Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2

Transkript

1 Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt, Annette Zeidler Malmö högskola I Lgr11 anges tre syften för undervisningen i biologi, fysik och kemi. Dessa syften sammanfattas i tre förmågor. I denna modul har förmåga 2 behandlats. Syftesbeskrivningen är den samma för årskurs 1-9. Kunskapskraven för årskurs 3, 6 respektive 9 skiljer sig på några punkter men formuleras lika på andra punkter. Det gäller alltså för läraren att tolka skrivningarna och välja lämpligt centralt innehåll så att eleverna utvecklar förmågorna genom grundskolan. Det bör alltså ske en progression i elevernas kunskaper. I texten beskrivs progression genom grundskolan med hjälp av tre ar med vatten. I årskurs 1-3 undersöker eleverna egenskaper hos vatten och ser vad som händer när det fryser. I årskurs 4-6 gör eleverna en systematisk av betingelser för snösmältning. I årskurs 7-9 undersöker eleverna löslighet och vatten som lösningsmedel. De tre beskrivningarna har samma struktur. Först beskrivs frågeställning som formuleras av lärare eller elever. Den följs av planering och genomförande. Slutligen beskrivs hur resultatet värderas och dokumenteras. Årskurs 1-3. Undersökning av vatten och is Eleverna börjar med att undersöka hur mycket vatten som ryms i olika sorters kärl och några elever börjar tävla lite med varandra, om vem som kan få i mest vatten i kärl som är precis lika stora. De observerar ytspänningen och försöker med hjälp av sugrör droppa i ännu fler droppar än kompisarna. En av eleverna har hört att man kan spränga sönder glasflaskor om man fyller dem med vatten och lägger dem i frysen och berättar om detta. En annan elev frågar läraren om det är sant. Läraren uppfattar frågan och samlar klassen. Läraren säger att detta kan de få undersöka och klassen får komma med förslag på hur de kan undersöka det. Först kommer de överens om att is kan spränga sönder glas och frågeställningen blir Tar is större plats än flytande vatten?. Läraren säger till klassen att det inte är så bra att spränga just glasflaskor i frysen så de får komma på ett annat sätt att undersöka sin frågeställning. Eleverna kommer då med förslaget att använda plastmuggar istället. För att de inte ska spilla vatten i frysen ska de inte fylla muggarna helt. Läraren skriver upp elevernas tankar på tavlan och berättar att de ska få genomföra sin på en annan lektion. Nästa lektion har läraren skrivit en kort och enkel instruktion utifrån elevernas tankar. Eleverna delas in i grupper och följer lärarens instruktion. Häll vatten i en plastmugg. Den får inte fyllas. Markera vattenytan med en penna. Fotografera eller rita av det du gör. 1 (5)

