Riskbedömning för detaljplan Häradsvallen 1:133, Mjölby kommun

Transkript

1 AB, Solnavägen 4, Stockholm, Org.nr , RAPPORT Riskbedömning för detaljplan Häradsvallen 1:133, Mjölby kommun Rapportnummer: Datum: Beställare: Mjölby kommun Dag Segrell, kommunchef Mjölby Vår uppdragsansvarige: Joel Omran

2 Datum Revidering Status Författad av Granskad av Mindre justeringar av redaktionell karaktär Slutgiltig handling Joel Omran Henrik Mistander Granskningshandling Sofia Johansson Joel Omran Henrik Mistander Structor Riskbyrån AB Solnavägen Stockholm Org.nr (59)

3 Sammanfattning Denna rapport upprättas på uppdrag av Mjölby kommun. Uppdraget består i att beskriva och bedöma olycksriskpåverkan från transporter av farligt gods, hantering av ammoniak i angränsande industri samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet på detaljplanen Häradsvallen 1:133. Planerad bebyggelse ska utgöras av flerbostadshus och sidobyggnader för parkering och sophantering. Syftet med uppdraget är att skapa ett underlag för att Mjölby kommun ska kunna hantera olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods, hantering av ammoniak i angränsande industri samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet på ett tillfredställande sätt enligt Planoch bygglagen. Målet är att uppskatta risknivåer vid planområdet, samt utifrån en värdering av dessa avgöra behovet av riskreducerande åtgärder och föreslå en lämplig utformning av bebyggelsen. Planområdet ligger i Mantorp utanför Mjölby. Det angränsar i väster mot en tomt med ett industribageri som nyttjar ammoniak som köldmedium. Inom 150 meter söderut passerar södra stambanan med bl.a. transporter av farligt gods. Resultatet visar på förhöjda samhällsrisknivåer samt vid vissa väderförhållanden oacceptabelt höga koncentrationer av ammoniak på planområdet vid ett läckage av ammoniak på angränsande verksamhet. Riskerna förknippade med ammoniakanläggningen är dock potentiellt för stora för att den aktuella exploateringen skall kunna bedömas lämplig utifrån ett riskperspektiv. Att öka befolkningstätheten/exploateringsgraden i anläggningens omedelbara närhet kan inte under rådande omständigheter rekommenderas. Osäkerheterna förknippade med storleken på ett eventuellt utsläpp idag och framgent måste minskas. För att kunna genomföra föreslagen exploatering bör kommunen ha bra kontroll på den risk som ammoniakanläggningen utgör för sin omgivning. Resultatet visar på att riskerna förknippade med farligt gods på södra stambanan går att hantera med riskreducerande åtgärder. 3 (59)

4 Innehåll 1 INLEDNING SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR UNDERLAGSMATERIAL DISPOSITION OMRÅDESBESKRIVNING OMGIVNINGSBESKRIVNING PLANOMRÅDE OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING OMFATTNING OCH DJUP AV RISKHANTERING KRAVBILD METOD OCH GENOMFÖRANDE RISKIDENTIFIERING RISKKÄLLOR SKYDDSVÄRT IDENTIFIERADE HÄNDELSER OCH OLYCKSSCENARIER RISKANALYS FARLIGT GODS PÅ JÄRNVÄG AMMONIAK OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS RISKVÄRDERING OCH RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER RISKVÄRDERING BEHOV AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER FÖRSLAG PÅ RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SLUTSATS REFERENSLISTA BILAGA A OLYCKSSCENARIER BILAGA B FREKVENSBERÄKNINGAR FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS PÅ JÄRNVÄG INDATA OCH METOD BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS PÅ JÄRNVÄG BILAGA D BERÄKNING AV RISKNIVÅER FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS PÅ JÄRNVÄG BILAGA E OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS AV INDIVID- OCH SAMHÄLLSRISKBIDRAG FRÅN JÄRNVÄGEN BILAGA F KONSEKVENSBERÄKNINGAR FÖR OLYCKA MED AMMONIAK BILAGA G INDATA TILL SPRIDNINGSBERÄKNING (59)

5 BILAGA H RESULTAT FRÅN SPRIDNINGSBERÄKNING BILAGA I OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS AV RISKERNA FÖRKNIPPADE MED AMMONIAKHANTERING BILAGA J REFERENSLISTA BILAGOR (59)

6 1 Inledning Structor Riskbyrån har fått i uppdrag av Mjölby kommun att studera olycksriskpåverkan från hantering av ammoniak i angränsande industri, transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet, avseende detaljplanen för Häradsvallen 1:133. Detaljplanens syfte är att pröva platsen för bostadsändamål, i form av flerbostadshus. På fastigheten har tidigare bedrivits industriverksamhet, men sedan några år tillbaka har ingen verksamhet funnits på tomten. Detaljplaneområdet ligger i västra Mantorp, mellan befintlig bostadsbebyggelse och industriområde. 1.1 Syfte och mål Syftet med uppdraget är att skapa ett underlag för att Mjölby kommun ska kunna hantera olycksrisker förknippade med transporter av farligt gods, hantering av ammoniak i angränsande industri samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet på ett tillfredställande sätt enligt Planoch bygglagen. Målet är att uppskatta risknivåer vid planområdet, samt utifrån en värdering av dessa avgöra behovet av riskreducerande åtgärder och föreslå en lämplig utformning av bebyggelsen. 1.2 Avgränsningar Det valda studerade horisontåret för riskbedömningen är år Detta prognosår är mest relevant för trafik- och befolkningsprognoser att uppskatta i vilket skick eller vilken typ av kylanläggning som ev. kommer nyttjas på den angränsande fastigheten är svårt. Riskbedömningen är avgränsad till att behandla olyckshändelser med en direkt påverkan på människor. Eventuella hälsoeffekter till följd av långvarig exponering behandlas inte (t.ex. buller, elektromagnetisk strålning och avgaser). Hänsyn tas inte heller till attentat eller händelser som genomförs med uppsåt. 1.3 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning: - Tomtutredning Häradsvallen, Mantorp. Winell & Jern arkitekter AB, Ansökan om bygglov med bilagd bygglovsritning för tillbyggnad kylmaskinrum på Fall 1: Riskbedömning ammoniakanläggningen 3 Övriga underlagsmaterial som använts vid riskbedömningen refereras till löpande i texten. 1.4 Disposition Riskbedömningen har lagts upp enligt följande: Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 6 omfattar bakgrund och introduktion till uppdraget. ger en beskrivning av detaljplanen och dess omgivning. Detta ger en bild av kommande markanvändning samt fungerar som underlag till riskidentifieringen. beskriver uppdragets omfattning av riskhantering samt vilket metodval som gjorts. omfattar en riskidentifiering och en riskanalys med uppskattning och värdering av erhållna risknivåer. Vid behov anges förslag på åtgärder. 6 (59)

7 Kapitel 7 slutsatser redovisas. Bilaga A E rör beräkningarna för riskerna förknippade med farligt gods på Södra stambanan. Bilaga F I rör beräkningarna för konsekvenser förknippade med ammoniak 1.5 Revideringar Avsnitt som reviderats sedan föregående version av rapporten är likt detta avsnitt markerade med ett vertikalt streck i vänstermarginalen. 7 (59)

8 2 Områdesbeskrivning I nedanstående kapitel beskrivs planområdet samt dess närmsta omgivning. 2.1 Omgivningsbeskrivning Detaljplaneområdet ligger i västra Mantorp, mellan befintlig bostadsbebyggelse och industriområde, se Figur 1. I angränsande fastighet bedrivs bageriverksamhet vilken har en kylanläggning med ammoniak. Planområdet är beläget norr om Södra stambanan som är en transportled för farligt gods. Bageriverksamhet Järnvägen Planområde Figur 1. Aktuellt planområde markerat. 2.2 Planområde och planerad markanvändning Detaljplanens syfte är att pröva platsen för bostadsändamål, i form av flerbostadshus. Plan omfattar ca 105 bostäder i fyra hus om 4 5 våningar. På fastigheten har tidigare bedrivits industriverksamhet, men sedan några år tillbaka har ingen verksamhet funnits på tomten. Planområdet är flackt och i höjd med järnvägen och bageriverksamheten. Minsta avstånd från järnvägen till detaljplanområdets gräns är 120 meter och till närmsta planerade bostadshus 140 meter. Avståndet från bageriets fasad till detaljplaneområdets gräns är ca 70 meter och till planerat bostadshus är det ca 100 meter. 8 (59)

