på analyser av tänkbara händelser som är tekniskt eller fysikaliskt möjliga och dels på erfarenheter från händelser som har inträffat. För verksamheter med joniserande strålning innebär det att händelserna i vissa fall är så tekniskt osannolika att de inte behöver beaktas vid utformning av säkerhetssystem eller konsekvenslindrande system. Säkerhetssystem och i förekommande fall konsekvenslindrande system har därför antagits fungera enligt design, delvis eller inte alls. Vissa avgränsningar har gjorts avseende val av dimensionerande händelser. Exempelvis har inte alla tänkbara antagonistiska händelser eller mycket allvarliga flygplansolyckor som kan påverka kärntekniska anläggningar beaktats. Mycket osannolika naturkatastrofer, t.ex. att en kärnteknisk anläggning drabbas av extremt kraftig jordbävning eller träffas av en meteorit, har heller inte beaktas. SSM har strävat efter att behandla alla verksamheter med joniserande strålning på ett likvärdigt sätt, så att antaganden och förutsättningar för separata verksamheter inte har oberättigade skillnader Behandling av sannolikheter Allvarliga radiologiska nödsituationer är ovanliga och det saknas därför i de flesta fall ett empiriskt underlag för att beräkna sannolikheten för att de inträffar. SSM har därför avstått från att ange sannolikheten för de dimensionerande händelser som myndigheten fastställt. I vissa fall kan de tekniska sannolikheterna för en olyckssekvens beräknas, men det innebär inte att den totala sannolikheten för att den olyckan ska inträffa kan bestämmas. Allvarliga radiologiska nödsituationer har ofta visast sig bero på faktorer som inte ingår i en teknisk sannolikhetsberäkning, t.ex. bristande säkerhetskultur, mänskligt felhandlande eller tekniska fel som inte varit kända innan olyckan inträffat Analys av konsekvenser SSM har bedömt vilka direkta och indirekta hälsoeffekter, störningar i samhällets funktionalitet, skador på egendom och miljö samt misstro mot samhällsinstitutioner som de dimensionerande händelserna kan ge upphov till. SSM har både bedömt respektive område för sig och angett en sammanlagd bedömning enligt en femgradig skala, se Tabell 1. I bedömningen har SSM endast beaktat påverkan utanför de verksamheter som

16 Sida 16 (40) analyserats. Det innebär att hälsoeffekter för personal och skador på egendom och miljö inne på de områden där verksamheterna bedrivs inte beaktats. Tabell 1. Femgradig skala för bedömning av konsekvenser. Sammanlagd bedömning Mycket begränsade (1) Begränsade (2) Allvarliga (3) Mycket allvarliga (4) Katastrofala (5) Direkta och indirekta hälsoeffekter Mycket små Störningar i samhällets funktionalitet Mycket begränsade Misstro mot samhällsinstitutioner Övergående misstro mot enskild samhällsinstitution Små Begränsade Övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner Måttliga Allvarliga Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende Betydande Mycket allvarliga Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende Mycket stora Extrema Grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet Skador på egendom och miljö Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala SSM har även angett om konsekvenserna avseende hälsoeffekter, störningar i samhällets funktionalitet och skador på egendom och miljö är lokala, regionala eller nationella. Lokala konsekvenser berör endast en kommun eller delar av en kommun, regionala konsekvenser berör ett eller flera län och nationella konsekvenser kan beröra hela Sverige. SSM redovisar direkta och indirekta hälsoeffekter för allmänheten var för sig. Med direkta hälsoeffekter avser SSM både deterministiska hälsoeffekter och allvarliga deterministiska hälsoeffekter, dvs. skador av joniserande strålning som uppträder när stråldosen överskrider ett tröskelvärde, och där allvarlighetsgraden ökar med ökande stråldos. Tröskelvärdet är olika för olika hälsoeffekter. Hälsoeffekterna beskrivs som allvarliga om de är livshotande eller