2 Ställ in muggen i frysen. Vänta ett dygn. Eleverna studerar och fotograferar resultatet och skriver en mening. Dagen efter tar de fram sina muggar och läser av sitt resultat. Läraren frågar om deras resultat, att is tar större plats än flytande vatten, har någon betydelse i vardagen eller i naturen. Eleverna kommer på att isbitarna faktiskt flyter i saftglaset och att det kanske hör ihop med att isen tar större plats. Läraren bekräftar och drar parallellen till att isen lägger sig på ytan på vattenpölar och sjöar istället för att sjunka till botten. Någon elev reflekterar då över att det är tur för fiskarna som annars skulle få svårt att överleva vintern. Avslutningsvis får eleverna ta fram sina bilder från en och ett stort collage skapas på väggen i klassrummet. Meningarna sätts upp tillsammans med collaget på väggen. Årskurs 4-6. Smälter snö olika fort på olika platser? En dag när det snöat under natten tar läraren med en hink full med snö till klassrummet. Eleverna tycker det är synd att ha snön inomhus eftersom den smälter så fort då. Läraren undrar om eleverna tror att det finns någon plats där snön inte smälter så fort. De pratar om vad som kan påverka hur snabbt snön smälter och eleverna formulerar frågor om snön och snösmältning. Läraren diskuterar om de kan få svar på sina frågor genom att göra ar. De enas om att arbeta vidare med frågan Smälter snö lika snabbt på olika platser?. Nu startar arbetet med att planera hur en ska gå till. Läraren frågar eleverna vad de ska tänka på för att resultaten ska bli rättvisande så att de kan jämföra olika platser och varandras resultat. De resonerar sig fram till att de ska prova en variabel i taget och att arbeta systematiskt. Varje grupp ska lägga i lika mycket snö och den ska vara lika mycket packad i två likadana muggar. Eleverna föreslår de ställen där de vill ställa muggarna. Det kan finnas platser som ger uppenbara resultat, som i solljus och skugga. Därför uppmuntrar läraren eleverna att också ge förslag på att till exempel jämföra under och över elementet, på stenplattor eller träbänk (utomhus). Efter hand och efter elevernas olika förmågor planerar de allt mer självständigt. Innan de sätter igång kommer en elev på att de måste ta tiden det tar för snön i smälta, annars kan de ju inte jämföra varandras resultat. Läraren ser till att alla grupper vet hur de ska ta tiden och sen kan de starta en. Nästa steg blir att genomföra en efter planeringen. I grupperna dyker det upp frågor som de inte tänkt på vid planeringen. De undrar hur de vet när all snön smält? Ska allt vara smält i muggen eller ska det bara ha börjat? En elev lyfter upp muggen för att skaka den men blir stoppad av en klasskompis. Muggarna skulle stå stilla, eller? Gruppen undrar hur de andra gör. Gruppen söker upp läraren och de kommer tillsammans överens om att all snö ska vara smält i den muggen när tidtagningen avbryts och att man inte får röra muggen. 2 (5)

3 När tidtagningen avbrutits noterar eleverna sina egna resultat och i klassen jämför grupperna sina resultat. Blev det någon skillnad mellan hur lång tid det tog för snön att smälta i de olika muggarna? Var smälter snön snabbast? Vad kan det bero på? Eleverna delar också andra erfarenheter med varandra. Som avslutning skriver eleverna en egen berättelse om en där de berättar hur de gjorde och om vilket resultat de fick. De illustrerar sin text med bilder. Årskurs 7-9. Vatten som lösningsmedel Läraren har ställt fram några flaskor med kolsyrat vatten av olika fabrikat. Ingen av dryckerna har smaktillsats och de innehåller olika mängd kolsyra och joner. Det finns både drycker som är producerade i Sverige och utanför landet. En av flaskorna innehåller ortens vatten som kolsyrats med en kolsyreapparat. Läraren ber eleverna ställa så många frågor de kan komma på om vilka skillnader det finns mellan dessa drycker och varför det finns så många olika sorters vatten på flaska. Eleverna har en mängd förslag om smak och innehåll. Därefter låter läraren eleverna diskutera vilka frågor de kan få svar på genom att göra en. Några av frågorna som de går vidare med är På vilket sätt smakar de olika? och är Är det olika mycket kolsyra i vattnet? Eleverna får läsa innehållsdeklarationerna och upptäcker då att de olika vattensorterna innehåller olika mängd av några olika joner och diskuterar om det är det som kan bidra till smaken. Läraren frågar om man kan undersöka hur mycket joner det finns i vattnet. Läraren introducerar fällningsreaktioner som analysverktyg och i det här fallet kan fällningarna silverklorid och bariumsulfat introduceras. Eleverna berättar om sina erfarenheter av läskflaskor som sprutar och formulerar idéer om hur man kan jämföra kolsyrehalten. Därefter planerar eleverna en inklusive riskbedömning. Läraren diskuterar planeringen med grupperna och förvissar sig om att alla eleverna vet vad som ska göras och varför. Läraren ser också till att eleverna gjort riskbedömning och att de alla vet att silverjoner måste tas omhand och inte får spolas ut i avloppet. Därefter genomför eleverna en. De titrerar samma volym av de olika vattensorterna med silvernitrat och konstaterar om vattnet innehåller kloridjoner. De tillsätter silvernitrat tills ingen mer fällning bildas, filtrerar av fällningen och väger den. För att undersöka kolsyrehalten jämför de först ph. Sedan tar de lika stor volym av de olika vattensorterna, väger kärlen, rör om under uppvärmning så att den lösta gasen avlägsnas varefter de väger kärlen på nytt. Därefter berättar eleverna vad de kommit fram till och jämför sina resultat. De diskuterar också skillnader avseende smak, pris och miljöpåverkan. Läraren ställer frågor och diskuterar kvantitativa och kvalitativa metoder och hur säkra de metoder de använt är, hur de kan förbättras och om det finns andra metoder. 3 (5)