9 3 Omfattning och djup av riskhantering I detta kapitel beskrivs uppdragets omfattning av riskhantering i förhållande till gällande kravbild och tidigare utredningar. Likaså beskrivs genomförandet och vilken metodik som används. 3.1 Kravbild Att beakta olycksrisker i de avvägningar som görs vid fysisk planering bottnar i krav i plan- och bygglagen 4 (PBL) och miljöbalken 5 (MB). Kraven innebär att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Riskbedömningen avser att uppfylla de krav på riskhantering som ställs av Länsstyrelsen i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län i riskpolicy Riskhantering i detaljplaneprocessen 6 Även rekommendationerna i de riktlinjer avseende riskhantering som Länsstyrelsen i Stockholms län ger i den nya rapporten Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods 7, samt rekommendationerna kring drivmedelsstationer i Riskhänsyn vid ny bebyggelse 8, beaktas. I dessa anges ett riskhanteringsavstånd på 150 meter intill transportleder för farligt gods, inom vilket riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner. I riskpolicyn anges också zoner, utan fasta gränser, som representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods led. Riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. Dessa dokument gäller inte specifikt i Östergötlands län men Länsstyrelsen i Östergötland har heller inte själva tagit fram någon vägledning. Därför bedöms dessa vara en lämplig utgångspunkt för riskhanteringen både för transporter av farligt gods samt andra riskfyllda verksamheter i planområdets närhet. Figur 2. Rekommenderade skyddsavstånd 9 mellan vägar för transporter av farligt gods och olika typer av markanvändning. Avstånden mäts från närmaste spårmitt. 9 (59)

10 Rekommendationerna innebär i korthet att riskerna ska utredas på lämpligt sätt om det finns riskkällor inom 150 meter från planområdet. Om så är fallet och riskkällan är transportled farligt gods kan de rekommenderade skyddsavstånden enligt Figur 2 användas. I aktuellt fall uppfylls avståndet till bostäderna då de placeras på ett större avstånd än 50 meter från järnvägen. Utöver järnvägen angränsar planområdet till en verksamhet med hantering av den giftiga gasen ammoniak för vilken inga förenklade skyddsavstånd finns. Till följd av detta görs bedömningen att en kvantitativ riskbedömning krävs. 3.2 Metod och genomförande För att skapa ett beslutsunderlag avseende hantering av olycksrisker genomförs i detta uppdrag en riskbedömning enligt de principer som presenteras i riskhanteringsprocessen enligt ISO , se Figur 3. Riskbehandlingen (det sista steget i processen nedan) kräver ett aktivt beslutsfattande som åligger kommunen att göra i fastställandet av planen och dess slutgiltiga utformning och planbestämmelser. Behandlas i avsnitt 4 Behandlas i avsnitt 5 Behandlas i avsnitt 6 Figur 3. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO Denna rapport hanterar de delar som benämns Riskbedömning Riskidentifiering Riskidentifieringen omfattar en genomgång av potentiella riskkällor i planområdets omgivning. Identifieringen görs med utgångspunkt i avstånd respektive rekommenderade skyddsavstånd mellan de olika riskkällorna och planområdet. Nedanstående riskkällor beaktas i riskidentifieringen: - Rekommenderade transportleder för farligt gods 11. Beaktas inom 150 meter från planområdet 6. - Riskfyllda verksamheter. De verksamheter som beaktas utgörs av de som inventerats med hjälp av räddningstjänsten och omfattar s.k. farliga verksamheter enligt Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 4, bensin- och drivmedelstationer, inom ca 100 m från planområdet 8 10 (59)

11 samt verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen. Verksamheter med tillstånd enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor beaktas även Riskanalys och riskvärdering Nedan beskrivs vilken metodik som används för att uppskatta och värdera risker förknippade med de transporter av farligt gods respektive riskfyllda verksamheter som beaktas i riskbedömningen. Transport av farligt gods Riskanalysen för risker kopplade till transporter av farligt gods utförs kvantitativt genom att de två riskmåtten individ- och samhällsrisk beräknas. Bedömningen omfattar riskpåverkan på människa inom planområdet. - Individrisk är sannolikheten (ofta presenterad som frekvensen per år) för att en fiktiv person som ständigt befinner sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att tillse att enskilda individer inte utsätts för icke-tolerabla risker. - Samhällsrisk utgörs av sannolikheten för att ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsriskmåttet tar hänsyn till befolkningstäthet och studeras över ett område som normalt är en kvadratkilometer stort. Risken redovisas ofta som en s.k. F/Nkurva som visar den ackumulerade frekvensen (per år) för ett visst utfall mätt i antal döda. För riskvärderingens jämförelse med riskkriterier kommer de nivåer och principer som föreslås av DNV 12 att användas, se Figur 4. Dessa är tillämpbara för de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Figur 4. Riskvärderingskriterier anpassade utifrån DNV 12. ALARP-området definieras på samma sätt för individsom samhällsrisk. Som utgångspunkt för identifiering av lämpliga riskreducerande åtgärder används rapporten Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner 13 och Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering (59)

12 Riskfyllda verksamheter Riskanalysen för risker kopplade till utsläpp av ammoniak utförs med ett konsekvensbaserat (deterministiskt) perspektiv genom att beräkna inom vilka avstånd från frysanläggningen gränsvärden för exponering av det toxiska ämnet kan uppnås. Bedömningen omfattar riskpåverkan på människa inom planområdet. Att uppskatta sannolikheter för ett utsläpp från en specifik ammoniakanläggning är förknippat med svårigheter. Det tillgängliga statistiska underlaget för felfrekvenser och dylika förutsättningar är begränsat. Extrapoleringar krävs som tillför beräkningarna stora osäkerheter. En jämförelse kan göras med tillvägagångssättet i att beräkna sannolikhet för en tågurspårning med efterföljande tågolycka. Där är den enskilda olyckan en i en mycket stor mängd tåg jämfört med att på ett pålitligt sätt beräkna sannolikheten för ett utsläpp från en specifik verksamhet. Då föreliggande riskbedömning inte görs åt verksamheten som hanterar ammoniaken utan åt Mjölby kommun har tillgången på information varit begränsad. Verksamheten har tillhandahållit muntliga uppgifter och enklare ritningar. Därför har ett konservativt angreppssätt som studerat värsta tänkbara utfall varit nödvändigt. Det bedöms vara möjligt att en analys som genomförs med djupare insikt i den aktuella verksamheten (ett aktivt deltagande från verksamhetsutövaren) skulle resultera i en mer nyanserad bild av den riskpåverkan som anläggningen kan medföra mot sin omgivning. Av dessa anledningar utförs analysen av riskerna förknippade med hanteringen av ammoniak med ett konsekvensbaserat (deterministiskt) perspektiv. Beräkningarna genomförs utifrån kända förutsättningar och antaganden, för utförligare beskrivning och indata se bilaga A - E Beräkningar av utsläppsscenarier kommer ske med datorprogrammet Aloha från de amerikanska miljömyndigheterna Environmental Protection Agency (EPA) och National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Beräkningsmodellen Aloha ger generellt ett konservativt resultat. Det finns en mängd olika gränsvärden för toxisk påverkan och ingen standard för vilka gränsvärden som ska användas vid riskvärdering av ammoniakexponering. Ett antal gränsvärden redovisas i Tabell 1. AEGL-värdena refererar särskilt till känsliga delar av befolkningen såsom barn och gamla. Detta bedöms lämpligt då riskvärderingen ska ligga till grund för fysisk planering av bostäder. AEGL redovisas av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) i deras databas över farliga ämnen och är det system som förordas av amerikanske energidepartementet Department of Energy (DOE). Tabell 1 redovisar ett urval av gränsvärden 15. AEGL-3 för tio respektive 60 minuters exponering bedöms som ett lämpligt acceptanskriterium och kommer nyttjas framgent. Tabell 1. Gränsvärden för ammoniakexponering. Koncentration Benämning Beskrivning 30 ppm AEGL-1 Risk för lindriga effekter 50 ppm Arbetsmiljöverkets gräns för exponering i 5 min under arbete 160 ppm AEGL-2 Risk för allvarliga effekter vid exponering i 60 min 220 ppm AEGL-2 Risk för allvarliga effekter vid exponering i 10 min 300 ppm IDLH Immediately Dangerous to Life and Health. Denna koncentration är den maximalt tolerabla utan allvarliga störningar ppm AEGL-3 Risk för dödsfall vid exponering 60 min 2700 ppm AEGL-3 Risk för dödsfall vid exponering 10 min 12 (59)

13 4 Riskidentifiering I detta avsnitt presenteras de riskkällor som har identifierats och vad som definieras som skyddsvärt. Dessutom anges vilka möjliga händelser eller olycksscenarier som kan uppstå samt om händelserna kommer att beaktas vidare i analysen. 4.1 Riskkällor Nedan redovisas riskkällor i planområdets närhet. För utförligare beskrivning av indata och antaganden (t.ex. vad det gäller flödet av farligt gods) i beräkningar, se bilaga A till I. Figur 5. Riskfyllda verksamheter identifierade i planområdets närhet. Planområdet inom röd linje Farligt gods på järnväg Södra stambanan, se nr 6 i Figur 5, är en transportled för farligt gods. Prognosticerad trafik på Södra stambanan på den aktuella sträckan Linköping Mjölby förbi planområdet används och redovisas i Tabell 2, uppdelad på typ av tåg. Tabell 2. Prognostiserad tågtrafik mellan Linköping och Mjölby år 2013 och 2030 enligt uppgifter från Trafikverket 16. Södra stambanan Södra stambanan Kategori (tåg/dygn) 2013 (tåg/dygn) 2030 Godståg 24 tåg 34 tåg Persontåg 134 tåg 188 tåg Totalt 158 tåg 222 tåg Statistik över antalet transporter med farligt gods på Södra stambanan år 2010 har erhållits från Trafikverket 17 och redovisas i Tabell 3. De högsta flödena i respektive klass är valda som ingångsvärden i beräkningarna för ett konservativt antagande. Transporterade mängder farligt gods på 13 (59)

