PM: Olycksrisker detaljplan för del av Glödlampan 15, Nyköping

Transkript

1 PM: Olycksrisker detaljplan för del av Glödlampan 15, Nyköping 1 Inledning Denna PM upprättas på uppdrag av Nyköpings kommun i samband med planarbete för Glödlampan 15 i Nyköping. Planområdet utgörs i dagsläget av en skola som planerar att utöka sin verksamhet. Syftet med planarbetet är att skapa förutsättningar för att skolan även skall nyttja en del av en befintlig byggnad på planområdet som i dagsläget tillåter kontor, handel och småindustri, övriga delar skall enligt planen nyttjas till kontor och handel. 1.1 Syfte och mål Syftet med uppdraget är att skapa ett underlag som belyser lämpligheten i föreslagen bebyggelse ur ett olycksriskperspektiv. Underlaget syftar till att möjliggöra att olycksrisker hanteras på ett tillfredställande sätt enligt Plan- och bygglagen, samt att uppfylla Länsstyrelsen i Södermanlands läns krav på riskhantering i detaljplanering 1. Målet är att dra övergripande slutsatser om individrisknivån vid planområdet och med hänsyn till denna, vid behov, föreslå rimliga riskreducerande åtgärder. Detta görs utifrån konsekvensavstånd för identifierade olyckshändelser, rekommenderade skyddsavstånd och en överslagsberäkning. 1.2 Avgränsningar Denna PM är avgränsad till att behandla olyckshändelser kopplande till hanteringen av brandfarliga varor och transporter av farligt gods, som har en direkt påverkan på människors hälsa och säkerhet. Effekter på människors hälsa till följd av långvarig exponering av exempelvis buller eller luftföroreningar beaktas inte. Ingen hänsyn tas till attentat eller händelser som genomförs med uppsåt. 1.3 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning: Plankarta Detaljplan för del av Glödlampan 15, Samrådshandling, Övriga underlagsmaterial som använts vid riskbedömningen refereras till löpande i texten. 1.4 Kravbild Att beakta olycksrisker i de avvägningar som görs vid fysisk planering bottnar i krav som ställs i Plan- och bygglagen 3 och Miljöbalken 4. Kraven innebär att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Riskbedömningen avser uppfylla de krav på riskhantering med hänsyn till människors hälsa och säkerhet som Länsstyrelsen i Södermanlands läns ställer på riskhantering i detaljplanering 1. Där anges ett riskhanteringsavstånd på 150 meter intill transportleder för farligt gods, inom vilket riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner. Även rekommendationerna i de riktlinjer avseende riskhantering som Länsstyrelsen i Stockholms län ger i rapporten Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods 5 i samt riskpolicyn Riskhantering i detaljplaneprocessen 6 beaktas. De senare dokumenten gäller inte specifikt i Södermanlands län, men bedöms vara en lämplig utgångspunkt för jämförelse och diskussion kring riskhanteringen både avseende transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet. 1 (9)

2 I enlighet med Länsstyrelsens Södermanlands riktlinjer är kontor acceptabelt bortom 70 meter och parkering acceptabel bortom 30 meter. För skolor rekommenderar Länsstyrelsen i Södermanland ett skyddsavstånd på över 150 meter. 1.5 Metod Figur 1. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO Denna översiktliga, kvalitativa riskbedömning avser följa riskhanteringsprocessen så som den presenteras i ISO , se Figur 1. Uppdraget inleds med en identifiering av riskkällor ex. flöde med farligt gods eller andra farliga verksamheter i närområdet. Utifrån identifieringen uppskattas en ungefärlig storleksordning på riskpåverkan mot planområdet genom en överslagsberäkning av de farligt godsolyckor som förväntas kunna inträffa på Hamnvägen och påverka planområdet. Baserat på resultatet i riskanalysen genomförs sedan en riskvärdering i form av en bedömning av risknivåer och planerad bebyggelses lämplighet i förhållande till DNV:s riskvärderingskriterier som föreslås i Räddningsverkets Värdering av risk 8. Riskvärderingskriterierna är tillämpbara för de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Individrisk är ett mått som visar sannolikheten att omkomma för en människa som vistas på en specifik plats. Individrisken tar inte hänsyn till hur många människors som vistas i området och redovisas ofta som en funktion (frekvens per år) av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk är ett riskmått som tar hänsyn till befolkningssituationen inom ett större område. Utifrån detta kan eventuellt behov av riskreducerande åtgärder, eller vidare utredning, identifieras. Som utgångspunkt för identifiering av lämpliga riskreducerande åtgärder används rapporten Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Disposition PM har lagts upp enligt följande: Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 5 Kapitel 6 omfattar bakgrund och introduktion till uppdraget samt beskriver uppdragets omfattning av riskhantering samt vilket metodval som gjorts. ger en beskrivning av detaljplanen och dess omgivning. Detta ger en bild av kommande markanvändning samt fungerar som underlag till riskidentifieringen. omfattar en riskidentifiering och en översiktlig riskanalys utifrån överslagsberäkning av olycksfrekvensen och en bedömning av risknivåer med hänsyn till värderingsprinciper. Vid behov anges förslag på åtgärder. slutsatser redovisas. 2 (9)

