Samtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien

Transkript

1 Samtala om NO-texter Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien

2 STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) Ett samarbete mellan olika skolhuvudmän och Stockholms universitet Initiera, stödja och sprida forskningsoch utvecklingsprojekt som rör ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet.

3 Ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk Vi fokuserar följande kursplanemål: "Utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

4 Delprojekt och material År 1 Skönlitteratur för perspektivbyte (åk 9) Elevtexter Lärobokstexter som resurser för elevernas användning av ämnesbegrepp i biologi (åk 6) Elevtexter (Muntliga och skriftliga) Öka elevernas förståelse av faktatexter (åk 2) Elevtexter Förmågan att läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften År 2 Läsa rättsfall som en jurist (gy, år 1) Elevtexter (svar på innehållsfrågor) Kritisk läsning i andraspråksunder visning för utländska akademiker (vux) Elevtexter Intervjuer Reflekterande samtal för att utveckla andraspråkstalande elevers deltagande i naturvetenskapliga läspraktiker (åk 1-6) Elevsamtal

5 Läsa för olika syften Reflekterande samtal i NO-undervisningen En undersökning i årskurs 1, 4 och 6

6 BAKGRUND våra skolor årskurs 1: Ronnaskolan, Södertälje årskurs 4: Brunnsängskolan, Södertälje årskurs 6: Tunaskolan, Botkyrka

7 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING Syftet med studien är att utveckla en samtalsmodell som är genomförbar i NO - undervisningen. Vad kan ett reflekterande samtal med öppna frågor utveckla för kunskaper inom ett NOområde?

8 VÅRA DEFINITIONER Reflekterande samtal: att tänka och samtala kring ett ämne med andra och att elever lär av varandra samt utvecklar resonemang tillsammans. Öppna frågor: frågor som inte har givna svarsalternativ. Frågorna bör också kunna kopplas till elevernas egen vardag och deras tidigare erfarenheter. Exempel: Vad tänker du på när du hör ordet kraft? Varför tror ni att det heter tyngdkraft? Vad skulle hända om vi inte hade tyngdkraft?

9 Ämnestexter i NO-undervisningen Vintern (årskurs 1) Djur på vintern (årskurs 1) Vinterlek (text om tyngdkraft, årskurs 1) Luft (årskurs 4 och 6) Vatten (årskurs 4 och 6) Kraft (årskurs 4 och 6)

10 GENOMFÖRANDE - lektionsdesign FÖRE SAMTAL EFTER Läraren går igenom samtalsreglerna.. Eleverna skriver vad de vet om ämnet. (årskurs 1 berättar) Läraren läser texten högt för eleverna. Genomgång av begrepp.

11 Eleverna skriver vad de vet om ämnet Vad vet jag om tyngdkraft?

12 GENOMFÖRANDE - lektionsdesign FÖRE SAMTAL EFTER Läraren går igenom samtalsreglerna. Eleverna skriver vad de vet om ämnet. (årskurs 1 berättar) Läraren läser texten högt för eleverna. Genomgång av begrepp. Texten läses. Läraren ställer öppna frågor som utgår från den text eleverna läst. Läraren leder så att samtalet fortsätter i rätt riktning. Eleverna följer samtalsregler och diskuterar och utvecklar frågeställningarna. Eleverna skriver vad de har lärt sig och förstått om ämnet efter samtalet.

13 Eleverna skriver vad de har lärt sig om ämnet Vad har jag lärt mig om tyngdkraft?

14 ANALYS av för-och eftertest samt samtal Vad vet jag om? Vad har jag lärt mig om..? Samtal Hur använder eleven begrepp? Kan vi se någon skillnad i begreppsanvändningen före och efter samtalet? Deltagande Vardagsförståelse Textförståelse

15 ANALYSMALL 1: FÖRE läsning och samtal

16 ANALYSMALL 2: EFTER läsning och samtal

17 ANALYSMALL 3: SAMTALET

18 Exempel från vår studie

19 Årskurs 1: elevexempel om tyngdkraft FÖRE Vad vet jag om tyngdkraft? Jag förstår inte vad det är. Någonting som är tungt. SAMTALET Om det inte fanns tyngdkraft då går det upp, fåglarna också. När bebisarna, de skulle gå upp till taket om det inte fanns tyngdkraft, de skulle inte vara kvar i vattnet. Allt skulle falla uppåt, vi skulle inte kunna göra idrott. EFTER Vad har jag lärt mig om tyngdkraft? Att när det inte finns tyngdkraft faller man upp, när det finns faller man ner. Det är inte vi som gör att tyngdkraften finns. Så vi behöver inte tänka på det när vi gör saker, den finns bara.

