Ämnesdidaktiska studier. 31 januari, 2011 Eva Lundqvist

Transkript

1 Ämnesdidaktiska studier 31 januari, 2011 Eva Lundqvist

2 Följande vill jag diskutera med er: Didaktik vad är det och varför behöver lärare kunskaper i didaktik? Didaktisk forskning, empiriska exempel

3 Pedagogik och didaktik Didaktik undervisningslära. Betecknar ett specifikt forsknings- och undervisningsområde. Växte sig stark i Sverige på 1980-talet. Kan ses som en del av pedagogiken. Pedagogiken som vetenskap har länge negligerat socialisationens innehållsaspekt. Innehållet har inte problematiserats och därmed tagits för givet. (Englund, 1990)

4 Didaktikens uppgift Didaktikens uppgift är att skapa, utveckla och vårda kunnandet om undervisning angående olika innehåll och under olika betingelser (betingelser = undervisningsmetoder, elever och lärares kunskapsmässiga förutsättningar, olika lärooch kursplaner, en skolas sociala miljö, politiska beslut och tillståndet i samhällsekonomin) (Andersson, 2001)

5 Didaktik i Sverige Läroplansteoretisk forskning innehållsanalyser av utbildningens politiska och moraliska dimensioner Undervisningsmetodisk forskning elevers uppfattningar och förståelse av innehållet

6 Didaktiska triangeln Innehåll Didaktisk kompetens Social kompetens Ämneskompetens Läraren Eleverna Hopmann (1997, s. 201), jmf. Klette (2007) Didactic triad

7 Vad är möjligt att undersöka inom didaktik Forskning om lärande begreppsförändring, språkets betydelse Forskning om attityder/intresse/genus Forskning om undervisning Skolämnesdidaktisk forskning Samhällskritisk forskning Etc.Etc.

8 Varför ska lärare veta något detta Resultat från didaktisk forskning kan hjälpa lärare med de didaktiska frågorna Varför? Vad? och Hur?

9 Exempel: Didaktiska typologier har skapats genom textanalys av olika utbildningstexter (Englund, 1997, Molin, 2006) Utbildningsfilosofier och selektiva traditioner (Englund, 1997) Modell- Schulmans PCK (i Gudmundsdottir et al, 1997, s.231) Modell Klafkis fem frågor (i Gudmundsdottir et al, 1997, s.238)

10 ...det torde vara ganska oproblematiskt att hävda att den didaktiska teorins uppgift är att erbjuda ett språk med vars hjälp vi på ett systematiskt sätt kan tala om undervisnings och fostransverkligheten / / den didaktiska forskningens uppgift är primärt att skapa ett sådant språk, med vars hjälp både lärare, elever, föräldrar, skoladministratörer och forskare kan tala om undervisning på ett för den pedagogiska verksamheten rättvisande sätt (Uljens, 1997, s. 166)

11 Två empiriska exempel på ämnesdidaktisk forskning Quennerstedt (2006) (textanalys, Idrott och hälsa) Lundqvist (2009) (observationsstudier, NO) vi läser med glasögon som fokuserar.

12 .forskningens Syfte och frågeställning Teoretiska utgångspunkter Metod Etiska överväganden Resultat och diskussion

13 Quennerstedt (2006) Att lära sig hälsa Syfte att belysa och diskutera förutsättningar för meningsskapande i undervisningen i idrott och hälsa, med särskilt fokus på hälsa Pragmatiskt och diskursteoretiskt perspektiv Textanalys av lokala kursplaner och betygskriterier från 72 olika skolor (Idrott och hälsa) Etiska överväganden texter (offentliga handlingar)

14 Resultatredovisning (utdrag från kursplaner) Fysiologidiskurs I de teoretiska momenten får eleverna lära sig grundläggande kunskaper om den mänskliga kroppen: Anatomi, fysiologi, träningslära, idrottsskador, näringslära etc. (1-8 skola) Social fostransdiskurs Visa förmåga att samarbeta med kamrater på ett demokratiskt sätt kunna utföra ålagda uppgifter. (7-9 skola)

15 Resultat Finner olika ämnesdiskurser (hur man i texter återkommande talar om vad som är viktigt inom ämnet): Aktivitetsdiskurs Fysiologidiskurs Motorikdiskurs Social fostransdiskurs Naturmötesdiskurs Hygiendiskurs Moraliseringsdiskurs

16 Diskussion Aktivitetsdiskurs och socialfostransdiskurs dominerar Detta innebär att exempelvis bollspel (som skapar ett högt deltagande och hög aktivitet i undervisningen) väljs framför aktiviteter som friluftsliv eller diskussioner och samtal Trots att nationella kursplaner förespråkar Idrott och hälsa så visar studien att hälsoperspektivet inte prioriteras i någon högre utsträckning. Hygien- och moraliseringsdiskurserna finns formulerade i lokala kursplaner men inte i de nationella kursplanerna (rester från förr!) Ämnestraditionen är stark.

