Riskbedömning Boverian Detaljplan för del av Salem 5:2, plan nr i Salems kommun. Att. Ludvig Netré Odinsplatsen Göteborg

Transkript

1 RAPPORT Riskbedömning Boverian Detaljplan för del av Salem 5:2, plan nr i Salems kommun AB, Solnavägen 4, Stockholm, Org.nr , Datum: Beställare: Liljewall Arkitekter Att. Ludvig Netré Odinsplatsen Göteborg Vår uppdragsansvarige: Joel Omran joel.omran@structor.se

2 Datum Revidering Status Författad av Granskad av Granskningshandling Lisa Zamani Henrik Mistander Slutgiltig handling Henrik Mistander AB Solnavägen Stockholm Org.nr (36)

3 Sammanfattning Denna rapport upprättas på uppdrag av Liljewall Arkitekter. Uppdraget består i att beskriva olycksriskpåverkan från transporter av farligt gods och andra riskfyllda verksamheter på detaljplan för del av Salem 5:2, plan nr Rapporten syftar till att utgöra ett underlag vid planering av bostäder inom detaljplanen, som möjliggör hantering av olycksrisker kopplade till transport av farligt gods och riskfyllda verksamheter på ett tillfredställande sätt enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken. De planerade bostäderna är ett så kalla 55+-boende seniorboende enligt Bovierankonceptet. Transport av farligt gods på Säbyvägen till drivmedelsstationen St1 på Säbyvägen samt till ishallen i Salems centrum identifierades som den risk som är relevant att studera vid bedömning av risker för det aktuella planområdet. Säbyvägen är kategoriserad som en sekundär transportled för farligt gods. Då den planerade bebyggelsen antas bli placerad ca 55 meter från Säbyvägen, uppfylls länsstyrelsens rekommendationer på 25 meter bebyggelsefritt kring transportleder för farligt gods. Dock anges av länsstyrelsen ett lämpligt avstånd på 75 meter mellan transportleder för farligt gods och bostäder. Då detta avstånd inte uppfylls har en kvantitativ riskanalys genomförts, vilken utgör underlag för bedömning av risker kopplat till transporter av farligt gods. Resultaten från riskanalysen visar att risknivåerna för såväl individrisk som samhällsrisk är acceptabelt låga vid bebyggelse på det planerade avståndet inom planområdet. Detta innebär att inga riskreducerande åtgärder krävs för den föreslagna markanvändningen. Genomförd analys är förknippad med osäkerheter, bland annat avseende befolkningstäthet och antal transporter av farligt gods på Säbyvägen. Mot bakgrund av dessa osäkerheter har konservativa antaganden gjorts och känslighetsanalyser har genomförts. Även resultaten från genomförda känslighetsanalyser visar på acceptabla individ- och samhällsrisknivåer. Det finns även osäkerheter kring byggnadernas exakta placering inom planområdet, då denna inte är slutgiltigt fastställd. Utifrån erhållen situationsplan har ett minsta avstånd på 55 meter mellan Säbyvägen och byggnaderna uppskattats, men en avsevärd minskning av detta avstånd kommer att ha betydelse för riskanalysens resultat och bör därmed föranleda en förnyad analys. 3 (36)

4 Innehåll 1 INLEDNING SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR UNDERLAGSMATERIAL OMRÅDESBESKRIVNING OMGIVNINGSBESKRIVNING PLANOMRÅDET OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING OMFATTNING AV RISKHANTERING KRAVBILD METOD OCH GENOMFÖRANDE Riskidentifiering Riskanalys Riskvärdering RISKIDENTIFIERING RISKKÄLLOR SKYDDSVÄRT IDENTIFIERADE OLYCKSSCENARIER RISKANALYS BERÄKNINGSRESULTAT GRUNDBERÄKNING INDIVIDRISK BERÄKNINGSRESULTAT GRUNDBERÄKNING SAMHÄLLSRISK OSÄKERHETER KÄNSLIGHETSANALYS Beräkningsresultat känslighetsanalyser Slutsats känslighetsanalyser RISKVÄRDERING JÄMFÖRELSE MED RISKKRITERIER BEHOV AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SLUTSATS REFERENSLISTA OLYCKSSCENARIER FREKVENSBERÄKNING OCH INDATA INDATA SAMHÄLLSRISK INDATA KÄNSLIGHETSANALYS (36)

5 INDATA KÄNSLIGHETSANALYS FREKVENSBERÄKNINGAR FÖR OLYCKSSCENARIER HÄNDELSETRÄDSMETODIK BRANDFARLIGA GASER (ADR-S KLASS 2.1) GIFTIGA GASER (ADR-S KLASS 2.3) BRANDFARLIGA VÄTSKOR (ADR-S KLASS 3) FRÄTANDE ÄMNEN (ADR-S KLASS 8) KONSEKVENSBERÄKNINGAR BERÄKNING AV RISKNIVÅER INDIVIDRISK REFERENSLISTA FÖR BILAGOR (36)

6 1 Inledning Denna rapport upprättas på uppdrag av Liljewall Arkitekter. Uppdraget består i att beskriva olycksriskpåverkan från transporter av farligt gods och andra riskfyllda verksamheter på detaljplan för del av Salem 5:2, plan nr i Salems kommun. 1.1 Syfte och mål Syftet med uppdraget är att skapa ett underlag som möjliggör hantering av olycksrisker kopplade till transport av farligt gods och riskfyllda verksamheter på ett tillfredställande sätt enligt Planoch bygglagen 1 och Miljöbalken 2. Målet med riskbedömningen är att identifiera och analysera risker i omgivningen som kan påverka planområdet samt att utifrån riskbilden föreslå rimliga riskreducerande åtgärder som möjliggör en acceptabelt låg risknivå för den planerade bebyggelsen. 1.2 Avgränsningar Denna riskbedömning är avgränsad till att behandla tekniska olycksrisker som har en direkt påverkan på människors liv och hälsa. Effekter på människors hälsa till följd av långvarig exponering av exempelvis elektromagnetisk strålning, buller eller luftföroreningar beaktas inte. Ingen hänsyn tas till attentat eller händelser som genomförs med uppsåt. Eventuell påverkan till följd av naturolyckor eller händelser förknippade med ett förändrat klimat behandlas inte heller i denna riskbedömning, men förutsätts ingå i kommunens arbete med planen. 1.3 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning: Skiss till situationsplan 3 Övriga underlagsmaterial som använts vid riskbedömningen refereras till löpande i texten. 6 (36)