3 2 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget i Nyköping, direkt söder om centrala Nyköping. Söder om planområdet går Hamnvägen som är en sekundär transportled för farligt gods 10, se Figur 2. Planområdet Figur 2. Illustration över planområdet 2. Planområdet utgörs i dagsläget av en skola som planerar att utöka sin verksamhet. Syftet med planarbetet är att skapa förutsättningar för att skolan skall nyttja mittendelen av befintlig byggnad i den östra delen av planområdet, se Figur 2, som i dagsläget tillåter kontor, handel och småindustri. Denna byggnads övriga delar skall enligt planen nyttjas till kontor och handel. Även lekplats för skolans utevistelse och skolans parkering illustreras i Figur 2. 3 Riskidentifiering Hamnvägen Det skyddsvärda definieras som hälsa och säkerhet för de människor som vistas inom planområdet. Nedanstående riskkällor beaktas i riskidentifieringen: - Rekommenderade transportleder för farligt gods 10. Beaktas inom 150 meter från planområdet 1. - Riskfyllda verksamheter. De verksamheter som beaktas utgörs av de som presenteras i länsstyrelsens WebbGIS 11 och omfattar s.k. farliga verksamheter enligt Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 4, bensin- och drivmedelstationer 11, inom ca 100 m från planområdet 12 samt verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen 11. Verksamheter med tillstånd enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor beaktas även. 3 (9)

4 Den riskkälla som har identifierats inom 150 meter från planområdet är transporter av farligt gods på Hamnvägen som utgör sekundär transportled för farligt gods 10. Avståndet från planområdet till Hamnvägen är som minst omkring 70 meter till kontor och handel och 70 meter till parkering. Dessa avstånd uppfyller Länsstyrelsen i Södermanlands riktlinjer. Till skolbyggnad är avståndet minst cirka 100 meter och delen som nyttjas till lekplats cirka 75 meter. Placeringen av skolan och lekplatsen uppfyller inte Länsstyrelsen i Södermanlands riktlinjer och utreds därmed vidare. Eftersom Hamnvägen är en rekommenderad sekundär transportled för farligt gods, bedöms leveranser till eventuella verksamheter i området vara avgörande för flödet. Utifrån en bedömning av de lokala förutsättningarna tillsammans med räddningstjänsten 13 visar resultaten att det sker transporter till flertalet verksamheter i närområdet, markerade i Figur 3. OKQ8 Järnvaruhandel Framtidsgymnasiet Gasolmacken Planområdet Hamnvägen Figur 3. Verksamheter i området dit det sker transporter av farligt gods. Transporterna till dessa verksamheter utgörs av brandfarliga vätskor (i tank) och brandfarliga gaser (dels i form av flaskor på flak och i tank). Flödet är förhållandevis lågt och visas i Tabell 1. Dessa data ger i snitt fem transporter med farligt gods per vecka. Tabell 1. Transporter med farligt gods på Hamnvägen 14,15,16,17. ADR-S klass Antal transporter på Hamnvägen [passager/år] Andel 2.1 (tank) 30 13% 2.1 (flaskor) % % Totalt % Olycksscenarier på väg som involverar farligt gods kan påverka planområdet, om det farliga godset i samband med olyckan släpps ut eller involveras i eventuella brandförlopp. Påverkan på planområdet kan utgöras av värmepåverkan, toxisk påverkan, tryckpåverkan eller splitterverkan, alternativt kombinationer av dessa. 4 (9)

