Kursguide LGHI30/L9HI30. Höstterminen Grupp 2 och 1

Transkript

1 Ämneslärarprogrammet Institutionen för historiska studier Kursguide LGHI30/L9HI30 Historia 3: Teori och metod 7,5 hp Höstterminen 2015 Grupp 2 och 1

2 Lärare och kontaktpersoner Koordinator för lärarutbildningen på Institutionen för historiska studier: Petra Pauli Studieadministratör på Institutionen för historiska studier: Victoria Öberg Teori och metod, 7,5 hp Kursansvarig lärare: Petra Pauli Helena Malmqvist Riksarkivet: karl- Teori och metod, 7,5 hp Kursens innehåll Kursen syftar till att skapa ökad förtrogenhet med historievetenskapliga teori- och metodfrågor. Kursen presenterar på en grundläggande nivå olika teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller och ger kunskap om historiska metoder, d.v.s. hur man kan arbeta med olika historiska kallor. När det gäller källanvändning så intar så klart källkritiken och det funktionella källbegreppet en central position. I kursen ingår hur arkiv, bibliotek och digitala resurser kan användas i historisk forskning och i skolans historieundervisning. Under delkursen förenas ämnesteori med undervisningens praktik. Du får en inblick i centrala metodologiska, ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska begrepp samt dessas relevans för att kunna omsätta vetenskapligt grundad ämneskunskap i undervisning. Du kommer att få pröva på att inta ett historievetenskapligt förhållningssätt, såsom förmåga att kritiskt värdera och diskutera olika historiska källor, litteratur, förklaringar samt läromedel/digitala lärresurser. Kursupplägg Föreläsningar kommer att varvas med diskussioner och uppgifter i mindre eller större grupper där de aktuella frågorna belyses. Under veckan på Landsarkivet kommer ni att fördjupa er i hur ett arkiv fungerar och används. Ni kommer där att arbeta med ett antal källmaterialstationer som behandlar olika typer av arkivmaterial från olika tidsperioder. Från dessa stationer kommer ni också att välja ett källmaterial som utgör underlag för kursens två examinerande uppgifter. Riksarkivet, Landsarkivet Göteborg Grupp 2 (perioden 1 till 29 september)

3 1. Introduktion: Petra Pauli & Helena Malmqvist informerar om kursens upplägg och uppgifter och Kalle Johansson och Malin Juvas informerar om upplägget på Landsarkivet, 1 september, kl , sal C Källor, källkritik och historiska förklaringar, Petra Pauli, 3 september, kl , sal H524 Litteraturhänvisning: Kjeldstadli, kap 10, kap 11, kap 12, kap 17, kap 18, Jarrick, Torstendahl, Ågren. 3. Källkritik, nyckelbegrepp (orsak- verkan, aktör- struktur) och teorier, Helena Malmqvist, 4 september, , sal D411 Litteraturhänvisning: Skolverkets kursplaner för högstadiet och gymnasiet i historia samt Kommentarsmaterial för högstadiet och gymnasiet, Lilliestam s 35-60, , Berglund, Ney s 65-86, , Åmark ex av Linköpings blodbad s Vecka 37 Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg mån fre Metod, teori och forskningsprocess, Petra Pauli, 15 september, kl , sal G312 Litteraturhänvisning: Kjeldstadli, Kap 2, kap 7-8, kap 13, kap 15, kap 19-21, Gustavsson & Svanström, Nilsson. 5. Teori: Val av perspektiv exemplet kön, Petra Pauli, 17 september, kl , sal D411 Litteraturhänvisning: Kjeldstadli kap 5-6, och 10, Andersson (1997), Sjöberg, (1997) och (2001) 6. Fortsättning teorier samt läromedel och digitala lärresurser, Helena Malmqvist, 22 september, kl sal D311 Litteraturhänvisning: Berglund, Ney s , Skolverkets tema kring läromedel och digitala lärresurser, Alexandersson, Källkritik på internet. Valfritt läromedel och/eller digital lärresurs. 7. Inlämning: Uppgift 1. Max tecken, ca 3-4 A4- sidor. Uppgift 2 max tecken, ca 3-4 A4- sidor. Källmaterialet placeras som en bilaga. Lämnas på GUL under Innehåll _ Inlämningsuppgift senast kl fredagen den 25 september 8. Seminarium, Petra Pauli & Helena Malmqvist, 29 september, kl , sal T116 och kl , sal D411 Grupp 1 (perioden 1 till 30 oktober) 1. Introduktion: Petra Pauli & Helena Malmqvist informerar om kursens upplägg och uppgifter och Kalle Johansson och Malin Juvas informerar om upplägget på Landsarkivet. 1 oktober, kl , sal D Källor, källkritik och historiska förklaringar, Petra Pauli, 6 oktober, kl , sal D404

