Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

Transkript

1 Datum: Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation Bakgrund I Sverige finns det flera kärnkraftverk och andra typer av kärntekniska anläggningar. I våra grannländer, t.ex. Finland och Ryssland, så finns det också kärnkraftverk. En olycka i en kärnteknisk anläggning som medför utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen kommer att ha stor påverkan på samhället. Joniserande strålning och radioaktiva ämnen används också i stor omfattning inom bl.a. hälso- och sjukvård, industri och forskning. Olyckor inom dessa verksamheter kan också få betydande konsekvenser för människor och miljö. Det kan inte heller uteslutas att terrorister kan använda smutsiga bomber, strålkällor eller radioaktiva ämnen vid terrordåd. Utöver Strålsäkerhetsmyndigheten har flera myndigheter och organisationer i Sverige uppgifter och ansvar för att hantera radiologiska och nukleära nödsituationer. Exempel på sådana aktörer är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polisen, Jordsbruksverket, Försvarsmakten, länsstyrelserna, landstingen och kommunal räddningstjänst. Uppgift Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom den nationella strålskyddsberedskapen samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. Myndigheten ska i detta sammanhang 1. ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet, Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (5) 2. upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer, 3. svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet, om den inträffar inom eller utom landet, 4. svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och strålskyddsbedömningar, och 5. upprätthålla förmåga att inom strålskyddsområdet genomföra mätning, provtagning och analys i fält. Förordning (2011:1589). Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid ingripanden i en radiologisk nödsituation eller i fall då efterverkningarna av en tidigare nödsituation eller strålningsverksamhet medför bestående bestrålning, beakta de principer som anges i rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning, om inte dessa frågor ankommer på någon annan myndighet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Föreskrifter om Strålsäkerhetsmyndighetens medverkan i totalförsvaret finns i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Genomförande 1.1 Målbild Efter genomförd krishanteringsinsats har Strålsäkerhetsmyndigheten bidragit till att konsekvenser för människor och miljö av en radiologisk och nukleär nödsituation har hanterats och begränsats. 1.2 Genomförandeidé Inledningsvis ska Strålsäkerhetsmyndigheten bedriva omvärldsbevakning och kunna alarmera sin krisorganisation, den nationella expertstödsorganisationen och övriga berörda aktörer. Under en händelse ska myndigheten lämna råd och rekommendationer till den organisation som har att hantera den radiologiska och nukleära nödsituationen, och vid behov etablera och leda den nationella expertstödsorganisationen som genomför mätning, provtagning och analys i fält. Efter att den akuta fasen avslutats ska myndigheten ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen.

3 Sida 3 (5) 1.3 Funktioner och uppgifter Tjänsteman i beredskap Tjänsteman i beredskap utgör kontaktpunkt hos Strålsäkerhetsmyndigheten i en strålningsrelaterad nödsituation och tar dygnet runt emot larm om inträffade händelser och erbjuder rådgivning per telefon eller via annat tillgängligt sambandsmedel. Beredd larma myndighetens beredskapsgrupp och krisorganisation. Tjänsteman i reaktorberedskap Tjänsteman i reaktorberedskap utgör kontaktpunkt gentemot svenska kärnkraftverk och tar dygnet runt emot och värderar information om ovanliga och allvarliga händelser hos dessa. Beredd, via tjänsteman i beredskap, larma myndighetens beredskapsgrupp och krisorganisation. Tjänsteman i beredskap för informationsfrågor (pressjour). Tjänsteman i beredskap för informationsfrågor upprätthåller dygnet runt informationsberedskap. Tjänsteman i IT-beredskap Tjänsteman i IT-beredskap upprätthåller dygnet runt beredskap för att säkerställa driften för kritiska verksamhetssystem. Beredskapsgruppen Beredskapsgruppen innehar stokastisk beredskap och är beredd bemanna Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation. Krisorganisationen Krisorganisationen är beredd att ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen ge teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och strålskyddsbedömningar leda mätning, provtagning och analys i fält Nationella expertstödsorganisationen (beredskapslaboratorier) Nationella expertstödsorganisationen är beredd att genomföra mätning, provtagning och analys i fält

4 Sida 4 (5) Ledning Generaldirektören leder myndigheten i kris. Stabschefen leder myndighetens krisorganisation. För ledningsstruktur se bilaga 1 Organisation och ledningsstruktur och bilaga 11 Sambandskatalog (Hemlig). Uthållighet/Logistik Myndigheten bemannar med egen personal krisorganisationen dygnet runt i någon månad. Planering finns för bemanning under längre tid med stöd från annan organisation. Myndighetens ledningsplats fungerar i någon vecka vid avbrott i den ordinarie elförsörjningen och telekommunikationerna. Se bilaga 3 Uthållighet/Logistik (Hemlig).

5 Bilagor: 1. Organisation och ledningsstruktur (15-249) 2. Arbetsordning för krisorganisationen (STYR ) 3. Uthållighet/Logistik (Hemlig) 4. Instruktion Beredskapsgruppen (STYR ) 5. Instr. Tjänsteman för beredskap (STYR ) 6. Instr. Tjänsteman i reaktorberedskap (STYR ) 7. Åtgärdslistor (G:\Krisorganisation) 8. Handledningar (G:\Krisorganisation) 9. Bemanningsplaner (Hemlig) 10. Utbildnings- och övningsplaner 11. Sambandskatalog (Hemlig) 12. Först på plats pärmen (G:\Krisorganisation) 13. Övriga rutiner 14. Övrigt Sida 5 (5)