Läroplansteoretiska och didaktiska perspektiv på utbildning med inriktning mot ämneslärare, 10hp, Distans

Transkript

1 Läroplansteoretiska och didaktiska perspektiv på utbildning med inriktning mot ämneslärare, 10hp, Distans STUDIEHANDLEDNING HT17 Mål, innehåll och litteratur Se aktuell kursplan. Tidpunkt och lokal Se länken för schema. Lärare WW Wieland Wermke (kursansvarig): SH Stina Hallsén JJ Jonas Johansson AD Anna Danielsson LW Lars Weiselius Innehållsförteckning Kursupplägg allmänt s 1 Föreläsningar och seminarier s 3 Moment I s 3 Moment II s 5 Moment III s 7 Slutexamination moment I, II, III s 8 Betyg och bedömning s 9 Kursupplägg Allmänt Kursen handlar om att fördjupa och problematisera den egna ämnesinriktningen från läroplanshistoriska, läroplansteoretiska och didaktiska perspektiv. Centralt är fokus på innehållet i ämnet och relationen mellan det kognitiva innehållet och det värdemässiga. Kursen ska leda fram till att du som student efter genomgången kurs är väl insatt i hur ditt ämne har växt fram, hur ämnesinnehållet kan betraktas från olika perspektiv och hur det kan transformeras till undervisning. Du ska också ha tagit del av och reflekterat över vilka konsekvenser olika val får för din undervisning och för elevernas lärande. Moment Målet och innehållet i kursen har transformerats till tre övergripande moment som kursen är uppbyggd runt och som behandlas genom fem föreläsningar och sju 1

2 seminarier. Varje moment inleds med en föreläsning och följs upp med en eller två seminarier. Moment I: Den läroplansteoretiska och läroplanshistoriska traditionen och utbildningspolitiken Moment II: Formering av ett skolämne och undervisningstraditioner Moment III: Didaktisk transformation till undervisning Seminarier och seminarieuppgifter Seminarierna utgör kursens centrala nav. Här bearbetas kursinnehållet genom redovisning och diskussion av kursinnehållet. Varje seminarium förbereds med uppgifter vilka tas med till seminariet. Kurslitteratur Merparten av kurslitteraturen finns som pdf i mappen kursmaterial (studentportalen). Kurslitteraturen anges med efternamn, årtal och sidhänvisningar i studiehandledningen. För fullständig litteraturförteckning se kursplanen. Litteratur som märkts med en stjärna finns som pdf i mappen kursmaterial. Boken Läroplansteori och didaktik av Wahlström kommer vara mycket viktig under hela kursens gång och rekommenderas att läsas noggrant i början av kursen. Dessutom kommer kursen även återkoppla till litteratur från tidigare kurser inom programmet, t.ex. från Utbildningens framväxt och villkor. Examination/betyg Slutexaminationen som utgör kursen betyg beskrivs sist i studiehandledningen Aktuella datum Inlämning examination: 8/10/2017 (23:59) Inlämning av andra tillfälle för examination: 12/11/2017 (23:59) 2

3 Föreläsningar och seminarier Kursens föreläsningar och seminarier behandlas i kronologisk ordning. Seminarierna beskrivs utifrån de fyra punkterna innehåll, litteratur, förberedelser inför seminariet och genomförande av seminariet. Moment I: DEN LÄROPLANSTEORETISKA TRADITIONEN OCH UTBILDNINGSPOLITIK Moment I inleds med en föreläsning 1.1., som introducerar begreppen och fälten didaktik och läroplansteori. Föreläsningen följs av seminarium 1.2., där med hjälp av kurslitteraturen viktiga didaktiska och läroplansteoretiska begrepp diskuteras och användas. Sedan följer en föreläsning 1.3. om läroplanshistoria och utbildningspolitik utifrån ett läroplansperspektiv. Föreläsningen följs sedan av två seminarier 1.4. och 1.5. I 1.4. bearbetas de teoretiska perspektiven och begreppen med hjälp av kurslitteraturen och i 1.5. ligger fokus på egna undersökningarna och jämförelse av utdrag från olika nutida och historiska läroplaner. Kursintroduktion och föreläsning 1.1. (WW): Kursens syfte, mål Upplägg, seminarier, uppgifter och examination Föreläsning 1.1: Läroplansteori och didaktik Seminarium 1.2. (WW): Innehåll: Läroplansteori och didaktik Litteratur: Wahlström (2015, hela boken), Hopmann (i Uljens 1997)* Förberedelser inför seminariet: a) Läs Hopmann och Wahlström under särskilt beaktande av den didaktiska triangeln. Formulera frågor och begrepp som ni vill diskutera b) Bilda dig en uppfattning om läroplansteoretiska och didaktiska traditioner (didaktiska triangel, läroplanskod, utbildningsfilosofier). Jämför dels traditionerna inom Sverige, dels andra länders traditioner med Sverige (under användning av Wahlström 2015). Ta fasta på likheter och skillnader i utvecklingen. Sammanfatta detta i punktform, tabell, mindmap eller liknande som underlag till seminariet. Genomförande: Under seminariet redovisas och diskuteras kunskaps- och didaktikbegreppen. Först i mindre grupper sedan i stor grupp. a) Hopmann (i Uljens 1997)* med hjälp av Wahlström, kap. 5 a. Diskutera utifrån olika traditioner om vad som är kunskap och hur kunskap och undervisning hänger ihop! Vem/vad kan vara centrala i undervisning och hur kan relationer beskrivas med didaktiska redskap. Jämför svenska och angloamerikanska traditioner b) Vi ser gemensamt på en film som ni ska analysera a. Diskutera filmklippet under användning av Hopmann och Wahlström 3