7 2 Områdesbeskrivning I detta kapitel beskrivs planområdet samt dess närmaste omgivning kortfattat. 2.1 Omgivningsbeskrivning Detaljplan för del av Salem 5:2, plan nr avser ett område beläget i Salems kommun, nordost om korsningen Säbyvägen och Svampstigen, se Figur 1. Väster om planområdet går Säbyvägen, vilken är sekundär transportled för farligt gods 4. Området är i dagsläget obebyggt och utgörs av naturmark, se Figur 2. Närmaste bebyggelse finns på Svampstigen, ca 80 meter från planerad bebyggelse. Figur 1. Planområdets läge 5. 7 (36)

8 Figur 2. Vy från Säbyvägen mot planområdet Planområdet och planerad markanvändning Inom detaljplan för del av Salem 5:2, plan nr planeras bebyggelse av Bovieran, vilket består av ca 54 lägenheter i tre våningsplan, belägna i tre byggnader, se Figur 3. Bovieran är ett seniorboende som planeras att bestå av 2- eller 3-rumslägenheter. Mellan byggnaderna och Säbyvägen planeras parkeringsplatser. Figur 3. Skiss över planerad bebyggelse med Säbyvägen i väster 3. 8 (36)

9 3 Omfattning av riskhantering I detta kapitel beskrivs omfattning av genomförd riskhantering samt den metod som använts. Omfattning och metod har valts med utgångspunkt i riskbedömningens syfte att utgöra beslutsunderlag med avseende på olycksrisker. 3.1 Kravbild Att beakta olycksrisker i de avvägningar som görs vid fysisk planering bottnar i krav i plan- och bygglagen 1 (PBL) och miljöbalken 2 (MB). Kraven innebär att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Som en del i bedömningen av uppfyllnad av kraven i Plan- och Bygglagen används de riktlinjer avseende riskhantering som Länsstyrelsen i Stockholms län ger i riskpolicyn Riskhantering i detaljplaneprocessen 6 samt rekommendationerna i Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods 7 och Riskhänsyn vid ny bebyggelse 8 (se Figur 4). Dessa riktlinjer anger dels riskhanteringsavstånd, dels rekommenderade skyddsavstånd. Figur 4. Styrande dokument som anger kravbilden för denna riskbedömning. Länsstyrelsen anser att det, för de flesta sekundära leder, behöver finnas ett bebyggelsefritt skyddsavstånd på minst 25 meter. I en del fall kommer det vara möjligt att bygga närmare än 25 meter, t.ex. i fall där det går få transporter och/eller där de olyckor som kan inträffa endast kan få allvarliga konsekvenser inom ett kort avstånd. Längs transportleder för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse inte vara belägen närmare än 40 meter från vägkant och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter, se Figur 5. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. 7 9 (36)

10 Figur 5. Rekommenderade skyddsavstånd mellan vägar för transporter av farligt gods och olika typer av markanvändning. Avstånden mäts från närmaste vägkant. 3.2 Metod och genomförande I detta uppdrag genomförs en riskbedömning enligt de principer som presenteras i riskhanteringsprocessen enligt ISO , se Figur 6. Det innebär att det sista steget i riskhanteringsprocessen (Riskbehandling) genomförs av Salems kommun i samband med fastställande av detaljplan för området. 10 (36)

11 Behandlas i avsnitt 4 Behandlas i avsnitt 5 Behandlas i avsnitt 6 Genomförs av Salems kommun i samband med fastställande av detaljplan Figur 6. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO Denna rapport hanterar de delar som benämns Riskbedömning Riskidentifiering Riskidentifieringen omfattar en genomgång av potentiella riskkällor i planområdets omgivning. Identifieringen görs med utgångspunkt i avstånd respektive rekommenderade skyddsavstånd mellan de olika verksamheterna och planområdet. Utgångspunkten för riskidentifiering avseende transporter av farligt gods är det av länsstyrelsen angivna riskhanteringsavståndet på 150 meter intill en rekommenderad transportled för farligt gods samt rekommenderade användningsområden inom dessa 150 meter. Nedanstående riskkällor beaktas:. Rekommenderade transportleder för farligt gods 4. Länsstyrelsen i Stockholms län anger ett riskhanteringsavstånd intill en transportled för farligt gods på 150 meter 7. Riskfyllda verksamheter. De verksamheter som beaktas utgörs av de som presenteras i länsstyrelsens WebbGIS och omfattar s.k. farliga verksamheter enligt Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 4 10, bensin- och drivmedelstationer inom ca 100 m från planområdet, verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen Riskanalys Riskanalysen utförs kvantitativt genom att de två riskmåtten individ- och samhällsrisk beräknas. Metoden väljs utifrån länsstyrelsens riktlinje Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods 6, vilken anger att sannolikhet och 11 (36)