bestående. Med indirekta hälsoeffekter avser SSM stokastiska hälsoeffekter och psykosociala hälsoeffekter. Stokastiska hälsoeffekter är skador av joniserande strålning som kan uppstå utan att ett tröskelvärde har överskridits, där sannolikheten för att en skada inträffar ökar med ökad stråldos, men där allvarlighetsgraden är oberoende av stråldosen. Den viktigaste stokastiska effekten vid exponering för joniserande strålning är cancer. Psykosociala hälsoeffekter är sådana hälsoeffekter som kan uppstå som en följd av händelsen, men som inte beror på exponering från joniserande strålning. Exempel på psykosociala hälsoeffekter är oro, depression och livsstilsförändringar efter en olycka som leder till negativa konsekvenser för hälsan. SSM har endast bedömt uppkomsten av psykosociala hälsoeffekter för kärnkraftsolyckor där det kan uppstå en markbeläggning av radioaktiva ämnen som gör att människor inte får eller vill bo kvar i vissa områden. Även andra händelser kan ge upphov till psykosociala hälsoeffekter, men SSM avstår från att bedöma dessa då sådana konsekvenser av olyckor med radioaktiva ämnen inte är lika väl dokumenterade som för stora kärnkraftsolyckor. Till grund för SSM:s bedömning av direkta och indirekta hälsoeffekter har SSM beräknat vilka stråldoser som de dimensionerande händelserna kan ge upphov till. De beräknade stråldoserna avser, med två undantag, den dos som kan erhållas om inga skyddsåtgärder vidtas. De två skyddsåtgärder som SSM tillgodoräknar är dels att stråldosen från livsmedel beräknas underskrida 1 msv under ett år genom införande av livsmedelsrestriktioner och dels att stråldosen från markbeläggning efter att utsläppet

17 Sida 17 (40) upphört beräknas underskrida 20 msv under ett år. Skälet till dessa antaganden är att livsmedelrestriktioner fungerade väl i samband med kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 samt att SSM bedömer att det finns tillräckligt med tid att fatta beslut om utrymning som begränsar stråldosen från markbeläggningen efter att utsläppet upphört. SSM har bedömt direkta hälsoeffekter genom att utgå från om deterministiska eller allvarliga deterministiska effekter kan uppstå samt hur många personer som kan påverkas. SSM har bedömt att deterministiska effekter kan ge upphov till måttliga hälsoeffekter och att allvarliga deterministiska effekter kan ge upphov till betydande hälsoeffekter. SSM har vidare bedömt indirekta hälsoeffekter genom att utgå från vilka stråldoser kan uppstå samt hur många personer som kan påverkas. SSM har bedömt att stråldoser mellan 1-10 msv effektiv dos kan ge upphov till mycket små hälsoeffekter, stråldoser mellan msv effektiv dos kan ge upphov till små hälsoeffekter, stråldoser mellan msv effektiv dos kan ge upphov till måttliga hälsoeffekter och att stråldoser över msv kan ge upphov till betydande hälsoeffekter. Beroende på hur många som kan påverkas har SSM därefter gjort en sammanvägd bedömning av direkta och indirekta hälsoeffekter för respektive dimensionerande händelse. De skador på egendom och miljö som SSM anger gäller i första hand ekonomiska konsekvenser på grund av påverkan på livsmedelsproduktion och export av varor, att områden blir obeboeliga på grund av omfattande markbeläggning av radioaktiva ämnen samt sanering av områden som påverkats av betydande nedfall. SSM har i bedömningen av misstro mot samhällsinstitutioner angett att misstron är bestående om den kan förväntas pågå mer än tio år. För kortare tidsspann har SSM angett att misstron är övergående. 5.2 Beredskapskategori 1 Beredskapskategori 1 omfattar verksamheter där det kan uppstå en radiologisk nödsituation som medför att människor utanför området där verksamheten bedrivs exponeras för doser som motiverar brådskande åtgärder för att undvika allvarliga deterministiska hälsoeffekter och begränsa risken för stokastiska effekter. I Sverige är det endast kärnkraftsreaktorer i drift som är placerade i beredskapskategori 1 [1].

