Riskpåverkan från transporter med farligt gods förbi Brunna i Botkyrka kommun - underlag till fortsatt utformning

Transkript

1 AB, Solnavägen 4, Stockholm, Org.nr , RAPPORT Riskpåverkan från transporter med farligt gods förbi Brunna i Botkyrka kommun - underlag till fortsatt utformning Rapportnummer: Datum: Beställare: Botkyrka kommun Att. Hannes Flemming Avdelningen för samhällsutveckling Vår uppdragsansvarige: Henrik Mistander henrik.mistander@structor.se

2 Datum Revidering Status Författad av Granskad av Granskningshandling Henrik Mistander & Joel Omran Slutgiltig handling Henrik Mistander & Joel Omran Hanna Langéen Hanna Langéen AB Solnavägen Stockholm Org.nr (40)

3 Sammanfattning Denna rapport upprättas på uppdrag av Botkyrka kommun. Bakgrunden utgörs av det arbete som görs med en strukturplan 1 för Brunna. Planen syftar till att Brunnaområdet ska utvecklas till tät stadsbygd genom förtätning och kompletteringsbebyggelse. Syftet med denna rapport är att utgöra ett underlag till fortsatt utformning av strukturplanen Brunna, specifikt hur området kan utformas med hänsyn till olycksriskpåverkan. Målet är att göra en alternativjämförelse vad gäller olycksriskpåverkan mellan ett nuläge, nollalternativ och två olika föreslagna utbyggnadsalternativ. Dessa utbyggnadsalternativ har valts med avsikten att inkludera ett antal av de nyckelelement som föreslagits i strukturplanen (t.ex. sociodukt, barriärbebyggelse och bullerbarriärer). Målet är att utifrån jämförelsen diskutera vilken effekt som dessa nyckelelement har för riskbilden i området. Detta för att Botkyrka kommun i den fortsatta utformningen av området ska kunna göra medvetna val avseende placering och utformning av sådana nyckelelement ur ett riskperspektiv. Resultaten visar att bebyggelsen i nuläget och nollalternativet är lokaliserad så att länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd är uppfyllda. Utbyggnadsalternativ 1 innebär ett avsteg från rekommenderade skyddsavstånd, vilket innebär att vidare riskhantering krävs. Genomförda beräkningar visar att individrisken blir acceptabelt låg bortom 25 eller 40 meter, beroende på om barriärbebyggelse respektive bullerskydd (skärm/vall/mur) uppförs på platsen. Samhällsrisken i utbyggnadsalternativ 1 överstiger en direkt acceptabel nivå och rimliga åtgärder behöver vidtas. Samhällsrisken når dock inte en oacceptabelt hög nivå. Utbyggnadsalternativ 2 innebär att rekommenderade skyddsavstånd uppfylls. Genomförda beräkningar visar att individrisken blir acceptabelt låg bortom 40 meter, där bullerskydd (skärm/vall/mur) uppförs. Samhällsrisken i utbyggnadsalternativ 2 överstiger en direkt acceptabel nivå och rimliga åtgärder behöver vidtas. Samhällsrisken i Utbyggnadsalternativ 2 är lägre än Utbyggnadsalternativ 1, för händelser med få omkomna, medan nivåerna i de båda alternativen är jämförbara för händelser med många omkomna. En diskussion förs kring skyddseffekten (påverkan på individ- och samhällsrisk) av ett antal nyckelelement som bullerskärm/vall/mur, barriärbebyggelse, sociodukt (överdäckning) samt skyddsavstånd och hur dessa påverkar risknivån i de båda föreslagna utbyggnadsalternativen. 3 (40)

4 Innehåll 1 INLEDNING SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR UNDERLAGSMATERIAL DISPOSITION OCH OMFATTNING AV RISKHANTERING BRUNNA IDAG FÖRUTSÄTTNINGAR JÄMFÖRELSE MED REKOMMENDERADE SKYDDSAVSTÅND NOLLALTERNATIVET UTBYGGNADSALTERNATIV FÖRUTSÄTTNINGAR RESULTAT UTBYGGNADSALTERNATIV FÖRUTSÄTTNINGAR RESULTAT SLUTSATSER & DISKUSSION SKYDDSEFFEKT AV BULLERSKÄRM/VALL/MUR SKYDDSEFFEKT AV BARRIÄRBEBYGGELSE SKYDDSEFFEKT AV EN SOCIODUKT (ÖVERDÄCKNING) SKYDDSEFFEKT AV SKYDDSAVSTÅND TILL BEBYGGELSE FORTSATT RISKHANTERING REFERENSLISTA BILAGA A. KVANTITATIV RISKBEDÖMNING BILAGA B FREKVENSBERÄKNINGAR BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR BILAGA D ILLUSTRATIONER (40)

5 1 Inledning Denna rapport upprättas på uppdrag av Botkyrka kommun. Bakgrunden utgörs av det arbete som görs med en strukturplan 2 för Brunna. Planen syftar till att Brunnaområdet ska utvecklas till tät stadsbygd genom förtätning och kompletteringsbebyggelse. Stadsdelarna på båda sidor om motorvägen ska kopplas ihop med en så kallad sociodukt eller en social koppling. Utrymme ska lämnas för en kollektivtrafikkorridor. 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att utgöra ett underlag till fortsatt utformning av strukturplanen Brunna, specifikt hur området kan utformas med hänsyn till olycksriskpåverkan. 1.2 Mål Målet är att göra en alternativjämförelse vad gäller olycksriskpåverkan mellan ett nuläge, nollalternativ och två olika föreslagna utbyggnadsalternativ. Dessa utbyggnadsalternativ har valts med avsikten att inkludera ett antal av de nyckelelement som föreslagits i strukturplanen (t.ex. sociodukt, barriärbebyggelse och bullerbarriärer). Målet är att utifrån jämförelsen diskutera vilken effekt som dessa nyckelelement har för riskbilden i området. Detta för att Botkyrka kommun i den fortsatta utformningen av området ska kunna göra medvetna val avseende placering och utformning av sådana nyckelelement ur ett riskperspektiv. Denna rapport innehåller en inledande konsekvensbeskrivning (ur ett olycksriskperspektiv) av de föreslagna utbyggnadsalternativen. Detta underlag behöver kompletteras i senare skeden då utformningen fastställts. Kompletteringen behöver bland annat inkludera en mer omfattande osäkerhetshantering och ytterligare detaljer kring hur eventuella riskreducerande åtgärder ska regleras i detaljplan, för att uppfylla de krav 3, 4 som länsstyrelsen ställer på riskhantering i planprocessen. 1.3 Avgränsningar Uppdraget är avgränsat till att behandla olyckshändelser med transporter av farligt gods på E4/E20, som har en direkt påverkan på människors hälsa och säkerhet. Effekter på människors hälsa till följd av långvarig exponering av exempelvis buller eller luftföroreningar beaktas inte. Ingen hänsyn tas till attentat eller händelser som genomförs med uppsåt. 1.4 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning: Strukturplan 2 Trafikprognos från Trafikverket 5 Illustrationer för studerade utbyggnadsalternativ 6 Övriga underlagsmaterial som använts refereras till löpande i texten. 1.5 Disposition och omfattning av riskhantering Denna rapport studerar inledningsvis nuläget (och ett nollalternativ), och gör en jämförelse med tillämpliga rekommendationer Fel! Bokmärket är inte definierat.,fel! Bokmärket är inte definierat., för att avgöra utgångsläget avseende risksituationen. 5 (40)