4 Litteraturhänvisning: Kjeldstadli, kap 10, kap 11, kap 12, kap 17, kap 18, Jarrick, Torstendahl, Ågren. 3. Källkritik, nyckelbegrepp (orsak- verkan, aktör- struktur) och teorier, Helena Malmqvist, 8 oktober, , sal D404 Litteraturhänvisning: Skolverkets kursplaner för högstadiet och gymnasiet i historia samt Kommentarsmaterial för högstadiet och gymnasiet, Lilliestam s 35-60, , Berglund, Ney s 65-86, , Åmark ex av Linköpings blodbad s Vecka 42 Riksarkivet: Landsarkivet i Göteborg Schema för arkivveckan Dag: Tid: Plats: Aktivitet: Mån 12/ Arkivgatan 9A Introduktion Tis 13/ Arkivgatan 9A Grupp 1a Visning och gruppövning Arkivgatan 9A Grupp 1b Visning och gruppövning Ons 14/ Arkivgatan 9A Grupp 1b Arkivövning Arkivgatan 9A Grupp 1a Arkivövning Tor 15/ Arkivgatan 9A Grupp 1a Arkivövning Arkivgatan 9A Grupp 1b Arkivövning Fre 16/ Arkivgatan 9A Grupp 1b Arkivövning Arkivgatan 9A Grupp 1a Arkivövning * Ni som också läser hållbarhetskursen välj grupp 1b så slipper ni schemakrock på onsdag em. 4. Metod, teori och forskningsprocess, Petra Pauli, 19 oktober, kl , sal C402 Litteraturhänvisning: Kap 2, kap 5-7, kap 8, kap 13, kap 15, kap 19-21, Gustavsson & Svanström, Nilsson. 5. Didaktik, A- LL, 20 oktober, , D 404 (Grupp 1 och 2) 6. Teori: Val av perspektiv exemplet kön, Petra Pauli, 20 oktober, kl , sal D411 Litteraturhänvisning: Kjeldstadli kap 5-6, och 10, Andersson (1997), Sjöberg, (1997) och (2001) 7. Fortsättning teorier samt läromedel och digitala lärresurser, Helena Malmqvist, 22 okt, kl , sal D404 Litteraturhänvisning: Berglund, Ney s , Skolverkets tema kring läromedel och digitala lärresurser, Alexandersson, Källkritik på internet, Valfritt läromedel och/eller digital lärresurs

5 8. Inlämning: Uppgift 1. Max tecken, ca 3-4 A4- sidor. Uppgift 2 max tecken, ca 3-4 A4- sidor. Källmaterialet placeras som en bilaga. Lämnas på GUL under Innehåll _ Inlämningsuppgift senast kl tisdagen den 27 oktober 9. Seminarium, Petra Pauli & Helena Malmqvist, 30 oktober, kl , sal D404 Examinerande uppgifter Den skriftliga inlämningsuppgiften består av två uppgifter: Uppgift 1 Teori och metod Att använda historiska källor Utgångspunkt: Att hantera, granska och värdera källor utgör en historikers viktigaste arbetsuppgift. Under veckan på Riksarkivet har du i uppgift att plocka fram ett källmaterial. Materialet tar du från någon av de stationer som du kommer att besöka under veckan. Källmaterialet kan vara tryckt eller otryckt. Det bör inte heller vara för stort så bestäm och avgränsa ett ämnesområde och en tidsperiod. Ta något som du är intresserad av! Det valda källmaterialet skall sedan fungera som utgångspunkt för ett resonemang om källor, källkritik, teori, metod och förklaringsmodeller. En viktig uppgift för dig blir att fundera över vilken/vilka frågor som skulle kunna vara historievetenskapligt motiverad att ställa till ditt källmaterial. För att få inspiration kan du se miniföreläsningen om hur man formulerar ett historiskt problem. Formulera därefter en frågeställning och försök att sätta in källmaterialet i en historisk kontext. En kontext som dels ger ditt källmaterial en historisk förankring, dels motiverar varför just detta källmaterial är intressant att undersöka. Här kan du behöva ta hjälp av tidigare forskning. För att underlätta ditt arbete ställs nedan ett antal frågor. Frågorna skall inte besvaras var för sig utan i en löpande väl disponerad text. Hur denna text disponeras bestämmer du själv. För att få exempel på hur man kan disponera texter av den här karaktären så kan du ta hjälp av ett dokument med länkar till aktuella avhandlingar i historia (finns under dokument). Där kan du hämta inspiration unde det avsnitt i kap 1 som vanligvis kallas teori och metod eller dylikt. Med frågornas hjälp skall du således beskriva hur du skall gå tillväga med ditt valda källmaterial i din allra första historievetenskapliga undersökning: Vad skulle du ställa för fråga/frågor till ditt material? Varför är din undersökning viktig. Hur skulle du presentera och kontextualisera ditt källmaterial? Med utgångspunkt i din frågeställning: vad skulle du använda för metod för att på bästa sätt besvara din frågeställning? Motivera! Vad har materialet för källkritiska problem? Är det en pålitlig källa? Hur skulle du