18 Sida 18 (40) Kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals Kärnkraftsreaktorer utan fungerande konsekvenslindrande system: Katastrofala (5) nationella konsekvenser Betydande direkta hälsoeffekter lokalt och mycket stora indirekta hälsoeffekter regionalt till nationellt. Extrema störningar i samhällets funktionalitet lokalt till regionalt. Katastrofala skador på egendom och miljö regionalt till nationellt. Grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner. Kärnkraftsreaktorer med fungerande konsekvenslindrande system: Mycket allvarliga (4) regionala till nationella konsekvenser Måttliga direkta hälsoeffekter lokalt och betydande indirekta hälsoeffekter lokalt till regionalt. Allvarliga till mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet lokalt till regionalt. Allvarliga till mycket allvarliga skador på egendom och miljö regionalt. Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende. SSM har fastställt två dimensionerande händelser som ligger till grund för konsekvensanalysen för kärnkraftverken: Händelse utan fungerande konsekvenslindrande system. En händelse som representerar ett svårt haveri med härdsmälta, tankgenomsmältning och utsläpp, där de konsekvenslindrande systemen inte fungerar och där reaktorinneslutningens täthet går förlorad i samband med tankgenomsmältning. Händelse med fungerande konsekvenslindrande system. En händelse som representerar ett svårt haveri med härdsmälta, tankgenomsmältning och utsläpp via haverifiltret, där de konsekvenslindrande systemen fungerar enligt krav. Händelsen utan fungerande konsekvenslindrande system motsvarar ett tänkt värsta fall med avseende på utsläppets storlek från en svensk kärnkraftsreaktor. SSM bedömer att denna händelse kan ge upphov till betydande direkta hälsoeffekter på lokal nivå om inga eller otillräckliga skyddsåtgärder vidtas. Vidtas relevanta skyddsåtgärder kan dock direkta hälsoeffekter undvikas helt. Mycket stora indirekta hälsoeffekter kan förekomma på regional till nationell nivå. Relevanta skyddsåtgärder kan minska de indirekta hälsoeffekterna, men dessa kan inte undvikas helt. Det gäller i synnerhet psykosociala hälsoeffekter som vid tidigare inträffade kärnkraftsolyckor visat sig vara av stor betydelse. SSM bedömer vidare att händelsen utan fungerande konsekvenslindrande system kan leda till extrema störningar i samhällets funktionalitet på lokal till regional nivå, bland annat genom att områden kan bli obeboeliga på grund av markbeläggning av radioaktiva ämnen. SSM bedömer också att händelsen utan konsekvenslindrande system kan leda till katastrofala skador på egendom och miljö på regional till nationell nivå, t.ex. genom påverkan på livsmedelproduktion och genom uppkomst av områden som inte kan användas under lång tid. Slutligen bedömer SSM att händelsen utan fungerande konsekvenslindrade system kan leda till en grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och förändrat beteende, t.ex. genom påverkan på livsmedelskonsumtion och viljan att bosätta sig och vistas i områden som påverkats av ett nedfall. SSM bedömer att händelsen med fungerande konsekvenslindrande system kan ge upphov till måttliga direkta hälsoeffekter på lokal nivå om inga eller otillräckliga skyddsåtgärder vidtas. Vidtas relevanta skyddsåtgärder kan dock de direkta hälsoeffekterna undvikas helt. Betydande indirekta hälsoeffekter kan förekomma på lokal till regional nivå. Relevanta skyddsåtgärder kan minska de indirekta hälsoeffekterna som beror på exponering för joniserande strålning. SSM bedömer däremot att de psykosociala hälsoeffekterna kan bli betydande även för denna händelse. SSM bedömer vidare att händelsen med fungerande konsekvenslindrande system kan leda till allvarliga eller mycket allvarliga störningar i

19 Sida 19 (40) samhällets funktionalitet på lokal till regional nivå, främst under själva händelsen. SSM bedömer dock att det är osannolikt att händelsen med fungerande konsekvenslindrande system kan leda till att områden utanför anläggningen blir obeboeliga på grund av en markbeläggning av radioaktiva ämnen. SSM bedömer också att händelsen med konsekvenslindrande system kan leda till allvarliga eller mycket allvarliga skador på egendom och miljö på lokal till regional nivå, främst genom påverkan på livsmedelproduktion. Slutligen bedömer SSM att händelsen med fungerande konsekvenslindrade system kan leda till bestående misstro mot samhällsinstitutioner och förändrat beteende, t.ex. genom påverkan på livsmedelskonsumtion och viljan att bosätta sig och vistas i områden som påverkats av ett nedfall. Se referens 1 för en fullständig analys av dimensionerande händelser, konsekvenser och behov av skyddsåtgärder för kärnkraftverken. 