6 Därefter studeras de två föreslagna utbyggnadsalternativen i mer detalj. I Bilaga A beskrivs omfattningen av den kvantitativa riskbedömning som genomförts för utbyggnadsalternativen. Syftet med den har varit att för de olika alternativen arbeta igenom delar av riskhanteringsprocessen och dra övergripande slutsatser om risknivåerna i området och eventuella behov av riskreducerande åtgärder. Med risknivåerna avses både individ- och samhällsrisk. Individrisk är sannolikheten (ofta presenterad som frekvensen per år) för att en fiktiv person som ständigt befinner sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är därför platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att tillse att enskilda individer inte utsätts för icke-tolerabla risker. Samhällsrisk utgörs av sannolikheten (ofta presenterad som frekvensen per år) för att ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsriskmåttet tar hänsyn till befolkningstäthet. Genom att studera skillnader mellan alternativen avseende dessa två riskmått, skapas ett underlag för diskussion om hur några nyckelelement för områdets utformning påverkar riskbilden. Slutligen diskuteras behov av fortsatt arbete och viktiga riskrelaterade aspekter att beakta i den fortsatta planeringsprocessen. 6 (40)

7 2 Brunna idag I följande avsnitt redovisas nuvarande förutsättningar samt en jämförelse med tillämpliga rekommendationer avseende riskhänsyn för nuläget och ett nollalternativ. 2.1 Förutsättningar Planområdet är beläget utmed E4/E20, inringat mellan stadsdelarna Hallunda, Fittja, Alby och Slagsta. E4/E20 är en rekommenderad primär transportled för farligt gods, vilket innebär att den används för genomfartstrafik. Nulägets bebyggelse inom planområdet utgörs av olika former av idrottsanläggningar (rackethallar, inomhushall och ishall). Markanvändningen inkluderar också idrottsplatser utomhus. I övrigt innehåller Brunna många stora, öppna grönytor (se Figur 1). E4/E20 skär rakt igenom området och utgör en tydlig barriär mellan stadsdelarna på vardera sidan. Trafikflödet är förhållandevis högt: omkring fordon per dygn (ÅDT, årsmedeldygnstrafik) passerade år 2014 på vägen 5. Figur 1. Flygfoto över området, med planområdet markerat i rött (Bildkälla: Eniro.se). 2.2 Jämförelse med rekommenderade skyddsavstånd Befintliga byggnader inom området bedöms närmast kunna jämföras med markanvändningen R besöksanläggningar i Länsstyrelsens riktlinjer Fel! Bokmärket är inte definierat., se Figur 2. Detta innebär att ett skyddsavstånd om 75 meter rekommenderas. De befintliga byggnaderna är placerade på avstånd som överstiger 75 meter och uppfyller därmed rekommendationerna. Delar av några utomhusbollplaner är belägna inom 75 meter, men inga byggnader. Sammantaget bedöms nuläget uppfylla rekommenderade skyddsavstånd med avseende på riskpåverkan från E4/E20. 7 (40)

8 Figur 2. Rekommenderade skyddsavstånd Fel! Bokmärket är inte definierat. mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Avstånden mäts från den närmaste vägkanten. 3 Nollalternativet Nollalternativet definieras i denna rapport som att nulägets bebyggelse och verksamheter finns kvar, men att trafikflödet på E4/E20 till år 2040 (nollalternativets horisontår) ökat enligt Trafikverkets prognoser 5 till fordon per dygn (ÅDT). För nollalternativet motsvarar förutsättningarna avseende markanvändningen därför nuläget. Sammantaget bedöms nollalternativet likt nuläget uppfylla de av Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånden med avseende på riskpåverkan från E4/E20. 8 (40)

9 4 Utbyggnadsalternativ 1 I följande avsnitt beskrivs utbyggnadsalternativens förutsättningar samt resultaten från genomförda riskberäkningar. 4.1 Förutsättningar Utbyggnadsalternativ 1 avser i denna rapport en utformning av området enligt Figur 3 (se även Bilaga D för mer detaljer). Alternativet kan kortfattat beskrivas som att området år 2040 har förtätats med omkring 500 bostäder, fått en så kallad sociodukt som överdäckar E4/E20 samt en förändrad placering av Brunna IP. I alternativet har bebyggelsen i den norra delen av området placeras nära E4/E20 och att en barriär av mindre sårbara byggnader skärmar av bakomliggande bostadsbebyggelse (se Figur 4). De mindre sårbara byggnaderna innehåller i detta alternativ t.ex. parkeringsgarage eller idrottshallar (utan läktare). Avståndet från fasader till vägkant hos E4/E20 antas understiga 10 meter, medan avståndet mellan bakomliggande bostäder och vägen är minst 50 meter. Övriga bostadsområden placeras på minst 75 meters avstånd från vägen. Brunna IP vrids och flyttas något åt nordost, och en eventuell läktare antas placeras på nordvästra sidan, på ett avstånd av över 75 meter från vägen 1. x Figur 3. Utbyggnadsalternativ 1. Trafikverket genomför en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för E4/E20 som antas medföra en breddning med ett körfält i vardera riktningen. Bullerskydd (vall, mur, tät skärm eller kombinationer av dessa) antas uppföras längs med hela E4/E20 sträckning till en höjd av omkring 5 meter över vägytan. 1 En placering av läktaren på sydöstra sidan (mot E4/E20) bedöms vara sämre ur ett riskperspektiv och har därav inte valts som en förutsättning i de studerade utbyggnadsalternativen. 9 (40)