5 4 Riskanalys I detta avsnitt behandlas riskpåverkan från Hamnleden mot planområdet översiktligt genom en beskrivning av konsekvensavstånd för möjliga typer av olyckor och en överslagsmässig uppskattning av frekvenser. 4.1 Konsekvenser Följande olycksscenarier med respektive konsekvensavstånd (det avstånd inom vilket människor förväntas omkomma till följd av påverkan från olycksförloppet) har identifierats, se Tabell 2. Identifieringen är utifrån data som finns för flödet av farligt gods och generella bedömningar av påverkan baserat på tillgänglig litteratur 18,19,20. Tabell 2. Allmänna beskrivningar av olycksscenarier för de olika klasserna av farligt gods. ADR-S klass Beskrivning 2 Gaser Olycksförloppen vid olyckor med gaser varierar beroende på vilken typ av gas som är inblandad Brandfarliga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.2 Frekvenser Olyckor med brandfarliga gaser inkluderar olika brandförlopp som kan påverka omgivningen genom värmestrålning eller tryckpåverkan. Vid ett läckage som antänds omgående uppstår en jetflamma som orsakar värmestrålning mot omgivningen. Om ingen antändning sker kan den utsläppta gasen bilda ett brännbart gasmoln som förflyttar sig med vinden och vid senare antändning orsakar en gasmolnsexplosion. Gasmolnsexplosionen orsakar värmestrålning och under vissa mycket specifika förhållanden även tryckvågor mot omgivningen. Jetflamman har ett konsekvensavstånd upp till cirka 80 meter och gasmolnsexplosionen ett konsekvensavstånd upp till cirka 500 meter. I sällsynta fall kan även en typ av explosion som kallas BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapor Explosion) uppstå som har ett konsekvensavstånd på cirka 400 meter. Olycksförlopp med brandfarliga vätskor innebär typiskt att ämnet vid läckage strömmar ur tanken och breder ut sig på marken och formar en pöl. Pölens utbredning beror på underlagets utformning (lutning, diken, porositet med mera). Om det sker en antändning uppstår en pölbrand, som har ett konsekvensavstånd på cirka 45 meter genom värmestrålning från flammor och produktion av skadlig rök. Transporter av ADR-S klass 3, brandfarliga vätskor, står för 40% av transporterna med farligt gods som sker på Hamnvägen. Dessa olyckor har ett konsekvensavstånd på längst omkring 45 meter och når därmed ej planområdet. De transporter som sker med ADR-S klass 2.1, brandfarliga gaser, sker både på tank och i flaskor. De transporterna som sker i tank är gasoltransporter och dessa har konsekvensavstånd enligt Tabell 2 ovan. Transporter av ADR-S klass 2.1, brandfarliga gaser, som transporteras på tank står för 13% av transporterna med farligt gods som sker på Hamnvägen. Olyckor med brandfarliga gaser som transporteras på flaska kan leda till samma olycksförlopp som vid transport i tank (jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE). Konsekvensavstånden för olycksförloppen med flaska bedöms bli betydligt kortare då varje individuell flaska innehåller en mindre mängd gas. Även då flera flaskor involveras i ett olycksförlopp bedöms konsekvensavstånden inte vara jämförbara med ett olycksförlopp med tanktransport, utan antas snarare jämförbara med den påverkan som uppkommer vid olyckor med brandfarliga vätskor (ADR-S klass 3). Vilket innebär att dessa olyckor har ett konsekvensavstånd på 45 meter och når därmed ej planområdet. Transporter av ADR-S klass 2.1, brandfarliga gaser, som transporteras i flaska står för 47% av transporterna med farligt gods som sker på Hamnvägen. De olyckor som har möjlighet att nå skolan och lekplatsen på planområdet är olyckor till följd av transporter med gasol på tank. Detta då dessa olycksscenarier har ett längre konsekvensavstånd än 75 meter, se Tabell 3. Tabell 3. Transporter med farligt gods på Hamnvägen med konsekvensavstånd på över 100 meter. ADR-S klass Antal transporter på Hamnvägen [passager/år] 2.1 Brandfarliga gaser (tank med gasol) 30 5 (9)