5.3 Beredskapskategori 2 Beredskapskategori 2 omfattar verksamhet där det kan uppstå en radiologisk nödsituation inom området där verksamheten bedrivs som medför att människor utanför området exponeras för doser som motiverar brådskande åtgärder för att undvika deterministiska hälsoeffekter och begränsa risken för stokastiska effekter. Händelserna bedöms dock inte kunna ge allvarliga deterministiska hälsoeffekter utanför området där verksamheten bedrivs. SSM har placerat Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) utanför Oskarshamn, Westinghouse Electric Sweden AB bränslefabrik i Västerås (WSE) och European Spallation Source (ESS) i Lund i beredskapskategori 2 [2-4] Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab): Allvarliga (3) lokala till regionala konsekvenser Inga direkta hälsoeffekter, små indirekta hälsoeffekter lokalt. Begränsade till allvarliga störningar i samhällets funktionalitet lokalt. Allvarliga skador på egendom och miljö regionalt. Övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. SSM har fastställt två dimensionerande händelser som ligger till grund för konsekvensanalysen för Clab: Händelse med mottagningsbassängen. Förlust av kylning i mottagningsbassängen med utsläpp av fissionsprodukter. Händelse med transportbehållaren. Kokning i transportbehållare med utsläpp av aktiveringsprodukter. Båda händelserna kan ge upphov till en markbeläggning av långlivade radioaktiva ämnen. Till skillnad från händelserna med kärnkraftverken saknas dock de kortlivade radioaktiva ämnen som ger upphov till merparten av stråldosen under utsläppsfasen. SSM bedömer att direkta hälsoeffekter inte uppstår för de dimensionerande händelserna på Clab, men att små indirekta hälsoeffekter kan uppstå lokalt inom ett par kilometer från anläggningen. Relevanta skyddsåtgärder kan dock minska indirekta hälsoeffekter på grund av exponering för joniserande strålning. SSM bedömer vidare att de dimensionerande händelserna på Clab kan leda till allvarliga störningar i samhällets funktionalitet på lokal nivå i områden som utryms på grund av markbeläggning och genom påverkan på

20 Sida 20 (40) verksamheterna som bedrivs på Simpevarpshalvön. SSM bedömer också att de dimensionerande händelserna på Clab kan leda till allvarliga skador på egendom och miljö på regional nivå, främst genom påverkan på livsmedelsproduktionen, men även genom uppkomst av områden inom ett par kilometer från anläggningen som inte kan användas under lång tid. Slutligen bedömer SSM att de dimensionerande händelserna på Clab kan leda till övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, främst genom påverkan på livsmedelskonsumtion, men även genom påverkan på viljan att bosätta sig och vistas i områden som påverkats av ett nedfall. Se referens 2 för en fullständig analys av dimensionerande händelser, konsekvenser och behov av skyddsåtgärder för Clab Westinghouse Electric Sweden AB bränslefabrik (WSE) Westinghouse Electric Sweden AB bränslefabrik (WSE): Allvarliga (3) lokala konsekvenser Inga direkta hälsoeffekter, små hälsoeffekter lokalt. Begränsade störningar i samhällets funktionalitet lokalt. Begränsade till allvarliga skador på egendom och miljö lokalt. Övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. SSM har fastställt två dimensionerande händelser som ligger till grund för konsekvensanalysen för bränslefabriken: Händelse med kriticitet. Överfyllning av behållare med uranhaltig vätska leder till direktstrålning och utsläpp av fissionsprodukter. Händelse med brand och utsläpp av uranpulver. Brand i filter som innehåller uranpulver. SSM har endast beaktat radiologiska risker vid bränslefabriken och har därför ej bedömt risker förknippade med olika ämnens kemiska toxicitet. SSM bedömer att direkta hälsoeffekter inte uppstår för de dimensionerande händelserna på WSE, men att små indirekta hälsoeffekter kan uppstå lokalt inom någon kilometer från anläggningen. Relevanta skyddsåtgärder kan dock minska indirekta hälsoeffekter på grund av exponering för joniserande strålning. SSM bedömer vidare att de dimensionerande händelserna på WSE kan leda till begränsade störningar i samhällets funktionalitet på lokal nivå under hanteringen av olyckan. SSM bedömer också att de dimensionerande händelserna på WSE kan leda till begränsade till allvarliga skador på egendom och miljö på lokal nivå, genom påverkan på livsmedelsproduktion och på grund av höga kostnader för återställning (sanering). Slutligen bedömer SSM att de dimensionerande händelserna på WSE kan leda till övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. Se referens 3 för en fullständig analys av dimensionerande händelser, konsekvenser och behov av skyddsåtgärder för bränslefabriken i Västerås European Spallation Source ERIC (ESS) SSM har i denna risk- och sårbarhetsanalys inte genomfört en konsekvensanalys för ESS då anläggningen tas i rutinmässig drift först SSM har dock analyserat möjliga händelser och bistår ansvariga myndigheter med underlag till beredskapsplaneringen kring ESS, se vidare referens 4.