10 Figur 4. Utbyggnadsalternativ 1, en sektion (genom X, se Figur 3) med vy åt nordost. 4.2 Resultat Utbyggnadsalternativ 1 innebär att avsteg görs från de rekommenderade skyddsavstånden, vilket innebär att fördjupad riskhantering krävs. Detta då bostäder ( B bostäder ) placeras på mindre avstånd än 75 meter, samt att barriärbebyggelsen (som kan komma att utgöras av t.ex. Z verksamheter eller P parkering [övrig parkering] ) placeras på mindre avstånd än 40 meter. Vidare görs ett avsteg från det generella bebyggelsefria skyddsavstånd om minst 25 meter som länsstyrelsen rekommenderar intill primära transportleder för farligt gods, oavsett markanvändning och aktuell risknivå. E4/E20 är en primär transportled för farligt gods. Som Fel! Bokmärket är inte jämförelse kan konstateras att länsstyrelsen för sekundära transportleder anger definierat. att I en del fall kommer det vara möjligt att bygga närmare än 25 meter, även om det sannolikt inte blir aktuellt med ett skyddsavstånd på mindre än meter. Detta gäller i de fall där det går få transporter och/eller där de olyckor som kan inträffa endast kan få allvarliga konsekvenser inom ett kort avstånd. 2 Resultaten av genomförd riskbedömning visar följande avseende individ- och samhällsrisk. Avseende individrisken är förhållandena så varierande längs med sträckan att det varit relevant att studera två olika varianter. Längs de sträckor där E4/E20 går i ytläge och där bullerskydd uppförs (skärm, mur eller vall som når 5 meter över vägytan) visar resultaten att den platsspecifika individrisken är oacceptabelt hög inom cirka 10 meter från närmaste vägkant, se Figur 10 i Bilaga A. Mellan cirka meter är risknivån tolerabel om alla rimliga åtgärder vidtas. Bortanför ungefär 40 meter är individrisken acceptabelt låg. Längs den cirka 200 meter långa sträckan där en barriär av bebyggelse uppförs har alternativa beräkningar genomförts. Bebyggelsen antas där utformas så att den kan motstå påverkan från en brand på vägen utan att brandspridning sker till byggnaden. Resultaten visar att individrisken kommer att vara oacceptabelt hög i området mellan byggnaderna och vägen. I de delar av bebyggelsen som hamnar inom ca 25 meter blir individrisknivån sådan att alla rimliga åtgärder ska vidtas. Bortom ungefär 25 meter blir individrisken acceptabelt låg. Samhällsrisken beskriver situationen i hela den studerade kvadratkilometern och inkluderar för Utbyggnadsalternativ 1 både sträckor med bullerskärmar och sträckan med barriärbebyggelse. Resultatet visar att samhällsrisknivån överstiger en direkt acceptabel nivå och att rimliga åtgärder behöver vidtas. Samhällsrisken når dock inte en oacceptabelt hög nivå, se Figur 11 i Bilaga A. 2 Länsstyrelsen har i de nya rekommendationer som publicerades 2016 tydligare tagit ställning för ett minsta skyddsavstånd till bebyggelse, än vad som var formulerat i de tidigare rekommendationerna från år (40)

11 5 Utbyggnadsalternativ 2 I följande avsnitt beskrivs utbyggnadsalternativens förutsättningar samt resultaten från genomförda riskberäkningar. 5.1 Förutsättningar Utbyggnadsalternativ 2 avser i denna rapport en utformning av området enligt Figur 5 (se även Bilaga D för mer detaljer). Alternativet avviker från Utbyggnadsalternativ 1 genom att; bostadsbebyggelsen i norra delen av området placeras på 75 meters avstånd från vägen, och att bollhallar (utan läktare) eller kolonilotter kan placeras på 40 meters avstånd från vägen den planerade sociodukten minskas i omfattning och ges en smalare utformning. I övrigt medför de båda studerade utbyggnadsalternativen en snarlik utveckling av området. Figur 5. Utbyggnadsalternativ Resultat Utbyggnadsalternativ 2 följer länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd. Tillkommande markanvändning B bostäder lokaliseras på minst 75 meters avstånd och viss mindre sårbar markanvändning som bollhallar (utan läktare) eller kolonilotter placeras på minst 40 meters avstånd. Resultaten av genomförda beräkningar visar att den platsspecifika individrisken är densamma som för de delar av Utbyggnadsalternativ 1 där bullerskärmar uppförs, se Figur 12 i Bilaga A. Det innebär att den är oacceptabelt hög inom cirka 10 meter från närmaste vägkant. Mellan cirka meter är risknivån tolerabel om alla rimliga åtgärder vidtas. Bortanför ungefär 40 meter är individrisken acceptabelt låg. 11 (40)

12 Samhällsrisken vid Utbyggnadsalternativ 2 överstiger en direkt acceptabel nivå, vilket innebär att rimliga åtgärder behöver vidtas, se Figur 13 i Bilaga A. Samhällsrisken når dock inte en oacceptabelt hög nivå. Samhällsrisken i Utbyggnadsalternativ 2 är lägre än Utbyggnadsalternativ 1, för händelser med få omkomna, medan nivåerna i de båda alternativen är jämförbara för händelser med många omkomna. 12 (40)

13 6 Slutsatser & diskussion Ett antal frågor har under arbetets gång identifierats som särskilt intressanta att belysa. Slutsatser och diskussioner kring dessa presenteras i följande avsnitt. 6.1 Skyddseffekt av bullerskärm/vall/mur En barriär i form av en bullerskärm som också hindrar värmestrålning, eller en mur/vall har antagits finnas längs med hela sträckan i båda de studerade utbyggnadsalternativen. Förenklat kan sägas att en skärm antagits reducera en del av värmestrålningen som uppkommer mot omgivningen vid några av de brandscenarier som kan uppkomma till följd av olyckor med farligt gods. Beräkningar som genomförts i samband med Förbifart Stockholm har tidigare visat på att en 5 meter hög skärm ger en sådan skyddseffekt att behovet av skyddsavstånd minskar med omkring 5 meter (se ytterligare detaljer om dessa resonemang i Bilaga C.2 Skyddseffekt av riskreducerande åtgärder). En sådan skyddseffekt är inarbetad i resultaten för utbyggnadsalternativen. 6.2 Skyddseffekt av barriärbebyggelse Att placera en barriär i form av mer robust bebyggelse framför sårbar bebyggelse kan vara ett effektivt sätt att minska riskpåverkan. Resultaten visar att en utformning som den föreslagna i Utbyggnadsalternativ 1 ger en tydlig skyddseffekt för bakomliggande bostadsbebyggelse, både avseende den platsspecifika individrisken och för samhällsrisken. En förutsättning för att åstadkomma denna skyddseffekt är dock att bebyggelsen utformas så robust att brandspridning till byggnaden inte sker i händelse av en brand som involverar farligt gods på vägen (se ytterligare detaljer om sådana förutsättningar i Bilaga C.2 Skyddseffekt av riskreducerande åtgärder). Den beräknade skyddseffekten har endast beaktat barriärens reducering av värmestrålning mot omgivningen. Barriärbebyggelsen bedöms dock även ha en viss skyddseffekt vid andra scenarier som spridning av gas eller explosioner, men denna effekt har inte varit möjlig att kvantifiera inom ramen för denna analys. Den verkliga, samlade skyddseffekten av barriärbebyggelsen bedöms därför troligen vara större än vad beräkningsresultaten visar. 6.3 Skyddseffekt av en sociodukt (överdäckning) Frågan om en eventuell skyddseffekt vid en överdäckning är komplex och beror på ett stort antal förutsättningar. Länsstyrelsen i Stockholms län har mot bakgrund av detta tagit fram en kunskapsöversikt 7 som dokumenterar dagens kunskaper om överdäckningar. Rapporten lyfter fram ett antal fördelar och utmaningar med överdäckningar. En viktig förenklande förutsättning i Brunna jämfört med många andra överdäckningar är att den föreslagna sociodukten inte får någon bebyggelse ovan trafiken. Det är positivt ur ett riskperspektiv. En överdäckning kan något förenklat sägas ge en god skyddseffekt åt sidorna, en viss skyddseffekt för det som placeras ovanpå och en viss försämring av riskpåverkan nära mynningarna. Anledningen till att riskpåverkan kan bli något större vid mynningarna är att utsläpp och bränder som inträffar inuti tunneln ofta kommer att påverka omgivningen kring mynningen, mynningarna eller eventuella avluftningstorn. Riskpåverkan på de trafikanter som färdas på E4/E20 under överdäckningen kan också förändras jämfört med nuläget, beroende på hur anläggningen utformas och vilka säkerhetshöjande system som väljs. Dessa kommer i sin tur att bero på vilka av Trafikverkets regelverk som tillämpas och hur de tolkas. Vidare kommer Trafikverket sannolikt att förhandla med kommunen om kostnaderna för sådana åtgärder som krävs i en överdäckning för att säkerheten för trafikanterna ska bli likvärdig med dagens E4/E (40)