20 Årskurs 1: elevexempel om tyngdkraft FÖRE Vad vet jag om tyngdkraft? Ingenting. SAMTALET När man kastar snöbollar är det en kraft att den flyger upp. --- Men hur kan snöbollen flyga upp? Den flyger i rymden. EFTER Vad har jag lärt mig om tyngdkraft? Jag har lärt mig att snöbollar inte går upp till himlen, de kommer bara tillbaka. --- Snöbollen kommer tillbaka om man kastar den...

21 Årskurs 4: elevexempel om luft FÖRE Vad vet jag om luft? Luft finns ute. Man andas luft. Luft finns överallt. SAMTALET Hur vet vi att luft finns? När man andas i handen känner man luft. Man kan höra luft ute, det kan låta ohho, när det blåser. EFTER Vad jag lärt mig om luft? När det är kallt ute så kommer kallt i munnen och det är ånga. Man känner drag i bilen. När jag pratar med dig så kommer luft ur munnen, då kan du känna den.

22 Årskurs 4: elevexempel om vatten FÖRE Vad jag vet om vatten? Man kan simma i vatten. Man kan tvätta sig med vatten. Man kan dricka vatten. SAMTALET Var kan du se vatten i olika former? När man lägger vatten i en flaska som är flytande och lägger den i frysen blir det is. EFTER Vad har jag lärt mig om vatten? Jag har lärt mig fast form. Fast form är is och snö. Man kan tvätta bilen med vatten. När snö smälter då är vatten.

23 Årskurs 6: elevexempel från samtalet om kraft FÖRE När vi simmar använder vi tryckkraft i både armar och ben. SAMTAL Om vi inte skulle väga någonting, som en fjäder, så skulle vi bara sväva runt. Om vi inte hade någon vikt skulle vi inte komma ner. Man behöver ju tyngdkraft för att komma ner på marken. EFTER - Om det inte skulle finnas någon tryckkraft eller dragkraft skulle vi ligga i sängen och inte gå upp. - Då skulle vi inte komma till kylskåpet och äta den goda kycklingen som finns där.

24 Förtest Eftertest

25 RESULTAT, årskurs 1 och 4 Transkribering av de inspelade samtalen visar att elever i årskurs 1 och 4 använder sig av betydelsebärande ord mer frekvent än av ämnesspecifika begrepp. Eleverna både upprepar vad någon annan har sagt och vidareutvecklar resonemang utifrån sina egna erfarenheter och vardagsförståelse. Eleverna använder begrepp eller betydelsebärande ord från texten i samtalet. Testresultaten är svåra att tolka, dels för att det är ett litet underlag och dels för att skrivförmågan är begränsad samt att vissa elever har svårt att uttrycka sig på svenska. Det går inte att utläsa något specifikt mönster, förutom att samtliga elever har svårt att använda begrepp på ett ämnesspecifikt sätt.

26 RESULTAT Eleverna utvecklar begreppsförståelse om naturvetenskapliga fenomen och kan beskriva och förklara dessa genom att koppla det till vardagliga erfarenheter. Eleverna förstår begrepp utifrån sin egen vardag och ger exempel på detta, det hjälper eleverna att utveckla ämneskunskaper. Det sänker abstraktionsnivån på texterna. Samtalet hjälper eleverna att förstå vad de har förstått. De hjälper varandra att utveckla kunskaper.

27 REFLEKTIONER Mindre grupper är att föredra. Det måste få ta tid. Eleverna behöver tränas in i att föra och vara delaktiga i samtal. Det är en process. Det är viktigt att ha förberett öppna frågor men samtidigt vara flexibel i samtalet. Kräver aktiv och lyhörd lärare och föra in samtalet på rätt spår. Viktigt med samtalsregler.

28 SLUTSATSER samtalen visade att eleverna kunde använda begrepp i samtal om vardagliga händelser samtalen visade att eleverna kunde återkoppla till texten och ge exempel de öppna frågorna gör att ämnet blir konkret och förståeligt modellen fungerar bra i NO-undervisningen

29 KONTAKT: Johanna Malinen Marianne Svensson