6 För dessa olyckor som bedöms kunna påverka skolan och lekplatsen på planområdet genomförs en överslagsberäkning av hur ofta de förväntas inträffa. Metoden som används presenteras i Farligt gods riskbedömningar vid transport 21. Viktiga indata till beräkningar för vägarna presenteras i Tabell 4 nedan. Tabell 4. Indata till frekvensberäkningar för Hamnvägen 21,22. Variabel Hamnvägen ÅDT år 2015 [fordon/dygn] fordon Andel tung trafik 4 % Hastighet [km/h] 40 km/h Studerad vägsträcka [km] 1 km Antal fordon med farligt gods [antal/dygn] 0,7 Typer av farligt gods Klass 2.1 och 3 Bebyggelsemiljö Tätort Gatu-/vägtyp Trafikled Olyckskvot [-] 1,5 Andel singelolyckor [-] 0,10 Index för farligt gods olycka [-] 0,02 De händelseförlopp som kan uppkomma vid olyckor med brandfarlig gas har identifierats som: jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. Ett möjligt förlopp illustreras av händelseträdet i Figur 4. Figur 4. Händelseträd för olyckor med brandfarlig gas. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska 21. Sannolikhetsfördelningen för de olika typerna av antändning antas är anpassade utifrån Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail 23. Följande sannolikheter är resultatet av en sammanvägning av de två uppsättningar med sannolikheter som presenteras i den rapporten för Litet utsläpp respektive Stort utsläpp : Omedelbar antändning: 15 % Fördröjd antändning: 65 % Ingen antändning: 20 % Vidare antas grovt att en av hundra (1 %) jetflammor är så riktad att den genom kraftig uppvärmning orsakar en BLEVE i en närliggande tank (eller om jetflamman reflekteras, en BLEVE som involverar den aktuella tanken själv). Dessa antaganden ger att till jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE tillsammans förväntas inträffa 4,6*10-8 per år utmed den aktuella sträckan (1 km) av Hamnvägen. 6 (9)

7 5 Riskvärdering och behov av riskreducerande åtgärder I följande avsnitt genomförs en bedömning av lämpligheten i föreslagen plan i förhållande till tillämpade riskvärderingskriterier, rekommenderade skyddsavstånd och befintliga skyddsbarriärer. Utifrån den samlade bilden dras slutsatser om eventuellt behov av åtgärder eller ytterligare utredningar. De transporter med farligt gods på Hamnvägen som har ett konsekvensavstånd på över 75 meter och därmed kan nå lekplats och skola är transporter av gasol på tank. Genomförda frekvensuppskattningar visar att jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE tillsammans förväntas inträffa 4,6*10-8 per år utmed den aktuella sträckan (1 km) av Hamnvägen. Denna olycksfrekvens befinner sig inom området acceptabel individrisk enligt DNV:s kriterier 8 redan vid vägkant. Individrisken vid skolan och lekplatsen på planområdet kan antas vara mindre, då riskpåverkan minskar med avstånd. Individrisknivån kan utifrån dessa resonemang antas vara acceptabelt låg vid skolan och lekplatsen på planområdet. I RIKTSAM 18 lyfts att individrisknivån sjunker kraftigt fram till ca 70 meter för väg, denna kraftiga sänkning av risknivån avtar därefter och ökade skyddsavstånd ger därför endast marginell effekt på risknivån. Även i övriga beskrivna riktlinjer och modellen i denna riskutredning för konsekvensavstånden pekar mot att efter ca meter sjunker risknivån. Det har identifierats vissa förutsättningar runtomkring planområdet som kan medföra ett visst skydd mot riskpåverkan från vägen. Detta i form av att befintlig bebyggelse mot Hamnvägen utgör en skyddsbarriär mot bakomliggande hus, se Figur 5. Detta genom att viss påverkan från explosioner (absorberar splitter på låg höjd) och viss värmestrålning från bränder reduceras. Därmed bedöms befintlig bebyggelse ha en viss skyddseffekt avseende brand- och explosionsscenarier som kan uppstå vid olyckor med ADR-S klass 2.1. Figur 5. Bebyggelse belägen mellan Hamnvägen och aktuellt planområde. Sammanfattningsvis bedöms, utifrån tillämpliga riktlinjer, aktuell risknivå och befintliga skyddsbarriärer, avståndet till planområdet tillräckligt utan ytterligare riskreducerande åtgärder. 7 (9)