14 Generellt kan sägas att en överdäckning innebär att viss riskpåverkan förflyttas från människor i omgivningen till trafikanter i tunneln. Skyddseffekten för omgivningen av en överdäckning ur ett individriskperspektiv innebär att gränsen för acceptabel risk flyttas närmare vägen. Beroende på hur överdäckningens konstruktion utformas i detalj, kan detta avstånd minska ner till noll och en acceptabel individrisk uppnås direkt ovanpå överdäckningen. Erfarenheter från andra överdäckningsprojekt visar dock att det kräver mycket omfattande konstruktionsåtgärder för att uppnå en god skyddseffekt även rakt ovanför trafiken, och att det inom något enstaka tiotal meter kan fortsätta att råda en förhöjd risk. Detta gäller dock inte nära mynningarna, där det något förenklat kan antas att minst samma avstånd som för vägen i ytläge gäller. I Brunna ger beräknade resultat att detta avstånd är i storleksordningen 40 meter i en radie kring mynningen. Vad gäller skyddseffekten av en överdäckning ur ett samhällsriskperspektiv, bedöms en sådan endast uppkomma om det nära (inom ca 40 meter) från överdäckningen planeras för bebyggelse och verksamheter som gör att många människor vistas där. I Brunna skulle en viss sådan effekt kunna uppkomma om t.ex. Brunna IP och dess läktare placeras närmare utmed en överdäckad E4/E20. I ett sådant fall skulle en överdäckning kunna ge ett skydd som motverkar den riskökning som det mindre avståndet medför. 6.4 Skyddseffekt av skyddsavstånd till bebyggelse Resultaten av genomförda beräkningar visar att för både Utbyggnadsalternativ 1 och Utbyggnadsalternativ 2 (som uppfyller länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd) överstiger samhällsrisken en nivå som direkt kan anses acceptabel, och ytterligare åtgärder behöver övervägas. Detta orsakas sannolikt av att det inom den studerade kvadratkilometern finns ett relativt stort personantal, oberoende av vad som planeras inom det aktuella planområdet. Ett antal av de olyckshändelser som identifierats leder till påverkan på stora avstånd från vägen, och kommer därmed att ge ett visst riskbidrag som härhör bortanför planområdet. Störst möjlighet att genom utformning av området påverka samhällsrisknivån finns för händelser med få omkomna (till vänster i kurvan, Figur 11 och Figur 13), vilket också visas genom att det är inom detta område som alternativen skiljer sig från varandra. Det är svårt att ta ställning till och värdera samhällsriskbidrag från planerad förtätning inom ett område med befintlig bebyggelse och en redan rådande samhällsriskpåverkan. Detta problem har identifierats i en rad stadsutvecklingsprojekt i Stockholmsregionen och lett till att ett arbete påbörjats för att öka kunskapen om hur samhällsrisknivåer kan hanteras i den fysiska planeringen. I projektet ingår Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad. Det bedöms vara lämpligt att Botkyrka i det kommande arbetet med Brunna bevakar och följer upp hur arbetet fortgår och vilka resultat som framkommer där, alternativt att Botkyrka ser över möjligheten att aktivt delta i det fortsatta arbetet. 14 (40)

15 7 Fortsatt riskhantering När Botkyrka kommit längre i utformningen av området behöver det också fastställas i detalj hur det slutliga behovet av riskreducerande åtgärder ser ut, och hur sådana ska regleras i kommande detaljplan(er) och bygglov. En kvantitativ riskbedömning som visar individ- och samhällsrisk (en konsekvensbedömning av planen) och behov av eventuella åtgärder (eller hantering av kvarvarande riskpåverkan efter åtgärder) för det slutliga utformningsförslaget kommer att krävas för att uppfylla länsstyrelsens krav på riskhantering i planprocessen. En sådan riskbedömning behöver inkludera en tydlig osäkerhetshantering, t.ex. genom en känslighetsanalys, vilket inte har genomförts inom ramen för detta uppdrag. Det är svårt att på förhand avgöra hur Länsstyrelsen i ett samråd kan komma att ställa sig till ett avsteg från de rekommenderade skyddsavstånden. Baserat på erfarenheter från tidigare liknande projekt rekommenderas dock en tidig dialog med länsstyrelsen redan innan planen går ut på samråd. Trafikverket kommer sannolikt i kommande samråd att betona E4/E20 ställning som riksintresse för transporter. Avseende frågan om framtida utbyggnadsplaner, kan det vara relevant att beakta ett längre perspektiv än den nu pågående ÅVS:en. Trafikverket kommer sannolikt också att efterfråga ett underlag som belyser eventuell påverkan från verksamheter inom planområdet mot väganläggningen, samt belysa drifts- och underhållsperspektivet av väganläggningen och möjligheten till räddningsinsatser. Det kan vara relevant att bredda den kommande dialogen med Trafikverket mot fler delar av organisationen än aktuell ÅVS, särskilt samhällsbyggnadsavdelningens planhandläggare. Dessa kommer sannolikt att vara involverade i ett framtida yttrande på planen. 15 (40)

16 8 Referenslista 1 Alma arkitekter (2015) Fakta- och inspirationsunderlag om Brunna Alma arkitekter (2015) Fakta- och inspirationsunderlag om Brunna Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006: Länsstyrelsen i Stockholms län (2016) Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Fakta 2016:4. 5 Trafikverket ( ) Epost: Carlos Morán, PLstu. Trafikanalytiker. Planering Region Stockholm. 6 Botkyrka kommun ( ) Epost: Hannes Flemming. Bilagor: Risk etc. 1.PDF & Risk etc. 2.PDF. 7 Länsstyrelsen i Stockholms län (2012) Överdäckningar en kunskapsöversikt. Rapport 2012: (40)

17 Bilaga A. Kvantitativ riskbedömning I detta uppdrag genomförs en riskbedömning enligt de principer som presenteras i riskhanteringsprocessen enligt ISO , se Figur 6. Figur 6. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO Riskbedömningen genomförs som en kvantitativ analys och inkluderar beräkningar av individoch samhällsrisk. Metod och antaganden för dessa beräkningar beskrivs i följande avsnitt. 17 (40)