12 konsekvens ska uppskattas och vägas samman. Analysen omfattar riskpåverkan på människa inom planområdet. Individrisk är sannolikheten (ofta presenterad som frekvensen per år) för att en fiktiv person som ständigt befinner sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är därför platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att tillse att enskilda individer inte utsätts för icke-tolerabla risker. Samhällsrisk utgörs av sannolikheten för att ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsriskmåttet tar hänsyn till befolkningstäthet och studeras över ett område som normalt är en kvadratkilometer stort. Risken redovisas ofta som en s.k. F/N-kurva som visar den ackumulerade frekvensen (per år) för ett visst utfall mätt i antal döda Riskvärdering För riskvärderingens jämförelse med riskkriterier kommer de nivåer och principer som föreslås av DNV 12 att användas, se Figur 7. Dessa är tillämpbara för de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Figur 7. Riskvärderingskriterier anpassade utifrån DNV 12. ALARP-området definieras på samma sätt för individsom samhällsrisk. Som utgångspunkt för identifiering av lämpliga riskreducerande åtgärder används rapporten Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner 13 och Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering (36)

13 4 Riskidentifiering I detta avsnitt presenteras de riskkällor som har identifierats, vad som ses som skyddsvärt samt vilka möjliga händelser eller olycksscenarier som kan uppstå och som beaktas vidare i analysen. 4.1 Riskkällor I Salems kommuns ÖP 15 anges följande: I Salem finns tre verksamheter som hanterar farligt gods. Drivmedelsförsäljning vid Tvärvägen (Statoil) och Säbyvägen, samt ishallen i Salems centrum. Den föreslagna bebyggelsen ligger ca 55 meter från Säbyvägen som är sekundär transportled för farligt gods. På Säbyvägen transporteras farligt gods till och från drivmedelstationen på Säbyvägen och kommer därmed att inkluderas i denna riskbedömning. Ishallens kylsystem innehåller ammoniak. Detta system ska vara slutet, men transporter av ammoniak på Säbyvägen kommer konservativt att inkluderas i denna riskbedömning. Transport av farligt gods på Salemsvägen, till och från drivmedelsförsäljningen på Tvärvägen, ligger bortom riskhanteringsavståndet på 150 meter och inkluderas därmed inte i denna riskbedömning. Av samma anledning inkluderas inte heller transport av farligt gods på E4/E20, som är belägen ca meter norr om planerad bebyggelse inom planområdet. 4.2 Skyddsvärt Det skyddsvärda definieras som människor inom och i närheten av planområdet som kan påverkas vid en olycka med farligt gods på Säbyvägen. Eftersom planområdet planeras att innehålla bostäder kommer människor vistas i området såväl nattetid som dagtid. 4.3 Identifierade olycksscenarier Riskbedömningen kommer vidare att studera påverkan från vägtransporter med farligt gods på Säbyvägen, vilket inkluderar följande: - Händelser med transport av bensin, diesel och etanol till eller från drivmedelsstation St1 - Händelser med transport av ammoniak till eller från ishallen De olycksscenarier som kan förekomma presenteras i Bilaga A. 13 (36)

14 Individrisk [per år] 5 Riskanalys Avståndet mellan Säbyvägen och den föreslagna bebyggelsen är ca 55 meter. Detta understiger det avstånd på 75 meter som länsstyrelsen anges som lämpligt avseende markanvändning som omfattar bostäder. Riskanalysen genomförs mot bakgrund av detta som en kvantitativ analys med beräkningar av frekvenser och konsekvenser för de identifierade olycksscenarierna. I detta avsnitt redovisas resultaten av beräkningarna. I Bilaga A beskrivs möjliga olycksscenarier, bilaga B och C innehåller de förutsättningar och antaganden som legat till grund för frekvensberäkningarna, Bilaga D beskriver konsekvensberäkningar och Bilaga E redovisar hur beräkning av risknivåer genomförts. 5.1 Beräkningsresultat Individrisk Resultaten för individriskberäkningarna med avseende på trafiken på Säbyvägen förbi det aktuella planområdet redovisas i Figur 8. 1,E-4 1,E-5 Oacceptabel risk 1,E-6 1,E-7 1,E-8 ALARP Acceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Grundberäkning 1,E Avstånd [m] Figur 8. Individrisk beräknad utifrån trafikflödet på Säbyvägen (grundberäkning). Risknivån ligger, oavsett avstånd från Säbyvägen, i det område som anses vara en acceptabel risknivå avseende individrisk. 5.2 Beräkningsresultat Samhällsrisk Resultaten för samhällsberäkningarna med avseende på trafiken på Säbyvägen förbi det aktuella planområdet redovisas i Figur (36)

15 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E Antal omkomna Figur 9. Samhällsrisk beräknad utifrån prognosticerat flöde 2030 på Säbyvägen (grundberäkning). Risknivån ligger i det område som anses vara en acceptabel risknivå avseende samhällsrisk. 5.3 Osäkerheter Resultaten i riskbedömningar bör alltid betraktas med vetskap om de osäkerheter som finns i de många antaganden och ingångsvärden som använts vid analysen. I denna riskbedömning bedöms de antaganden och ingångsvärden som är särskilt förknippade med osäkerheter vara befolkningstäthet och antal transporter av farligt gods Säbyvägen För att genomföra analysen krävs att antaganden görs om en rad olika parametrar. För att säkerställa att riskerna inte underskattats har de gjorda antagandena varit konservativa. Baserat på detta kan det antas att den verkliga risknivån inte överstiger den beräknade. För att testa om detta antagande är rimligt genomförs en känslighetsanalys där ett antal omräkningar av resultaten gjorts, se avsnitt 5.4. Olycksfrekvens per år ALARP Oacceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Acceptabel risk Grundberäkning 15 (36)