17 Lundqvist (2009) Undervisningssätt, lärande och socialisation Syftet är att bidra med kunskaper om lärares undervisningssätt och dess betydelse för elevers lärande och socialisation i NO-utbildning, både vad avser process och innehåll Pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv Klassrumsobservationer, video (år 7-9) Individskyddskravet - skriftligt medgivande från föräldrar

18 Teorier om undervisning och lärande Klassrummet är för de flesta en känd arena. För att klara av att skilja händelser från varandra och lyfta aspekter som vi inte har sett, kan vi betrakta forskningsarenan/klassrummet genom en teori. Teorier hjälper oss att fokusera i vår undersökning. (omformulerat från Gudmundsdottir et al)

19 Lärarens betydelse i relation till elevers lärande Riktningsgivare - lärare ger elever riktningsgivare som visar vad som räknas som viktig kunskap och lämpliga sätt att få kunskap i en bestämd social praktik Bekräftande, om-konstruerande, instruerande, genererande och omorienterande riktningsgivare

20 Kemilektion Kemi, åk 7 Ämnesområde: Ämnen omkring oss Eleverna arbetar i grupp, deras uppgift är att lösa ett ämne (salpeter) i vatten De ska tillverka en mättad lösning, värma och kyla lösningen och se vad som händer. Läraren samtalar tre gånger med eleverna under laborationens gång. När samtalet startar har eleverna just tillsatt 2 gram salpeter i 10 ml vatten och rört om. Lidar, Lundqvist &Östman (2006)

21 Varmt och kallt vatten som lösningsmedel 1 Gustav det händer.., det löser upp sig och det ser inte det minsta konstigt ut 2 Linus det är alldeles vitt! 3 Gustav vad händer ingenting! 4 Anton det är genomskinligt 5 Linus vad är det som händer? 6 Gustav L nu ser det bara ut som vanligt vat ten igen 7 Läraren jaha 8 Gustav det har inte hänt nått förutom att det lö ste upp sig 9 Läraren jaa men det är väl ett, det är ju någonting so m har hänt va?

22 15 Gustav det hände ingenting när vi värmde förutom att saltpetret löste upp sig, och sen när vi hällde i glasskålen hände absolut ingenting 16 Läraren hä men Linus nu har det fått stå en stund 18 Läraren men om ni slutar skaka på den blir det säkert ett och annat som händer 19 Linus de ligger massa vitt på botten, alltså salpeter 20 Läraren ja titta varför kom de upp varför dök de upp igen? det är det ni ska tänka på nu va, nu är ni kemister nu måste ni tänka såhär, jaha först då så hällde vi i de då försvann det saltpeter liksom det löste upp sig men sen efter ett, ha sen efter ett tag kom det ju lik som löste det inte upp sig... varför löste det inte upp sig?

23 23 Linus det olöste upp sig, vi skriver såhär det olöste upp sig 24 Gustav det kom tillbaks, a därför att 25 Linus a visst 26 Gustav aa är det där? ska vi sätta en femma 27 Anton salpeter tog form igen 28 Gustav va är tog form? 29 Anton det måste ju ha löst upp sig sen gick de ihop igen 30 Gustav men det tog inte form 31 Anton jo, i fall de går ihop igen tar de form

24 Vad lär sig eleverna? Under lektionen kommer de inte fram till naturvetenskapligt accepterade begrepp för att beskriva fenomenet, om man ser lärande som ett lärande av nya begrepp. Eleverna diskuterar med vilka termer de ska beskriva vad som har hänt. De diskuterar att något har hänt, istället för inget har hänt. Dessa elever har lärt sig att uppmärksamma på ett sätt som är fruktbart i den här situationen, och ett litet steg på vägen till att lära sig begreppen och bli deltagare i den naturvetenskapliga kulturen Lärarens roll är att visa på den specifika verksamhetens regler, normer och syften och att bistå med planerade möten

25 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv Att tillägna sig reglerna för kommunikationen i olika verksamheter Förändring i individens språkspel, diskurs, syften, förväntningar, etc. Lärande ger nya möjligheter för handling och deltagande i en situation

26 Resultat och diskussion Analysmetoder för att studera undervisning, lärande och socialisation (lärares riktningsgivare visar på privilegierade värden i undervisningen, följemeningar) Genom att ha kännedom om elevers lärandeprocess kan läraren bidra med planerade möten Didaktiskt språk som kan möjliggöra diskussioner på generell nivå vad gäller undervisning, lärande och undervisningsinnehåll Undervisning behöver inte definieras som överföring av kunskap. Utifrån avhandlingens angreppssätt är undervisning istället en ömsesidig relation där läraren har ett visst ansvar

27 Studiernas eventuella påverkan på lärares didaktiska val Kunskap om varför, vad och hur skapar möjlighet att göra medvetna val Kunskap om lärarens betydelse för den riktning som elevers lärande tar Aktiva val vid kursplanearbete

28 Referenser Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Forskningsresultat som ger nya idéer. Stockholm: Skolverket. Englund, Tomas (1990). På väg mot en pedagogisk dynamisk analys av innehållet. Forskning om Utbildning, vol. 17, nr. 1; Englund, Tomas (1997). Undervisning som meningserbjudande. I Uljens, Mikael (1997). Didaktik. Studentlitteratur. Gudmundsdottir, Sigrun et al. (1997). Eidsvoll 1814 en fallstudie i historieundervisning. Klette, Kirsti (2007). Trends in research on teaching and learning in schools: didactics meets classroom studies. European educational research journal, vol 6, nr 2. Lundqvist, Eva (2009). Undervisningssätt, lärande och socialisation. Analyser av lärares riktningsgivare och elevers meningsskapande i NOundervisning. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala. Uljens, Mikael (1997). Didaktik. Studentlitteratur. Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Doktorsavhandling. Örebro: Universitetsbiblioteket.