18 A.1 Riskidentifiering Denna riskbedömning är avgränsad till att behandla riskpåverkan från transporter med farligt gods på E4/E20. Det skyddsvärda i denna riskbedömning definieras som människors hälsa och säkerhet inom planområdet. För uppskattning av flödet av farligt gods på E4/E20 används trafikuppgifter från Trafikverket 5. Prognosen för år 2040 ger ett totalt trafikflöde på fordon/dygn (ÅDT), där 11 % utgör tung trafik. Andelen av den tunga trafiken som utgörs av transporter med farligt gods antas vara samma för det aktuella området, som det är för E4/E20 på Essingeleden 2 (2,2 %). Fördelningen mellan klasserna av farligt gods antas vara det nationella genomsnittet enligt TRAFA 3 för år 2014, se Tabell 1. Kortfattade beskrivningar av de olika klasserna och de olycksscenarier som kan uppkomma finns i Tabell 2. Tabell 1. Transporter med farligt gods på E4/E20. ADR-S Andel av transporterna klass år 2040 [%] 1 0, , , , ,78 4 0,23 5 7,48 6 0,28 7 0, , ,59 Totalt (40)

19 Tabell 2. Beskrivningar av olycksscenarier för de olika klasserna av farligt gods. Generella bedömningar av påverkan baseras på tillgänglig litteratur 4,5,6. ADR-S klass 1 - Explosiva ämnen och föremål Beskrivning Explosioner till följd av olyckor med ADR-klass 1 påverkar omgivningen genom tryckpåverkan, värmestrålning och splitter. Vid stora mängder explosiva varor kan skador från tryckvågen uppstå på flera hundratals meter, och splitterskador på uppemot en kilometer. 2 Gaser Olycksförloppen vid olyckor med gaser varierar beroende på vilken typ av gas som är inblandad Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas Olyckor med brandfarliga gaser inkluderar olika brandförlopp som kan påverka omgivningen genom värmestrålning eller tryckpåverkan. Vid ett läckage som antänds omgående uppstår en jetflamma som orsakar värmestrålning mot omgivningen. Om ingen antändning sker kan den utsläppta gasen bilda ett brännbart gasmoln som förflyttar sig med vinden och vid senare antändning orsakar en gasmolnsexplosion. Gasmolnsexplosionen orsakar värmestrålning och under vissa mycket specifika förhållanden även tryckvågor mot omgivningen. I sällsynta fall kan även en typ av explosion som kallas BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapor Explosion) uppstå. Dessa tre scenarier kan medföra påverkan på några hundratals meter om den brandfarliga gasen transporteras i stora mängder i tank. Den påverkan på omgivningen som kan uppstå vid olyckor med denna riskgrupp är främst kopplad att kraftig uppvärmning kan leda till kärlsprängning samt omkringflygande kärldelar eller splitter. 2.3 Giftiga gaser En olycka med giftig gas kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ett giftigt gasmoln kan sprida sig från olycksplatsen. Spridningen av den giftiga gasen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan uppkomma på flera hundratals meter. 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga och smittfarliga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen Olycksförlopp med brandfarliga vätskor innebär typiskt att ämnet vid läckage strömmar ur tanken och breder ut sig på marken och formar en pöl. Pölens utbredning beror på underlagets utformning (lutning, diken, porositet med mera). Om det sker en antändning uppstår en pölbrand, som påverkar omgivningen inom ett par tiotals meter genom värmestrålning från flammor och produktion av skadlig rök. Olyckor som involverar brandfarligafasta ämnen kan påverka omgivningen inom något tiotal meter främst genom värmestrålning och giftiga brandgaser. Oxiderande ämnen är brandfrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera eller understödja brand i andra ämnen samt i vissa fall leda till explosioner. Organiska peroxider är mycket reaktiva och dess termiska instabilitet kan medföra att ämnet sönderfaller, i vissa fall explosionsartat. Påverkan på omgivningen kan alltså uppstå genom värmestrålning vid bränder eller tryckpåverkan och splitter vid explosioner. Påverkan på människor kan sträcka sig upp till femtio meter från olyckan. Giftiga substanser som troligen kan orsaka allvarlig ohälsa eller död, eller smittfarligt ämne, bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet. Ämnen som genom sitt sönderfall producerar alfa-, beta- eller gammastrålning transporteras inte på sådant sätt så att de kan medföra akut påverkan på människor vid ett tidbegränsat olycksscenario. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning. Ämnen som i flytande eller fast form kan skada levande vävnad eller utrustning bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet Ett vanligt exempel på ADR-S klass 9 är asbest. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning. A.2 Riskanalys I följande avsnitt beskrivs vissa viktiga indata, samt hur beräkningarna av individrisk resp. samhällsrisk genomförs. 19 (40)

20 A.2.1 Indata För beräkningar av hur ofta olyckor med farligt gods förväntas inträffa används den metod som presenteras i Farligt gods riskbedömningar vid transport 7. Viktiga indata till beräkningar av hur ofta som olyckor med farligt gods inträffar på E4/E20 presenteras i Tabell 3 nedan. Tabell 3. Indata till frekvensberäkningar för Hamnleden. Variabel Använt värde i beräkningar för utbyggnadsalternativ 1 & 2 ÅDT [fordon/dygn] Hastighet [km/h] Vägsträcka [km] Antal fordon med farligt gods [antal/dygn] Bebyggelsemiljö Gatu-/vägtyp 70 km/h 1 km 324 Tätort Olyckskvot [-] 0,7* Motorväg Andel singelolyckor [-] 0,35* Index för farligt gods olycka [-] 0,18* * Variabelvärde hämtat från Farligt gods riskbedömningar vid transport 7. A.2.2 Individrisk Beräkningsmetoden som används i denna riskbedömning bygger på den metod som används ibland andra Helsingborgs stads Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods 8. Resultaten av frekvens- och konsekvensberäkningarna (se Bilaga B & Bilaga C) räknas samman till en risknivå utmed den aktuella vägsträckan genom en beräkningsgång som kan beskrivas enligt följande (med scenariot pölbrand som exempel). En specifik punkt i omgivningen påverkas endast av en olycka som inträffar på en vägsträcka nära punkten. Längden på denna sträcka beror på punktens avstånd från vägen och hur stort område som det studerade olycksscenariot påverkar, se Figur (40)

21 Figur 7. Olyckor med konsekvensavståndet (r) måste inträffa någonstans på sträckan (2x) för att påverka en given punkt på ett avstånd (y) från vägen. Med hjälp av Pythagoras sats kan sträckan (2x) beräknas, givet att konsekvensavståndet (r) samt avståndet till vägen (y) är känt. Resonemanget i Figur 7 leder till att en frekvenskorrigeringsfaktor som är specifik för en punkt på ett givet avstånd kan beräknas. Frekvenskorrigeringsfaktorn är två gånger sträckan x dividerat med längden på den studerade sträckan. Beräkningarna bygger vidare på att ett stort antal punkter i omgivningen (olika värden på y) studeras med upprepade beräkningar för alla de identifierade olycksscenarierna. Den använda upplösningen för beräkningarna (värden på y) är: 0-50 meter från vägkant Var 5:e meter meter från vägkant Var 10:e meter meter från vägkant Var 50:e meter Formeln som används för att beräkna en frekvenskorrigeringsfaktor per kilometer blir: 2 r2 y 2, 1000 se Tabell 4. Tabell 4. Frekvenskorrigeringsfaktor (utsnitt). Studerat avstånd (y) [m] Olyckan når (r) [m] , ,02 0, ,03 0,03 0, ,04 0,04 0,03 0, ,60 1,60 1,60 1, (40)