4 b. Diskutera hur kontexten i själva filmklippet blir tydligt. Analysera under användning av Wahlström (kapitel 4 och 5) Föreläsning 1.3. (SH): Vad räknas som kunskap läroplanshistoria och utbildningspolitik Seminarium 1.4. och 1.5. Skolans framväxt, innehåll och organisering (WW): Litteratur: Wahlström (2015), kap 2, 3, 4, Englund (i Uljens 1997)*, gällande läroplan samt utdrag ur äldre eller aktuella finska/åländska läroplaner (Lgr62, Lgr69, Lgr80, Lpo94)*. Seminarium 1.4. Förberedelse inför seminariet: Bilda dig en uppfattning om de förändringar som skett inom skolan utifrån ett utbildningspolitiskt historiskt perspektiv. Läs en valfri idéhistorisk eller historisk bok om Sverige från 1950talet och framåt (här rekommenderas litteratur från kursen Utbildningens framväxt och villkor, t.ex. Göran Arne & Mats Franzén (2013), Det sociala landskapet, en sociologisk beskrivning av Sverige från 50- tal till 90- tal; eller Esbjörn Larson & Johannes Westberg (2015), Utbildningshistoria. En introduktion.). Fundera över innehållet i begreppen människosyn, kunskapssyn, hybrid, tradition, tolkningshegonomi (använd gärna Nationalencyklopedin). Genomförande: Under seminariet redovisas och diskuteras litteraturen. 1. I smågrupper görs affischer som beskriver en historisk utveckling av utbildningsfilosofier och/eller koder i relation till tidsandan (i synnerhet under användning av Wahlström kap. 4), dessa presenteras sedan för helgruppen. 2. Under användning av de ovan nämnda begreppen ska följande frågor diskuteras: Vilka problem ska lösas med en läroplan vid en bestämd tidpunkt? Kan vissa mål i ett läroplan bli motstridiga, eftersom de är hybrida? Vilka mål/innehåll i ett läroplan är mer rörliga än andra? Hur autonom kan en lärare vara i relation till en läroplan? Seminarium 1.5. Förberedelse inför seminariet: Med utgångspunkt i föreläsningen, litteraturen och seminarium 1.4. ska du analysera gällande läroplan samt en äldre eller finsk/åländsk läroplan (finns på studentportalen) utifrån följande centrala teman: 1. Synen på kunskap och lärande, samt synen på läraren och eleverna. Dominerande utbildningsfilosofi. 2. Demokratifostran och sociala relationer (social fostran/utveckling) Inför seminariet fördelar läraren de äldre läroplanerna samt ovanstående teman jämnt mellan kursdeltagarna och lägger ut informationen i studentportalen. Samtliga analyserar tema 1 och 2 i gällande läroplan och i den äldre (tilldelade) läroplanen: a) Läs igenom de två läroplanerna (den gällande och den tilldelade) och bilda dig en uppfattning om innehållet i generell bemärkelse. 4