16 Individrisk [per år] Riskbedömning Bovieran, Salem 5.4 Känslighetsanalys I känslighetsanalysen har ett antal omräkningar av resultaten gjorts, där olika ingående variabler fått ändrade värden. De genomförda beräkningarnas varierande förutsättningar beskrivs nedan: Känslighetsanalys 1 I känslighetsanalys 1 har fordonsgas inkluderats, för att öka kunskapen om hur denna typ av bränsle påverkar individ- och samhällsrisknivåerna. En transport fordonsgas till och en transport från drivmedelsstationen har inkluderats i känslighetsanalysen. Bakgrunden till känslighetsanalysen är inte osäkerheter kring vilken typ av bränsle som transporteras till och från drivmedelsstationen på Säbyvägen, utan avser att utgöra underlag för kommunen i en eventuell diskussion om att i framtiden komplettera drivmedelsstationen med fordonsgas. Känslighetsanalys 2 Befolkningstätheten ökas med 50 % inom undersökt område om en km 2. Denna känslighetsanalys syftar i första hand till att visa på påverkan på samhällsrisken om Salems kommuns expansionsplaner förändras och en ökad expansion genomförs Beräkningsresultat känslighetsanalyser Resultaten för känslighetsanalyserna redovisas i Figur 10 och Figur 11 och jämförs med den ursprungliga beräkningen (benämns grundberäkning). 1,E-4 1,E-5 Oacceptabel risk 1,E-6 1,E-7 1,E-8 ALARP Acceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Grundberäkning Känslighetsanalys 1 1,E Avstånd [m] Figur 10. Individrisk inklusive känslighetsanalys 1. Resultat för känslighetsanalys 1 visar att enstaka transporter av fordonsgas till och från drivmedelsstationen på Säbyvägen inte har någon större påverkan på individrisknivåerna och att individrisken fortfarande kan anses acceptabel. Inget resultat presenteras för känslighetsanalys 2, eftersom befolkningstätheten inte påverkar individrisken utan endast har betydelse för samhällsrisken. 16 (36)

17 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 Oacceptabel risk ALARP Acceptabel risk Antal omkomna Figur 11. Samhällsrisk inklusive känslighetsanalyser. Känslighetsanalys 1 och 2 visar att samhällsrisknivåerna blir högre än för grundberäkningen, men är fortfarande acceptabla Slutsats känslighetsanalyser Försäljning av fordonsgas som ett ytterligare bränsle på drivmedelsstationen på Säbyvägen, skulle enligt genomförd känslighetsanalys endast innebära en liten ökning av såväl individ- som samhällsrisk avseende transporter av farligt gods på Säbyvägen. Det bör dock noteras att hantering av fordonsgas skulle innebära förändrade risknivåer i anslutning till själva drivmedelsstationen, vilket dock inte har utretts i denna analys. Variationer i befolkningstäthet har en viss påverkan på den resulterande samhällsrisknivån, eftersom fler personer inom det studerade området kommer att påverkas av en eventuell olycka. Risknivån är dock fortfarande låg och kan anses acceptabel. Olycksfrekvens per år Övre kriterie Undre kriterie Grundberäkning Känslighetsanalys 1 Känslighetsanalys 2 17 (36)

18 6 Riskvärdering I detta avsnitt värderas risken genom att jämföra resultaten från beräkningarna med praxis avseende riskvärderingskriterier. Utifrån detta förs resonemang om behov av riskreducerande åtgärder för den aktuella verksamheten. 6.1 Jämförelse med riskkriterier Beräkningarna enligt ovan visar att både individ- och samhällsrisken är acceptabel. Genomförda känslighetsanalyser visar vidare att även om transporter av fordonsgas introduceras bibehålls både individ- och samhällsrisken på en acceptabel nivå. Detta gäller även vid betydande förändringar avseende befolkningstäthet i närområdet. Den huvudsakliga anledningen till de låga risknivåerna är de begränsade mängderna farligt gods som transporteras på Säbyvägen. Det farliga gods som transporteras utgörs till största del av brandfarlig vätska, dvs klass 3. Olyckor involverande brandfarlig vätska kan få konsekvenser på avstånd upp till 50 meter och antas därmed inte alls påverka boende som befinner sig i Bovieran. 6.2 Behov av riskreducerande åtgärder Med utgångspunkt i erhållna resultat anses inget behov av riskreducerande åtgärder föreligga för de föreslagna byggnaderna på planområdet. 18 (36)

19 7 Slutsats Resultaten från riskanalysen med avseende på transporter av farligt gods på Säbyvägen visar att risknivåerna för såväl individrisk som samhällsrisk är acceptabelt låga vid den planerade bebyggelsen inom planområdet. Detta innebär att inga riskreducerande åtgärder krävs för den föreslagna markanvändningen. Genomförd analys är förknippad med osäkerheter, bland annat avseende befolkningstäthet och antal transporter av farligt gods på Säbyvägen. Mot bakgrund av dessa osäkerheter har konservativa antaganden gjorts och känslighetsanalyser har genomförts. Även resultaten från genomförda känslighetsanalyser visar på acceptabla individ- och samhällsrisknivåer. Det finns även osäkerheter kring byggnadernas exakta placering inom planområdet. Utifrån erhållen situationsplan har ett minsta avstånd på 55 meter mellan Säbyvägen och byggnaderna uppskattats. En avsevärd minskning av detta avstånd kommer att ha betydelse för riskanalysens resultat och bör därmed föranleda en förnyad analys. 19 (36)

20 8 Referenslista 1 Plan- och bygglag (2010:900) 2 Miljöbalk (1998:808) 3 Skiss_placering_Bovieran Salem. Situationsplan Bovieran. 4 Länsstyrelsen i Stockholms läns kungörelse om sammanställning av rekommenderade vägar och lokala trafikföreskrifter för transport av farligt gods i Stockholms län (01FS 2016:10) 5 Google maps (2016). [Elektronisk] Tillgänglig: 8Iox2huiNcb46AsaYUw!2e0!7i13312!8i Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006: Länsstyrelsen i Stockholms län (2016). Riktlinjer planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Faktablad 2016:4, Länsstyrelsen i Stockholms län. 8 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 9 SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Riskhantering Principer och riktlinjer. Utgåva 1, ICS: ; Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). 10 Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) 11 Länsstyrelsen i Stockholms län (2015) Länsstyrelsens WebbGIS, [Elektronisk] Tillgänglig: Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 13 Boverket & Räddningsverket (2006). Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport. Karlstad: Räddningsverket. 14 SKL (2012). Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. 15 Salems kommun (2006). Översiktsplan för Salems kommun 20 (36)