22 Vidare har det i konsekvensberäkningarna ovan uppskattats fördelning av hur långa konsekvensavstånd som förväntas uppstå vid de olika scenarierna, se Tabell 5. Dessa värden är tillämpade utifrån Figur 25. Tabell 5. Fördelning av konsekvensavstånd (utsnitt). Sannolikhetsfördelning Olyckan når [m] 0 0 % 5 1 % 10 5 % 15 8 % konsekvensavstånd Pölbrand % % Resultat av korsvis multiplikation mellan de två tabellerna (Tabell 4 och Tabell 5) ovan redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Resultat av korsvis multiplikation (utsnitt). Studerat avstånd [m] Olyckan når [m] , ,0010 0, ,0024 0,0023 0, ,0072 0,0070 0,0062 0, Respektive kolumn summeras sedan för att ge en total reduceringsfaktor för respektive avstånd, se Tabell 7. Vidare sker en justering av frekvenserna med avseende på att vissa av olycksscenarierna inte har en cirkulär utbredning, utan bedöms påverka olika andelar av en cirkelsektor, se Tabell 8. Tabell 7. Kolumnvis summering av Tabell 6 (utsnitt). Studerat avstånd [m] Reduceringsfaktor 0,051 0,050 0,046 0,040 0 Tabell 8. Justeringar med avseende på olyckssceneriernas utbredning. Olycksscenario Andel av cirkel Kommentar Pölbrand 1 Pölbranden antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning. 22 (40)

23 BLEVE 1 BLEVE antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning. Jetflamma 0,2 Jetflamman antas riktas mot en specifik plats på en sida av olyckan i 20 % (1/5) av fallen (den första av fem följande riktningar på flamman antas drabba en specifik plats: rakt mot platsen, rakt från platsen, uppåt samt vinkelrätt från platsen åt två håll). Gasmolnsexplosion 0,06 8 Gasmolnsexplosion (UVCE) antas enligt ge en utbredning av omkring 22 grader i vindriktningen (22/360=0,06). Efter detta kan reduceringsfaktorn multipliceras med respektive andel av cirkel och den ursprungliga frekvensen (f) för att ge en individrisknivå på olika avstånd (Tabell 9). De resulterande värdena används slutligen för att plotta individrisken som en kurva. Tabell 9. Resulterande individrisk på olika studerade avstånd (utsnitt). Studerat avstånd [m] Individrisk 0,051 1 (f) 0,050 1 (f) 0,046 1 (f) 23 (40)

24 A.2.3 Samhällsrisk Vid beräkningar av samhällsrisken studeras normalt ett typområde på en kvadratkilometer, med den aktuella planen eller riskkällan i dess mitt 9. En kvadratkilometer stort område kommer därmed även att inkludera ytor runt om det aktuella planområdet, se Figur 8. Figur 8. Studerad kvadratkilometer kring planområdet med E4/E20 som skär rakt genom området. Uppgifter från Botkyrka kommun 10 används som underlag för skattning av antal personer som vistas inom den studerade kvadratkilometern, men utanför det aktuella planområdet. Figur 9. Kartbild över närområdet med antal boende (röda textrutor) som finns inom den studerade kilometern. Utöver de boende som avses i Figur 9, antas personer vistas inom planområdet enligt följande förenklade uppdelning: Människor som vistas utomhus i området Boende i planerade tillkommande bostäder inom planområdet 24 (40)

25 Sydost Nordväst Nordväst Sydost Skola (elever och personal) Maxihallen (besökare, personal och idrottare) Botkyrkahallen (besökare, personal och idrottare) Brunna IP (besökare, personal och idrottare) Utifrån uppskattningar av antalet människor i området kan persontätheter för olika delområden beräknas, vilka presenteras i Tabell 11 och Tabell 10. Tabell 10. Uppskattade persontätheter för Alternativ m 3900 personer/km personer/km m 0-75 m 250 personer/km personer/km m Vägen Vägen m 250 personer/km personer/km m m 4600 personer/km personer/km m < 800 meter > < 200 meter > Tabell 11. Uppskattade persontätheter på olika sidor av vägen för Alternativ m 4600 personer/km m 240 personer/km 2 Vägen m 240 personer/km m 4400 personer/km 2 < 1000 meter > 25 (40)

26 A.3 Resultat och riskvärdering I följande avsnitt redovisas de resulterande individ- och samhällsrisknivåerna för de två studerade utbyggnadsalternativen. A.3.1 Utbyggnadsalternativ 1 Figur 10. Individrisk för Utbyggnadsalternativ 1 längs de sträckor som utförs med bullerskydd (skärm, mur eller vall 4 meter) samt den sträcka som utförs med barriärbebyggelse. Figur 11. Samhällsrisk vid Utbyggnadsalternativ 1, med hänsyn till skyddseffekt av bullerskydd längs hela sträckan och ensidig barriärbebyggelse längs en 200 meter lång sträcka. 26 (40)

27 A.3.2 Utbyggnadsalternativ 2 Figur 12. Individrisk vid Utbyggnadsalternativ 2, med hänsyn till bullerskydd. Figur 13. Samhällsrisk vid Utbyggnadsalternativ 2, med hänsyn till skyddseffekt av bullerskydd längs hela sträckan. A.4 Osäkerheter Resultaten i riskbedömningar bör alltid betraktas med vetskap om de osäkerheter som finns i de många antaganden och ingångsvärden som använts vid analysen. I denna riskbedömning bedöms de antaganden och ingångsvärden som är särskilt förknippade med osäkerheter vara: Flödet av farligt gods år 2040 Skyddseffekt av barriärer (bullerskydd och byggnader) Antal människor som antagits vistas inom området För att genomföra analysen krävs att antaganden görs om en rad olika parametrar. För att säkerställa att riskerna inte underskattats har de gjorda antagandena varit konservativa. Baserat på detta kan det antas att den verkliga risknivån inte överstiger den beräknade. En kvantitativ känslighetsanalys har inte utförts i inom ramen för detta uppdrag. 27 (40)

28 Referenslista Bilaga A 1 SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Riskhantering Principer och riktlinjer. Utgåva 1, ICS: ; Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). 2 WSP (2016). Analyser av transporter med farligt gods. Mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober Beställare: Trafikverket och Stockholms stad. WSP Analys & Strategi. 3 TRAFA (2015). Lastbilstrafik Statistik 2015:21. Swedish national and international road goods transport Stockholm: Trafikanalys. 4 Länsstyrelsen i Skåne län (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM). Rapport Skåne i utveckling, 2007:6. 5 Stadsbyggnadskontoret Göteborg (1997) Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 6 FOA (1997) Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor Metoder för bedömning av risker. Tumba: Försvarets forskningsanstalt, avdelningen för vapen och skydd. 7 Räddningsverket (1996). Farligt gods riskbedömning vid transport. Karlstad, Statens räddningsverk. 8 Wuz (2010). Helsingborgs stad Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. Kävlinge, Wuz risk consultancy AB. 9 Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 10 Botkyrka kommun (2016) Befolkningsstatistik Nyko5A3 (003). 28 (40)