14 järnväg har ökat något de senaste åren. Vad gäller fördelningen mellan RID-S-klasserna finns inga tydliga trender. Värden i tabell 3 anses därför vara representativa även för år Tabell 3. Transporter med farligt gods på Södra stambanan genom Mantorp Uppmätta mängder inkluderar min- och maxvärden. RID-S klass Flöde på Södra stambanan (min-max) [antal vagnar/år] Andel [%] ,05% ,8% ,7% ,9% ,3% ,2% ,0% ,1% ,2% ,4% ,3% Totalt % * Fördelningen mellan de olika riskgrupperna saknas och därför baserats på den nationella kartläggning som genomfördes av MSB Hantering av ammoniak På fastigheten Fall 1:21 direkt väster om planområdet ligger ett industribageri, se nr 3 i Figur 5, där Lantmännen Unibake bedriver verksamhet. Lantmännen Unibake levererar djupfrysta bakverk som gräddas i butik. De har ett kylsystem med 1400 kg ammoniak. Ammoniak är en giftig och brandfarlig gas som kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ämnet släpps ut till atmosfären. Gasen är färglös men har en karakteristisk lukt. Då gasen förvaras tryckkondenserad kan utsläpp normalt ske i vätskefas eller gasfas. Spridning sker dock i gasfas då gasen förångas och därefter är lättare än luft (60% av luftens densitet). Hur spridningen ser ut i omgivningen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan vid stora utsläpp och ogynnsamma väderförhållanden uppkomma på flera hundratals meter. Den ammoniakhantering som sker hos bageriet på planområdets grannfastighet faller ej under hanteringen enligt kapitel 2 4 i lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) 19 och klassas inte som så kallad farlig verksamhet. Detta bekräftas i kontakt med räddningstjänsten 20, miljökontoret vid Mjölby kommun samt enligt den fördjupade översiktsplanen för Mantorp 21. Hanteringen uppges inte vara tillståndspliktig enligt räddningstjänst och miljökontor. Därmed utförs ingen tillsyn på verksamheten kopplat till hanteringen av ammoniak. Räddningstjänsten utför tillsyn enligt 2 2 LSO och kontrollerar därigenom verksamhetens systematiska brandskydd, men inte ammoniakanläggningen Hantering av nitrogen Kvävgas är en intert, icke brandfarlig gas som normalt utgör knappt 80 % av luften och som därmed även i relativt stora koncentrationer är ofarlig för människor. Två verksamheter i planområdets närhet hanterar nitrogen (kväve) se nummer 4 och 5 i Figur 5. Den närmaste av dessa har tankar utomhus på ett avstånd av ca 150 meter från planområdet. På det avståndet utgör inte kvävet någon fara för planområdet. Därmed bedöms kvävgashanteringen inte ha sådan påverkan mot planområdet som kräver vidare hantering. 14 (59)

15 4.1.4 LBE-verksamheter Hanteringen vid de drivmedelsstationer som finns i området regleras enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) 22. Räddningstjänsten utför tillsyn enligt LBE. Verksamheter som har tillståndspliktig hantering enligt LBE är drivmedelsstationen Shell och Vifolkaskolan, se nr 1 och 2 i Figur 5. Vifolkaskolan har tillstånd för en mindre mängd gasol (100 liter) vilken troligen nyttjas för undervisning i naturvetenskapliga ämnen, mestadels inomhus. Shell har tillstånd för (för drivmedelsstationer) normala mängder brandfarlig vara. Båda verksamheterna är belägna över 200 meter från planområdet. Därmed bedöms drivmedelsstatinen och Vifolkaskolan inte ha en påverkan mot planområdet som kräver vidare hantering Skyddsvärt Skyddsvärt i denna riskbedömning utgörs av människors hälsa och säkerhet. I planområdet planeras bostäder. Människor kommer således att vistas i området såväl nattetid som dagtid. 4.3 Identifierade händelser och olycksscenarier Följande olycksscenarier kommer att beaktas vidare i analysen: Transporter med farligt gods, vilket innebär scenarier som kan ge upphov till brand, explosion samt toxisk och frätande påverkan beaktas. Samtliga olycksscenarion som kan förekomma i olyckor vid transporter av farligt gods presenteras i Bilaga A. Hantering av ammoniak i angränsande industri som vid ett plötsligt utsläpp kan ge upphov till toxisk påverkan. 15 (59)

16 5 Riskanalys I följande avsnitt redovisas resultat från genomförd riskanalys. 5.1 Farligt gods på järnväg Riskbidraget från järnvägen presenteras utifrån de beräknade riskmåtten individ- och samhällsrisk. Beräkningarna genomförs utifrån kända förutsättningar och antaganden, för utförligare beskrivning och indata se Bilaga A till och med Bilaga E för järnväg. Beräkningar genomförs utifrån utbyggnadsalternativ för år Det så kallade utbyggnadsalternativet innebär resultatet från de beräkningar som genomförs utifrån beskrivna indata och antaganden om den föreslagna exploateringen av Häradsvallen 1:133. Nollalternativet är ett scenario utan planerad bebyggelse på Häradsvallen, men i övrigt samma antaganden som i utbyggnadsalternativet. Då enda skillnaden mellan nollalternativet och utbyggnadsalternativet är befolkningstäthet är individrisken samma för de två scenarierna medan samhällsrisken skiljer sig åt Individriskbidrag från Södra stambanan I Figur 5 presenteras resultatet för individriskbidraget med avseende på järnvägstrafiken på Södra stambanan förbi planområdet. Oacceptabel risk ALARP-område Acceptabel risk Figur 6. Individriskbidraget beräknat utifrån utbyggnadsalternativet. Resultaten från beräkningarna visar att individriskbidraget är oacceptabelt hög inom de närmsta 15 metrarna från Södra stambanan. Individrisken är belägen i ALARP-området inom meter från järnvägen. På ett avstånd större än ungefär 30 meter är risknivån att betrakta som acceptabelt låg. Det största bidraget till individrisknivån inom de första 30 metrarna är mekanisk påverkan (urspårning). Bortom 30 meter är det främst brandfarliga gaser (RID-S klass 2.1) och giftiga gaser (RID-S klass 2.3) som påverkar individrisken. 16 (59)

17 Olycksfrekvens per år Samhällsriskbidrag från Södra stambanan I Figur 7 presenteras resultaten för samhällsriskbidraget från Södra stambanan för utbyggnadsalternativet och nollalternativet. 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 Oacceptabel risk ALARP-område Acceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Utbyggnadsalternativ Nollalternativ 1,E-09 1,E Antal omkomna Figur 7. Samhällsriskbidraget beräknat utifrån utbyggnadsalternativ och nollalternativ. Resultatet visar att samhällsriskbidraget är belägen i den mellersta till nedre delen av ALARPområdet, där risknivån är tolerabel om alla rimliga åtgärder vidtas (förtydligande av acceptanskriterier finns i Avsnitt Även utan planerad bebyggelse på Häradsvallen är samhällsrisken i den mellersta till nedre delen av ALARP-området. Tillkommer bebyggelsen sker en höjning av samhällsrisken på grund av att bebyggelsen innebär att fler människor kan drabbas av en eventuell olycka, dvs. konsekvenserna blir större. Det är främst olyckor med brandfarliga gaser (RID-S klass 2.1) och giftiga gaser (RID-S klass 2.3) som bidrar till att samhällsrisknivån överstiger en acceptabel nivå. 5.2 Ammoniak Ammoniak är en giftig och brandfarlig gas som kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ämnet släpps ut till atmosfären. Den dominerande riskpåverkan på stora avstånd (likt för det aktuella planområdet) bedöms vara ämnets toxicitet. Därmed kommer det endast toxisk påverkan av ett antal typutsläpp att studeras vidare. Det aktuella kylsystemet är av en direkt typ, vilket innebär att köldmediet går från kylmaskinrummet hela vägen till den plats där kylan förbrukas. För bageriet innebär det att kall vätskeformig ammoniak distribueras från kylmaskinrummet där tankar och kompressorer är placerade. Ammoniaken går i isolerade rör över tak från kylmaskinrummet till de kylda utrymmena i verksamheten. Detta innebär att närmaste rördragning är ca 130 meter från planområdet och ca 170 meter från planerade bostäder inom planområdet. 17 (59)

18 Figur 8. Den planerade bebyggelsen i förhållande till bageriet på grannfastigheten. Rördragning utomhus på tak markeras med cirkel. Figur 9 beskriver de fyra scenarier som har beräknats. Figur 9. Scenariobeskrivning. 18 (59)