8 6 Slutsats En riskkälla i form av transporter av farligt gods på väg har identifierats i planområdets närhet och beaktas i denna analys. Då avstånden mellan skolan och Hamnvägen ej uppfylls enligt Länsstyrelsen i Södermanland utförs riskbedömningen för skolan. Risknivån har bedömts som acceptabel på det aktuella skyddsavståndet om 100 meter till skola och 75 meter till lekplats. Resultaten av denna översiktliga riskbedömning visar att föreslagen bebyggelse bedöms kunna uppföras inom planområdet med tillräcklig hänsyn till människors hälsa och säkerhet enligt Planoch bygglagen utan att särskilda riskreducerande åtgärder vidtas. Detta utifrån att risknivån bedöms vara acceptabel enligt DNV:s kriterier, riktlinjer visar på att risknivån avtar kring meter och skolan och lekplats skyddas delvis av befintlig bebyggelse. Stockholm Structor Riskbyrån Sofia Johansson Granskad av: Henrik Mistander Uppdragsledare: Johan Rodéhn 8 (9)

9 7 Referenslista 1 Länsstyrelsen i Södermanlands län, (2015) Farligt gods Hur man kan planera med hänsyn till risk för olyckor intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods. 2 Nyköping (2016). Plankarta Detaljplan för del av Glödlampan 15, Nyköpings kommun. Carlstedt Arkitekter, Plan- och bygglagen, SFS 2010: Miljöbalk, SFS 1998: Länsstyrelsen Stockholms län (2016). Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Löpnummer: Fakta 2016:4. 6 Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006: SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Riskhantering Principer och riktlinjer. Utgåva 1, ICS: ; Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). 8 Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 9 Boverket & Räddningsverket (2006). Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport. Karlstad: Räddningsverket. 10 Trafikverket (2016) NVDB på web. Hämtat , från: 11 Länsstyrelsen (2016) Länsstyrelsens WebbGIS. Hämtat den , från: Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 13 Sörmlandskustens räddningstjänst (2017). Mail och samtal med Thomas Bredberg, Brandinspektör rådgivning och myndighetsutövning, Sörmlandskustens räddningstjänst, Nyköpings kommun, OK-Q8 (2017). Mail och samtal med Olsson, P., Incidentutredare, OK-Q8 AB, OK-Q8 Teatervägen (2017). Mail från Westman, A., OK-Q8 Teatervägen 1, Nyköping, Gasolmacken (2017). Mail Robert Karlsson, Gasolmacken, NA Svensson Nyköping (2017). Mail från Wärmell, J., NA Svensson Nyköping, Länsstyrelsen i Skåne län (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM). Rapport Skåne i utveckling, 2007:6. 19 Stadsbyggnadskontoret Göteborg (1997) Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 20 FOA (1997) Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor Metoder för bedömning av risker. Tumba: Försvarets forskningsanstalt, avdelningen för vapen och skydd. 21 Räddningsverket (1996). Farligt gods riskbedömning vid transport. Karlstad, Statens räddningsverk. 22 Nyköpings kommun (2017). Mail Buhrgard, S., Planarkitekt, Samhällsbyggnad, Nyköpings kommun, Purdy, G. (1993) Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail. Journal of Hazxardous Materials, 33, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam. 9 (9)