29 Bilaga B Frekvensberäkningar För fortsatt beräkning av frekvenser för olika möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik. I avsnitten nedan presenteras händelseträd för de olika klasserna av farligt gods som förekommer. B.1 Explosiva ämnen (ADR-S klass 1) För att en olycka som involverar explosiva ämnen ska leda till en explosion krävs att det transporterade godset påverkas (genom t.ex. en kraftig stöt eller brand). Ett jämförelsevärde att förhålla sig till gällande stötpåkänning angavs av HMSO i baserat på brittisk data från Där var sannolikheten för en stötinitierad detonation till följd av en kollision mindre än 0,2 %. Med hänsyn till utvecklingen inom trafiksäkerhet och fordonskonstruktion som skett sedan det statistiska underlaget, bedöms det vara konservativt att använda en halverad sannolikhet på 0,1 % för att en kollision leder till en stötinitierad detonation. Svensk statistik visar på att sannolikheten för att ett fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är cirka 0,4 % ii. Vidare antas (som i Göteborgs fördjupade översiktsplan 5 ), att sannolikheten för att en brand sprider sig och leder till en explosion är 50 %. Figur 14. Händelseträd för olyckor med explosivt ämne. B.2 Brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) De händelseförlopp som kan uppkomma vid olyckor med brandfarlig gas har identifierats som: jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. Ett möjligt förlopp illustreras av händelseträdet i Figur (40)

30 Figur 15. Händelseträd för olyckor med brandfarlig gas. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska 7. Sannolikhetsfördelningen för de olika typerna av antändning antas är anpassade utifrån Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail iii. Följande sannolikheter är resultatet av en sammanvägning av de två uppsättningar med sannolikheter som presenteras i den rapporten för Litet utsläpp respektive Stort utsläpp : Omedelbar antändning: 15 % Fördröjd antändning: 65 % Ingen antändning: 20 % Vidare antas grovt att en av hundra (1 %) jetflammor är så riktad att den genom kraftig uppvärmning orsakar en BLEVE i en närliggande tank (eller om jetflamman reflekteras, en BLEVE som involverar den aktuella tanken själv). B.3 Giftiga gaser (ADR-S klass 2.3) Ett giftigt gasutsläpp kan till följd av ett läckage bilda ett giftigt gasmoln som förflyttar sig med vinden i omgivningen. Spridningsvinkeln på molnet, och hur långt det når, beror bland annat på läckagets storlek och vilket utflöde av gas som uppkommer. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska (40)

31 Figur 16. Händelseträd för olycka med giftig gas. B.4 Brandfarliga vätskor (ADR-S klass 3) Ett identifierat olycksscenario utgörs enligt tidigare av ett utsläpp med brandfarlig vätska som bildar en pöl och som vid en antändning orsakar en pölbrand. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara enligt Index för farligt gods olycka se Tabell 3 och Figur 17). Givet att ett sådant läckage har inträffat antas sannolikheten för en antändning av pölen vara en trettiondel (3,3 %) iv. Händelseträdet i Figur 17 visar hur händelseförloppet kan utvecklas. Figur 17. Händelseträd för olyckor med brandfarlig vätska. B.5 Brandfarliga fasta ämnen (ADR-S klass 4) Olyckor med brandfarliga fasta ämnen kan påverka omgivningen om det sker en antändning, vilket kan resultera i en kraftig brand även om inget läckage uppstått. Sannolikheten för antändning, givet att en olycka skett antas likt tidigare utifrån svensk statistik vara 0,4 % v. Förenklat antas alla sådana bränder leda till att de transporterade brandfarliga fasta ämnena deltar i branden. 31 (40)

32 Figur 18. Händelseträd för olycka med brandfarligt fast ämne. B.6 Oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-S klass 5) Olyckor med oxiderande ämnen och organiska peroxider kan orsaka kraftiga bränder och under särskilda förhållanden leda till explosioner. En antändning och explosion kan ske i samband med en olycka där det utsläppta oxiderande ämnet (eller den organiska peroxiden) först blandas med ett organiskt flytande ämne. Blandningen som bildas utgör då ett kraftfullt sprängämne. Vidare kan en explosion uppkomma efter kraftig brandpåverkan även om någon blandning med organiskt material inte skett. Ammoniumnitrat är vid transport uppvärmt till cirka 135 C, då ämnet är flytande med relativt hög densitet (27 m 3 väger cirka 40 ton). Sannolikheten för läckage antas vara samma som för gastankar enligt ovan (1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska 7 ). Sannolikheten för att det i samband med utsläppet av ADR- S klass 5 också förekommer ett utsläpp av exempelvis ADR-S klass 3 (flytande organiskt material), och att blandning mellan dem kan ske uppskattas till 50 % vi. Sannolikheten för en påföljande antändning av blandningen uppskattas vara jämförbar med sannolikheten för antändning av ett utsläpp av brandfarlig vätska (3,3 % iv ). En sådan antändning antas resultera i en explosion. Sannolikheten för antändning som följer en olycka med läckage men utan blandning uppskattas på samma sätt som för antändning av fordon ovan till 0,4 % ii. Sannolikheten för att den då uppkomna branden ska sprida sig till att påverka lasten uppskattas grovt till 50 % i. För att en brand som spridit sig och påverkar lasten ska leda till en explosion krävs att temperaturen överstiger 190 C under en längre tidsperiod. Det eventuella sönderfallet avstannar ofta om värmekällan avlägsnas vii. Olycksstatistik för olyckor med ADR-S klass 5 visar också på att det är relativt långa olycksförlopp med brinntider på 1-16 timmar innan detonation. Grovt antas hälften av dessa bränder leda till en sådan kraftig påverkan att en detonation (explosion) uppkommer (50 %). Detta gäller för de fall där ett utsläpp av ADR-S klass 5 också inträffat och en kraftig brand antas uppstå kring lastbilen. I de fall något utsläpp inte inträffat bedöms det grovt vara hälften så sannolikt att en brandpåverkan skulle leda till en explosion (25 %). De bränder som inte leder till någon explosion antas i modellen ändå påverka omgivningen med värmestrålning och brandgaser i en omfattning som är jämförbar med en pölbrand (ADR-S klass 3). 32 (40)

33 Figur 19. Händelseträd för olycka med oxiderande ämne eller organisk peroxid. B.7 Giftiga eller smittfarliga ämnen (ADR-S klass 6) Skador på människor till följd av olyckor med giftiga eller smittfarliga ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk från ämnet hamnar. Det innebär att det endast är i flytande form som ämnena kan medföra en akut påverkan på människor i omgivningen. Uppgifter vi gör gällande att omkring 23 % av den tranpsorterade mängden ADR-S klass 6 utgörs av flytande ämnen. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas 0,235 (Index för farligt gods olycka se Tabell 3 och Figur 20). Figur 20. Händelseträd för olycka med giftigt eller smittfarligt ämne. 33 (40)