19 Tabell 4. Resultat för spridningsberäkningarna. Scenario Väder Utsläpp Koncentration vid planerad bostadsbebyggelse* 1. Normalt väder Långsamt Ca 550 ppm 1100 ppm 2. Normalt väder Snabbt Ca 2300 ppm 2700 ppm 3. Ogynnsamt väder Långsamt Ca 1200 ppm 1100 ppm *170 m från utsläppet. Acceptanskriterium (AEGL-3) 4. Ogynnsamt väder Snabbt Ca 6700 ppm 2700 ppm Tabell 4 visar att det valda acceptanskriteriet överskrids på Häradsvallen 1:133 i scenarion 3 och 4. För alla scenarier redovisas figurer i Bilaga H som visar koncentrationer utomhus som funktion av avståndet från utsläppet samt koncentrationer vid planerade bostad som funktion av tiden som utsläppet fortgår. 19 (59)

20 6 Osäkerheter och känslighetsanalys Resultaten i riskbedömningar bör alltid betraktas med vetskap om de osäkerheter som finns i de många antaganden och ingångsvärden som använts vid analysen. För beräkningarna som rör transport av farligt god på södra stambanan de antaganden och ingångsvärden som bedöms vara särskilt förknippade med osäkerheter och som känslighetsanalyserats är: 1. Fördelning mellan farligt godsklasser på järnvägen 2. Befolkningsmängden inom det undersökta området. Resultatet av känslighetsanalys 1 visar ingen betydande skillnad på risknivåer. Resultaten av känslighetsanalys 2 visar på en skillnad, då en exploatering söder om järnvägen ger en högre samhällsrisk. Därmed kan resultatet i Avsnitt 5.1 och 5.2 anses giltigt och robust. Resonemangen vidare i rapporten förs därför utifrån de resultat som framräknats för utbyggnadsalternativet. För beräkningarna som rör utsläpp av ammoniak är antaganden och ingångsvärden som bedöms vara särskilt förknippade med osäkerheter är: - Källstyrkan, alltså utsläppets storlek och längd i tid. - Spridningsmodell i beräkningsprogrammet Då källstyrkan redan skiljer sig markant åt i de olika scenarierna har endast spridningsmodellen känslighetsanalyserats. Slutsatsen av denna känslighetsanalys är att oavsett vilken spridningsmodell som används så uppnås acceptabla förhållanden vid planerad bebyggelse i scenario 1 och 2, och oacceptabla förhållanden i 3 och 4. Känslighetsanalysen påverkar därmed inte slutsatserna i detta skede. Resultaten från känslighetsanalysen redovisas mer utförligt i Bilaga E respektive I. 20 (59)

21 7 Riskvärdering och riskreducerande åtgärder I följande avsnitt redovisas riskvärdering och behov av riskreducerande åtgärder utifrån resultat. 7.1 Riskvärdering Resultatet från beräkningarna för södra stambanan visar att individriskbidraget från järnvägen är acceptabel för planområdet. Samma beräkningar visar att samhällsrisken ligger på en sådan nivå att åtgärder behöver vidtas för att sträva mot en acceptabel nivå. Beräkningar visar dock att även utan den tillkommande bebyggelsen på Häradsvallen 1:133 är samhällsrisken på en jämförbar nivå. Detta innebär att även med riskreducerande åtgärder kan risken inte sänkas till en direkt acceptabel nivå. 7.2 Behov av riskreducerande åtgärder Den förhöjda samhällsrisken beror på den stora mängd farligt gods som transporteras på södra stambanan. Om inga ytterligare riskkällor funnits hade bedömningen av resultatet från beräkningarna varit att exploateringen varit möjlig ur ett riskperspektiv om vissa riskreducerande åtgärder vidtagits. Men till detta resonemang ska risken för exponering av ammoniak från den angränsande anläggningen läggas. Det råder stora osäkerheter kring hur stort utsläpp som kan ske från anläggningen. Utsläppets storlek har mycket stor påverkan på resultatet. Dessa osäkerheter bedöms kunna minskas något genom att den aktuella verksamheten närmare involveras i processen med framtagandet av en riskbedömning. Dock finns det andra omständigheter att ta hänsyn till. Kylsystemet i fråga är ett direkt system där ammoniak leds i rör utomhus från kylmaskinrummet till köldförbrukarna. Detta innebär att även om ett utsläpp är osannolikt så finns möjligheten att ett mycket stort utsläpp sker direkt till atmosfären vilket har störst påverkan på omkringliggande bebyggelse. Verksamheter där transporter av köldmedium går inomhus eller där kylan transporteras ut med ett sekundärt, mycket säkrare, köldmedium såsom etanol eller glykol, utgör inte en lika stor risk för sin omgivning. Utsläpp inom sådana anläggningar sprids till atmosfären endast genom nödventilation och ev normal ventilation. Dessa utsläpp blir mindre och betydligt enklare att uppskatta storleken på. Den aktuella hanteringen av ammoniak tycks inte bedömts vara tillståndspliktig av vare sig Länsstyrelsen eller kommunen vare sig utifrån LSO, LBE eller MB. Ingen tillsyn utövas förutom vad gäller det systematiska brandskyddet. Detta innebär att verksamheten till stor del själv ansvarar för den kvalitet och tekniska status som ammoniakanläggningen har. Denna information har kommunen inte tillgång till och utövar heller i dagsläget ingen effekt på. En möjlig väg framåt är att i diskussion mellan kommun och Länsstyrelse se över om verksamheten bör klassas som farlig verksamhet enligt 2 4 LSO. En sådan klassning har två direkta fördelar på riskbilden för Häradsvallen 1:133 och övrig bebyggelse i verksamhetens närhet: dels så skall verksamheten själva ta fram riskbedömningar för deras påverkan på omgivningen och dels så ger det räddningstjänsten möjlighet att utöva tillsyn på även den del av verksamheten som hanterar ammoniak. Den riskbedömning som tas fram bör granskas av lämpliga resurser inom kommunen. 21 (59)

22 7.3 Förslag på riskreducerande åtgärder I detta skede bedöms det inte finns några riskreducerande åtgärder att införa på detaljplanen för Häradsvallen 1:133 som ger Mjölby kommun möjlighet att direkt gå vidare med exploateringen. Riskerna med ammoniakanläggningen kan inte hanteras inom detaljplanen utan måste hanteras separat Utredningsåtgärder - Verka för att få den ammoniakhanterande verksamheten på Fall 1:21 klassad som farlig verksamhet enligt 2 4 LSO Utformningsåtgärder För att minska konsekvenserna av bidraget till samhällsrisk från södra stambanan föreslås att följande åtgärd införs i detaljplanen. Dessa åtgärder bedöms ha en positiv påverkan på: - Utrymning från bostadsbebyggelse ska möjliggöras i byggnadssida som inte vetter direkt mot södra stambanan. o Denna disposition minskar antalet personer som kan exponeras för en skadehändelse. - Placering av ventilationsintag bort från södra stambanan och bort från ammoniakanläggningen. o Detta minskar sannolikheten att brandfarlig eller giftig gas sugs in i bostäder. 22 (59)

23 8 Slutsats Resultatet visar på att riskerna förknippade med farligt gods på södra stambanan går att hantera med riskreducerande åtgärder. Riskerna förknippade med ammoniakanläggningen är dock potentiellt för stora för att den aktuella exploateringen skall kunna bedömas lämplig utifrån ett riskperspektiv. Att öka befolkningstätheten/exploateringsgraden i anläggningens omedelbara närhet kan inte under rådande omständigheter rekommenderas. Osäkerheterna förknippade med storleken på ett eventuellt utsläpp idag och framgent måste minskas. För att kunna genomföra föreslagen exploatering bör kommunen ha bra kontroll på den risk som ammoniakanläggningen utgör för sin omgivning. 23 (59)

24 9 Referenslista 1 Winell & Jern arkitekter (2016). Tomtutredning Häradsvallen, Mantorp. Winell & Jern arkitekter AB, Mjölby kommun (2001) Ifylld blankett Ansökan om bygglov m m med bilagd bygglovsritning. Byggnadskontoret Mjölby. 3 Johnson Control Systems & Service AB (2011). Riskbedömning för återinstallation av beställarens befintliga kylanläggning och övrig tillkommande utrustning. Projektnummer P Plan- och bygglag (2010:900) 5 Miljöbalk (1998:808) 6 Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006: Länsstyrelsen Stockholms län (2016). Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Löpnummer: Fakta 2016:4. 8 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 9 Länsstyrelsen Stockholms län (2016). Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Löpnummer: Fakta 2016:4. 10 SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Riskhantering Principer och riktlinjer. Utgåva 1, ICS: ; Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). 11 Trafikverket (2015) NVDB på web. [Elektronisk] Tillgänglig: Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT, DNV. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 13 Boverket & Räddningsverket (2006). Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport. Karlstad: Räddningsverket. 14 SKL (2012). Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. 15 MSB (2016). RIB - Fysikaliska data Ammoniak, vattenfri. [Eektronisk] Tillgänglig: Hägg, E, Planhandläggare Trafikverket (2015). Senaste prognoserna för järnvägstrafiken. Mail Trafikverket (2010) Statistik Farligt gods på järnväg Källa: Banstat. Datum Trafikverket. 18 MSB (2006). Kartläggning av farligt godstransporter. September Karlstad: Räddningsverket. 19 SFS 2003:788. Lag om skydd mot olyckor. 20 Räddningstjänsten Mjölby/Boxholm (2016) E-post från Karlsson, T. Brandmästare, mottaget Kommunfullmäktige, Mjölby kommun (2007). Mantorp det goda stationssamhället. Fördjupning av översiktsplanen (59)