21 Olycksscenarier I denna bilaga presenteras de olycksscenarier som kan förekomma i olyckor vid transport av farligt gods i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Allmänna beskrivningar av olycksscenarier för de olika klasserna av farligt gods. Generella bedömningar av påverkan baseras på tillgänglig litteratur i,ii,iii. ADR-S klass Beskrivning 2 Gaser Olycksförloppen vid olyckor med gaser varierar beroende på vilken typ av gas som är inblandad Brandfarliga gaser Olyckor med brandfarliga gaser inkluderar olika brandförlopp som kan påverka omgivningen genom värmestrålning eller tryckpåverkan. Vid ett läckage som antänds omgående uppstår en jetflamma som orsakar värmestrålning mot omgivningen. Om ingen antändning sker kan den utsläppta gasen bilda ett brännbart gasmoln som förflyttar sig med vinden och vid senare antändning orsakar en gasmolnsexplosion. Gasmolnsexplosionen orsakar värmestrålning och under vissa mycket specifika förhållanden även tryckvågor mot omgivningen. I sällsynta fall kan även en typ av explosion som kallas BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapor Explosion) uppstå. Dessa tre scenarier kan medföra påverkan på några hundratals meter om den brandfarliga gasen transporteras i stora mängder i tank. 2.3 Giftiga gaser En olycka med giftig gas kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ett giftigt gasmoln kan sprida sig från olycksplatsen. Spridningen av den giftiga gasen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan uppkomma på flera hundratals meter. 3 Brandfarliga vätskor 8 Frätande ämnen Olycksförlopp med brandfarliga vätskor innebär typiskt att ämnet vid läckage strömmar ur tanken och breder ut sig på marken och formar en pöl. Pölens utbredning beror på underlagets utformning (lutning, diken, porositet med mera). Om det sker en antändning uppstår en pölbrand, som påverkar omgivningen inom ett par tiotals meter genom värmestrålning från flammor och produktion av skadlig rök. Ämnen som i flytande eller fast form kan skada levande vävnad eller utrustning bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet 21 (36)

22 Frekvensberäkning och indata I denna bilaga beskrivs metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts avseende frekvenser för de identifierade olycksscenarierna. Resultaten redovisas i rapportdelen. Säbyvägen har i anslutning till planområdet hastighetsbegränsningen 50 km/h iv. Underlag från Salems kommun har använts för uppskattning av trafikdata. iv Prognosvärden för 2030 används i beräkningarna. För beräkning av hur ofta olyckor med farligt gods förväntas inträffa används den metod som presenteras i Farligt gods riskbedömningar vid transport v. Viktiga indata till beräkningarna är hämtade därur och presenteras i Tabell 2. Tabell 2. Indata till frekvensberäkningar. Variabel Använt värde i grundberäkning Referens ÅDT [fordon/dygn] Salems kommun iv Hastighet [km/h] 50 km/h Salems kommun iv Vägsträcka [km] 1 km [utifrån Värdering av risk xii ] Antal fordon med farligt gods [antal/dygn] 1,15 Se Tabell 5. Typer av farligt gods Klass 2.3, 3 samt 8 Se Tabell 5. Bebyggelsemiljö Tätort Vald utifrån tillgängliga alternativ i Farligt gods Riskbedömning vid transport v Olyckskvot [-] 1,2 Farligt gods Riskbedömning vid transport v Andel singelolyckor [-] 0,15 Farligt gods Riskbedömning vid transport v Index för farligt gods olycka [-] 0,03 Farligt gods Riskbedömning vid transport v Med hjälp av beräkningsmetoden kan en förväntad frekvens för olycka med en passerande transport av farligt gods uppskattas. Transporter av farligt gods till St1 på Säbyvägen samt Salems ishall inkluderas i analysen. Transporter till St1 består av bensin, diesel och etanol vi. Information om omfattning av transporter har efterfrågats från St1, men har inte erhållits. Därför uppskattas antal transporter utifrån inventering av ett antal drivmedelsstationer, där antal transporter är kända, se Tabell (36)

23 Tabell 3. Antal leveranser av drivmedel till olika drivmedelsstationer. Drivmedelstation Leveranser [per vecka] Leveranser [per månad] Leveranser [per år] OKQ8, Häggvik vii OKQ8, Bergaholmsvägen 2, Södertälje viii Shell, Bergaholmsvägen 2, Södertälje viii OKQ8, Islinge hamnväg, Lidingö ix Det största antalet transporter utifrån inventeringen ovan används i analysen, alltså fyra leveranser per vecka. Mot bakgrund av att St1 på Säbyvägen är en mindre obemannad station med en pump som inte ligger i direkt anslutning till en stor väg kan detta antagande anses vara konservativt. Vidare antas varje leverans medföra två transporter förbi planområdet, dvs en transport till St1 samt en transport från St1. Det antas dessutom konservativt att det alltid finns bränsle i tanken. Salems ishall hanterar ammoniak. Ishallar kräver, beroende på ålder, ca kg ammoniak x i sitt kylsystem. Kylsystemen ska vara slutna system, men konservativt antas att leverans av ammoniak sker en gång per år. Trafikanalys statistik över antal transporter samt mängder redovisas i Tabell 4, tillsammans med beräknad genomsnittlig godsmängd per transport av klass 2.3 samt klass 8. Då godsmängderna vida överstiger den mängd som generellt används och lagras i ishallar antas endast en transport till ishallen samt en transport från ishallen. De två transporterna anges både som klass 2.3 och klass 8. Tabell 4. Genomsnittliga vikt transporter med farligt gods [passager/år] xi. År Klass 2 Klass 8 Antal Mängd [ton] Snitt [ton] Antal Mängd [ton] Snitt [ton] , , , , , ,7 Totalt 12,7 22,9 Typ, klassificering och uppskattade antas passager som används i riskanalysen framgår av Tabell 5. Tabell 5. Sammanfattning av antagna mängder transporter med farligt gods [passager/år] på Säbyvägen i grundberäkningen. Mottagare Farligt gods ADR-S klass Säbyvägen [passager/år] St1 Bensin Diesel Etanol Salems ishall Ammoniak Totalt (36)