34 B.8 Radioaktiva ämnen (ADR-S klass 7) Skador till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen beaktas enligt ovan (Tabell 2) inte i denna riskbedömning. B.9 Frätande ämnen (ADR-S klass 8) Skador på människor till följd av olyckor med frätande ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk eller iväg kastat ämne hamnar. En förutsättning är därmed att ett läckage uppstår. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara 0,235 (Index för farligt gods olycka se Tabell 3 och Figur 21). Figur 21. Händelseträd för olyckor med frätande ämnen. B.10 Övriga farliga ämnen och föremål (ADR-S klass 9) Beaktas (enligt Tabell 2) inte i denna riskbedömning. Referenslista Bilaga B i HMSO (1991). Major hazard aspects of the transport of dangerous substances. Appendix 9. London: Advisory Comitee on Dangerous Substances Health & Safety Comission. ii SIKA (2001). Vägtrafikskador Statens institut för kommunikationsanalys, 2001 iii Purdy, G. (1993) Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail. Journal of Hazxardous Materials, 33, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam. iv HMSO (1991). Major hazard aspects of the transport of dangerous substances. Appendix 9. London: Advisory Comitee on Dangerous Substances Health & Safety Comission. v SIKA (2001). Vägtrafikskador Statens institut för kommunikationsanalys, 2001 vi Wuz (2010). Helsingborgs stad Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. Kävlinge, Wuz risk consultancy AB vii Marlair, G och Kordek, M-A.(2005) Safety and security issues relating to low capacity storage of ANbased fertilizers. Journal of Hazardous Materials, ss. A123. pp (40)

35 Bilaga C Konsekvensberäkningar I denna bilaga beskrivs metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts avseende konsekvenser av de identifierade olycksscenarierna. Resultaten redovisas i rapportdelen. C.1 Konsekvensavstånd utan hänsyn till barriärer Konsekvenserna av de identifierade typerna av olycksförlopp har tidigare beräknats bland annat i samband med att Länsstyrelsen i Skåne län upprättade sina Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM i ). Nedanstående fördelningar är anpassade utifrån resultaten däri, om inte annat anges. Med konsekvensavstånd menas här det avstånd inom vilket människor förväntas omkomma till följd av påverkan från olycksförloppet (exempelvis genom värmestrålning, tryckpåverkan eller toxicitet beroende på olyckans karaktär). Figur 22. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för explosion (ADR-S klass 1). Kurvan Poly. (Antagen fördelning) visar en trendlinje som endast inkluderats för visualisering av fördelningen. Avseende olyckor med brandfarlig gas används de konsekvensberäkningar som gjorts för Förbifart Stockholm i samband med upprättande av Arbetsplan ii, se Figur 23. Figur 23. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för BLEVE, gasmolnsexplosion samt jetflammor (ADR-S klass 2.1). 35 (40)

36 Figur 24. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid utsläpp av giftig gas (ADR-S klass 2.3). För pölbränder (olyckor med ADR-S klass 3) har utöver beaktande av RIKTSAM även gjorts en jämförande studie av strålningsberäkningar utifrån Räddningsverkets metod iii. Resultatet presenteras i Figur 25. Figur 25. Olika använda fördelningar för konsekvensavståndet vid pölbränder (ADR-S klass 3). Den fördelning som används i denna riskbedömning kallas i figuren för Antagen fördelning (orange färg). Figur 26. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid brand i brandfarligt fast ämne (ADR-S klass 4). 36 (40)

37 Figur 27. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid brand eller explosion i oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-S klass 5). Figur 28. Använd fördelning av konsekvensavstånd för stänk med giftiga eller smittfarliga ämnen (ADR-S klass 6). Samma fördelning tillämpas för stänk med frätande ämnen (ADR-S klass 8). Skador till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen (ADR-S klass 7) beaktas enligt ovan inte i denna riskbedömning. Övriga farliga ämnen (ADR-S klass 9) beaktas enligt ovan inte i denna riskbedömning. C.2 Skyddseffekt av riskreducerande åtgärder Vid uppskattningar av både individ- och samhällsrisknivåer har antagits olika skyddseffekter av några riskreducerande åtgärder. De åtgärder som studerats inkluderar att bullerskärmar utformas så att de även medför ett skydd mot värmestrålning, eller att någon form av barriärbebyggelse (innehållandes t.ex. P-hus) utformas för att ge en skyddseffekt för bakomliggande bebyggelse. Antagandena beskrivs i följande avsnitt. C.2.1 Skärm/vall/mur Beräkningar iv som genomförts i samband med upprättandet av arbetsplan för Förbifart Stockholm visar att längs E4/E20 ger en 5 meter hög, tät skärm minskade konsekvensavstånd med ungefär 5 meter. Det bedöms ge en motsvarande effekt att uppföra en mur eller vall, eller kombinationer av dessa och skärmar, till samma höjd. Utifrån detta görs en förskjutning av fördelningen av konsekvensavstånd med 5 meter åt vänster (en minskning) i Figur 22 till Figur 28. Detta gäller dock endast för brandscenarier där värmestrålning mot omgivningen är den huvudsakliga typen av påverkan (jet-flammor, pölbränder, bränder i brandfarligt fast material eller i oxiderande ämnen eller organiska peroxider). Denna effekt har antagits uppkomma längs hela sträckningen 37 (40)

38 av E4/E20, då det i de båda studerade utbyggnadsalternativen ingår att bullerskyddsåtgärder vidtas genom hela området. C.2.2 Bebyggelse som utgör en skyddsbarriär Effekten av en lämpligt utformad barriärbebyggelse längs en cirka 200 meter lång sträcka har antagits bli följande. Bebyggelsen antas utformas så att den kan motstå påverkan från en brand på vägen utan att brandspridning sker till byggnaden. Bebyggelsen antas också ha en ungefärlig höjd och bredd enligt skissen i Figur 4. Det innebär att för de olika brandscenarierna (jet-flammor, pölbränder, bränder i brandfarligt fast material eller i oxiderande ämnen eller organiska peroxider), antas konsekvenserna begränsas till området mellan vägen och bebyggelsens närmaste fasad. För explosioner och gasspridning är den eventuella skyddseffekten av en sådan bebyggelse svårbedömd, varför det konservativt antagits att ingen skyddseffekt uppkommer för sådana scenarier. Referenslista Bilaga C i Länsstyrelsen i Skåne län (2007) Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM). Rapport Skåne i utveckling, 2007:6. ii Trafikverket (2011) E4 Förbifart Stockholm, FS1 Konsortiet Förbifart Stockholm. Riskbedömning för driftskedet på farligt gods transporter på ytvägnätet. 0S Rev B ). iii Räddningsverket (1996) Farligt gods Riskbedömning vid transport. Karlstad, Statens räddningsverk. iv Trafikverket (2011) E4 Förbifart Stockholm, FS1 Konsortiet Förbifart Stockholm. Riskbedömning för driftskedet på farligt gods transporter på ytvägnätet. 0S Rev B ). 38 (40)

39 Bilaga D Illustrationer 39 (40)