Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Transkript

1 Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare Hökarängsskolan

2 Studiens syfte Kontextbaserad undervisning Tar sin utgångspunkt i en kontext eller tillämpning som fungerar som stöd för elevers lärande av naturvetenskap (Bennet, 2005; King 2012) Lärandeprogressioner The way by which children can bridge their starting-point and the desired end point (NRC, 2007) Organiserande syften Didaktisk modell för att planera för och studera lärandeprogressioner hos elever (Johansson & Wickman, 2011). Syfte med studien att studera hur den didaktiska modellen organiserande syften kan användas för att planera för och analysera lärandeprogressioner i kontextbaserad undervisning i naturvetenskap.

3 Forskningsstudien Studien Interventionsstudie i åk 8. En klass (30 elever) följdes under ett arbetsområde i biologi (10 lektioner). Arbetsområdet tog sin utgångspunkt i: Förmågor - Att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning - Att använda biologins begrepp, modeller och teorier Centralt innehåll: - Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. - Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.

4 Forskningsstudien Studien Kontextbaserat arbetsområde som introducerades med frågan Borde vi vara rädda för Ebola? Undervisningen planerades med hjälp av organiserande syften Datainsamling: Observationer, video- och ljudinspelningar Transkribering och analys av datamaterial

5 Organiserande syften Organiserande syften (Johansson & Wickman, 2011) Didaktisk modell för att planera för och studera lärandeprogressioner hos elever. Övergripande syfte Övergripande mål för undervisningen, t ex lärarens eller kursplanernas mål med undervisningen. Närliggande syfte Elevorienterat mål för undervisningen. Aktivitet som eleverna förstår och kan delta i med sina tidigare erfarenheter och språk. Ett funktionellt närliggande syfte måste fungera som mål-i-sikte för eleverna. Närliggande syften måste göras kontinuerliga med övergripande syften för att stödja lärande.

6 Organiserande syften vid planering av arbetsområdet Övergripande syfte för arbetsområdet Eleverna ska kunna svara på frågan Borde vi vara rädda för Ebola? Övergripande syften för olika lektioner Övergripande syften planerades för olika lektioner med utgångspunkt i läroplan, kursplan och elevernas egna frågor, t ex Utveckla kunskaper om hur Ebola och smittsamma sjukdomar sprids. Träna på att ta ställning till ett påstående och motivera sin åsikt. Närliggande syften för olika lektioner Närliggande syften planerades för olika lektioner med utgångspunkt i den övergripande frågan Borde vi vara rädda för Ebola? och övergripande syftena för olika lektioner, t ex Dramatisera smittspridning av Ebola. Diskutera och ta ställning till ett påstående om Ebola i grupper.

7 Exempel lektion Smittspridning Övergripande syfte för arbetsområdet Borde vi vara rädda för Ebola? Övergripande syften för lektionen Utveckla kunskaper om hur Ebola och andra smittsamma sjukdomar sprids. Utveckla kunskaper om begrepp relaterade till smittspridning. Närliggande syften för lektionen Dramatisera smittspridning med provrörsmodell Helklassdiskussion med fokus på likheter och olikheter mellan provrörsmodellen och spridning av Ebola och andra smittsamma sjukdomar i verkligheten. Hur an Hur används organiserande syften vid planering och genomförande av undervisningen? Hur skapar läraren kontinuitet mellan Ebola, de övergripande och närliggande syftena i undervisningen?

8 Dramatisering av smittspridning Läraren kopplar explicit ihop Ebola (kontext), smittspridning (övergripande syfte) och provrörsövningen (närliggande syfte) L: En sak vi ska försöka illustrera här idag. Ni är ungefär 60 personer i ett område där faktiskt Ebola kommer in med en person. Då ska vi försöka göra nån slags modell av hur det skulle kunna gå till och hur det skulle kunna se ut. L: Ebola sprids ju genom kroppsvätska. Det här kommer att få symbolisera era kroppsvätskor. Så ni kommer få varsitt litet provrör med vätska som får vara symbolen för er kroppsvätska.