24 Indata Samhällsrisk Vid beräkningar av samhällsrisken studeras normalt ett typområde på en kvadratkilometer, med den aktuella planen eller riskkällan i dess mitt, se Figur 12. En kvadratkilometer stort område kommer därmed även att inkludera stora ytor runt om planområdet. Inom kvadratkilometern löper en kort sträcka av E4/E20, som är en primär transportled för farligt gods. Då E4/E20, som tidigare nämnts, ligger bortom det av länsstyrelsen rekommenderade riskhanteringsavståndet på 150 meter, kommer riskkällan inte att inkluderas i samhällsriskberäkningen. E4/E20 anses därmed inte påverka bedömningen av den föreslagna markanvändningens lämplighet. Figur 12. Studerad kvadratkilometer (röd kvadrat) för Säbyvägen i anslutning till planområdet xii. Som underlag för befolkningstäthet har statistik från Statistiska centralbyrån använts xiii. Totalbefolkning 2010 uppgick till invånare. SCBs siffror för befolkningstäthet anges i Tabell (36)

25 Tabell 6. Befolkningstäthet Salems kommun Område Tätort [personer/km 2 ] Totalt [personer/km 2 ] Befolkningstäthet Befolkningstäthet Den södra delen av den antagna kvadratkilometern, den gröna kvadraten i Figur 12, antas bestå av tätort, dvs en befolkningstäthet på 1908 invånare/km 2 används. För den norra delen, den blå kvadraten i Figur 12 antas en lägre befolkningstäthet, dvs 320 invånare/km 2. Enligt Salems kommuns befolkningsprognos för 2030 antas totalbefolkningen att öka som mest till omkring personer år 2022/2023 för att därefter minska xiv. Detta innebär en ökning med ca 13 %. Motsvarande ökning används för befolkningstätheten och antas konservativt gälla för år 2030, se Tabell 6. Ett genomsnitt av dessa befolkningstätheter används i beräkningarna av samhällsrisken för att representera de olika befolkningstätheterna norr och söder om planområdet, se Figur 13. Vidare inkluderas den tillkommande bebyggelsen i beräkningarna. Bovieran planeras bestå av 54 bostäder. Konservativt antas två personer bo i varje bostad, dvs den tillkommande bebyggelsen bidrar med ytterligare 108 invånare. Dessa tillkommande invånare inkluderas endast i ett av delområdena enligt Figur 13 nedan. Vidare antas konservativt att de boende på Bovieran alltid befinner sig inom planområdet och därmed utsätts för risken som transporter av farligt gods utgör 24 timmar per dygn m personer/km m personer/km m personer/km m 0 personer/km 2 Vägen m 0 personer/km m personer/km m personer/km m personer/km 2 < 1000 meter > Figur 13. Uppskattad befolkningstäthet längs Säbyvägen i anslutning till planområdet. Ett bebyggelsefritt avstånd på 16 meter antas. Detta avstånd uppskattas vara minsta bebyggelsefria avstånd längs med den 1 km långa sträcka som inkluderas i analysen, se Figur 14. Även detta antagande är konservativt då det bebyggelsefria avståndet ofta är betydligt längre. Ost Väst 25 (36)

26 Minsta avstånd mellan bostadsbebyggelse och Säbyvägen, ca 16 meter. Figur 14. Uppskattning av minsta bebyggelsefria avstånd längs med analyserad vägsträcka. Indata Känslighetsanalys 1 En känslighetsanalys genomförs där fordonsgas inkluderas. Antal leveranser av befintliga drivmedel hålls konstant, medan ytterligare en leverans i veckan av fordonsgas tillkommer. En leverans medför två passager, se Tabell 7. Fordonsgas inkluderas i känslighetsanalysen eftersom konsekvenser vid en olycka med brandfarlig gas och brandfarlig vätska skiljer sig åt bland annat avseende konsekvensavstånd, se vidare Bilaga C och Bilaga D. Tabell 7. Sammanfattning av antagna mängder transporter med farligt gods [passager/år] på Säbyvägen i känslighetsanalys 1. Mottagare Farligt gods ADR-S klass Säbyvägen [passager/år] St1 Bensin Diesel Etanol Fordonsgas Salems ishall Ammoniak (36)

27 Indata Känslighetsanalys 2 En känslighetsanalys för befolkningstätheten genomförs där antaget värde ökas med 50 %, se Tabell 8. Tabell 8. Befolkningstäthet Salems kommun, känslighetsanalys 2. Område Tätort [personer/km 2 ] Totalt [personer/km 2 ] Befolkningstäthet 2030 (grundberäkning) Befolkningstäthet i känslighetsanalys Antal invånare i Bovieran har inte förändrats utan antas fortfarande vara 108 personer vilket innebär en befolkningstäthet i analysen enligt Figur m personer/km m personer/km m personer/km m 0 personer/km 2 Vägen m 0 personer/km m personer/km m personer/km m personer/km 2 < 1000 meter > Figur 15. Uppskattad befolkningstäthet längs Säbyvägen i anslutning till planområdet i känslighetsanalys 2. Det bör noteras att den ökade befolkningstätheten inte speglar den förväntade befolkningsökningen enligt de bedömningar som redovisas i Salems kommuns översiktsplan. Där antas istället att befolkningsmängden kommer att minska efter år xv Känslighetsanalysen avser i första hand att visa på beräkningarnas robusthet och hur variationer i befolkningstäthet påverkar den beräknade samhällsrisken. Ost Väst 27 (36)