25 22 SFS 2010:1011. Lag om brandfarliga och explosiva varor. 25 (59)

26 Bilaga A Olycksscenarier I denna bilaga presenteras de olycksscenarier som kan förekomma i olyckor vid transport av farligt gods i Tabell 5 nedan. Tabell 5. Allmänna beskrivningar av olycksscenarier för de olika klasserna av farligt gods. Generella bedömningar av påverkan baseras på tillgänglig litteratur 1,2,3. RID-S klass 1 - Explosiva ämnen och föremål Beskrivning Explosioner till följd av olyckor med ADR-klass 1 påverkar omgivningen genom tryckpåverkan, värmestrålning och splitter. Vid stora mängder explosiva varor kan skador från tryckvågen uppstå på flera hundratals meter, och splitterskador på uppemot en kilometer. 2 Gaser Olycksförloppen vid olyckor med gaser varierar beroende på vilken typ av gas som är inblandad Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas Olyckor med brandfarliga gaser inkluderar olika brandförlopp som kan påverka omgivningen genom värmestrålning eller tryckpåverkan. Vid ett läckage som antänds omgående uppstår en jetflamma som orsakar värmestrålning mot omgivningen. Om ingen antändning sker kan den utsläppta gasen bilda ett brännbart gasmoln som förflyttar sig med vinden och vid senare antändning orsakar en gasmolnsexplosion. Gasmolnsexplosionen orsakar värmestrålning och under vissa mycket specifika förhållanden även tryckvågor mot omgivningen. I sällsynta fall kan även en typ av explosion som kallas BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapor Explosion) uppstå. Dessa tre scenarier kan medföra påverkan på några hundratals meter om den brandfarliga gasen transporteras i stora mängder i tank. Den påverkan på omgivningen som kan uppstå vid olyckor med denna riskgrupp är främst kopplad att kraftig uppvärmning kan leda till kärlsprängning samt omkringflygande kärldelar eller splitter. 2.3 Giftiga gaser En olycka med giftig gas kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ett giftigt gasmoln kan sprida sig från olycksplatsen. Spridningen av den giftiga gasen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan uppkomma på flera hundratals meter. 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga och smittfarliga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen Olycksförlopp med brandfarliga vätskor innebär typiskt att ämnet vid läckage strömmar ur tanken och breder ut sig på marken och formar en pöl. Pölens utbredning beror på underlagets utformning (lutning, diken, porositet med mera). Om det sker en antändning uppstår en pölbrand, som påverkar omgivningen inom ett par tiotals meter genom värmestrålning från flammor och produktion av skadlig rök. Olyckor som involverar brandfarligafasta ämnen kan påverka omgivningen inom något tiotal meter främst genom värmestrålning och giftiga brandgaser. Oxiderande ämnen är brandfrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera eller understödja brand i andra ämnen samt i vissa fall leda till explosioner. Organiska peroxider är mycket reaktiva och dess termiska instabilitet kan medföra att ämnet sönderfaller, i vissa fall explosionsartat. Påverkan på omgivningen kan alltså uppstå genom värmestrålning vid bränder eller tryckpåverkan och splitter vid explosioner. Påverkan på människor kan sträcka sig upp till femtio meter från olyckan. Giftiga substanser som troligen kan orsaka allvarlig ohälsa eller död, eller smittfarligt ämne, bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet. Ämnen som genom sitt sönderfall producerar alfa-, beta- eller gammastrålning transporteras inte på sådant sätt så att de kan medföra akut påverkan på människor vid ett tidsbegränsat olycksscenario. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning. Ämnen som i flytande eller fast form kan skada levande vävnad eller utrustning bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet Ett vanligt exempel på ADR-S klass 9 är asbest. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning. 26 (59)

27 Bilaga B Frekvensberäkningar för olycka med farligt gods på järnväg indata och metod För beräkning av hur ofta olyckor på järnvägen förväntas inträffa används den metod som pre senteras i Banverkets Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen 4. Viktiga indata till beräkningarna är hämtade därur om inget annat anges. De presenteras i Tabell 6. Sedan presenteras indata och antaganden för trafikflöde och transporter av farligt gods. Slutligen indata och antaganden för känslighetsanalysen. Tabell 6. Indata till frekvensberäkningar. Södra stambanan Variabel Studerad järnvägssträcka [km] 1 1 Antal spår [st] 3 3 Antal växlar [st] 0 0 Medelantal vagnar som deltar i urspårning [st] 3,5 3,5 Antal persontåg per genomsnittsdygn [st] Antal vagnar per persontåg [st] 3 3 Antal godståg per genomsnittsdygn [st] Antal vagnar per godståg [st] Axelantal per vagn [st] 3,5 3,5 *Snitt längs studerad järnvägssträcka. Fördelningen för ett nationellt genomsnitt avseende fördelning mellan de olika klasserna av farligt gods används som känslighetsanalys till skillnad från den platsspecifika i Tabell 3. Det är baserat på den statistik som Trafikanalys samlar in med avseende på godstrafiken i Sverige 5,6. Samma antal vagnar farligt gods används som i ursprungsberäkningarna för utbyggnadsalternativet. Tabell 7. Uppskattad andel transporter med farligt gods [passager/år] år 2030 beräknat utifrån ett nationellt genomsnitt. RID-S klass Utbyggnadsalternativ: Andel farligt gods (Platsspecifik statistik, se Tabell 3) Känslighetsanalys 1: Andel farligt gods (Nationellt snitt) 1 0,05% 0,01% ,8% 19,6% 2.2 0,7% 0,7% 2.3 6,9% 6,5% 3 14,3% 38,6% 4 5,2% 5,6% 5 18,0% 14,6% 6 2,1% 1,9% 7 0,2% 0,02% 8 21,4% 12,0% 9 10,3% 0,4% Totalt 100% 100% 27 (59)

28 Urspårningar Med hjälp av beräkningsmodellen uppskattas frekvenser för urspårningar. Urspårningen i sig kan medföra påverkan på människor området kring järnvägen, vilket beror på hur långt från spåret som vagnarna hamnar. Uppskattning av avståndsfördelning för urspårade vagnar presenteras i Tabell 8. Tabell 8. Fördelning över avstånd från spår för urspårade vagnar [m] 4. Avstånd från spår 0 5 m 5 15 m m > 25 m Godståg 91 % 5 % 2 % 2 % Förutom den mekaniska påverkan som kan uppkomma vid en urspårning kan olycksförloppet initiera mer komplexa olycksförlopp som involverar farligt gods (om farligt gods förekommer på inblandade vagnar). Vid beräkningarna beaktas sannolikheten för att farligt gods är inblandat i urspårningen med hänsyn till medelantalet vagnar som antas delta i en urspårning och andelen av godsvagnarna som innehåller farligt gods. Farligt gods För fortsatt beräkning av frekvenser för olika möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik. I följande avsnitt presenteras (i förekommande fall) händelseträd för de olika klasserna av farligt gods som förekommer. RID-S klass 1 För uppskatta frekvensen av explosioner till följd av olyckor med RID-S klass 1, används inget händelseträd. Detta med anledning av att sannolikheten för detonation inte är direkt relaterad till att det sker en olycka där det farliga ämnet läcker ut. Istället kan det antas att en explosion kan uppkomma till följd av osäkra explosiver, brandpåverkan eller stötpåverkan med en frekvens av ungefär 7,52*10-10 per vagnkilometer 7. RID-S klass 2.1 De händelseförlopp som kan uppkomma vid olyckor med brandfarlig gas har identifierats som: jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. Ett möjligt förlopp illustreras av händelseträdet i Figur (59)

29 Figur 10. Händelseträd för olycka med brandfarlig gas. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 2 % 4. Sannolikhetsfördelningen för de olika typerna av antändning antas är anpassade utifrån Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail 8. Följande sannolikheter är resultatet av en sammanvägning av de två uppsättningar med sannolikheter som presenteras i rapporten för Litet utsläpp respektive Stort utsläpp : Omedelbar antändning: 15 % Fördröjd antändning: 65 % Ingen antändning: 20 % Vidare antas grovt att en av hundra (1 %) jetflammor är så riktad att den genom kraftig uppvärmning orsakar en BLEVE i en närliggande tank (eller om jetflamman reflekteras, en BLEVE som involverar den aktuella tanken själv). RID-S klass 2.3 Ett giftigt gasutsläpp kan till följd av ett läckage bilda ett giftigt gasmoln som förflyttar sig med vinden i omgivningen. Spridningsvinkeln på molnet beror bland annat på läckagets storlek och vilket utflöde av fas som det medger. Sannolikheten för stor tankskada respektive litet hål uppskattas till 1 % (59)