6 resonera kring materialet på ett mer traditionellt vis i enlighet med de källkritiska kriterierna om närhet, oberoende och tendens? Och hur skulle du resonera kring materialet om du tänker i termer av ett mer funktionellt källbegrepp. Hur skulle du utifrån just ditt källmaterial resonera kring nyckelbegreppen aktör/struktur och eller orsak/verkan? Hur skulle du resonera kring källmaterialet utifrån ett genus- respektive klassperspektiv? Referenser görs enligt Oxford och det går bra att referera både till den obligatoriska kurslitteraturen och annan litteratur. Omfång: Uppgift 1 max tecken, ca 3-4 A4- sidor. Källmaterialet placeras som en bilaga. Lämnas på GUL under Innehåll _ Inlämningsuppgift se Kursupplägg för deadline. Uppgift 2 Teori och metod, Didaktik Du ska göra en detaljplanering av ett moment där du utgår från det material du valde ut på Landsarkivet. Detaljplanering av ett moment på 5-8 undervisningstimmar med källmaterial från Landsarkivet Välj högstadiet eller någon av kurserna i historia på gymnasiet. Planera ett moment på 5-8 undervisningstimmar, där du utgår från det källmaterial du valt på Landsarkivet. Tänk på att koppla till mål, syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Varje lektion ska ha ett syfte och ett genomtänkt mål på vad eleverna förväntas lära sig. Förklara särskilt utförligt hur du tänker använda ditt källmaterial från Landsarkivet. Du ska exempelvis diskutera frågor såsom; I vilken form (ex. fotokopia) tänker du använda ditt material från Landsarkivet? Behöver det transkriberas? Hur ska du kontextualisera ditt material? I din detaljplanering ska du förhålla dig till ditt källmaterial. I din detaljplanering ska du även låta eleverna arbeta med minst två av nedanstående punkter. Källkritik Nyckelbegreppen: orsak - verkan och/eller aktör- struktur Teorier (kön och/eller klass), gäller framförallt kurser på gymnasiet

7 Du ska även beskriva hur du tänkt utvärdera elevernas kunskaper. Hur och när bedömer du elevernas prestationer? Hur mycket undervisningstid tar utvärderingen? 2. Reflektion Du ska diskutera och problematisera kring din detaljplanering utifrån centrala för kursen metodologiska (ex källkritik), ämnesteoretiska (ex. klass och kön) och ämnesdidaktiska begrepp (ex Nyckelbegrepp aktör, struktur). Exempel på frågor: I vilka delar av din undervisning skulle det kunna uppstå svårigheter? Hur kan du förbereda dig för detta?. Hur kan du vara förberedd på att ge ytterligare material/uppgifter till de elever som vill fördjupa sig? Referenser görs enligt Oxford och det går bra att referera både till den obligatoriska kurslitteratur och annan litteratur. Omfång: Uppgift 2 max tecken, ca 3-4 A4- sidor. Källmaterialet placeras som en bilaga. Lämnas på GUL under Innehåll _ Inlämningsuppgift se Kursupplägg för deadline. Betyg Som övergripande betygskriterier gäller att för betyget Godkänt (G) krävs att den studerande i samtliga examinerande och obligatoriska moment uppfyllt kursens mål. För betyget Väl godkänt (VG) krävs att den studerande, utöver kraven för Godkänt visar fördjupad förståelse, värderings- och problematiseringsförmåga samt väl utvecklad, både skriftlig och muntlig, vetenskaplig såväl som didaktisk, kommunikationsförmåga, vilket främst visas i den individuella examinationsuppgiften. Seminariet På seminariet skall du presentera ditt material på ett vetenskapligt sätt i en tänkt historisk studie och på en nivå som passar en högstadieklass eller gymnasiekurs. Du får välja presentationsform. Om du väljer att presentera digitalt, så skall din presentation lämnas i dokument på GUL senast kvällen innan. Detta för att få flyt i presentationerna och slippa teknikstrul. Redovisningen får vara max 10 minuter. Seminariet är obligatoriskt och du förutsätts vara aktivt deltagande. Närvaro Obligatorisk närvaro på Landsarkivet och under det avslutande och examinerande seminariet.