28 Frekvensberäkningar för olycksscenarier händelseträdsmetodik För fortsatt beräkning av frekvenser för olika möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik. I följande avsnitt presenteras händelseträd för de olika klasserna av farligt gods som förekommer i analysen. Brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) De händelseförlopp som kan uppkomma vid olyckor med brandfarlig gas har identifierats som: jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. Ett möjligt förlopp illustreras av händelseträdet i Figur 16. Figur 16. Händelseträd för olyckor med brandfarlig gas. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska v. Sannolikhetsfördelningen för de olika typerna av antändning antas är anpassade utifrån Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail xvi. Följande sannolikheter är resultatet av en sammanvägning av de två uppsättningar med sannolikheter som presenteras i den rapporten för Litet utsläpp respektive Stort utsläpp : Omedelbar antändning: 15 % Fördröjd antändning: 65 % Ingen antändning: 20 % Vidare antas grovt att en av hundra (1 %) jetflammor är så riktad att den genom kraftig uppvärmning orsakar en BLEVE i en närliggande tank (eller om jetflamman reflekteras, en BLEVE som involverar den aktuella tanken själv). 28 (36)

29 Giftiga gaser (ADR-S klass 2.3) Ett giftigt gasutsläpp kan till följd av ett läckage bilda ett giftigt gasmoln som förflyttar sig med vinden i omgivningen. Spridningsvinkeln på molnet, och hur långt det når, beror bland annat på läckagets storlek och vilket utflöde av gas som uppkommer. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska v. Figur 17. Händelseträd för olycka med giftig gas. Brandfarliga vätskor (ADR-S klass 3) Ett identifierat olycksscenario utgörs enligt tidigare av ett utsläpp med brandfarlig vätska som bildar en pöl och som vid en antändning orsakar en pölbrand. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara 0,03 (Index för farligt gods olycka se Tabell 2). Givet att ett sådant läckage har inträffat antas sannolikheten för en antändning av pölen vara en trettiondel (3,3 %) xvii. Händelseträdet i Figur 18 visar hur händelseförloppet kan utvecklas. Figur 18. Händelseträd för olyckor med brandfarlig vätska. 29 (36)

30 Frätande ämnen (ADR-S klass 8) Skador på människor till följd av olyckor med frätande ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk eller iväg kastat ämne hamnar. En förutsättning är därmed att ett läckage uppstår. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara 0,03 (Index för farligt gods olycka se Tabell 2). Figur 19. Händelseträd för olyckor med frätande ämnen. 30 (36)

31 Konsekvensberäkningar I denna bilaga beskrivs metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts avseende konsekvenser av de identifierade olycksscenarierna. Resultaten redovisas i rapportdelen. Konsekvenserna av de identifierade typerna av olycksförlopp har tidigare beräknats bland annat i samband med att Länsstyrelsen i Skåne län upprättade sina Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen xviii (RIKTSAM). Nedanstående fördelningar är anpassade utifrån resultaten däri. Med konsekvensavstånd menas här det avstånd inom vilket människor förväntas omkomma till följd av påverkan från olycksförloppet (exempelvis genom värmestrålning, tryckpåverkan eller toxicitet beroende på olyckans karaktär). Avseende olyckor med brandfarlig gas används de konsekvensberäkningar som gjorts för Förbifart Stockholm i samband med upprättande av Arbetsplan xix, se Figur 20. Figur 20. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för BLEVE, gasmolnsexplosion samt jetflammor (ADR-S klass 2.1). Figur 21. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid utsläpp av giftig gas (ADR-S klass 2.3). För pölbränder (olyckor med ADR-S klass 3) har även gjorts en jämförande studie av andra tillämpade strålningsberäkningar v. Resultatet presenteras i Figur (36)

32 Figur 22. Olika använda fördelningar för konsekvensavståndet vid pölbränder (ADR-S klass 3). Den fördelning som används i denna riskbedömning kallas i figuren för Antagen fördelning (orange färg). Figur 23. Använd fördelning av konsekvensavstånd för stänk med frätande ämne (ADR-S klass 8). 32 (36)

33 Beräkning av risknivåer I följande bilaga beskrivs hur beräkningarna av individrisk respektive samhällsrisk genomförs. Trafiksiffror och befolkningsutveckling för det studerade horisontåret år 2030 används i grundberäkningarna. Individrisk Beräkningsmetoden som används i denna riskbedömning bygger på den metod som används ibland andra Helsingborgs stads Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods xx. Resultaten av frekvens- och konsekvensberäkningarna ovan räknas samman till en risknivå utmed den aktuella vägsträckan genom en beräkningsgång som kan beskrivas enligt följande (med scenariot pölbrand som exempel). En specifik punkt i omgivningen påverkas endast av en olycka som inträffar på en vägsträcka nära punkten. Längden på denna sträcka beror på punktens avstånd från vägen och hur stort område som det studerade olycksscenariot påverkar, se Figur 24. Figur 24. Olyckor med konsekvensavståndet (r) måste inträffa någonstans på sträckan (2x) för att påverka en given punkt på ett avstånd (y) från vägen. Med hjälp av Pythagoras sats kan sträckan (2x) beräknas, givet att konsekvensavståndet (r) samt avståndet till vägen (y) är känt. Resonemanget i Figur 24 leder till att en frekvenskorrigeringsfaktor som är specifik för en punkt på ett givet avstånd kan beräknas. Frekvenskorrigeringsfaktorn är två gånger sträckan x dividerat med längden på den studerade sträckan. Beräkningarna bygger vidare på att ett stort antal punkter i omgivningen (olika värden på y) studeras med upprepade beräkningar för alla de identifierade olycksscenarierna. Den använda upplösningen för beräkningarna (värden på y) är: 0-50 meter från vägkant Var 5:e meter meter från vägkant Var 10:e meter meter från vägkant Var 50:e meter 33 (36)