30 Figur 11. Händelseträd för olycka med giftig gas. RID-S klass 3 Det identifierade olycksscenariot utgörs enligt tidigare av ett utsläpp med brandfarlig vätska som bildar en pöl och som vid en antändning orsakar en pölbrand. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka inträffar, antas vara 30 % 4. Givet att ett sådant läckage har inträffat antas sannolikheten för en antändning av pölen vara en trettiondel (3,3 %) 9. Händelseträdet i Figur 12 visar hur händelseförloppet kan utvecklas. Figur 12. Händelseträd för olycka med brandfarlig vätska. RID-S klass 4 Olyckor med brandfarliga fasta ämnen kan påverka omgivningen om det sker en antändning, vilket kan resultera i en kraftig brand även om inget läckage uppstått. Sannolikheten för antändning, givet att en olycka skett med vagnar som transporterar brandfarliga fasta ämnen, uppskattas till 1 %. 30 (59)

31 Figur 13. Händelseträd för olycka med brandfarligt fast ämne. RID-S klass 5 Olyckor med oxiderande ämnen och organiska peroxider kan orsaka kraftiga bränder och under särskilda förhållanden leda till explosioner. En antändning och explosion kan ske i samband med en olycka där det utsläppta oxiderande ämnet (eller den organiska peroxiden) först blandas med ett organiskt flytande ämne. Blandningen som bildas utgör då ett kraftfullt sprängämne. Vidare kan en explosion uppkomma efter kraftig brandpåverkan även om någon blandning med organiskt material inte skett. Sannolikheten för läckage uppskattas till 30 % 4. Sannolikheten för att det i samband med utsläppet av RID-S klass 5 också förekommer ett utsläpp av exempelvis RID-S klass 3, och att blandning mellan dem kan ske uppskattas till 10 %. Sannolikheten för en påföljande antändning av blandningen uppskattas till 10 % 10. Sannolikheten för antändning som följer en olycka utan blandning uppskattas på samma sätt som för RID-S klass 4 ovan till 1 %. Sannolikheten för att den uppkomna branden ska sprida sig till lastutrymmet uppskattas grovt till 50 %. För att en brand som spridit sig till lasten ska leda till en explosion krävs att temperaturen överstiger 190 C under en längre tidsperiod. Det eventuella sönderfallet avstannar ofta om värmekällan avlägsnas 11. Olycksstatistik för olyckor med RID-S klass 5 visar också på att det är relativt långa olycksförlopp med brinntider på 1-16 timmar innan detonation. Sannolikheten för att en brand som spridit sig till lasten påverkar denna så kraftigt att en detonation (explosion) uppkommer bedöms grovt vara en på hundra (1 %). 31 (59)

32 Figur 14. Händelseträd för olycka med oxiderande ämne eller organisk peroxid. RID-S klass 6 Skador på människor till följd av olyckor med giftiga eller smittfarliga ämnen bedöms enligt tidigare kunna uppstå där stänk eller ivägkastat ämne hamnar. En förutsättning är därmed att ett läckage uppstår. Sannolikheten för läckage uppskattas till 30 % 4. Figur 15. Händelseträd för olycka med giftigt eller smittfarligt ämne. RID-S klass 8 Skador på människor till följd av olyckor med frätande ämnen bedöms enligt tidigare kunna uppstå där stänk eller iväg kastat ämne hamnar. En förutsättning är därmed att ett läckage uppstår. Sannolikheten för läckage uppskattas till 30 % (59)

33 Figur 16. Händelseträd för olycka med frätande ämne. 33 (59)

34 Bilaga C Konsekvensberäkningar för olycka med farligt gods på järnväg I följande avsnitt beskrivs konsekvenserna av de scenarier som identifierats i samband med frekvensberäkningarna, för mekanisk påverkan vid urspårning, samt vid olyckor med farligt gods. Mekanisk påverkan vid urspårning Figur 17 visar fördelning av konsekvensavstånd vid urspårningar 12. Figur 17. Använd fördelning av konsekvensavstånd för mekanisk skada vid urspårning. Kurvan Poly. (Antagen fördelning) visar en trendlinje för tydlighet i figuren Farligt gods Konsekvensavstånd för de olika identifierade olycksförloppen har tidigare beräknats bland annat i samband med att Länsstyrelsen i Skåne län upprättade sina Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen 13. Dessa tillämpas för nedanstående olycksförlopp. Figur 18 visar fördelningar för explosion. Figur 18. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för explosion (ADR-S/RID-S klass 1). Kurvan Poly. (Antagen fördelning) visar en trendlinje som endast inkluderats för visualisering av fördelningen. Figur 19 visar fördelningar för BLEVE, gasmolnsexplosion och jetflamma. 34 (59)

35 Figur 19. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för BLEVE, gasmolnsexplosion samt jetflammor, anpassat från RIKTSAM. Figur 20 visar fördelningar för utsläpp av giftig gas. Figur 20. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid utsläpp av giftig gas. En sådan pölbrand som det identifierade olycksscenariot utgör kommer att påverka omgivningen främst genom värmestrålning. Ett vanligt förekommande antagande 14 är att människor omkommer inom det område där värmestrålningen överstiger 15 kw/m 2. Storleken på detta område definierar det så kallade konsekvensavståndet. Konsekvensavståndet beror bland annat på hur stor pöl som bildas och därigenom hur stora flammor som uppstår samt på vilket avstånd från den aktuella byggnaden som pölen uppstår. I konsekvensberäkningarna har därför antagits en fördelning av hur långa konsekvensavstånd som uppstår vid en pölbrand, utifrån en jämförande studie av andra tillämpade strålningsberäkningar 13. Resultatet presenteras i Figur (59)

36 Figur 21. Använda fördelningar för konsekvensavståndet vid pölbränder. Den fördelning som används i denna riskbedömning kallas i figuren för Antagen fördelning (orange färg). Figur 22 visar fördelning för olyckor med brandfarliga fasta ämnen. Figur 22. Använd fördelning för konsekvensavstånd vid brand i brandfarliga fasta ämnen. Figur 23 visar fördelningar för explosioner och bränder med RID-S klass 5. Figur 23. Använda fördelningar för konsekvensavstånd vid explosioner och bränder med oxiderande ämnen och organiska peroxider. Det finns inga framtagna modeller som hanterar stänk av giftiga ämnen, men en olycka med giftiga eller smittsamma ämnen bedöms inte ge upphov till några akuta konsekvenser förutom i 36 (59)

37 direkt anslutning till olyckan. Därför används den konsekvensavståndsfördelning för frätande stänk som antagits i RIKTSAM, se Figur 24. Denna fördelning tillämpas även för olyckor med frätande ämnen. Figur 24. Använda fördelningar för konsekvensavstånd vid spridning av giftigt eller smittfarligt ämne samt för frätande ämnen. 37 (59)

38 Bilaga D Beräkning av risknivåer för olycka med farligt gods på järnväg I följande avsnitt beskrivs hur beräkningarna av individrisk resp. samhällsrisk genomförs. Individrisk Beräkningsmetoden som används i denna riskbedömning bygger på den metod som används ibland andra Helsingborgs stads Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods 15. Resultaten av frekvensberäkningarna och konsekvensuppskattningarna ovan räknas samman till en risknivå utmed den aktuella sträckan genom en beräkningsgång som kan beskrivas enligt följande (med scenariot pölbrand som exempel). En specifik punkt i omgivningen påverkas endast av en olycka som inträffar på en sträcka nära punkten. Längden på denna sträcka beror på punktens avstånd från järnvägen och hur stort område som det studerade olycksscenariot påverkar, se Figur 25. Figur 25. Olyckor med konsekvensavståndet (r) måste inträffa någonstans på sträckan (2x) för att påverka en given punkt på ett avstånd (y) från vägen. Med hjälp av Pythagoras sats kan sträckan (2x) beräknas, givet att konsekvensavståndet (r) samt avståndet till vägen (y) är känt. Resonemanget i Figur 25 leder till att en frekvenskorrigeringsfaktor som är specifik för en punkt på ett givet avstånd kan beräknas. Beräkningarna bygger vidare på att ett stort antal punkter i omgivningen (olika värden på y) studeras med upprepade beräkningar för alla de identifierade olycksscenarierna. Den använda upplösningen för beräkningarna (värden på y) är: 0 50 meter från vägkant Var 5:e meter meter från vägkant Var 10:e meter meter från vägkant Var 50:e meter Formeln som används för att beräkna en frekvenskorrigeringsfaktor per kilometer blir: 2 r2 y 2, 1000 se Tabell (59)