5 b) Närläs sedan avsnitten som rör tema 1 och 2 och kom fram till vad läroplanerna säger. c) Punkta upp resultaten kortfattat från dina undersökningar gärna i en matris för att kunna jämföra nu och då. d) Jämför och relatera dina fynd till den samhälleliga utvecklingen och utbildningspolitiken. Gör anteckningar att ta med till seminariet. Genomförande: Redovisning och diskussion av deltagarnas undersökningar av läroplanerna. Moment II: FORMERING AV ETT SKOLÄMNE OCH UNDERVISNINGSTRADITIONER Moment II inleds med en föreläsning 2.1., som presenterar läroplansteoretiska perspektiv på ämnens formering. Föreläsningen följs sedan av två seminarier 2.2. och 2.4. I 2.2. bearbetas de teoretiska perspektiven med hjälp av kurslitteraturen och i 2.4. ligger fokus på de egna undersökningarna av ämnet och ämnestraditionerna, vilka presenteras digitalt. I 2.3. får ni hjälp med produktionen av den digitala presentationen. Föreläsning 2.1. (WW): Läroplansteoretiska och läroplanshistoriska perspektiv på skolämnen. Formering av ett skolämne. Seminarium 2.2. (JJ): Innehåll: Läroplansteoretiska och läroplanshistoria perspektiv på ämne och ämnesdidaktiska studier, samt vad som formar ett skolämnes innehåll. Seminariet behandlar primärt litteraturen,de teoretiska utgångspunkterna och centrala begrepp, Litteratur: Goodson (1993, s. 3-11, 24-29)*, Englund (1997*, 2010*), Kelly et al (2008)*, Roberts (1998)*, Wahlström (2015, kap 7) Förberedelse inför seminariet: a) Läs samtliga texter b) Notera och stryk under saker som är särskilt intressanta eller problematiska c) Notera och slå upp centrala begrepp d) Notera tänkvärda citat till seminariet Genomförande: Uppdelning i grupper med fokus på de olika texterna (Goodson, Englund, Kelly, Roberts och Wahlström). Diskutera och förbered, utifrån nedanstående aspekter, en kortare presentation av den text gruppen särskilt ansvarar för: - Klargör innehållet i stort det här handlar texten om. - Lyfta fram det som är särskilt intressant eller problematiskt. - Välj ut och klargör centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter. Lyft fram 2-3 centrala citat och motivera era val av dessa citat. - Avslutningsvis ska ni lägga fram en genomtänkt slutsats där ni beskriver på vilket sätt texten bidrar till en ökad förståelse för ämnet och hur denna kunskap kan utveckla er lärarkompetens och den egna undervisningen. 5

6 Seminarium 2.3. (JJ): Innehåll: Era skolämnens formering Litteratur: Publikationer (sammanlagt ca 400 sidor) inom eget ämnesområde såsom kapitel i antologier, vetenskapliga artiklar, delar av ämnesdidaktiska avhandlingar, samt historiska redogörelser över skolämnets framväxt och dess relation till universitetsämnet. Se lista med förslag på lämpliga publikationer på studentportalen (som dock inte täcker allt). Selander (2003)* och Skolverket (2006 s. 9-27)* utgör bakgrundslitteratur och kan läsas kursivt för att skänka förståelse för läromedlens roll i undervisningen. I detta sammanhang ska ni också relatera till Kristina Palm Kaplans digitala föreläsning. Sammantaget ska litteraturen ge en bild av den egna ämnesinriktningen. Relevant litteratur kan även tas från kursen Ämnesdidaktik samt utbildningens framväxt och villkor (t.ex. Esbjörn Larson & Johannes Westberg (2015), Utbildningshistoria. En introduktion; eller Emil Bertilsson (2007), Lärarna på skolan kungsväg). Förberedelse inför seminariet: Produktion av ett digitalt presentationsmaterial över ert ämne, examinationsmoment II i självvalda ämnesgrupper av max 5 personer Följande aspekter ska leda er produktion: a) Presentation av skolämnet och universitetsämnet över tid med tillhörande egen reflektion om den historiska utvecklingen. b) Resonerar om förekomster av typologier, emfaser, konceptioner inom ämnet c) Dominerande ämnestraditioner/selektiva traditioner i ämnet över tid. d) Hur olika normer och värderingar inom ämnet kan komma till uttryck i en lärobok för ämnet. Presentationsmaterialet ska presenteras som en film men utöver det och tidsramen (5-10 min.) ska ni känna stor frihet i skapandet av eget digitalt presentationsmaterial. Ni kommer även får tillgång till en resurs sida som presenterar olika möjligheter för produktionen av digitala undervisningsmaterial, som ni kommer kunna använda för er egen presentation. Genomförande: Presentation och diskussion av presentationsmaterialet i helgruppen. Moment III: DIDAKTISK TRANSFORMATION Moment III inleds med en föreläsning 3.1., som presenterar didaktiska perspektiv på hur ämnesinnehåll kan transformeras till undervisningsinnehåll. Föreläsningen följs sedan av ett seminarium 3.2., där din genomförda intervju med en lärare, som undervisar i ditt ämne, analyseras och presenteras. Ni har redan själva transformerat ämnesinnehåll till undervisningsinnehåll i kursen Ämnesdidaktik men detta tillfälle syftar till att bredda 6