34 Formeln som används för att beräkna en frekvenskorrigeringsfaktor per kilometer blir: 2 r2 y 2, 1000 se Tabell 9. Tabell 9. Frekvenskorrigeringsfaktor (utsnitt). Studerat avstånd (y) [m] Olyckan når (r) [m] , ,02 0, ,03 0,03 0, ,04 0,04 0,03 0, ,60 1,60 1,60 1,60 0 Vidare har det i konsekvensberäkningarna ovan uppskattats fördelning av hur långa konsekvensavstånd som förväntas uppstå vid de olika scenarierna, se Tabell 10. Dessa värden är tillämpade utifrån Figur 22. Tabell 10. Fördelning av konsekvensavstånd (utsnitt). Sannolikhetsfördelning konsekvensavstånd Olyckan når [m] 0 0 % 5 1 % 10 5 % 15 8 % Pölbrand % % Resultat av korsvis multiplikation mellan de två tabellerna (Tabell 9 och Tabell 10) ovan redovisas i Tabell 11. Tabell 11. Resultat av korsvis multiplikation (utsnitt). Studerat avstånd [m] Olyckan når [m] , ,0010 0, ,0024 0,0023 0, ,0072 0,0070 0,0062 0, (36)

35 Respektive kolumn summeras sedan för att ge en total reduceringsfaktor för respektive avstånd, se Tabell 12. Vidare sker en justering av frekvenserna med avseende på att vissa av olycksscenarierna inte har en cirkulär utbredning, utan bedöms påverka olika andelar av en cirkelsektor, se Tabell 13. Tabell 12. Kolumnvis summering av Tabell 11 (utsnitt). Studerat avstånd [m] Reduceringsfaktor 0,051 0,050 0,046 0,040 0 Tabell 13. Justeringar med avseende på olyckssceneriernas utbredning. Olycksscenario Andel av cirkel Kommentar Pölbrand 1 Pölbranden antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning. BLEVE 1 BLEVE antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning. Jetflamma 0,2 Jetflamman antas riktas mot en specifik plats på en sida av olyckan i 20 % (1/5) av fallen (den första av fem följande riktningar på flamman antas drabba en specifik plats: rakt mot platsen, rakt från platsen, uppåt samt vinkelrätt från platsen åt två håll). Gasmolnsexplosion 0,06 Gasmolnsexplosion (UVCE) antas enligt xx ge en utbredning av omkring 22 grader i vindriktningen (22/360=0,06). Efter detta kan reduceringsfaktorn multipliceras med respektive andel av cirkel och den ursprungliga frekvensen (f) för att ge en individrisknivå på olika avstånd (Tabell 14). De resulterande värdena används slutligen för att plotta individrisken som en kurva. Tabell 14. Resulterande individrisk på olika studerade avstånd (utsnitt). Studerat avstånd [m] Individrisk 0,051 1 (f) 0,050 1 (f) 0,046 1 (f) 35 (36)

36 Referenslista för bilagor i Länsstyrelsen i Skåne län (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM). Rapport Skåne i utveckling, 2007:6. ii Stadsbyggnadskontoret Göteborg (1997) Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. iii FOA (1997) Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor Metoder för bedömning av risker. Tumba: Försvarets forskningsanstalt, avdelningen för vapen och skydd. iv Salems kommun, Victoria Herslöf, Trafik- och gatuingenjör, Mail v Räddningsverket (1996). Farligt gods riskbedömning vid transport. Karlstad, Statens räddningsverk. vi Länsstyrelsen i Stockholms län (2015). Länsstyrelsens Webbgis. [Elektronisk] Tillgänglig: hämtad vii AB (2016). Riskbedömning för detaljplan Sollentuna brandstation. Stockholm, viii AB (2016). Riskbedömning med avseende på transport av farligt gods Väghyveln 10 i Södertälje kommun. Stockholm, ix AB (2016). Riskbedömning med avseende på transporter med farligt gods på Norra Kungsvägen Lidingö Centrum/Torsvik. Stockholm, x Försvarets forskningsanstalt (1998). Hur farlig är en ishall med ammoniak? [Elektronisk] Tillgänglig: hämtad xi Trafikanalys (2015). Lastbilstrafik Statistik 2015:12. Stockholm: Trafikanalys. xii Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. xiii Statistiska centralbyrån (2010). Landareal, folkmängd och invånartäthet (inv/km 2 ), per tätort 2005 och [Elektronisk] Tillgänglig: hämtat: xiv Salems kommun (2016). Befolkning. [Elektronisk] Tillgänglig: politik/kommunfakta/befolkning/, hämtad xv Salems kommun (2006). Översiktsplan för Salems kommun xvi Purdy, G. (1993) Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail. Journal of Hazxardous Materials, 33, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam. xvii HMSO (1991). Major hazard aspects of the transport of dangerous substances. Appendix 9. London: Advisory Comitee on Dangerous Substances Health & Safety Comission. xviii Länsstyrelsen i Skåne län (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM). Rapport Skåne i utveckling, 2007:6. xix Trafikverket (2011). E4 Förbifart Stockholm Riskbedömning för driftskedet på farligt gods transporter på ytvägnätet. 0S Trafikverket (Rev B ). xx Wuz (2010). Helsingborgs stad Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. Kävlinge, Wuz risk consultancy AB 36 (36)