Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Transkript

1 Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid.

2 Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap Olyckan Skydd mot olyckor - räddningstjänst - hälso och sjukvård

3 Målen för vår säkerhet! Målen för vår säkerhet (Prop. 2008/09:140) är värna befolkningens liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet och värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Strategin och målen berör alla politikområden. Därmed krävs en samlad syn och ett tvärsektoriellt perspektiv på säkerhetsarbete.

4 Krishanteringssystemet ledning och samordning (1) Hot och händelser - Hanteringen leds och samordnas av ansvarig myndighet inom samhällets linjeorganisation för ordning, säkerhet och hälsa. (myndighet/sektor). Nyckelord - Operativ och hierarkisk! (2) Samhällskonsekvenser som hotet och händelsen leder till - Hantering leds av ansvariga aktörer och samordnas såväl inom sektor som geografiskt. Nyckelord - Ansvar(sprincipen) och samordning! (3) Hantering av hot, händelse och samhällskonsekvens i ett nordiskt, europeiskt och internationellt perspektiv - Arbete leds av regeringen som har delegerat uppgiften till olika myndigheter. Nyckelord - Solidaritet och bistånd!

5 24 risker!? De 24 riskerna som beskrivs nedan är sådana som i huvudsak har en låg sannolikhet och som skulle kunna få stora konsekvenser i ett nationellt perspektiv och därmed kan anses vara viktiga för EU:s övergripande bild. översvämningar, ras och skred, stormar, jordbävningar och vulkanutbrott, solstormar, värmebölja, skogsbränder, angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare), smittsamma sjukdomar: utbrott, pandemier, zoonoser och epizootier, resistenta bakterier och resistens mot antiviraler, störningar i försörjning av läkemedel, risker (utsläpp av) med nukleära och radiologiska ämnen, risker (utsläpp av) med kemiska ämnen, dammbrott, störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen, omfattande bränder i byggnader och tunnlar, störningar i elektroniska kommunikationer, störningar i energiförsörjningen, störningar i betalningssystemen, oljeutsläpp, avbrott i transporter och stora transportolyckor, terrorism, cyberattacker samt risk för instabilitet i samhället och social oro.

6 24 risker konsekvenser! De 24 risker som lyfts fram under föregående fråga är alla av den karaktären att själva händelsen i kombination med efterföljande samhällskonsekvenserna kan bli så allvarliga att målet för samhällets säkerhet och målet för samhällets krisberedskap hotas. De 24 risker som lyfts fram under tidigare fråga är alla av den karaktären att själva händelsen i kombination med efterföljande samhällskonsekvenserna kan bli så allvarliga att andra medlemsstater drabbas och att Sverige kan komma att efterfråga stödinsatser.

7

8 SOU 2012:29 Sveriges nuvarande system för krishantering har goda förutsättningar för att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. På en del områden kan förutsättningarna förbättras.

9 Sammanfattning av betänkandet Utredningen lämnar ett antal förslag på hur Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd kan stärkas. När utredningen har analyserat område för område har det visat sig att det finns få reella hinder för att ta emot internationellt stöd. I många fall handlar det istället om att aktörerna behöver en fördjupad kunskap om det svenska samhället, krisberedskapssystemet och tillämplig rättslig reglering.

10 Sammanfattning av betänkandet Svaren på utredningens förfrågan till berörda myndigheter och andra aktörer visar att de endast har uppmärksammat ett fåtal strukturella och rättsliga hinder för Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid en kris eller allvarlig händelse. I januari 2012 fastställdes EU:s riktlinjer för värdlandsstöd. Riktlinjerna är inte bindande utan ska ses som ett stödjande verktyg för EU:s medlemsländer. Utredningens förslag ligger i linje med EU:s riktlinjer

11 Förslag för att stärka Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd Mottagande av internationellt stöd kräver förberedelser. Satsning för att höja kompetensen på området. Utredningen föreslår att - extra satsning på kompetensutveckling, - befintliga utbildningar bör kompletteras med mottagande av internationellt stöd samt - att en övning bör genomföras på regional och central nivå förslagsvis under våren 2014 för att stärka Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd.

12 Förslag för att stärka Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd Expertstöd till aktörer vid en kris eller allvarlig händelse. Utsedda ankomst- och avreseplatser för inkommande internationellt stöd Utredningen föreslår att MSB, i samverkan med övriga berörda myndigheter, ska utveckla en sådan funktion. Utredningen föreslår att - MSB m.fl. bör ges i uppdrag att utarbeta en lista över möjliga ankomstoch avreseplatser, - säkerställa hur dessa platser ska bemannas med förstärkningspersonal samt - att utarbeta en manual över vilka uppgifter en ankomst- och avreseplats ska kunna hantera.

13 Förslag för att stärka Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd Kartläggning av möjliga mottagnings-platser. Strategi för logistik och transporter Utredningen föreslår att - MSB m.fl. bör ges i uppdrag att kartlägga var mottagningsplatser skulle kunna etableras, - MSB m.fl. ges i uppdrag att i samverkan utarbeta en bemanningsplan och en manual över vilka funktioner och uppgifter en mottagningsplats ska kunna hantera samt vilken kapacitet som kan komma att krävas. Utredningen föreslår att - MSB m.fl. ges i uppdrag att ta fram en strategi för hur logistik och transporter kan lösas i enlighet med EU:s riktlinjer för värdlandsstöd.

14 Förslag för att stärka Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd Säkerställd kommunikation mellan aktören som hanterar krisen och internationella stödgrupper Utredningen föreslår att inkommande internationella stödgrupper vid behov utrustas med Rakelutrustning för att säkerställa kommunikation med den aktör som hanterar krisen. Förstärknings-personal till ett antal funktioner Utredningen föreslår att - MSB m.fl. ges i uppdrag att se över hur de personalgrupper som ingår i myndighetens personalpool kan användas, - MSB m.fl. bör ges i uppdrag att se över frivilligorganisationernas roll och ansvar.

15 Förslag för att stärka Sveriges förmåga att ta emot internationellt stöd Ökad uthållighet i stabsarbetet Roll- och ansvarsfördelning Massmedia och kommunikation Finansiering är inget reellt hinder Efter en genomgång av området är utredningens bedömning att finansieringsfrågan inte bör vara ett reellt hinder när det inträffar en kris eller allvarlig händelse i Sverige jämförbar med de kriser som beskrivs i direktiven. En aktör ska dock inte alltid kunna räkna med att staten löser finansieringsfrågan.

16 Analys av identifierade rättsområden

17 Tillträde för internationellt stöd Uppehållstillstånd och arbetstillstånd Förutsättningar för införsel av varor

18 Ansvarsfrågor Behörighet för läkare med utländsk utbildning

19 19 DAGENS NOTISER E X T R A OVÄDRET PÅ VÄG IN ÖVER SVERIGE