9 L: Nere i dom här länderna där man har Ebola. Det man gör är att man sätter upp vägspärrar. Passerar man vägspärrarna tar dom tempen på de som sitter i bilarna. Man mäter kroppstemperaturen för att se om dom har feber. L: Så det här ska på sitt sätt symbolisera en sån här vägspärr. Så nu ska vi se, har dom här som har fastnat i den här vägspärren Ebola eller inte? Då sätter vi dom i karantän för det är så dom gör därnere. Då har vi en analysmetod. Vi använder jod. Närliggande syften blir mål-i-sikte för eleverna L: Stopp! Blanda era kroppsvätskor! E1: Sanningens ögonblick! E2: Jag har Ebola!

10 Klassrumsdiskussion Smittspridning Läraren introducerar ämnesbegrepp L: Okej, vilka likheter är det mellan Ebola och vår provrörsmodell? E1: Till exempel, om du hade Ebola nu [i modellen] så visste man inte det förrän man testade. L: Så när man blir smittad. Vilken situation symboliserar själva smittan? E2: När vi blandade [vätskorna i provrören]. L: Ja, när ni blandade kroppsvätskorna. Det finns ett begrepp som kommer in här och det handlar om hur lång tid det tar från att jag blir smittad till att symptomen syns. Vad kallas det för då? E3: Inkubationstid. L: Inkubationstid, ja. Okej, mer likheter mellan Ebola och provrörsmodellen?

11 Läraren bjuder in eleverna att använda tidigare erfarenheter L: Om man skulle likna det vid ett utbyte av kroppsvätskor på det sättet som ni gjorde med de här provrören. Vad skulle det finnas för exempel på det? E3: Om man äter mycket choklad L: Ja. E3: Och det är varmt så den smälter ju på fingrarna. Om du slickar på fingrarna..och så ska jag hälsa på nån och sen så får den det och sen så äter den också choklad. E2: Ja, alltså nysningar, hostningar. L: Om jag nyser här nu, kommer det betyda att jag byter kroppsvätska med er allihopa? Elev: Jaa Elever: Nej L: Nej, så vad är det mer som krävs för att det ska bli så? E2: Den måste gå in i en annan persons kroppsvätska. Närliggande syften blir mål-i-sikte för eleverna

12 Resultat Organiserande syften vid planering av undervisningen Närliggande syften kan planeras i detalj eller mer övergripande och ändå fungera som mål-i-sikte för eleverna. Hur skapar läraren kontinuitet mellan kontexten Ebola, de övergripande och närliggande syftena i undervisningen? Läraren: 1) Kopplar explicit Ebola och de olika syftena till varandra. 2) Introducerar stegvis ämnesbegrepp och relaterar begreppen till elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. 3) Bjuder in eleverna att använda sina tidigare erfarenheter från skolan och vardagslivet i förhållande till det nya ämnesinnehållet.

13 Resultat Resultaten visar också Lektionerna som visar en hög grad av kontinuitet: - Har en hög grad av lärar-elevinteraktioner. - Eleverna bjuds in till gemensamt meningsskapande och kommunikation. - Gemensamt meningsskapande (lärare-elever, elever-elever). Att kontinuitet mellan kontext, övergripande och närliggande syften i undervisningen påverkar elevernas lärande positivt under arbetsområdet. Tack för uppmärksamheten!

14 Referenser Bennet, J., Campbell, B., Hogarth, S. & Lubben, F. (2005). A systematic review of the effects on high school students of context-based and science-technology (STS) approaches to the teaching of science. York, UK: Department of educational studies the university of York. Johansson, A.-M., & Wickman, P.-O. (2011). A pragmatist approach to learning progressions. In B. Hudson & M. A. Meyer (Eds.), Beyond Fragmentation: Didactics, Learning, and Teaching (pp ). Leverkusen, Germany: Barbara Budrich Publishers. King, Donna (2012). New perspectives on context-based chemistry education: using a dialectical sociocultural approach to view teaching and learning. Studies in Science Education Vol. 48, No. 1, March 2012, National Research Council, (2007). Taking Science to School: Learning and teaching science in grades K-8. Washington, DC: National Academy Press.