4 Eleverna dokumenterar en i en laborationsrapport. I tabellen används vatten som innehåll för att konkretisera vad progression i förmåga 2. Underrubriker Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Ställa sbara frågor Läraren tar vara på barnens frågor och gör dem sbara samt ställer produktiva frågor som går att undersöka. Exempel på fråga: Vad händer om jag ställer en mugg med vatten i frysen? Eleverna identifierar och formulera frågor som är sbara. Exempel på fråga: Smälter snön lika fort på olika platser? Eleverna ställer mer komplexa frågor som går att få svar på genom att göra en. Exempel på fråga: Vilket flaskvatten innehåller mest kolsyra och kloridjoner? Planera Läraren och klassen planerar ar tillsammans. När det gäller variabelförsök arbetar man i huvudsak med att ändra en variabel. Exempel: Hur förändras volymen när man ställer ett glas med vatten i frysen. Eleverna planerar mer självständigt än i årskurs 1-3. Eleverna tränas i att planera variabelförsök. Undersökningarna ska vara mer systematiska. planeriar med viss hjälp från läraren hur de kan undersöka hur snö smälter på olika platser. Eleverna planerar mer komplexa ar än i årskurs 4-6 samt gör det mer självständigt. planerar hur de ska ta reda på kolsyrehalten och om det finns kloridjoner i flaskvattnet. Genomföra ar enskilt eller i grupp efter noggranna instruktioner enligt planering och efter respons. en efter sin egen planering samt efter respons. Exempel: Klassen märker vattennivån på några glas som sedan sätts in i frysen. Vid ett senare tillfälle ser de efter om det blivit någon förändring Exempel: Grupperna lägger i exakt lika mycket(väges) och lika packad snö i likadana muggar som sedan ställs i exempelvis skugga och sol. undersöker hur mycket flaskans vikt minskar då de rört ut kolsyran alternativt värmt vattnet, samt undersöker om fällning bildas med silvernitrat. 4 (5)

5 Värdera resultat Klassen diskuterar sina resultat tillsammans med läraren. Exempel: Vilken betydelse i naturen och vardagen har det att volymen ökar när vatten fryser? Eleverna jämför olika resultat och ger förslag på förbättringar. Exempel: Tiden för smältning jämförs och eleverna försöker resonera om likheter och skillnader. De resonerar om hur de skulle ändra försöket om de skulle göra om det. Eleverna jämför olika resultat och ger förslag på förbättringar. Eleverna drar också slutsatser och kopplar sina resultat till modeller och teorier. Exempel: Hur påverkas hälsa och miljö av vilket vatten vi köper? Dokumentera Eleverna berättar på olika sätt.om det de Eleverna redovisar på olika sätt det de har Eleverna redovisar på olika sätt det de har Exempel: Bild, film surfplatta, gemensam skrivning på tavla interaktiv eller vanlig Exempel: Bild, film surfplatta, tabell och diagram Exempel: Bild, film, rapport, diagram 5 (5)