39 Tabell 9. Frekvenskorrigeringsfaktor (utsnitt). Studerat avstånd (y) [m] Olyckan når (r) [m] , ,02 0, ,03 0,03 0, ,04 0,04 0,03 0, ,60 1,60 1,60 1,60 0 Siffrorna i tabellen utläses i det enklaste fallet som att om en olycka sker någonstans inom den studerade kilometersträckan och som har en konsekvens som når 5 meter kommer sannolikheten för att den påverkar en slumpmässigt vald punkt längs med spåret vara 1 %. Detta utgår ifrån att olyckan har en konsekvens som når totalt 10 m längs med spåret och det motsvara 1 % av 1 km. För längre avstånd från spåret blir beräkningarna mer komplicerade utifrån de trigonometriska beräkningar som visas i Figur 25. Vidare har det i konsekvensberäkningarna ovan uppskattats en fördelning av hur långa konsekvensavstånd som förväntas uppstå vid de olika scenarierna, vilka redovisas för pölbrand i Tabell 10. Dessa värden är framtagna utifrån de redovisade diagrammen i Figur 21. Tabell 10. Fördelning av konsekvensavstånd (utsnitt). Sannolikhetsfördelning konsekvensavstånd Olyckan når (r) [m] 0 0 % 5 1 % 10 5 % 15 8 % Pölbrand % % Därefter multipliceras värden korsvis mellan de två tabellerna (Tabell 9 och Tabell 10) ovan. Resultatet redovisas i Tabell 11 för att väg samman sannolikheten att en olycka får ett visst konsekvensavstånd med sannolikheten att den specifika punkten påverkas av konsekvensen. 39 (59)

40 Tabell 11. Resultat av korsvis multiplikation (utsnitt). Studerat avstånd [m] Olyckan når (r) [m] , ,0010 0, ,0024 0,0023 0, ,0072 0,0070 0,0062 0, Respektive kolumn summeras sedan för att ta fram en reduceringsfaktor som ska appliceras på respektive avstånd för att ta hänsyn till hur stor del av den ursprungliga frekvensen som faktiskt påverkar en specifik punkt, se Tabell 12. Vidare sker en justering av frekvenserna med avseende på att vissa av olycksscenarierna inte har en cirkulär utbredning, utan bedöms påverka olika andelar av en cirkelsektor, se Tabell 13. Tabell 12. Kolumnvis summering av 40 (59)

41 Tabell 11 (utsnitt). Studerat avstånd [m] Reduceringsfaktor 0,051 0,050 0,046 0,040 0 Tabell 13. Exempel på justeringar med avseende på olyckssceneriernas utbredning. Olycksscenario Andel av cirkel Kommentar Pölbrand 1 Pölbranden antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning BLEVE 1 BLEVE antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning Jetflamma 0,2 Jetflamman antas riktas mot en specifik plats på en sida av olyckan i 20 % (1/5) av fallen (den första av fem följande riktningar på flamman antas drabba en specifik plats: rakt mot platsen, rakt från platsen, uppåt samt vinkelrätt från platsen åt två håll). Gasmolnsexplosion 0,06 Gasmolnsexplosion (UVCE) antas enligt 15 ge en utbredning av omkring 22 grader i vindriktningen (22/360=0,06) Efter detta multipliceras reduceringsfaktorn med respektive andel av cirkel och den ursprungliga frekvensen (för pölbrand beräknades den tidigare till ) för att ge en individrisknivå på olika avstånd (Tabell 14). De resulterande värdena används slutligen för att plotta individrisken som en kurva. Tabell 14. Resulterande individrisk på olika studerade avstånd (utsnitt). Studerat avstånd [m] Individrisk 0,051 1 ( ) 0,050 1 ( ) 0,046 1 ( ) Samhällsrisk I detta avsnitt beskrivs hur samhällsrisknivån beräknas. Vid beräkningar av samhällsrisknivåer studeras generellt sett ett område på en kvadratkilometer 16, där den aktuella transportsträckan för farligt gods placeras i mittpunkten och det studerade området sträcker sig 500 meter åt vartdera hållet om järnvägen, se Figur 26. Laga kraftvunna detaljplaner, den aktuella detaljplaneändringen och en befolkningsutveckling till det valda studerade horisontåret år 2030 används i beräkningarna. Befolkningsunderlag för boende har tillhandahållits av Mjölby kommun 17. Detta underlag är i form av är nyckelkods-områden (Nyko), som är SCB:s databehandlingssystem som gör det möjligt att redovisa statistik för delområden inom en kommun 18. Antal boende i respektive Nykoområde är markerat i Figur 26. Området har delats upp i sex delar - tre delar norr om och tre delar söder om Södra stambanan. För att beräkna samhällsrisken har en förenkling gjorts i form av att befolkningstätheten bedöms vara likformig inom varje specifik del av området (de tre delar norr respektive tre delar söder om Södra stambanan). 41 (59)

42 Figur 26. Kvadratkilometer kring planområdet med Södra stambanan i dess mitt (svart ruta), områdets sex delar är markerade med blåa sträck 19. En nedräckning sker utifrån att 50% av de boende antas vara iväg 10 h/dygn och att av de sysselsatta som arbetar inom området antas 100% arbeta 40 h/vecka. Befolkningstäthet för besökare på verksamheter inom kvadratkilometern uppskattas utifrån uppskattning av beläggning och verksamheternas öppettider. Förskolor och skolor antas nyttjas till fullo 8 h/dygn. Se uppskattningar efter nedräkning nedan. Antaganden om anställda och besökare på verksamheter har gjorts utifrån tillgängligt underlag från respektive verksamhets hemsida. Tabell 15. Underlag för uppskattning av befolkningstäthet. Område Antal boende (inom kvadratkilometern) Totalt antal 770 Tillkommande antal på planområdet* 240 *Antal lägenheter multiplicerat med genomsnittligt antal boende. 42 (59)

43 Syd Nord Tabell 11. Underlag för uppskattning av tillkommande befolkningstäthet för anställda och besökare på verksamheter inom kvadratkilometern. Verksamheter Uppskattat antal utifrån öppettider, besökare och antal anställda* Svensk kylindustri AB 1 Svensk Honungsförädling AB 1 Lantmännen Unibake Sweden AB 13 Switsbake Int AB 25 Saltmästaren 25 Mekonomen Sverige Bilverkstad Mantorp 3 Gulf Mantorp 2 Sågens förskola 13 Häradsvallens förskola 13 Vifolkaskolan 38 Mantorps fritidsgård 165 Mantorp vårdcentral 17 Skatehall 3 Vilfolka hemvärnsförening 2 Summa 230 *De sysselsatta antas arbeta 100% 40 h/vecka. Befolkningstäthet för besökare på verksamheter inom kvadratkilometern räknas ned utifrån uppskattning av beläggning och verksamheternas öppettider. Förskolor och skolor antas nyttjas till fullo 8 h/dygn. Mantorp tätort hade enligt SCB 1080 invånare/km 2 år 2005 och 1096 invånare/km 2 år 2010 enligt SCB 20. Det är en ökning på 0,28 % per år vilket till 2030 skulle ge 1150 invånare/km 2. Befolkning* Sysselsatta, besökare & elever m m m 0 0 Södra stambanan 0 40 m m m 0 0 *50% av de boende antas vara iväg 10 h/dygn. Utifrån uppskattningar av antalet människor i området kan persontätheter för olika delområden beräknas, vilka presenteras nedan. Använda värden Utifrån uppskattningar av antalet människor i området kan persontätheter för olika delområden beräknas, vilka presenteras nedan. Antagande om 10 personer/km 2 på områden som ej har verksamheter eller boende. Det så kallade utbyggnadsalternativet innebär resultatet från de beräkningar som genomförs utifrån beskrivna indata och antaganden i och Bilaga A.4. Det 43 (59)

44 Syd Nord Syd Nord Syd Nord så kallade nollalternativet är för 2030 utan planerad bebyggelse på Häradsvallen, men i övrigt samma antaganden som i utbyggnadsalternativet. Utbyggnadsalternativ: m personer/km m personer/km m 10 personer/km 2 Södra stambanan 0 40 m 10 personer/km m 380 personer/km m 10 personer/km 2 <1000 meter> Nollalternativ: m personer/km m personer/km m 10 personer/km 2 Södra stambanan 0 40 m 10 personer/km m 380 personer/km m 10 personer/km 2 <1000 meter> Känslighetsanalys 1 I känslighetsanalys 1 antas bebyggelsen vara densamma som i utbyggnadsalternativet. Det totala antalet tågvagnar med farligt gods antas också vara detsamma. Men fördelningen mellan farligt gods-klasser baseras på en annan källa. Känslighetsanalys 2 I känslighetsanalys 2 antas att området söder om järnvägen skall bebyggas. De antas då få samma täthet som Mantorps tätort år 2030 på invånare/km 2. Om 50% av de boende antas vara iväg 10 h/dygn, ger detta en persontäthet på 900 personer/km 2. T.ex. att det tillkommer cirka 150 boende i området meter och 180 boende meter söder om Södra stambanan m personer/km m personer/km m 10 personer/km 2 Södra stambanan 0 40 m 10 personer/km m 900 personer/km m 900 personer/km 2 <1000 meter> 44 (59)