7 den kompetens genom att intervjua erfarna lärare. Det betyder, även här får ni återkoppla till litteraturen von kursen Ämnesdidaktik. Föreläsning 3.1 (AD): Didaktisk transformation ämnesinnehåll till undervisning och undervisningsinnehåll Seminarium 3.2. (AD): Innehåll: Transformation av ämnesinnehåll till undervisning och undervisningsinnehåll. Litteratur: Shulman (1986, 1987)*, samt 20 sidor enligt lärares anvisningar. De 20 sidor enligt lärares anvisningar som ska läsas är två kapitel (kap 8 och kap 22) ur Jakobson, Britt, Lundegård, Iann och Wickman, Per- Olof (red) Lärande i handling. En pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur. (kap 8. Hamza, Karim Tillfälligheternas undervisning. s och kap 22 Anderhag, Per Hur skapas intresse för ett skolämne? s ). Förberedelser inför seminariet: Kontakta en lärare som undervisar i ditt ämne och be om att få göra en intervju om dennes undervisning. Det är en god idé att söka kontakt med en lärare och bestämma tid för intervjun ett par veckor innan den ska äga rum. Förse läraren med information om intervjun (se dokumentet Information inför intervju i Studentportalen). Utför en intervju där du ställer frågorna i intervjuguiden (se dokumentet Intervjuguide Studentportalen). Spela gärna in intervjun för att kunna koncentrera dig på samtalet. Påbörja arbetet med examinationsuppgift III där du ska göra en analys av innehållet i lärarens tal om sin undervisning genom att använda minst två av de perspektiv som du mött i seminarium 2.2., och/eller 2.4 (t.ex. undervisningstraditioner, selektiva traditioner eller kunskapsemfaser). Beskriv också den intervjuade lärarens kunskapsbas (i enlighet med Shulman). Sammanställ dina analyser i ett skriftligt diskussionsunderlag. Genomförande: Under seminariet redovisas och diskuteras innehållet i deltagarnas intervjuer och analyser gruppvis utifrån ämnestillhörighet. KURSEXAMINATION Examinationen består av tre delar, ett för varje moment. I examinationen förväntas du både redogöra för kursens innehåll och sätta det i rörelse genom resonemang och analyser. Det betyder också att du ska använda teoretiska begrepp och utgångspunkter från den gemensamma litteraturen som redskap för redogörelser och diskussion. Merparten av kurslitteraturen ska användas. Delar I och III har sin egen referenslista. Delexamination I och III bedöms med IG, G eller VG enligt bedömningskriterierna som presenteras här nedan. Delexamination II, den digitala presentationen, görs gemensamt och bedöms som IG eller G. Upplägg av examination Följ examinationens frågeställningar (se nedan). Behandla Moment I och III var för sig och lämna in uppgifterna i examinationsmappen på Studentportalen för respektive del. Benämn filerna på följande sätt: Förnamn_Efternamn_LoDht17_moment (1 eller 3). 7

8 Moment I: Den läroplansteoretiska och läroplanshistoriska traditionen och utbildningspolitik Med utgångspunkt i litteraturen och central begrepp från moment 1 ska du analysera gällande läroplan (Lgr11) och jämföra med den finska läroplanen från 2004 (båda finns på studentportalen), utifrån följande centrala teman: Synen på kunskap och lärande, samt synen på läraren och eleverna. Dominerande utbildningsfilosofi, samt internationell/kulturell fostran. Här rekommenderas att använda sig även av innehåll och kurslitteratur från kursen Utbildningens framväxt och villkor. Moment II: Formering av ett skolämne och undervisningstraditioner I grupper ska ni producera en film som presenterar ert ämne och dess utveckling över tid. Filmen ska vara mellan 5 och 10 minuters lång. Presentation av skolämnet och universitetsämnet över tid med tillhörande egen reflektion om den historiska utvecklingen. Resonerar om förekomster av typologier, emfaser, konceptioner inom ämnet Dominerande ämnestraditioner/selektiva traditioner i ämnet över tid. Hur olika normer och värderingar inom ämnet kan komma till uttryck i en lärobok för ämnet. Resurs för värde och normanalyser i ämnen, föreläsningar Kristina Palm Kaplan: Dessutom rekommenderas att använda sig av innehåll och kurslitteratur av tidigare kurser inom programmet, så som Ämnesdidaktik och Utbildningens framväxt och villkor. Moment III: Didaktisk transformation Utgå ifrån seminarieuppgift 3.2. där du gjort en intervju med en lärare som undervisar i ditt ämne. Använd de perspektiv som du mött tidigare i kursen som verktyg för att analysera undervisningsinnehållet i lärarens tal om sin undervisning. Perspektiven kan utgå från de undersökningar du gjort av ditt eget ämnesområde och/eller undervisningstraditioner, ämneskonceptioner, selektiva traditioner, utbildningsfilosofier, kunskapsemfaser etc. Gör också en reflektion om skolämnet intervjun handlat om, och undervisningen den intervjuade läraren talat om utifrån Anderhags (2015) och Hamzas (2015) texter, samt för ett resonemang om lärarkunskap utifrån Shulmans begrepp lärares kunskapsbas. Här rekommenderas att även använda sig av resurser från tidigare kursen ämnesdidaktik. Bedömning och betyg 8