45 Bilaga E Osäkerheter och känslighetsanalys av individ- och samhällsriskbidrag från järnvägen Resultaten i riskbedömningar bör alltid betraktas med vetskap om de osäkerheter som finns i de många antaganden och ingångsvärden som använts vid analysen. De antaganden och ingångsvärden för järnvägsberäkningarna som bedöms vara särskilt förknippade med osäkerheter är: - Befolkningstäthet i området - Fördelningen av farligt gods För att säkerställa att riskerna i övrigt inte underskattas har de gjorda antagandena varit konservativa. Baserat på detta kan det antas att den verkliga risknivån i detta avseende inte överstiger den beräknade. För att kontrollera hur resultaten beror på vissa av de gjorda antagandena görs en kvantitativ känslighetsanalys. I följande avsnitt redovisas resultat från genomförd känslighetsanalys. Känslighetsanalyser genomförs för; en förändrad fördelning mellan farligt gods-klasser samt en ökad befolkningstäthet söder om järnvägen till följd av en exploatering. Resultaten presenteras utifrån de beräknade riskmåtten individ- och samhällsrisk. - Känslighetsanalys 1 - Förändrad fördelning mellan farligt gods-klasser För att ta reda på hur fördelningen av farligt gods-klasser påverkar risknivån beaktas ett nationellt genomsnitt av farligt gods som baseras på statistik avseende järnvägstrafiken i Sverige under åren 2006 till ,22. Detta istället för beräkningarna för utbyggnadsalternativet som baserades på lokala mätningar (fördelning mellan klasser av farligt gods) på den aktuella sträckan från Då denna kan förändras beaktas även detta nationella genomsnittet av farligt gods. Se vidare i Bilaga B kring de indata och antaganden som valts till beräkningarna. Observera att denna känslighetsanalys har samma totala mängd farligt gods som utbyggnadsalternativet. - Känslighetsanalys 2 Exploatering söder om befolkningstäthet En känslighetsanalys för befolkningstätheten genomförs där det antas att området söder om järnvägen skall bebyggas. Detta område antas då få samma täthet som Mantorps tätort på invånare/km 2. Om 50% av de boende antas vara iväg 10 h/dygn, ger detta en persontäthet på 900 personer/km 2. T.ex. att det tillkommer cirka 150 boende i området meter och 180 boende meter söder om Södra stambanan. Känslighetsanalysen för en förändrad befolkningstäthet påverkar inte individrisken och därför redovisas den endast med avseende på samhällsrisken. Se vidare i Bilaga D kring de indata och antaganden som valts. Beräkning Befolkning Trafikmängd Södra stambanan Utbyggnadsalternativ 0,3% uppräckning + Flöde 2011 utbyggnad av Häradsvallen Känslighetsanalys 1 0,3% uppräckning + utbyggnad av Häradsvallen Känslighetsanalys 2 0,3% uppräckning + utbyggnad av Häradsvallen + exploatering söder om Södra stambanan Transportmängd farligt gods Södra stambanan Maximal inventerad mängd Flöde 2011 Maximal inventerad mängd + Fördelning utifrån ett nationellt snitt Flöde 2011 Maximal inventerad mängd Känslighetsanalyserna för riskkällorna har genomförts separat och indata för dessa för järnvägen har redovisats tidigare i Bilaga B respektive Bilaga D. 45 (59)

46 Olycksfrekvens per år Individrisk [per år] Individrisk I Figur 27 presenteras resultaten för känslighetsanalysen för individriskbidraget från Bergslagsbanan. Utbyggnadsalternativet redovisas igen tillsammans med känslighetsanalys 1. Känslighetsanalys 2 med ändrade befolkningsdata påverkar inte individrisken. 1,E-3 1,E-4 Oacceptabel risk 1,E-5 1,E-6 1,E-7 1,E-8 1,E-9 Figur 27. Individriskbidrag för utbyggnadsalternativ och känslighetsanalys 1 för Södra stambanan. För utbyggnadsalternativ och känslighetsanalys 1 uppnås en acceptabel risknivå vid 30 meter. Den mindre skillnaden mellan risknivåerna beror på att skillnaden i fördelningen av farligt godsklasser endast var liten. Det var främst brandfarliga vätskor (RID-S klass 3) som var i något större mängd i känslighetsanalysen. Samhällsrisk ALARP-område Acceptabel risk Avstånd [m] Övre kriterie Undre kriterie Utbyggnadsalternativ Känslighetsanalys 1 I Figur 42 presenteras resultaten för känslighetsanalysen för samhällsriskbidraget från järnvägen. Det som visas är utgångsberäkningen samt samtliga känslighetsanalyser. 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 Oacceptabel risk ALARP-område Acceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Känslighetsanalys 1 Känslighetsanalys 2 Utbyggnadsalternativ 1,E-09 1,E Antal omkomna 46 (59)

47 Figur 28. Samhällsriskbidrag för utbyggnadsalternativ beräknad för och känslighetsanalys 1 och 2. Samhällsriskbidraget för utbyggnadsalternativet samt känslighetsanalys 1 och 2 är fortfarande belägna i mellerst till nedre delen av ALARP-området, där risknivån är tolerabel om alla rimliga åtgärder vidtas. Känslighetsanalys 1 har endast större mängd RID-S klass 3 brandfarliga vätskor än i utbyggnadsalternativet och därför är samhällsrisknivån för denna liknande. En ökad exploatering söder om området ger en högre samhällsrisk på grund av att en ökad exploatering innebär att fler människor kan drabbas av en eventuell olycka, dvs. konsekvenserna blir större. Resultat av känslighetsanalys Resultatet av känslighetsanalys 1 visar ingen betydande skillnad på risknivåer. Resultaten av känslighetsanalys 2 visar på en skillnad, då en exploatering söder om järnvägen ger en högre samhällsrisk. Därmed kan resultatet i Avsnitt 5.1 och 5.2 anses giltigt och robust. Resonemangen vidare i rapporten förs därför utifrån de resultat som framräknats för utgångsberäkningen. 47 (59)

48 Bilaga F Konsekvensberäkningar för olycka med ammoniak Lantmännen Unibake är ett industribageri med ett kylsystem som innehåller 1400 kg ammoniak som köldmedium. Ammoniak är en giftig och brandfarlig gas som kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ämnet släpps ut till atmosfären. Brännbarhetsområdet ligger mellan 15% till 28% och den termiska tändpunkten är hög, 630 C. För att brand ska uppstå krävs därmed både läckage och närvaro av en kraftig tändkälla på den plats där brännbar blandning uppstår. Detta scenario är därmed mer osannolikt än endast utsläpp. Spridningen av den giftiga gasen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan uppkomma på flera hundratals meter. Konsekvensavstånden är därmed längre än för ett utsläpp av brinnande ammoniak. Scenarier med giftig påverkan är därmed mer sannolikt och har större potentiella konsekvenser än ett scenario med utsläpp av brinnande ammoniak. Den dominerande risken för planområdet med bageriets hantering av ammoniak är ämnets giftighet. Därmed kommer det endast påverkan av ett sådana typutsläpp att studeras vidare. Förutsättningar platsen Figur 29. Den planerade bebyggelsen i förhållande till bageriet på grannfastigheten. Rördragning utomhus på tak markeras med cirkel. 48 (59)

49 Placering av kylmaskinrum och rördragning. Det aktuella kylsystemet är av en direkt typ, vilket innebär att köldmediet går från kylmaskinrummet hela vägen till den plats där kylan förbrukas. För bageriet innebär det att kall vätskeformig ammoniak distribueras från kylmaskinrummet där tankar och kompressorer är placerade. Ammoniaken går i isolerade rör över tak från kylmaskinrummet till de kylda utrymmena i verksamheten. Figur 30. Detta innebär att närmaste rördragning är ca 130 meter från planområdet och ca 170 meter från planerade bostäder inom planområdet. Figur 30. Utsnitt ur ritning för rördragning utomhus på tak av ammoniak. Utsnittet motsvarar ungefär den röda markeringen i Figur 8. I händelse av ett utsläpp av ammoniak inomhus finns larm som detekterar ammoniak och beroende på koncentrationen i luften antingen varnar eller gör pumpsystemet strömlöst för att stoppa upp ett läckage. Utomhus finns inga sådana detektorer. Det finns heller inga andra aktiva säkerhetsinstallationer som ska hantera ett utsläpp utomhus. 49 (59)

50 Atmosfäriska förutsättningar För att fastställa väderdata som förutsättningar för spridningsberäkningarna har data från SMHI:s anläggning Malmslätt på Linköpings flygplats nyttjas. Förhållanden anses representera Mantorp då mätstationen ligger ca 23 km från planområdet. Vindrosen i Figur 31 redovisar hur vanlig olika vindriktningar och vindstyrkor är på 10 meters höjd. Vindar från väst och sydväst är vanligast. Figur 31. Vindros för Linköpings flygplats, Hur mycket utsläppet blandas upp med atmosfären beror till stor del på hur turbulensen ser ut. Den beskrivs av den så kallade stabilitetsfaktorn, se Tabell 16. Högts atmosfärisk stabilitet råder vid F och minst stabil är A medan D anses som neutral. Tabell 16. Pasquills stabilitetsklasser. Solinstrålning Natt Vindhastighet på 10m höjd ovan mark m/s Stark Medel Liten Molnigt Lätt eller ingen molnighet <2 A A-B B A-B B C E F 3-5 B B-C D D E 5-6 C C-D D D D >6 C D D D D 50 (59)