9 Kursexaminationen speglar kursens tre moment och bedöms var för sig. Alla tre moment sammanfattas till ett helkursbetyg som ges för kursen. Momentens examinationsuppgift 1 och 3 lämnas i respektive inlämningsmapp senast vid inlämningsdeadline. Delexaminationsuppgift II presenteras vid seminariet 2.4. Eventuella kompletteringar berör sedan var delmoment för sig. Alla tre moment måste vara godkända för att få G på kursen. Båda delexamination 1 och 3 ska vara väl godkända för att kunna får ett VG för hela kursen. Bedömning utgår ifrån formuleringen i bedömningsmatrisen (se nedan). Eventuella kompletteringar lämnas in efter att examinationsbetygen erhållits och hanteras individuellt av den bedömande lärare. Informationen kommer ut då på kursens anslagstavla. Kursen har ett omexaminationstillfälle. Ifall ni inte tar till vara varken det första eller andra examinationstillfälle, så måste ni omregistrering ske för nästkommande termin. Betygskriterier för Kursen Läroplansteori och didaktik, KPU Ämneslärare Moment I: Den läroplans- teoretiska och läroplans- historiska traditionen samt utbildnings- politik G Studenten jämför två läroplanerna (F2004 och Lgr11) ang. likheter och skillnader när det gäller synen på kunskap och lärande och synen på lärare och elever. Studenten använder teoretiska begrepp och utgångspunkter från litteraturen i resonemangen, för att visa på likheter och skillnader över tid och rum. Dessa begrepp grundar sig i läroplansteoretiska och didaktiska forskningstraditioner, som har tagits upp i moment I:s föreläsningar och seminarier. Studenten relatera sina resonemang även till den samhälleliga utvecklingen och utbildningspolitiken. Bearbetning av uppgiften visar hög akribi i form av grammatiskt korrekt och akademiskt språk (svenska eller engelska), samt korrekt citat- och referenshantering. VG Utöver målen för godkänd ska dessa ha uppfyllts med större grad av självständighet, noggrannhet och reflektion. Du använder merparten av litteraturen i beskrivningen och jämförelsen på ett reflekterat och kritiskt sätt Moment III: Didaktisk transformation Studenten utgår ifrån seminarieuppgift 3.2 där hen gjort en intervju med en lärare som undervisar i sitt ämne. Studenten använder de perspektiven som hen mött tidigare i kursen som verktyg för att analysera undervisningsinnehållet i lärarens tal om sin undervisning. Perspektiven kan utgå från de undersökningar studenten har gjort av sitt eget ämnesområde och/eller undervisningstraditioner, ämneskonceptioner, selektiva traditioner, utbildningsfilosofier, kunskapsemfaser etc. Studenten gör också en reflektion om skolämnet intervjun handlat om och undervisningen den intervjuade läraren talat om utifrån moment III:s centrala begrepp. Se ovan 9

10 Bearbetning av uppgiften visar hög akribi i form av grammatiskt korrekt och akademiskt språk (svenska eller engelska), samt korrekt citat- och referenshantering. G Moment II: Formering av ett skolämne och undervisnings- traditioner Studenterna redogör för och reflekterar över universitetsämnets och skolämnets utveckling över tid. Studenten resonerar också om förekomsten av typologier, emfaser, konceptioner inom ämnet. Vidare lyfter studenten fram dominerande ämnestraditioner/selektiva traditioner i ämnet över tid samt diskuterar hur olika normer och värderingar inom ämnet kan komma till uttryck i en lärobok för ämnet. Studenten uppvisar efterfrågad digital kompetens genom att presentera kunskaper om ämnet och dess traditioner i digitalt format. 10